Titta

Justitia

Justitia

Om Justitia

Säsong 1. Vi följer autentiska rättsfall från brott till rättegång och dom. Jurister förklarar hur rätten resonerar medan programledarna Dona Hariri och Leo Razzak träffar vanliga ungdomar, offer och förövare och lotsar oss genom paragraferna.

Till första programmet

Justitia: Brott i gruppMaterialDela
  1. Ivan sa att han hade snackat.

  2. -Han? Snorungen?
    -Har du tjallat? Du är död!

  3. -Sånt här händer när man golar.
    -Hugg den här golaren.

  4. Du kommer att dö när du ligger här.

  5. Okej, grabbar, då kör vi.

  6. -Är det allt?
    -Ja.

  7. -Fan, det här är kläder för 100 000.
    -Lätt.

  8. -Hur ska vi sälja skiten?
    -Jag känner en snubbe i Stockholm.

  9. -Kör!
    -Just det.

  10. Får du en känsla av att det var
    både planerat och oplanerat?

  11. Det får jag. De borde använda
    sin energi till att göra nåt annat.

  12. Det är en berättelse om ett verkligt
    rättsfall som ägde rum i Sverige.

  13. Jag undrar om det är roligt
    att begå brott i grupp-

  14. -eller om man tror att man delar
    på straffet och döms lindrigare.

  15. -Är det så?
    -Nej. Det spelar ingen roll...

  16. ...hur många man är som begår
    ett brott. Man prövas individuellt.

  17. -Även fast en grupp begår brottet?
    -Ja. Man kan begå fler brott i grupp.

  18. -Även att det blir grövre och grövre.
    -Som vad då?

  19. Om vi tar misshandel kan man
    gå från att en angriper en annan-

  20. -till grov misshandel,
    när flera slår någon.

  21. -Men juridiskt spelar det ingen roll.
    -Det kanske är anledningen.

  22. Tror du att folk skulle begå sitt
    första brott ensamma eller i grupp?

  23. Vi ska se.

  24. -Har nån av er begått nåt brott?
    -Ja, alla.

  25. -Det måste jag erkänna att jag har.
    -Nej, det har jag inte.

  26. Det är preskriberat nu.
    Det var fortkörning.

  27. Skulle du begå ett brott
    i grupp eller själv?

  28. -Jag skulle inte våga själv.
    -Man har mer koll själv.

  29. I grupp får man dela pengarna.

  30. -Man gör sällan nåt dumt ensam.
    -Själv, tror jag.

  31. Varför det?

  32. Då har man bäst koll
    och vet om allt själv.

  33. -Du skulle aldrig begå brott i grupp?
    -Nej. Helst ensam.

  34. Grupp röstar jag på.

  35. Får man
    ett annat straff om man är fler?

  36. -Jag tror att det är skillnad.
    -Man får mer straff om man är ensam.

  37. Om fem sparkar ner en snubbe
    får det inte samma konsekvenser...

  38. Jo. Om du spöar ner en kille själv
    kan det bli misshandel.

  39. Om åklagaren och domarna är snälla.

  40. Om du är flera
    kan det bli grov misshandel.

  41. Hur grovt ett brott är
    ligger till grund för straffet.

  42. I den svenska straffrätten
    har också åldern en betydelse.

  43. 1864 infördes en lag
    som särskilde vuxna från barn.

  44. Tidigare hade barn och vuxna dömts
    till straffarbete på samma anstalt.

  45. Med den nya lagen kunde barn under
    femton dömas till särskild anstalt.

  46. I början av 1900-talet infördes
    en nedre åldersgräns för straff.

  47. Det kallas straffmyndighetsålder.
    Den sattes till femton år.

  48. Det är en hög ålder
    jämfört med många andra länder.

  49. I Sverige får man också ett mildare
    straff om man är under 21 år.

  50. Man får en så kallad straffrabatt
    kopplad till sin ålder.

  51. Det som ger två års fängelse för en
    22-åring ger ett år för en 18-åring.

  52. -Ivan sa att han hade snackat.
    -Han? Snorungen?

  53. -Ja. Om Stadiumgrejen och kiosken.
    -Hur fan kan han veta nåt?

  54. Har ni tråkigt där bak? Håll i er då.

  55. -Fan, lägg av!
    -Ta det lugnt. Jag sa ju det.

  56. Sluta sno saker.
    Vad fan ska ni med en radio till?

  57. Stanna här.

  58. Men, vad fan?

  59. Är han seriös?

  60. Kom igen nu, din jävel! Följ med nu!

  61. Han är ju en jävla idiot.

  62. De lever snabbt. Jag har ingen koll
    på vilka brott som har begåtts.

  63. De har begått stöld,
    förmodligen grov stöld, skadegörelse-

  64. -och brandbilen
    är tillgrepp av fortskaffningsmedel-

  65. -och eventuellt fler brott. Det är
    ett högt straffvärde på brotten.

  66. Hur ska man veta vem
    som ska straffas? Vem har gjort vad?

  67. Om vi tittar på brandbilen
    så var det en person som tog den-

  68. -även om de andra hjälpte till.

  69. Det kan bli knas
    i en eventuell rättegång.

  70. I brott i grupp är fler personer
    inblandade. Det blir fler förhör-

  71. -fler ombud i rätten
    och en större kostnad för samhället.

  72. Det finns en hel del
    som är speciellt för brott i grupp.

  73. Jag tänkte reda ut begreppen
    tillsammans med en annan jurist.

  74. Vad händer om en grupp tilltalade
    skyller på varandra?

  75. Man måste vara försiktig och utgå
    ifrån vad en person faktiskt säger.

  76. Personer kan berätta för att skydda
    sig själv eller någon annan.

  77. Det ska man också komma ihåg. Den
    tilltalade har rätt att vara tyst-

  78. -eller ljuga.
    Man behöver inte tala sanning.

  79. Då gäller det att se
    vad det finns för annan utredning.

  80. Det kan finnas vittnen.
    Det kan finnas teknisk bevisning.

  81. Vi får mer och mer
    ny teknisk bevisning.

  82. Många har en bild av att man kan
    neka och gömma sig bakom gruppen.

  83. -Hur ser rätten på det?
    -Det är fel.

  84. Man tittar på varje persons ansvar.

  85. Man utreder vad varje person
    i gruppen har gjort-

  86. -och hur delaktiga alla har varit.

  87. Det går också att döma någon
    som inte har varit så delaktig-

  88. -men som har varit med i gruppen-

  89. -och har vetat om
    att ett brott kommer att begås.

  90. Jag har varit en av topparna
    i den kriminella världen-

  91. -och planerat
    bland de största kupperna i Sverige.

  92. De här ungdomarna som klättrar
    på den kriminella stegen-

  93. -de får helt fel bild
    av vad som försiggår där uppe.

  94. Jag vet när vi ska klippa deras ben.
    Den drömmen, visionen som de har-

  95. -att de ska
    klättra upp dit är helt fel.

  96. Vi som är där uppe
    utnyttjar er ungdomar maximalt.

  97. Tro mig, vi drar ut varenda droppe.
    Du är en trasa nere på markytan.

  98. Det är få som kommer upp.

  99. Så fort du märker
    att du är på uppgång klipper vi dig.

  100. Straffas man annorlunda
    för brott själv eller i grupp?

  101. Var och en döms efter sitt ansvar,
    vad man har gjort och sin avsikt.

  102. Det betyder att man döms
    på samma sätt ensam eller i grupp.

  103. Om en person i en grupp
    tjallar på de andra-

  104. -får han nån fördel då?

  105. Man kan få en fördel om man
    bidrar till att utreda ett brott.

  106. Har man den situationen där ingen
    berättar nånting och en berättar-

  107. -och faktiskt sätter dit
    allihop med sin berättelse-

  108. -skulle jag säga att det kanske inte
    räcker, men om annan bevisning visar-

  109. -att det var så det gick till,
    och om man kan döma allihop-

  110. -så kanske man kan få en liten rabatt
    när man bestämmer straffet.

  111. Man blir dömd också,
    men kanske något lindrigare.

  112. Brott i grupp kan vara allt
    från misshandel till skadegörelse.

  113. Finns det nåt brott
    som ni tar hårdare på än andra?

  114. Brott som riktar sig mot hela
    rättsväsendet eller rättssystemet-

  115. -och som gör det svårare
    för polis, åklagare och domstol-

  116. -att utreda brott och döma i brott.

  117. Det kan vara om man ljuger när man
    vittnar, eller om man hotar nån-

  118. -som man tror ska tjalla om nåt man
    har gjort. Det är väldigt allvarligt.

  119. Både mened och övergrepp i rättssak
    ger alltid långa fängelsestraff.

  120. Jag fick en chans på Storboda-
    anstalten och jag tog den.

  121. Jag fick kontakt med mina känslor
    och nu sträcker jag ut min hand.

  122. Jag tror att ungdomar känner ett hat
    mot samhället och utanförskapet.

  123. Du vill tillbaka,
    men får inte chansen.

  124. Då går man till det man är bra på.

  125. Jag tog min chans
    och här är jag nu.

  126. -Skulle ni tjalla på en kompis?
    -Aldrig. Jag tar hellre sex år.

  127. -Nej, jag skulle inte våga tjalla.
    -Man vill väl ta ner de andra också.

  128. -Det beror på. Det beror på.
    -Jag ställer en fråga...

  129. Min åsikt är...
    Jag säger inte ett skit om en polare.

  130. -Skulle du tjalla på en kompis?
    -Nej.

  131. Jag skulle det,
    om jag inte hade gjort nåt.

  132. -Jag skulle kunna tjalla.
    -Om en gängledare hade planerat det?

  133. Och så fick ni det här uppdraget.
    Vem är mest skyldig?

  134. -Han. Gängledaren.
    -Den som begår brottet är skyldig.

  135. Men varför? Det är ju
    nån som har bett dig göra det.

  136. Gängledaren är inte oskyldig bara
    för att han inte gjorde det själv.

  137. Där är den där sjuka snorungen.

  138. Radko...in i bilen! Fattar du inte
    vad som händer om du snackar?

  139. Har du tjallat?
    Du är helt död, förstår du?

  140. Förstår du det? Jävla idiot!

  141. Du är död! Kolla på
    de här grabbarna. Är du rädd nu?

  142. Vi är inga jävla smågangsters!

  143. Har du inte sagt nåt
    skulle du inte sitta här! Vakna!

  144. Släpp mig, jag ska gå.

  145. Kom, din fitta. Ner!

  146. Din hora!

  147. -Sånt här händer när man golar!
    -Fitta!

  148. Din hora!

  149. -Vad vill du ha sagt nu?
    -Hugg han! Hugg den där golaren!

  150. Du kommer att dö när du ligger här.
    Du är död, förstår du?

  151. Har du golat och vi åker in
    kommer några andra att döda dig.

  152. -Förstår du?
    -Ja.

  153. Råtta!

  154. -Bilen, då?
    -Pappas.

  155. Pappas bil? Du får nog
    följa med oss till stationen.

  156. Jag har träffat
    två av killarna på en anstalt.

  157. En av dem sitter fortfarande inne.
    Han är yngst på anstalten.

  158. Den andra har avtjänat sitt straff.
    Vi snackar om hur det hela började.

  159. Det var väl där...allting spårade ur.

  160. Jag blev förvånad över hur
    situationen förändrades så snabbt.

  161. Det var lugnt, sen small det bara.

  162. Impulsen som fick dig att gå så
    långt, var du rädd för den efteråt?

  163. Ja, faktiskt. Det är...

  164. När jag var mindre
    har jag haft aggressionsproblem.

  165. Jag har blivit väldigt lätt arg
    och det har kunnat gå väldigt illa.

  166. Jag lärde mig kontrollera det.
    I vanliga fall går jag i väg.

  167. Men tyvärr har det lagt på...
    Varje gång kommer mer...

  168. Till slut så...
    var allting...mot honom, då.

  169. Vad tänkte du när du fick höra
    att din kompis hade dragit kniv?

  170. Det hade gått över gränsen.

  171. Jag har problem med att utsätta andra
    för fysisk eller psykisk skada.

  172. Det händer,
    men inte på det impulsiva sättet.

  173. Hur kommer det sig att ni två gjorde
    det ihop? - Vad såg du hos honom?

  174. Vi hade gjort lite tidigare.
    Det var slump, i stort sett...

  175. ...att vi gjorde första grejen...

  176. ...och vi tyckte att det gick
    hyfsat bra, vi planerade bra.

  177. Sen stötte vi på problem
    när vi skulle utföra den grejen...

  178. Jag tyckte
    att jag kunde lita på honom.

  179. Bygger det på
    att man ska vara lojal mot varandra?

  180. Ja, absolut.
    Lojaliteten är jätteviktig.

  181. Hur kom ni på den idén?
    "Vi tar en brandbil."

  182. Hur...? Det där snacket kring...

  183. Tanken var...

  184. Jag har vetskapen sen tidigare om vad
    det finns för verktyg och så där...

  185. ...i räddningstjänstens fordon och
    så där. De passar för det ändamålet.

  186. För att bryta upp skåpsdörrar...

  187. Och...sen diskuterade vi idén...

  188. ...och kom överens om
    att köra på det.

  189. Kan ni beskriva om rättegången?

  190. De starkaste känslorna på rättegången
    var att...min mamma var där-

  191. -och att få se alla efter sex veckor.

  192. -Det väckte de starkaste känslorna.
    -På nåt sätt brydde jag mig inte.

  193. Inte då heller.
    Jag hade slutat bry mig.

  194. Jag hade suttit häktad
    i en och en halv månad.

  195. Ingen kontakt med omvärlden.

  196. Sju personer åtalades
    för brottet i rekonstruktionerna.

  197. Alla för mellan ett och sex brott.
    De killar Leo träffade-

  198. -åtalades för stöld,
    olaga hot och övergrepp i rättssak-

  199. -och dömdes båda
    till ett års fängelse och skadestånd.

  200. Domen överklagades
    till hovrätten, som fastställde den.

  201. Hovrätten ändrade inte domen.

  202. Killen som höll i kniven
    skulle ha fått två år-

  203. -men eftersom han bara var arton
    fick han en straffrabatt på 50 %.

  204. Vilka var de avgörande bevisen?

  205. I ganska många delar
    erkände killarna brott.

  206. De flesta av stölderna erkände de.
    Sen visade utredningen-

  207. -att erkännandena var riktiga.
    Man hittade stöldgods i nåns bil.

  208. Sen förnekade de brott vad gällde
    olaga hot, övergrepp i rättssak-

  209. -och den ena killen förnekade
    att han var med och stal brandbilen.

  210. Där var annan bevisning avgörande-

  211. -framför allt brottsoffrets
    berättelse och vissa vittnen.

  212. Sen berättade de delvis om varandra.
    Det fick också en viss betydelse.

  213. Vad var det
    domstolen såg så allvarligt på?

  214. Man begår ett olaga frihetsberövande
    och sen hotar man honom-

  215. -ett grovt olaga hot,
    eftersom man har vapen-

  216. -och övergrepp i rättssak när man
    hindrar honom från att anmäla.

  217. De brotten är de allvarligaste och
    gör att det blir två års fängelse.

  218. Hade straffet varit annorlunda
    om de hade gjort det ensamma?

  219. Nej. De hade dömts likadant. Var
    och en döms efter vad de har gjort-

  220. -och vad de ansvarar för själva.

  221. Det är en annan sak att man
    ansvarar för vad nån annan har gjort.

  222. Men de hade dömts på samma sätt.

  223. -Hade du gjort det här ensam?
    -Nej. Inte en chans.

  224. -Hade du gjort det ensam?
    -Inte den här typen av brottslighet.

  225. Hur funkar livet här i dag?
    Lär du dig nåt av att vara här?

  226. Nja...

  227. Jag lär mig att inte göra nåt igen.
    Jag vill ju inte hit.

  228. Det är hyfsat bra, men inte så
    att man gärna kommer tillbaka.

  229. Min dröm innan allt detta var att bli
    yrkesmilitär och göra utlandstjänst.

  230. Men...

  231. Det går ju inte att genomföra nu.

  232. Hur ser ditt liv ut i dag?

  233. I dag så...fungerar allt
    som det ska, eller vad man ska säga.

  234. Jag jobbar heltid
    och satsar stort på musiken och så.

  235. Jag jobbar i min studio.
    Det är ett mycket bättre liv.

  236. Man har ryggen fri
    och kan leva fullt ut...

  237. ...utan att behöva söka den där typen
    av aktiviteter för adrenalinkickar.

  238. Man kan få dem på andra sätt
    än genom kriminaliteten.

  239. Jakten på bekräftelse
    blir uppenbar här.

  240. De har inte fattat
    ett aktivt val att bli kriminella.

  241. De kanske har tuffa bakgrunder
    med en risig uppväxt-

  242. -och vill vara en del av en grupp,
    och det ena leder till det andra.

  243. Det börjar med småbrott
    och slutar med en skenande brandbil.

  244. Det som slår mig är att de
    aldrig hade begått brotten ensamma.

  245. Sen sitter de i rätten
    och försvarar sina egna handlingar.

  246. De begick brott i en grupp,
    men de är bara individer.

  247. Jag tycker mest synd om dem.
    De föll offer för sig själva.

  248. Vi ska inte glömma
    att de bröt mot lagen.

  249. Det finns andra offer,
    inte minst killen som blev hotad.

  250. -Var det det grövsta brottet?
    -Det hot man riktade mot honom...

  251. ...heter övergrepp i rättssak.
    Det tar inte rätten lätt på.

  252. Jakten på bekräftelse går före allt.
    Man vill bli sedd. Det går före allt.

  253. Han skulle
    skära halsen av hela min familj.

  254. Det är ordet att beskriva det.
    Jag blev äcklad.

  255. Ingen tycker om dig,
    ingen vill ha dig, för du suger kuk!

  256. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Brott i grupp

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad säger juridiken när man är fler som begår brott tillsammans? Är alla lika skyldiga eller får man dela på straffet? Vi får följa ett autentiskt fall där ett gäng gör sig skyldiga till en rad brott: inbrott, övergrepp i rättssak, hot och misshandel. Programledarna Dona och Leo reder ut de juridiska begreppen och paragraferna och rådmannen Fanny Gleiss Wilborg förklarar hur rätten resonerar. Vi träffar även förövarna varav en fortfarande sitter på ungdomsanstalt. Vad fick de för straff och hur blev livet sen?

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Brott, Gäng, Juridik, Kriminologi, Lagar, Rättsvetenskap, Straffrätt, Ungdomsbrottslighet
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Justitia

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Brott i grupp

Avsnitt 1 av 4

Vad säger juridiken när man är fler som begår brott tillsammans? Vi följer ett autentiskt fall där ett gäng ungdomar gör sig skyldiga till en rad brott: inbrott, övergrepp i rättssak, hot, misshandel. Hur fördelas straffen och hur resonerar rätten?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Internettrakasserier

Avsnitt 2 av 4

Vi följer ett autentiskt fall där 15-åriga Fanndis blir trakasserad och hotad både i skolan och på internet. Till slut gör hon en polisanmälan. Gör juridiken skillnad på om hoten sker på internet eller i verkliga livet?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Sexualbrott

Avsnitt 3 av 4

Vi följer ett autentiskt rättsfall där en spännande flirt slutar i rättegång. Hur definieras våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Advokaten Elisabeth Massi Fritz reder ut vad lagen säger om olika sexualbrott.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Misshandel

Avsnitt 4 av 4

Vi följer ett fall om misshandel och träffar även offret och förövaren. De berättar om hur livet har blivit efter den där olycksaliga utekvällen. Advokaten Jonas von Heidenstam reder ut de juridiska begreppen kring denna typ av brott.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Hatbrott

Avsnitt 1 av 4

Vad krävs för att ett brott ska klassas som hatbrott? Programledaren Dona Hariri diskuterar med panelen. Vi följer ett autentiskt rättsfall där ett gäng ungdomar utsatts för hatbrott av nazister och träffar Alice som blivit utsatt för hatbrott på grund av sin sexuella läggning. Och så träffar vi en före detta nazistledare.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Förtal

Avsnitt 2 av 4

Vad händer egentligen om man förtalar någon i sociala medier? Vi får följa ett autentiskt rättsfall - Instagramupploppet där flera unga blev uthängda på Instagram, från början till den rättsliga upplösningen. Och så berättar några unga kvinnliga bloggare om hur det har utsatts för hot och förtal på nätet. Programledaren Dona Hariri diskuterar med panelen om hämnd och förtal. Historikern Christopher O'Reagan reflekterar kring kränkningar och heder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Arbetsrätt

Avsnitt 3 av 4

Vad har man för rättigheter på arbetsmarknaden? För långa arbetspass, för låg lön eller utsatt för sexuella trakasserier. Unga med tillfälliga jobb är speciellt utsatta. Dona Hariri träffar juristen Sofie Rehnström, som berättar om vilka rättigheter man har och hur man ska gå tillväga om man blir utnyttjad.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Förskingring

Avsnitt 4 av 4

Fredrik lovar att fixa studentskivan åt sin gymnasieklass. Istället festar han upp pengarna som han får av sina klasskompisar. I den påföljande rättegången döms han för förskingring. Dona och panelen pratar om förmildrande omständigheter och att förlåta brott.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia - svenska som andraspråk

Misshandel

Vi följer ett fall om misshandel och träffar även offret och förövaren. De berättar om hur livet har blivit efter den där olycksaliga utekvällen. Advokaten Jonas von Heidenstam reder ut de juridiska begreppen kring denna typ av brott.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaTänk till snackar stress

Föräldrar

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och får bli älskad för den man är. Hemma hos Tove var det inte så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar. Vi undrar också hur det står till i de digitala drömparadisen och ringer upp Klas Eriksson för att ställa honom mot väggen

Fråga oss