Titta

Brott och straff

Brott och straff

Om Brott och straff

Varför blir man brottsling? Hur skiljer sig synen på brott och straff i olika länder och hur har det ändrats över tid? Hjälper straff? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, guidar oss genom favelorna i Rio de Janeiro och fängelser i Polen och Sverige. Han besöker även Ronna i Södertälje som har drabbats av kriminella gänguppgörelser. Dessutom träffar vi världens främsta experter inom kriminologi som berättar om den senaste forskningen.

Till första programmet

Brott och straff : StraffMaterialDela
  1. Vi är på väg
    till ditt födelseland Polen.

  2. Vi ska prata om straff.
    Varför ska vi dit?

  3. Polen är det land i EU
    som har flest fångar. Nära 90 000.

  4. Och det är ett av de länder med flest
    fångar per 100 000 invånare.

  5. Fungerar fängelsesystemet bra?

  6. Enligt medierna så finns det
    faktiskt problem här.

  7. Fängelserna lär vara överfulla
    och folk släpps inte ut som de borde.

  8. -Vad är det för fängelse vi ska till?
    -Det byggdes i början av 1900-talet.

  9. Det har använts av olika regimer
    för att plåga och mörda människor.

  10. Under andra världskriget mördade
    nazisterna 600 människor här.

  11. Sen använde kommunisterna fängelset
    för att ta itu med sina motståndare-

  12. -och mördade
    kanske 350 människor härinne.

  13. Ökar eller minskar
    brottsligheten i Polen?

  14. Den ökar nog.
    På grund av krisen växer missnöjet.

  15. Många får inga jobb
    och då ökar brottsligheten.

  16. Många av mina kompisar satt här sen
    de protesterat mot kommunisterna.

  17. -Vilka sitter här nu?
    -Nu är det vanliga fångar.

  18. -Är fängelse ett populärt straff?
    -O ja!

  19. Antalet fångar
    har ökat i världen de senaste åren.

  20. Andra former av straff uppfattas
    som förlegade, men inte fängelse.

  21. En av dem som haft stort inflytande
    på det moderna rättssystemet-

  22. -är den italienska filosofen Cesare
    Beccaria, som levde på 1700-talet.

  23. Men hans tankar är aktuella än idag.
    Han skrev:

  24. "Hemliga rättegångar och tortyr
    får inte användas."

  25. "Den anklagade
    ska behandlas korrekt och humant."

  26. "Motivet bakom t.ex. ett straff"-

  27. -"måste vara strävan efter största
    lycka för störst antal människor."

  28. "Det enda acceptabla motivet
    för straff är avskräckning."

  29. "Straff kan inte motiveras
    med samhällets hämndbegär."

  30. "Fängelse ska användas i stället för
    kroppsstraff och liknande."

  31. "Att förebygga brott
    är viktigare än att straffa."

  32. Varför har man galler överallt?

  33. Näten är för att fångarna inte ska
    kasta sig ner och ta livet av sig.

  34. -Du har suttit i 16 år.
    -Jag har 8 år kvar.

  35. -Vad sitter du inne för?
    -För dråp.

  36. Kan man säga generellt
    varför vi straffar?

  37. Av flera skäl. Det första är det
    som kallas för allmän prevention.

  38. Man avskräcker folk genom att straffa
    vissa så att andra inte gör likadant.

  39. Det värsta är att se när nån
    som nyss slagit in på den här vägen.

  40. Trots att jag försöker varna
    och berätta om egna erfarenheter-

  41. -så vaknar personen
    först när han har nått botten.

  42. Jag vill inte att det ska bli så,
    men jag är helt maktlös.

  43. Sen har vi inkapacitering.
    Folk på kåken kan inte begå brott.

  44. Andra har barn, hem
    och nån sorts stabilitet.

  45. När pensionsbrevet kommer-

  46. -står det att om mina inbetalningar
    fortsätter så här-

  47. -så kommer jag
    att fem złoty i månaden.

  48. Sen har vi andra saker,
    som att visa statens makt-

  49. -eller politiker
    som vill visa handlingskraft.

  50. Jag gör alltid nåt, även om
    jag inte har nåt att jobba med.

  51. Det värsta med fängelset
    är sysslolösheten. Det plågar mig.

  52. Det plågar mig och jag önskar
    att jag inte hade fötts.

  53. Man sitter i cellen och spelar kort.

  54. Man saknar sin familj.
    Inget händer här.

  55. Att Polen har tre gånger fler fångar
    än Sverige...

  56. ...betyder det att Polen har tre
    gånger högre kriminalitet än Sverige?

  57. Absolut inte!
    Det har bara med politik att göra.

  58. Det i sin tur har
    att göra med historisk tradition-

  59. -och vad folk kräver av
    myndigheterna. En förfärlig massa.

  60. Det är politikerna som bestämmer
    antalet fångar, inte brottsligheten.

  61. USA toppar all statistik
    över antalet interner.

  62. På 1920-talet
    satt 100 000 amerikaner i fängelse.

  63. 2011 är vi uppe i över 2,5 miljoner.

  64. 700 personer per 100 000 invånare
    sitter i fängelse i USA.

  65. I Sverige ligger motsvarande siffra
    på cirka 60 personer.

  66. Lägst antal personer per fängelse
    är det i de nordiska länderna.

  67. I flera delstater i USA
    avrättar man fortfarande människor.

  68. Det slutade man med i Sverige
    på 1920-talet.

  69. Enligt Amnesty använder många länder
    inhuman bestraffning frekvent.

  70. Tortyr eller annan grym, förnedrande
    behandling eller bestraffning-

  71. -förekommer i minst 111 länder.

  72. Bristfälliga och inkorrekta rätte-
    gångar förekommer i minst 55 länder.

  73. Yttrandefriheten
    var inskränkt i minst 96 länder.

  74. Politiska fångar sitter i fängelse
    i minst 48 länder.

  75. Avrättningar verkställdes
    i minst 18 länder.

  76. Synen på straff skiljer sig avsevärt
    beroende på var i världen du är.

  77. Brott mot mänskliga rättigheter
    begås på många platser.

  78. I Sverige skulle de som straffar
    kunna dömas till straff-

  79. -om de utförde såna straff
    här i Sverige. Hänger du med?

  80. Finns det brott som begås i Polen som
    inte straffas med fängelse i Sverige?

  81. Här har man t.ex.
    totalförbud mot abort.

  82. Alla som är inblandade i aborter
    kan hamna i fängelse.

  83. Sen är det så att många brott
    som i Sverige skulle leda till böter-

  84. -samhällstjänst eller villkorlig dom,
    här straffas med fängelse.

  85. Jag sitter av ett straff
    för nåt jag inte har gjort.

  86. Det var några kompisar som bråkade.

  87. Vi blev gripna, och det visade sig
    att en kille stulit den andres mobil.

  88. Jag stod sex meter ifrån,
    så jag dömdes för medhjälp-

  89. -eftersom jag inte hjälpte personen
    som blev bestulen.

  90. Det är så att om man bygger ett
    fängelse så kommer det att fyllas.

  91. Bygger du fängelser med hård regim,
    då hittar man farliga fångar.

  92. Är man ett land med mycket fängelser,
    då har man mycket fångar.

  93. Ett land som bygger nya fängelser,
    får flera fångar.

  94. Jag dömdes
    till tre år och sex månader.

  95. Mitt hjärta slår så hårt,
    för jag kan inte förlika mig med det.

  96. Jag står inte ut med att sitta inne
    för nåt jag inte har gjort.

  97. Det var ett resultat av en medveten
    politik på Justitiedepartementet.

  98. Tekniskt är det mycket enkelt.
    Man sänker antalet fångar-

  99. -genom att sänka straffnivån och göra
    så att folk kommer ut snabbare-

  100. -och minska antalet folk
    som kommer in.

  101. Dessa tre variabler måste
    manipuleras, och det har man gjort.

  102. Alltså, brottsantalen...

  103. ...har ingenting med fångantalet
    att göra-

  104. -vilket betyder att fångantalet
    inte heller reducerar brottslighet.

  105. Det är oftast tvärtom.

  106. Ju fler fångar man har, desto värre
    blir brottslighetssituationen.

  107. Det är inget trygghetsproblem då,
    att man sänker fångantalet.

  108. Internerna skakar inte hand med oss-

  109. -innan de fått klart för sig
    att vi inte jobbar på fängelset.

  110. Det är för att
    de tillhör en fångsubkultur-

  111. -där man aldrig
    tar i hand med fängelseanställda-

  112. -för att visa sitt förakt
    för rättsstaten Polen.

  113. -Kan du beskriva hur reglerna ser ut?
    -Nej, det kan jag inte.

  114. Vad skulle konsekvenserna bli?

  115. Då kan jag inte
    tillhöra gruppen längre.

  116. Subkulturer och gängbildning i
    fängelser är ett naturligt resultat-

  117. -av att man låser in många grova
    brottslingar med sociala problem.

  118. Det har diskuterats
    om gängen bildas på fängelserna-

  119. -och sen flyttar ut på gatorna,
    eller tvärtom. Ofta gäller både och.

  120. -Tog polisen dig när du var berusad?
    -Ja, jag körde bil berusad.

  121. -Flera gånger?
    -Fem gånger.

  122. Jag vet att det hade kunnat sluta
    i en tragedi.

  123. Det har inte hänt, som tur är.
    Jag är glad att ingen blivit skadad.

  124. Jag har problem med alkohol
    och därför går jag i terapi här.

  125. När jag kommer ut
    dricker jag och kör bil.

  126. Jag är trettio år,
    och har suttit i fängelse i tio år.

  127. Forskarna försöker skilja på dem,
    men det är inte så viktigt.

  128. Både arv och miljö är viktigt
    när det gäller brottslighet-

  129. -men miljö är viktigt
    när det gäller brottsförebyggande.

  130. Utifrån min egen forskning kan jag
    säga att man måste ingripa tidigt.

  131. Man ska agera förebyggande
    när det gäller barn-

  132. -som själva
    har varit utsatta för våld.

  133. De kan ha upplevt våld i hemmet
    mellan mamman och hennes partner.

  134. Barnen kan ha blivit mobbade.
    De här barnen lär sig-

  135. -att våld är ett accepterat sätt
    att lösa problem på.

  136. Vilka är de största skillnaderna
    mellan svenska och polska fängelser?

  137. Främst är det längden på straffen.
    Här sitter man oerhört länge.

  138. Sen är det
    de materiella förhållandena.

  139. Det förefaller delvis lite hårdare,
    men folk förlorar alltid friheten.

  140. "Instruktioner vid inpassering."
    Mobiler får vi inte ta med oss.

  141. Har du klocka? Man får inte ha det.

  142. Jag kommer snart.

  143. Vad tror du om ryktet om
    att svenska fängelser är lite mesiga?

  144. Det ryktas om att folk skulle vilja
    komma hit för att sitta i fängelse.

  145. Dumheter!

  146. Då kör vi!

  147. Hej, hej.

  148. Norrtäljeanstalten har
    säkerhetsklass B. Den näst högsta.

  149. Här sitter några av Sveriges
    värsta sexualförbrytare.

  150. Bland annat den s.k. Hagamannen,
    och Alexandramannen.

  151. Sexualförbrytarna sitter i en egen
    paviljong, isolerade från de andra.

  152. Här finns även avdelningar
    för särskilt resurskrävande intagna.

  153. Det är 240 anställda på 204 interner.

  154. Totalt i Sverige
    finns drygt 5 000 fångar.

  155. Hur ser genomsnittsinternen ut här?

  156. En man på 35, 36, 37 år.

  157. Tidigare dömd. Kanske nån form
    av psykiatrisk diagnos-

  158. -plus att man har
    ett utagerande beteende.

  159. Den typen av fångar
    har ökat i antal kraftigt-

  160. -eftersom man har minskat antalet
    som döms till rättspsykiatrisk vård.

  161. De får ju betalt för att arbeta.
    Hur mycket får man i timmen?

  162. -Elva kronor i timmen.
    -Men alla jobbar, generellt?

  163. Vi har sysselsättningsplikt,
    men alla jobbar inte med samma sak.

  164. Att gymma är ju poppis.
    Är det rusning till nåt annat?

  165. Kanske inte rusning,
    men här bredvid ligger yoga-lokalen.

  166. -Och yoga är poppis?
    -Ja.

  167. Övningarna hittar du i boken "Befria
    själen genom meditation och yoga".

  168. Den kan du beställa kostnadsfritt
    genom Kriminalvården.

  169. Det är en vanlig cell
    av lite äldre modell.

  170. Det är mycket mindre än jag trodde.
    Hur ofta är det rymningsförsök?

  171. 2004 var det en fritagning.

  172. Fyra rymningar på nio månader. Hur
    är säkerheten på svenska anstalter?

  173. Man har invaggats i uppfattningen
    att "det händer inte oss".

  174. Rymningsvågen sommaren 2004
    är den största i svensk historia.

  175. I januari 2004 fritogs tre män från
    Kumlaanstalten, sen rasade det på.

  176. Fritagningen ägde rum vid Norrtälje
    sjukhus, dit den intagne var på väg.

  177. Det kom några med bil...

  178. När två fångvaktare kom till cellerna
    var Tony Olsson fri...

  179. Den dåvarande justitieministern
    Thomas Bodström-

  180. -lanserade idén om ett superfängelse.

  181. Med strängare isolering,
    högre murar och stenhård kontroll.

  182. Nu är avdelningen
    på Saltvikanstalten ett faktum.

  183. Med bl.a. ett elstängsel som det
    som finns på Guantánamobasen.

  184. Kritikerna menar att höjd säkerhet
    skulle förvärra problemen.

  185. Allt för hårda villkor leder till
    psykiska problem hos fångarna-

  186. -konflikter mellan fångar och pers-
    onal och försvårar återanpassning.

  187. Enligt forskarna är fängelse
    dyrt och ineffektivt.

  188. Jag har hört att det ska vara möjligt
    att rymma ur ett fängelse.

  189. Det ska vara viktigt för de intagnas
    psyke... Jag har hört det!

  190. Man måste kunna tänka tanken
    att det kan gå att ta sig ut.

  191. Man planerar ju inga fängelser
    så att det finns några kryphål.

  192. Märker ni av det som hände 2004?
    Har det ändrats mycket sen dess?

  193. Den fysiska kriminalvården
    har förändrats jättehårt.

  194. Det blev en mycket kraftig skärpning
    av säkerheten.

  195. Sen dess har det praktiskt taget
    inte hänt nåt.

  196. Det är olika typer av saker
    som man inte får tillverka.

  197. Till exempel knivar,
    tatueringsutrustning...

  198. ...haschholkar av olika slag...

  199. ...och lite annat, som sånt
    man kan använda för att fly.

  200. Men internerna lagar sin egen mat?

  201. De flesta har väl självförvaltning.

  202. Här har du
    de där knivarna som sitter fast-

  203. -och som dessutom
    har rundade spetsar.

  204. -Var problemet att folk tog dem?
    -Nej, att de hamnade i kropparna.

  205. Det var problemet.

  206. Medeltidens fängelse
    fanns i slottens källare och torn-

  207. -eller i underjordiska hålor,
    dit fångarna sänktes ner.

  208. Sveriges första riktiga fängelse
    öppnades 1624 på Riddarholmen.

  209. I den nya lagen 1832 förbjöds
    alla kroppsstraff, utom dödsstraff.

  210. Man behöll frihetsberövande och böter
    som strafform.

  211. Fångarna satt i enskilda celler om
    natten och arbetade ihop på dagen.

  212. Enligt reformer på 1930- och
    1940-talen skulle fångarna få vård.

  213. Detta sätt att tänka
    kulminerade på 1970-talet.

  214. Släpp fångarne loss, det är vår

  215. Var mänska i sin själ
    I grunden vill så väl

  216. Idag är strafflagstiftningens främsta
    uppgift att avskräcka från brott.

  217. Straffet ska vara proportionerligt
    till brottet.

  218. Ju grövre brott, desto högre
    straffvärde och hårdare straff.

  219. Vid straffets verkställande är åter-
    anpassning till samhället i fokus.

  220. Där finns det möjlighet
    att ge individen vård-

  221. -för problem som missbruk, eller
    annat som är relaterat till brott.

  222. Vi ska till den här adressen.
    Det är ett kvinnofängelse.

  223. Hur skiljer sig sättet
    att straffa kvinnor?

  224. Generellt sätt
    får kvinnor mildare domar.

  225. Man uppfattar ofta kvinnor som offer,
    även om de är förövare.

  226. Just här har de här kvinnorna
    fått fruktansvärt hårda straff.

  227. Det vore helt otänkbart att straffa
    så för den typen av brott i Sverige.

  228. Här finns celler
    för tre, fyra och fem personer.

  229. I Sverige har ni en intagen per cell.

  230. Så är det inte här. Hos oss vistas
    de i celler för flera personer.

  231. Det är bara i isoleringscellerna,
    som straff, som de är en och en.

  232. Vad saknar du mest av livet i frihet?

  233. Vanlig frihet. Att bara kunna
    sätta sig ner och gråta.

  234. -Tycker ni att systemet är rättvist?
    -Troligen inte.

  235. -För hårt?
    -Ja, det är för hårt.

  236. Jag känner mig skyldig, men att det
    sammantaget skulle bli så många år...

  237. Det blir tretton år.

  238. -Hur gamla är dina barn?
    -Min son är åtta, min dotter är sex.

  239. Så dottern var två när hon åkte in
    och hon är femton när hon släpps.

  240. Hon har precis börjat skolan
    som sexåring.

  241. Det är en jätteviktig tid för henne,
    och jag är inte där.

  242. Har man några alternativa sätt att
    straffa än dagens fängelsestraff?

  243. Ja, och fängelse anses
    av många forskare-

  244. -som en förlegad form av straff.

  245. Reperativ rättvisa minskar återfalls-
    brott och sparar mycket pengar.

  246. Offren föredrar det eftersom det
    minskar posttraumatisk stress.

  247. Förövaren måste svara på
    vad det var som hände-

  248. -och förklara inför alla dessa
    människor vad han, eller hon gjorde.

  249. Nästa fråga blir: "Vem påverkades
    av brottet, och hur?"

  250. Svaret kan bli långt,
    och det blir en chans för offren-

  251. -att få komma till tals,
    vilket de inte får göra i rätten.

  252. Rättens uppgift
    är att begränsa känslorna.

  253. Inom reperativ rättvisa
    ska känslorna få komma till uttryck.

  254. Den tredje frågan är: "Hur kan
    förövaren gottgöra skadan som skett?"

  255. Då blir det en mer kognitiv dialog
    för att lösa problemen.

  256. När jurister säger att man bara
    kan skipa rättvisa i rätten-

  257. -så säger de till offren: "Ni kan
    inte få det rätten kallar rättvisa."

  258. Men vissa människor
    måste vara inlåsta under en viss tid-

  259. -därför att de är farliga
    för andra människor.

  260. Vi kan kanske inte avstå
    från fängelser helt och hållet.

  261. Men det vi kan göra är faktiskt...

  262. ...bestämma oss för
    att inte ha så långa fängelsestraff.

  263. Jag var så ensam
    och ledsen och vilse.

  264. -Är det här...?
    -Det är en typisk rastgård.

  265. I Sverige är de mycket mindre. Där
    får man inte promenera tillsammans.

  266. -Hur länge får de vara här per dag?
    -En timme.

  267. Kvinnorna fick måla enligt idén:
    "Måla dina känslor."

  268. Av de tre kvinnor vi pratade med-

  269. -så skulle en av dem absolut inte
    ha varit i fängelse i Sverige.

  270. En satt på fjorton år.
    Hon hade kanske fått två i Sverige.

  271. Vad tycker du
    om straffsystemet i Polen?

  272. Det vill jag helst inte svara på.

  273. Det är inte värt att sitta i fängelse
    och att slösa sin tid.

  274. Alla år som jag har suttit
    i fängelse, de ångrar jag.

  275. Men trots den platsen
    där jag befinner mig-

  276. -kan man ändå vara en vanlig människa
    här och få fler chanser.

  277. Översättning: Tora Lane Malagón
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Straff

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken filosofi och vilka tankar ligger bakom länders olika straffsatser? Reporter Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, åker till Polen för att besöka fängelser där. Polen är det land i Europa som har flest antal fångar, men inte högst brottslighet. Hur hänger det ihop? Det är politik som bestämmer vad som är straffbart och hur höga straff man ska få för olika brott. Men hjälper långa fängelsestraff? Världens främsta experter inom kriminologi ger svar på den frågan. Kanske kommer straffen se helt olika ut i framtiden? Jerzy och Elin besöker även Norrtäljeanstalten och ser hur livet där ser ut.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Fängelser, Juridik, Kriminalvård, Kriminologi, Rättsvetenskap, Straff
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Brott och straff

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Brott

Avsnitt 1 av 4

Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker Rio de Janeiro med frågan om vad som gör en människa brottslig. Vad har samhället för inverkan? Invånare och polis i Södertälje pratar om kriminella strukturer och hur de kan förhindras att växa fram.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Straff

Avsnitt 2 av 4

Vilken filosofi och vilka tankar ligger bakom länders olika straffsatser? Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker fängelser i Polen. Polen är det land i Europa som har flest antal fångar, men inte högst brottslighet. Hur hänger det ihop?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Från snatteri till utanförskap

Avsnitt 3 av 4

På en vindlande resa längs gatorna i Bombay reder Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg ut vad som är typiskt för ett liv som kriminell. Är mekanismerna som driver en kriminell karriär olika om man jämför det fattiga Bombay med Sverige?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Rättsväsendet och barnen

Avsnitt 4 av 4

Ser häkten och arrester annorlunda ut i ett land där straffrättsåldern är så låg som 10 år? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg besöker Storbritannien för att höra hur man resonerar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta De obekväma - teckenspråkstolkat

Makode Linde

Makode Linde är en politisk och provokativ konstnär, som är mest känd för konstverket som gav upphov till debatten ”Tårtgate”. Han använder kända rasistiska symboler med syfte att väcka debatt kring identitet, stereotyper och främlingsfientlighet. Hans konst är kontroversiell och en del menar att den till och med späder på rasismen. Programmet är teckenspråkstolkat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany

HanaPee, dag 2

HanaPee, Ison och Tiffany diskuterar hårets betydelse. Varför är det så laddat med hår - framför allt när det sitter på en kvinna? HanaPee ringer till en laserklinik och frågar om de fixar hår på benen. Men hon vill inte bli av med sitt hår, hon vill transplantera.

Fråga oss