Titta

Brott och straff

Brott och straff

Om Brott och straff

Varför blir man brottsling? Hur skiljer sig synen på brott och straff i olika länder och hur har det ändrats över tid? Hjälper straff? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, guidar oss genom favelorna i Rio de Janeiro och fängelser i Polen och Sverige. Han besöker även Ronna i Södertälje som har drabbats av kriminella gänguppgörelser. Dessutom träffar vi världens främsta experter inom kriminologi som berättar om den senaste forskningen.

Till första programmet

Brott och straff: BrottMaterialDela
  1. Om vi nu ska prata om brott-

  2. -har du sagt att vi ska åka till Rios
    favelor. Varför ska vi åka dit?

  3. Man kan förklara hur levnadsvillkoren
    hör ihop med brottsligheten-

  4. -om man tittar på
    hur folk lever i favelor.

  5. Säger du favela till mig
    tänker jag på banditer, på brott.

  6. Favela? Fattigdom.

  7. För jag bor i favelan
    Det är en stolthet för mig

  8. Man måste kunna koderna
    För misstag är ej okej

  9. En favela är alltså en kåkstad
    byggd på ockuperad mark.

  10. Fattiga människor från olika håll
    i Brasilien tar mark och bygger hus.

  11. Cirka tusen såna här olagliga
    samhällen finns mitt i Rio.

  12. Man tror att nästan fyra miljoner av
    stans tolv miljoner invånare bor så.

  13. Nu är favelorna så många
    att myndigheterna accepterat en del.

  14. Där kan invånarna ha äganderätt
    till sina hus och få el och vatten.

  15. Men det gäller alltså
    långt ifrån alla favelor.

  16. De här människorna måste
    organisera sig för att få leva där.

  17. De som har organiserat deras liv
    är i stor utsträckning gangsters-

  18. -eftersom ingen annan
    bryr sig om de här människorna.

  19. Många favelor
    styrs av organiserade knarkgäng.

  20. Det är till dem invånarna vänder sig
    när de vill ha hjälp med el, vatten-

  21. -internet, sjukvård och säkerhet,
    ofta tjuvkopplat och illegalt.

  22. Få människor
    kan leva fullt lagligt i en favela.

  23. Vi ska till en favela snart,
    men först: Vad är ett brott?

  24. Man kan göra det lätt för sig:
    Det är en handling som enligt lag...

  25. -...är belagd med straff.
    -Inte etik eller moral.

  26. Det som står i de lagar som bestämmer
    vilka handlingar som är straffbara.

  27. Vad som är ett brott
    bestämmer de som har makten.

  28. De bestämmer vad som är farligt
    och kriminaliserar det.

  29. De belägger det alltså med straff.

  30. Att mörda och stjäla har nästan
    alltid varit brott, fast inte i krig.

  31. Men dödar man civila i krig, eller
    stjäl från dem, är det ett brott.

  32. Många handlingar har över tid
    varit olagliga av olika anledningar.

  33. Drängen Pehr Mathson dömdes för
    tidelag, alltså sex med djur, 1698.

  34. Per blev halshuggen och bränd,
    och djuret avrättades.

  35. Djuret dödades
    för att man var rädd för avkomman.

  36. Nu, 300 år senare,
    är tidelag inte ett brott i Sverige.

  37. I vissa fall
    kan man dömas för djurplågeri.

  38. Enligt ett lagförslag ska det bli
    brottsligt, för att skydda djuren.

  39. Åter olagligt alltså,
    men av helt andra orsaker.

  40. Du har ju varit
    i den här favelan förut.

  41. Vad ska jag veta innan vi åker dit?

  42. Till att börja med filmar vi bara för
    att vi har tillstånd av favelachefen.

  43. Det känns så där.
    Det var skottlossning där i går.

  44. Vad gör vi om det blir så?

  45. I favelan har man ett mycket
    välutvecklat förvarningssystem.

  46. Det man är rädd för i favelan
    är i första hand polisen.

  47. Om polisen är på väg
    börjar man smälla smällare.

  48. -Då går man lugnt in i ett hus.
    -Det naturliga är ju att springa.

  49. Det får man inte göra, särskilt inte
    när beväpnat folk är i närheten.

  50. Springer man antyder man
    på något sätt att man är rädd.

  51. Då kan man bli skjuten i ryggen.

  52. I Rio dör flera tusen människor varje
    år för att de skjuts av polisen.

  53. Man ska ta det lugnt
    och framför allt inte börja springa.

  54. Jag har hört att ambulanser inte kör
    in i favelan. Skottskadas man, så...

  55. Ja, det är nog ofta så.
    De vågar inte eller vill inte.

  56. Jag är helt svettig och skakig.

  57. Vi får se.
    Jag känner mig inte orolig.

  58. Jag gör det du gör, Jerzy.

  59. Jag följer dem som tar hand om oss,
    eftersom det är de som vet.

  60. Vi kör.

  61. Vi kan förklara förutsättningarna
    för vårt filmande här.

  62. Wesley, som hela tiden följer oss-

  63. -går före oss och vår kameraman och
    visar tummen upp eller tummen ner.

  64. Det är väldigt många människor här
    som inte får fastna på bild.

  65. I gathörnen sitter tungt beväpnade
    unga män. De får inte filmas.

  66. Skälet till att det är så
    är att man vet i favelan-

  67. -att polisen ofta
    får tag i de här filmbilderna.

  68. Då identifierar de gängmedlemmarna,
    som utsätts för repression.

  69. En del av dem
    blir helt enkelt dödade.

  70. Så då vet ni varför ni inte får se
    alla de här vapnen som vi pratar om.

  71. Många kallar favelorna en krigszon.

  72. Skottstatistiken är ibland densamma
    som i ett regelrätt krig.

  73. De flesta skjutningar sker mellan
    polis och gängmedlemmar i favelorna.

  74. Rios polis har till och med
    en specialstyrka, Bope-

  75. -som är särskilt tränad
    för att göra insatser i favelor.

  76. -Män i svart, vilken är er mission?
    -Gå in i favelan, skjuta utan pardon.

  77. Mitt Rio de Janeiro
    är som en vacker scen

  78. Men jag tänker prata
    om nationens stötesten

  79. Här i vårt land
    pratar folket alltid om

  80. att favelan är så farlig,
    en plats som ingen tycker om

  81. Det som är bra för mig här
    är själva platsen.

  82. Jag pratar om
    det sociala centret där jag arbetar.

  83. Det dåliga är våldet och droghandeln.

  84. Jag är rädd
    fast jag har bott här i nitton år.

  85. Man kanske inte väntar sig nåt alls,
    men helt plötsligt kan nåt hända.

  86. Jag vill kämpa här i favelan.

  87. Jag såg ett dubbelmord här. Två
    poliser dödade två unga favelabor.

  88. Polisen sa åt dem att stanna
    när de körde motorcykel.

  89. De stannade.

  90. I stället för att gå fram
    och visitera dem sköt polisen dem.

  91. Skottet tog i huvudet på den killen,
    i nacken, och gick ut genom pannan.

  92. På honom tog skottet i huvudet.
    Båda dödades.

  93. Under en period kom militärpolisen
    hit till Acari 3-4 gånger om dagen.

  94. De avfyrade
    500-600 skott om dagen här.

  95. Under en period när New York-polisen
    avfyrade 400 skott om året-

  96. -så avfyrades 600 skott här.

  97. Jag var tvungen att flytta
    från delstaten, men jag återvände.

  98. Jag lever här på egen risk. Jag lever
    under överhängande dödshot.

  99. De dödade killarna
    den 26 december 2005 kl. 16.15.

  100. Staten har inte vidtagit åtgärder.

  101. Jag måste fortsätta leva mitt liv
    med vetskapen om att jag ska dö.

  102. Jag kommer att mördas
    av polisen, av statsmakten.

  103. Jag förstår att favelorna
    i Rio är extrema-

  104. -men finns det
    nån motsvarighet i Sverige?

  105. Det finns inga människor som behöver
    ockupera mark för att bygga sina hus-

  106. -men i vissa delar
    av våra storstäder-

  107. -har samhället inte förmått
    tillfredsställa grundbehoven.

  108. Där är den organiserade
    brottslighetens inflytande stort.

  109. -Tänker du på nåt särskilt område?
    -Det finns många...

  110. ...men på senaste tiden
    har man diskuterat mycket om Ronna.

  111. ...bröder dödade och en man skadad
    i gängmorden i Södertälje.

  112. Folk skjuts med automatvapen.

  113. Det var här två män avrättades.

  114. De sysslar med utpressning...

  115. ...hot, rån, mord, mordförsök.

  116. Morden är två i raden av våldsbrott
    knutna till organiserad brottslighet.

  117. Nätverket i Södertälje
    med de kriminella individerna-

  118. -påminner mer om gatugäng än andra
    kriminella nätverk i Sverige.

  119. Känner ni folk som utsatts för brott?

  120. -Ja.
    -Kan du berätta?

  121. -Nej.
    -Varför inte?

  122. För att om man lägger ut det här
    på tv så kan de döda mig.

  123. När fotbollsspelaren Eddie Moussa
    och hans bror sköts-

  124. -på den illegala spelklubben Oasen
    i Ronna sommaren 2010-

  125. -var det kulmen på det gängbråk som
    satt skräck i Södertälje i flera år.

  126. Det var det andra och tredje mordet
    på kort tid.

  127. Eddie och hans bror var syskon till
    den som utpekats som ledare i X-team.

  128. Det är en undergrupp till Bandidos
    och ena sidan i Södertäljes gängkrig.

  129. På den andra sidan
    står Södertäljenätverket-

  130. -en grupp människor med kriminell
    livsstil och bas i Södertälje.

  131. Sätten nätverken
    är uppbyggda på skiljer sig-

  132. -från traditionell
    svensk brottslighet.

  133. Strukturerna påminner i stället
    om maffiaverksamhet.

  134. Det är som en pyramid med tre nivåer.

  135. Den första nivån är koncentrerad
    på våldet, det är de som utövar våld.

  136. På den andra nivån omsätter man
    våldskapitalet till pengar.

  137. På den tredje nivån omsätter man
    pengarna i politisk och social makt.

  138. De är de allra farligaste.

  139. Man jobbar med utpressning,
    man jobbar med ockerlån.

  140. Man tar över och driver in skulder.

  141. Till viss del jobbar man
    även med narkotika och alkohol.

  142. Är det nåt den generella
    Södertäljebon märker av?

  143. -Absolut.
    -Även icke-kriminella?

  144. Även de blir indragna. Du sitter
    på kafé, nån sätter sig bredvid dig-

  145. -och lägger sitt vapen på bordet
    för att imponera och pressa.

  146. Det finns exempel här på kaféet där
    man har gått in och krossat saker.

  147. Man gör vad man vill,
    man är den som regerar.

  148. Efter dubbelmordet i Ronna
    var maktspelet mellan gängen över.

  149. Södertäljenätverket
    fick mycket stort inflytande i stan.

  150. Lokala företagare och privatpersoner
    fick utstå utpressning.

  151. Ingen var ovetande. Alla visste.

  152. Jag pratade tidigare om
    att man omsätter våld i pengar.

  153. Det var en fantastisk affär
    för de här människorna.

  154. De skrämde människorna
    med sin hänsynslöshet.

  155. De kunde plocka åt sig
    hur mycket pengar som helst efteråt.

  156. Alla visste vilka de var.

  157. Över nio tungt kriminella
    bodde bara i Ronna.

  158. Folk var rädda för dem.
    Det blev som ett gisslandrama.

  159. Eftersom de var ute
    vågade man inte prata med polisen.

  160. Vi visste inte vad det handlade om.
    Man ska inte lägga sig i såna saker.

  161. Även fast det händer mycket här
    lägger man sig inte i.

  162. Då händer inget med en själv heller.

  163. Jag minns hur det var i favelan.
    Där litade folk inte på polisen alls.

  164. De vände sig
    till banditerna för hjälp.

  165. Om samhället inte agerar
    när såna strukturer uppkommer-

  166. -är det stor risk
    att det utvecklas så.

  167. Det finns en parallellstruktur,
    så råkar en familj ut för nåt-

  168. -att en flicka till exempel
    blir våldtagen eller förnedrad-

  169. -tar medlare det med gärningsmannen.

  170. -Man blandar inte in polisen.
    -Det är en egen kriminell struktur.

  171. Precis som i Rio. Därför var det
    nödvändigt att göra en massiv insats-

  172. -från samhällets sida,
    för att återta makten.

  173. Här i vårt land
    pratar folket alltid om

  174. att favelan är så farlig,
    en plats som ingen tycker om

  175. Vår favela kritiseras
    av hela vårt samhälle

  176. men våldet kan man hitta
    på fler än ett ställe

  177. Då folket
    saknar skola och information

  178. köper de i stället vapen
    och en massa ammunition

  179. Det var en polisbil som åkte förbi
    här. Vad hände? Jag gömde mig.

  180. Polisen genomför alltid
    operationer i favelan.

  181. Förmodligen genomför de
    en illegal operation i dag.

  182. Det gör de ofta för att
    kräva droghandlarna på pengar.

  183. Eftersom de kom till favelans ingång
    och såg att här fanns ett kamerateam-

  184. -drog de nog slutsatsen att det var
    internationell media. Det syns på er.

  185. De gav sig av
    för att de var rädda att bli anmälda.

  186. Alla regionala polisenheter
    måste uppnå-

  187. -ett visst antal drogbeslag
    och ett visst antal gripna langare.

  188. Man måste kunna redovisa det
    för statens statistik.

  189. Så rättfärdigas säkerhetskostnaderna.

  190. Guvernören säger: "Vi har inget från
    Acari, det var längesen nån greps."

  191. "Ni får åka dit
    och göra några ingripanden."

  192. De här trästockarna ligger där
    för att försvåra för polisen-

  193. -så att folket och langarna ska hinna
    springa och inte falla offer för dem.

  194. I Acari pågick det under en period
    polisoperationer varje dag.

  195. De dagliga polisoperationerna-

  196. -handlar nästan alltid om
    vedergällning mot gängmedlemmarna.

  197. De kommer dit och säger: "Om vi inte
    får pengar kommer vi hit och dödar."

  198. "Vi skadar invånarna här och tar era
    droger och vapen tills ni betalar."

  199. Det verkliga motivet
    är aldrig kampen mot droghandeln.

  200. Det är alltid personlig vedergällning
    eller att driva in en skuld.

  201. Polisernas och politikernas version
    skiljer sig från favelabornas.

  202. De talar om insatser för att hjälpa
    invånarna och bekämpa droghandeln-

  203. -att specialstyrkorna går in i
    favelorna för att skydda folket där.

  204. Inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016-

  205. -har man tagit itu
    med brottsligheten mer.

  206. Som ett led i detta:
    Operation fredschock.

  207. I november 2011 intog man
    landets största favela, Rocinha.

  208. Den har 250 000 invånare.

  209. Pansarfordon, helikoptrar och 3 000
    poliser gick in och "återtog makten".

  210. Om det var för favelabornas skull-

  211. -eller för att låta politikerna visa
    upp en polerad stad är omdebatterat.

  212. Tveklöst är att det ofta blir problem
    när polisen går in.

  213. Ordningen sätts i gungning,
    för gängen har sina egna hierarkier-

  214. -och sitt eget regelsystem.

  215. Det är hundraåriga lagar som har
    förts vidare mellan generationerna.

  216. Om man nu skulle ha våldtagit nån
    i den här favelan, vad händer en då?

  217. Det första straffet
    är att råka i onåd i hela favelan.

  218. Därefter följer
    det verkliga straffet.

  219. En mycket viktig person
    får stryk och drivs bort härifrån.

  220. Om det är
    en mindre viktig person avrättas han.

  221. Överallt där folk lever tillsammans
    finns det lagar, också här.

  222. Här har lagarna inte ursprung
    hos staten, utan hos folket på plats.

  223. Lagar ser olika
    i olika delar av världen.

  224. Det som är ett brott i Sverige
    är inte ett brott i hela världen.

  225. Därför är det svårt att säga
    var det begås flest brott.

  226. I Iran är ett brott för en kvinna att
    visa sig offentligt utan täckt hår.

  227. I Frankrike är det ett brott att vara
    på offentlig plats med täckt ansikte.

  228. I Turkiet är det ett brott att påstå
    att armenierna utsatts för massmord.

  229. I Frankrike är det ett brott
    att förneka massmordet på armenierna.

  230. I Saudiarabien kan man bli dödsdömd
    för utomäktenskapligt sex.

  231. Så var det också i Sverige
    på 1600- och 1700-talen.

  232. USA:s armé får använda viss typ
    av tortyr mot misstänkta terrorister.

  233. Det är ett grovt brott
    i många andra länder.

  234. Utredningen efter dubbelmordet
    i Ronna är den största-

  235. -vad gäller
    strukturerad kriminalitet i Sverige.

  236. Myndigheterna var eniga om att krossa
    brottsligheten i Södertälje-

  237. -att identifiera och försvaga de
    kriminella med alla sorters insatser.

  238. Ett intensivt arbete tog sin början.

  239. Timtals telefonavlyssning, 1 300
    förhör, analysbas på 26 000 nummer.

  240. 6 500 beslagtagna telefoner
    och en miljon händelselänkar.

  241. Viktigast var att folk slutade vara
    rädda och samarbetade med polisen.

  242. Det ledde till
    att sjutton personer greps.

  243. De yngsta var bara 16 år gamla.

  244. De rekryteras i ett speciellt mönster
    vid en viss ålder.

  245. Då blir man springpojke.
    Man får förvara stöldgods hemma.

  246. "Ha den här grejen
    hemma hos dig, gör så."

  247. Delvis ger man
    ekonomisk ersättning för det.

  248. Man utövar även misshandel och terror
    för att tvinga dem att göra saker.

  249. Vi har några stycken som har börjat
    omvärdera sitt kriminella liv.

  250. Rullen med femhundringar i fickan
    var mycket när man var 17-18.

  251. När man är 25 år och vill bilda
    familj och flytta hemifrån-

  252. -är inte den livsstilen nåt
    att bygga på, känner till och med de.

  253. Att gå med skyddsväst
    när man går med barnvagn funkar inte.

  254. En del jämför med den italienska
    maffian. Vad säger du?

  255. Ja, det finns
    maffialiknande strukturer.

  256. Det finns olika graderingar.

  257. Det har vuxit sig så pass starkt
    att vi inte kan blunda för det.

  258. En skillnad är att här finns inte
    så lång tradition av brott som där.

  259. Därför kan man vara mer optimistisk
    om vad som händer här.

  260. Om samhället riktigt arbetar för att
    förbättra för dem som lever här-

  261. -och med att bekämpa brottsligheten
    kan det sluta lyckligt.

  262. Så du är full av tillförsikt, Lasse?

  263. Ja.

  264. Processen kring dubbelmordet
    och Södertäljenätverket-

  265. -hade problem med vittnen som hoppade
    av eller tog tillbaka uppgifter.

  266. Men experterna är eniga:
    Om åklagarens bevis håller-

  267. -så att de åtalade fälls, försvagar
    det Södertäljes grova brottslighet-

  268. -och visar på så sätt att Sverige
    fortfarande är ett rättssamhälle.

  269. En kväll väntar vi i sju timmar för
    att tala med nån ur gänget i favelan.

  270. Efter instruktioner om hur vi ska
    förhålla oss, vad vi inte får fråga-

  271. -och intervjupersonen
    plockat av sig vapnen är det dags.

  272. Dags att få veta varför han hamnat
    i den så grova brottsligheten.

  273. Jag jobbade drygt ett år
    på snabbmatskedjan Bob's-

  274. -men lönen var så låg
    att mina jämngamla kompisar-

  275. -hade snygga märkesgympaskor,
    guldkedjor och motorcyklar-

  276. -medan jag som arbetade jättehårt
    inte hade nåt alls. Jag sa: "Fan!"

  277. "Det är inte möjligt! Jag måste göra
    samma sak som de gör."

  278. Jag började tänka i de banorna.
    Ingen gav mig några råd.

  279. Arbetsuppgifterna är många
    och hierarkin påtaglig i drogligan.

  280. Personen vi träffar arbetar som vakt
    och är vaken varje natt.

  281. Det är med livet som insats.

  282. Den som lever som jag vet
    att för att inte dö så måste vi döda.

  283. Ingen vill leva det här livet.
    Ingen vill se sina barn leva så här.

  284. Jag vill att de ska studera.

  285. Nu är barnen arga från tidig ålder,
    för polisen dödade deras pappa.

  286. Ni i gänget säljer ju drogerna.
    Hur ser du på det?

  287. Olyckligtvis
    lever vi av det här just nu.

  288. Man kan hitta minsta gemensamma
    nämnare för att minska våldet-

  289. -och upphöra med drogerna. Kanske
    kan regeringen erbjuda oss nåt bra.

  290. "Ge oss drogerna
    så ger vi er det här."

  291. Att vara mitt i korselden...

  292. Jag blir ledsen av att se våldet.

  293. Jag ber också om fred. Jag tar
    tillfället i akt och ber om fred.

  294. Kriminalitet är högst i fattiga
    områden med blandad etnicitet.

  295. Forskning visar att brottsligheten
    inte är kopplad till etnicitet-

  296. -utan till livet i fattigdom. Det
    finns många förklaringar till det.

  297. Folk i fattiga områden kan ofta
    inte nå samhällets etablerade mål-

  298. -på annat sätt
    än genom att begå brott.

  299. Gäng bildas där det saknas
    strukturer som håller ihop folk.

  300. Man lär sig begå brott av varandra.

  301. Det är inte bara fattiga som begår
    brott. Även rika och mäktiga gör det.

  302. Ofta rör det sig om ekonomiska brott,
    brott mot miljön-

  303. -och brott mot mänskliga rättigheter.

  304. De brotten skadar ofta fler
    än de brott som begås av fattiga.

  305. Översättning: Emma Jönsson
    www.broadcasttext.com

  306. Textning: Emma Jönsson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Brott

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som gör en handling brottslig och hur kan det förändras över tid? Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker favelorna i Rio de Janeiro med frågan om vad som gör en människa brottslig. Vad har samhället för inverkan? Invånare och polis i Södertälje pratar om kriminella strukturer och hur de kan förhindras att växa fram.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Juridik, Kriminologi, Organiserad brottslighet, Rättsvetenskap, Stadssociologi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Brott och straff

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Brott

Avsnitt 1 av 4

Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker Rio de Janeiro med frågan om vad som gör en människa brottslig. Vad har samhället för inverkan? Invånare och polis i Södertälje pratar om kriminella strukturer och hur de kan förhindras att växa fram.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Straff

Avsnitt 2 av 4

Vilken filosofi och vilka tankar ligger bakom länders olika straffsatser? Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker fängelser i Polen. Polen är det land i Europa som har flest antal fångar, men inte högst brottslighet. Hur hänger det ihop?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Från snatteri till utanförskap

Avsnitt 3 av 4

På en vindlande resa längs gatorna i Bombay reder Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg ut vad som är typiskt för ett liv som kriminell. Är mekanismerna som driver en kriminell karriär olika om man jämför det fattiga Bombay med Sverige?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Rättsväsendet och barnen

Avsnitt 4 av 4

Ser häkten och arrester annorlunda ut i ett land där straffrättsåldern är så låg som 10 år? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg besöker Storbritannien för att höra hur man resonerar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiktatorn

Dag 2

Den första natten har tagit hårt på deltagarna. De lär känna sitt nya samhälle och varandra bättre, men överraskas av en händelse som kommer att prägla gruppen resten av tiden i diktaturen. Diktatorn introducerar invånarna i arbetet som ska utföras åt regimen. Ett arbete som direkt ger upphov till orättvisor.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik

Ordning

Anna Charlotta granskar vårt behov av topplistor och musikaliska rättesnören. Hiphoparna Just D bröt mot många oskrivna regler när de slog igenom, sångaren Wille Crafoord berättar om att utmana normerna. Vi synar polisens roll i hitlåtarna och Marie Korpe från organisationen Freemuse berättar om artisterna som riskerat livet för sin musik.

Fråga oss