Titta

Tungan rätt i mun

Tungan rätt i mun

Om Tungan rätt i mun

Vad retorik är och hur fungerar den rent praktiskt? Fem barn får prova på områden inom retorik och tillsammans med retorikcoachen Elaine Eksvärd (Bergqvist) även göra konkreta övningar. På olika studiebesök träffar de kända personer som använder sig av retorik i sitt yrke. Att våga ta plats, kunna argumentera för sin sak och att lyssna aktivt är grundstenarna inom retoriken och även fundamenten inom demokratin. Målet är att uppmuntra alla mellanstadieelever till att våga och vilja tala så att andra lyssnar och att inse att retorik är något som alla kan bli bra på, det handlar bara om att öva.

Till första programmet

Tungan rätt i mun: Få andra att lyssnaMaterialDela
  1. Har du tänkt på att man kan berätta
    saker på många olika sätt?

  2. Vissa är så bra på
    att få andra att lyssna.

  3. Ser ni hon som kommer där borta?
    Ja, precis hon.

  4. Det är Elaine Eksvärd,
    och hon är retorikexpert.

  5. Hon hjälper folk att prata
    så att andra lyssnar.

  6. -Vad finns det för knep?
    -Det beror på vad man ska berätta.

  7. Nu ska vi få träffa nån som
    ska få öva på hur man berättar nåt.

  8. Jag heter Siri. Det här är mitt rum.
    Den här har mamma och pappa byggt.

  9. Jag ville ha det lite indiskt.
    Jag gillar den stilen.

  10. Oj, vad många böcker.
    Du måste gilla att läsa.

  11. Jag tycker oftast inte om att läsa.
    Jag läser inte så mycket-

  12. -om jag inte hittar
    en riktigt bra bok-

  13. -för då läser jag och läser
    för att den är så himla rolig.

  14. Jag gillar fantasin.

  15. Vad tror du är viktigt
    om man vill få nån att lyssna?

  16. Man skulle fokusera
    på det man skulle säga-

  17. -och inte tappa bort sig i texten-

  18. -om man skulle säga nåt eller så där.

  19. Siri verkar ha tänkt
    en hel del på det här.

  20. Men i dag ska hon få testa på det
    i verkligheten.

  21. Men först Elaine.

  22. -Du tycker om att läsa, va?
    -Ja. Fantasy och manga.

  23. -Varför det?
    -De har starka uttryck.

  24. Och så ser de ut på olika sätt
    beroende på vad de har för uttryck.

  25. Gillar du
    att det händer väldigt mycket?

  26. -Och det här läser du?
    -Ja.

  27. Då är det viktigt med starka ord
    och att man förklarar starka känslor.

  28. Men också hur berättelsen börjar,
    så att man vill fortsätta läsa.

  29. Det ska vi gå in på nu,
    hur berättelsen börjar.

  30. "Starten". Vadå starten?

  31. Här, Siri,
    ser vi att det har hänt nånting.

  32. Det finns flera olika sätt
    att berätta att det har hänt nåt.

  33. Vi ska kolla på olika starter.

  34. Du ska få höra på tre starter.
    Sen får du berätta var vi börjar.

  35. Hettan brände till i ansiktet. Karin
    kravlade för att undkomma röken.

  36. Husen var helt övertänt,
    och nu handlade det om sekunder.

  37. -Hur lät det där?
    -Det lät...

  38. Det började
    liksom mitt i en händelse.

  39. -Man fick inte veta hur det började.
    -Okej.

  40. Om du skulle gå till tavlan och ta ut
    en bild, vilken skulle det vara?

  41. Det skulle vara den här,
    för de sa så här:

  42. "Hettan brände i ansiktet."

  43. "Karin kröp på golvet.
    Hela huset var tänt."

  44. "Nu handlade det bara om sekunder."

  45. Då kan du ta loss den.
    Ser du flärpen där uppe?

  46. Och så kan vi gå hit.

  47. Här ser du berättelsen.
    Det är den röda tråden.

  48. -Var skulle du sätta den?
    -Det var väl som...

  49. Det var inte direkt i början.
    Det var mer mitt i.

  50. Mitt i? Då sätter vi den där uppe.

  51. Bra. Då tar vi nästa.

  52. Det var en gång en flicka
    som hette Karin.

  53. Hon älskade att bada bubbelbad.

  54. En morgon när hon sjönk ner i vattnet
    stack det plötsligt till i näsan.

  55. "Konstigt", tänkte hon.
    "Det luktar eld."

  56. -Är det i slutet, eller...?
    -Början.

  57. Bra. Då kör vi nästa. Den sista.

  58. En svårsläckt brand härjade
    i ett bostadshus vid Årstaviken.

  59. Alla boende hann ut
    innan byggnaden kollapsade.

  60. En av de boende vårdas nu på sjukhus.

  61. -Var nånstans är den?
    -I slutet.

  62. Vilken tyckte du var bäst?
    Den i mitten? Varför det?

  63. Det händer mycket på en gång.

  64. Vilken tycker du
    är mer lik nyheterna?

  65. -Varför de?
    -De brukar berätta vad som har hänt.

  66. Just det. Det finns en massa sätt
    att starta en berättelse på.

  67. Du fick testa tre, och det blir olika
    beroende på var man börjar.

  68. Men nu lämnar vi starterna
    och går över till orden.

  69. "Ordkompassen".

  70. Här, Siri,
    har jag en övning till dig.

  71. Om du tar de här lapparna...

  72. ...och så ska du helt enkelt
    få para ihop dem med bilderna.

  73. -Vi börjar med den.
    -Det är en båt.

  74. Ja. Men är inte det här också det?

  75. -Det kan man kalla för ett fartyg.
    -Okej.

  76. Men om jag lägger upp den här, då?

  77. -Skepp.
    -Kan man inte kalla alla tre för båt?

  78. Det är en typ av båt-

  79. -men det där är en större båt
    som man brukar kalla "fartyg".

  80. Den här är gjord av trä. Den är lång
    och har master. Det är ett skepp.

  81. Det här skulle jag gissa
    är en typ av jolle.

  82. Om man beskriver med de olika orden,
    visst får man olika bilder i huvudet?

  83. Det är viktigt att vi tar ord
    som passar berättelsen.

  84. Vad är det för skillnad
    mellan "rusa" och "springa"?

  85. Väljer vi bra ord så blir berättelsen
    starkare och mer precis.

  86. -Vad är hon?
    -Hon är glad.

  87. -Vad står det på de andra lapparna?
    -"Lycklig" och "nöjd".

  88. Är hon inte lycklig, då?

  89. Då är man så här: "Ja!"

  90. I stället för bara: "ja, vad roligt."

  91. -Så hon var bara glad?
    -Ja.

  92. Vad är det här?

  93. Nöjd.

  94. Lycklig.

  95. "Smaka på ordet". Mm!

  96. Vad tror du att det är? Gissa.

  97. -Nej, jag kan inte.
    -En tårta!

  98. Nu ska du få beskriva det här för mig
    med andra ord.

  99. Vi låtsas
    att jag aldrig har ätit tårta förut.

  100. Den här tårtan är grön,
    och så har den fyllning.

  101. Det fluffiga, då?
    Hur vitt är pudret ovanpå?

  102. Det är vitt som snö, till exempel.

  103. -Hur känns tårtan?
    -Mjuk, och på andra ställen gräddig.

  104. -Hur luktar den, då?
    -Den doftar gott.

  105. En tårta är mer än en tårta.
    Den är kladdig, gräddig, smaskig.

  106. Om man beskriver tårtan så
    blir det mycket mer intressant.

  107. Nu ska Siri få träffa nån
    som har koll-

  108. -på hur man ska prata
    så att folk lyssnar.

  109. Va? Tv? Vem ska Siri träffa där?

  110. Jag heter Katarina,
    nyhetsankare på "Rapport".

  111. I dag ska du få träna på
    att presentera nyheter.

  112. Det här är nyhetsstudion.

  113. På kvällen ser jag till
    att ha ordning på mina texter.

  114. Min bunt som jag har skrivit ut.

  115. Sen provläser vi "löpen".
    Det som är starten på sändningen.

  116. Jag har alltid haft intresse
    för nyheter. När jag var elva-

  117. -tittade jag på "Rapports" årskrönika
    och spelade in den och tittade igen.

  118. Nån gång tjatade jag på mamma och
    pappa om att få se sena "Rapport".

  119. Nånstans har nyhetsintresset funnits-

  120. -och därmed också berättandet.
    Jag drömmer om att berätta.

  121. Här sitter jag och förbereder mig-

  122. -innan jag ska sända.
    De sista minuterna före sändning.

  123. Då kan jag ta fram körschemat, där vi
    har hela planen för sändningen.

  124. Där har vi planerat vad vi
    ska börja med och hur vi fortsätter.

  125. -Det är alltså skärmar här under?
    -Ja, precis.

  126. Då kan jag läsa nyhetstelegrammen
    under sändning-

  127. -och uppdatera
    när det kommer nya uppgifter.

  128. Om man får in nåt nytt och konstigt-

  129. -som man inte vet hur det
    ska uttalas, hur gör man då?

  130. Om man uttalar det fel tror alla
    att det är...

  131. "Det där stället
    känner jag inte till."

  132. Det är en jättebra fråga. Det är
    viktigt att vi uttalar korrekt.

  133. Om man uttalar namn fel
    tror man inte på det som sägs.

  134. Det är viktigt
    att vi använder samma uttal-

  135. -så att vi inte förvirrar tittarna.

  136. Det finns uppslagsverk på nätet
    som man kan slå i om man hinner.

  137. Man kan be nån i kontrollrummet ringa
    våra översättare.

  138. Eller så får man gå på sin känsla
    om det är jättekort om tid.

  139. Då får man nog följa magkänslan.

  140. Nu ska du få prova att presentera
    nyheter. Här är stolen.

  141. Så. Jo, det funkar. Och sen den.

  142. Och så pedalen.

  143. "En artonårig man drogs
    tidigt i morse fram levande"-

  144. -"ur en byggnad
    i den turkiska staden Erdjisch".

  145. Nu har du läst texten en gång.
    Nu testar vi en gång till.

  146. Nu berättar vi
    med lite mer inlevelse.

  147. Fäst blicken högst upp
    och trampa på pedalen.

  148. "En artonårig man drogs
    tidigt i morse fram levande"...

  149. Det blev fel.

  150. Det här är ett allvarligt ämne,
    och den första delen är fantastisk.

  151. En artonårig pojke dras fram levande.

  152. Det är nåt väldigt positivt
    och oväntat efter så lång tid.

  153. Han hade legat länge
    begravd i rasmassorna.

  154. Då kan man visa
    att det är en sensationell nyhet.

  155. Nu gäller det, Siri. Lycka till.

  156. Det är bara att köra.

  157. "En artonårig man drogs
    tidigt i morse fram levande"-

  158. -"ur en byggnad
    i den turkiska staden Erdjisch."

  159. "Byggnaden rasade samman
    vid söndagens jordbävning"-

  160. -"då minst 459 personer omkom."

  161. Mycket bra.
    Du gjorde en lagom lång pausering.

  162. Du tog ny luft och levererade
    den sista meningen. Jättebra.

  163. Man skulle inte vara FÖR glad,
    men inte så här:

  164. "Vad tråkigt. Vi har haft
    en jordbävning i Mexiko."

  165. "Hej då. Nu går jag hem." Förstår du?

  166. Textning: Malin Hedlund
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Få andra att lyssna

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Siri träffar retorikcoachen Elaine Eksvärd som ger tips på hur Siri kan använda orden för att få en publik att bli nyfiken på det hon vill berätta. Vad man säger och hur man säger det är viktigt i arbetet för nyhetsankaret Katarina Sandström på Rapport. Siri får hälsa på henne i nyhetsstudion och prova hur det är att berätta något på ett så tydligt och trovärdig sätt som möjligt.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Muntlig framställning, Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Tungan rätt i mun

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTungan rätt i mun

Kroppsspråk

Avsnitt 1 av 5

Retorikcoachen Elaine Eksvärd visar Saida hur kroppsspråk avslöjar tankar och känslor. Vi möter också clownen Manne som hela livet har fått publiken att lyssna med hjälp av sin kropp.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTungan rätt i mun

Rösten

Avsnitt 2 av 5

Retorikcoachen Elaine Eksvärd visar Haris hur mycket rösten betyder när man vill fånga åhörarna. Han möter också hovsångerskan Katarina Dalayman som övar med honom på Operan. Kan Haris röst fylla hela salongen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTungan rätt i mun

Våga prata, våga misslyckas

Avsnitt 3 av 5

Agnes träffar retorikcoachen Elaine Eksvärd och tillsammans övar de pinsamma situationer och pratar om att vara nervös när man ska tala inför andra. Men är det egentligen så hemskt att göra bort sig?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTungan rätt i mun

Få andra att lyssna

Avsnitt 4 av 5

Retorikcoachen Elaine Eksvärd visar Siri hur hon kan använda orden för att få publiken att bli nyfiken på det hon vill berätta. Siri hälsar också på nyhetsankaret Katarina Sandström i Rapports studio.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTungan rätt i mun

Att lyckas med argumentation

Avsnitt 5 av 5

Retorikcoachen Elaine Eksvärd tränar Samuel i konsten att argumentera. Kommer han att lyckas övertyga sin pappa om att få höjd veckopeng? Dessutom träffar Samuel språkröret Gustav Fridolin och får tips på hur man ska göra för att få andra att lyssna på det man tycker är viktigt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 4-6 & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Kvartsfinal 1

I den första kvartsfinalen ställs Kungsklippeskolan i Huddinge mot Bråtenskolan i Karlskoga. Det är en tuff kamp där endast de bästa retorikerna tar sig vidare till semifinal.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnens romanpris 2014

Vilken bok vinner?

Medlemmarna i barnjuryn, Dlshad Hoshiar, Frida Haraldsson, Kajsa Pasanen, Martin Persson och Ramyar Shahsavar, har läst de fem nominerade böckerna. Det är dags att jämföra och rösta fram en vinnare. Vilken bok blir årets bästa svenska barnbok för 9-12-åringar? Programledare: Ylva Mårtens.

Fråga oss