Titta

UR Samtiden - En giftfri vardag

UR Samtiden - En giftfri vardag

Om UR Samtiden - En giftfri vardag

Ett seminarium om att hantera frågan om hormonstörande miljögifter och kemikalier i vardagen. Seminariets namn var "Rädda mannen!" och ägde rum på Folkets hus i Stockholm i november 2011. Arrangör: Naturskyddsföreningen.

Till första programmet

UR Samtiden - En giftfri vardag: Giftfri miljö 2.0Dela
  1. Tack så mycket. Tack för att ni
    är här i dag på vår höstkonferens-

  2. -som vi kör för 57:e året i rad
    i Naturskyddsföreningen.

  3. Jättekul att så många är här.

  4. Jag tänkte börja med en siffra.

  5. Hundratusen miljarder.

  6. Eller hundra biljoner.

  7. Vad är det för nånting?
    Kan nån förstå en sån siffra?

  8. Det är nåt ni alla bär på:
    antalet celler i våra kroppar.

  9. Hundratusen miljarder celler,
    i runda slängar.

  10. Hundra miljarder är nervceller-

  11. -och de börjar växa när vi är foster.

  12. Det sker en snabb utveckling.
    Vecka tio till tjugo får vi-

  13. -tvåhundratusen nya nervceller
    varje minut.

  14. Tvåhundratusen varje minut.

  15. Synapsbildningen exploderar-

  16. -och då kopplas cellerna
    med en miljon nya synapser.

  17. Varje sekund.

  18. Tänk er en miljon i sekunden.
    Det händer i kropparna.

  19. Det fortsätter upp till sju-
    åttaårsåldern, sen avtar det-

  20. -men ända upp till 70-årsåldern
    har vi konstaterat-

  21. -att nervcellerna
    kopplar till varann.

  22. De här siffrorna,
    som vi ännu vet väldigt lite om-

  23. -hade Paracelsus ingen aning om.

  24. Medeltidsläkaren som sa
    att dosen avgör.

  25. Allt är ett gift i en viss dos.

  26. Han förstod inget om tidpunkterna-

  27. -för fostrens, och människornas
    och andra organismers utveckling.

  28. Att reducera miljögiftskomplexiteten
    till en fråga om halter och dos-

  29. -så småningom riskbedömningar,
    utan att beakta andra parametrar-

  30. -tror jag är ett huvudproblem
    i mycket av kemikaliepolitiken.

  31. Vi vet att ämnen påverkar oss då,
    bland annat flamskyddsmedel.

  32. Påverkas vi i kritiska skeden -
    det kan också vara droger-

  33. -så kan vi få allvarliga störningar.

  34. Flamskyddsmedel finns i fisk.

  35. I mycket höga halter, över
    gränsvärden som har rekommenderats.

  36. Fisk är på väg att bli
    kemikaliesamhällets soptipp.

  37. Vi får i oss farliga kemikalier
    från fisken, och det kan påverka-

  38. -en sån fundamental sak för livet
    som utvecklingen av nervcellerna.

  39. Man ska vara försiktig
    när man pratar om gamla Paracelsus.

  40. Toxikologer älskar honom, som min
    hustru. Jag försökte säga:

  41. "Paracelsus hade fel." Inom vissa
    ramar har dosen en stor betydelse.

  42. Det gäller att veta mycket, men
    vissa hormonstörande kemikalier...

  43. Hormonerna påverkar allt
    från hunger till humör-

  44. -och fertilitet där emellan.

  45. De kan störa i lägre dos.

  46. Paracelsus kunde inte föreställa sig
    vilken situation vi lever i.

  47. För tio år sen hade vi en
    höstkonferens om miljögifter.

  48. 2001 diskuterade man framväxten
    av europeiska lagstiftningen REACH.

  49. Då trodde EU-kommissionen
    att man skulle få förregistrering-

  50. -av kanske 30 000 kemiska ämnen.
    Det blev nästan 150 000.

  51. Vi vet inte ens hur många ämnen
    som finns därute.

  52. Ännu mindre om blandningar.
    Jag fick en gång i högstadiet frågan-

  53. -hur många gånger kan man
    kombinera om alfabetets bokstäver?

  54. Inga miniräknare fixade det.
    Försök kombinera om 150 000 ämnen.

  55. Det ger en uppfattning om cocktailen.
    Omöjlig att greppa i sin helhet.

  56. Vi vet mycket. Men den är
    omöjlig att förstå fullt ut.

  57. Paracelsus visste inte att tillväxt,
    genetik, att cocktaileffekter-

  58. -och annan exponering är avgörande
    för att bedöma kemiska ämnen i dag.

  59. Ändå, inom vissa ramar,
    hade han rätt.

  60. Men det som man har tagit med sig,
    riskbedömningen, skapar problem.

  61. Vi måste bevisa risker
    innan vi vidtar åtgärder.

  62. Det är kärnan i svaret på frågan
    varför det går så trögt.

  63. Man blandar samman vetenskap
    och politik.

  64. Forskarens uppgift
    är att hellre fria än fälla.

  65. Man vill hellre missa några samband
    än att ta falska samband för givna.

  66. Man ska vara översäker
    för att publicera. Det är bra-

  67. -när vi bygger
    vårt akademiska elfenbenstorn.

  68. Det är ett bra sätt att utveckla
    vetenskaplig kunskap.

  69. Men politikens uppgift skulle
    kunna vara, hellre fälla än fria.

  70. Har vi stora maskor i nätet
    när vi fiskar i kemikaliecocktailen-

  71. -så kommer många fula fiskar
    att simma igenom.

  72. Har vi små maskor så fångar vi upp
    kemikaliefiskar som inte är fula.

  73. Men hellre fälla än motsatsen.

  74. Så gör vi alla när vi plockar svamp.

  75. Om ni går ut och hittar svampar
    som ni inte känner igen-

  76. -upp med handen alla
    som gör en omelett på dem.

  77. Finns det nån?

  78. Vi tänker att det kan vara
    som flugsvamp.

  79. I kemikaliepolitiken är det tvärtom.
    Man gör omelett på vad som helst-

  80. -tills man har visat att det är
    flugsvamp. Politiken blir reaktiv.

  81. Inte proaktiv. Då är det för sent.

  82. Ännu finns ingen uppfinnarjocke
    som har hittat på en dammsugare-

  83. -som suger ut 200 naturfrämmande
    ämnen som finns i din kropp, i din.

  84. Det går inte att samla in ämnen
    som är långlivade och ackumulerande-

  85. -på ett enkelt sätt. När vi lägger
    samma beviskrav i politiken-

  86. -som man har i vetenskap, då krävs
    väldigt många forskare och experter.

  87. Vi har de bästa miljögiftsforskarna,
    och den bästa kemikaliemyndigheten-

  88. -men det räcker inte.
    Man måste samla och samla data-

  89. -och visa precis allting.
    Som det med vita och svarta svanar.

  90. Vi kan aldrig bevisa att alla svanar
    är vita. Det kan finnas en till.

  91. Vi måste försöka falsifiera,
    hitta en svart i stället.

  92. Vi kan aldrig studera allt,
    det blir svårt och tar lång tid.

  93. De 1 400 ämnen som för tio år sen
    skulle tillståndsbeprövas-

  94. -är nu uppe i en handfull.
    50-70 finns på en kandidatlista.

  95. Det tar 500 år. Med lagstiftningen
    innan skulle det ha tagit 15 000 år.

  96. Varför är det här oroväckande?
    Jo, de främsta forskarna pekar nu-

  97. -på en lång rad effekter. Inte
    enskilda ämnen på enskilda arter-

  98. -utan... ja, antalet syntetiserade
    kemikalier är många miljoner.

  99. De på marknaden är hundratusentals.

  100. Vi har cocktaileffekter,
    de påverkar hormonsystem, våra barn-

  101. -och vi lyfter nu kampanjen
    Rädda mannen.

  102. Varför? Jo, vi vet från forskningen
    att fertiliteten är påverkad.

  103. Det finns väl inget värre, om vi drar
    ut linjen, än minskad fertilitet?

  104. Vi kan glömma biologisk mångfald,
    glömma klimatfrågan.

  105. Om vi inte förmår fortplanta oss.

  106. Strax efter jag föddes förstod man
    hur illa det var med några rovfåglar.

  107. Man körde i gång ett projekt.

  108. Det fanns ingen havsörn vid Vänern,
    men den kom tillbaka, som följd-

  109. -dels av att avgifta miljön.

  110. När jag åker hem kan jag se havsörn
    tack vare Naturskyddsföreningen.

  111. Det ska vi vara stolta över.
    Men vi måste också jobba-

  112. -så att vi slipper starta
    ett artprojekt för människan.

  113. Så pekar trenderna i dag,
    om vi drar ut dem i förlängningen.

  114. Det är oroande, oerhört komplext
    och väldigt svårt.

  115. Det som gör mig riktigt oroad
    är att vi inte ens hanterar-

  116. -de situationer när vi vet.

  117. För tio år sen kunde vi berätta
    att högbromerade flamskyddsmedel-

  118. -bromatomer gör att molekylen inte
    går över membranen i våra celler-

  119. -vi kunde visa
    att de högbromerade medlen-

  120. -som man trodde inte kunde lagras
    i fettvävnad, kunde biackumuleras.

  121. Tio år senare så är det fortfarande
    inte allmänt reglerat-

  122. -förutom på vissa områden.

  123. DEHP, en liten rackare
    som gör plast mjuk, en ftalat-

  124. -fortfarande tillåten, delvis
    reglerat i leksaker, bland annat.

  125. Tidigare var regleringen ett förbud
    för leksaker för barn under tre år.

  126. Man hade säkra vetenskapliga bevis.

  127. Kemiindustrin kunde inte säga:
    "Det blir ingen oacceptabel risk."

  128. Men på alla andra områden?
    Barn som var tre år och en vecka?

  129. De tog upp en leksak
    och berättade för lillbrorsan:

  130. "Den får inte du leka med,
    bara jag, och jag är safe."

  131. Och barn tänker ju: "Ftalater
    finns inte i leksaker längre."

  132. "Vuxenprodukter innehåller ftalater.
    Då leker jag inte med nåt sånt."

  133. Kemikalieinspektionen har sagt i
    många år att allmänt reglera DEHP.

  134. Den påverkar fertiliteten. Den har
    minskat testikelvikten i försöksdjur.

  135. Även vuxna har testiklar,
    åtminstone hälften.

  136. Inte ens när vi vet, blir det beslut.
    Hur blir det då när vi vet lite?

  137. Eller i stort sett ingenting?

  138. Det är utmaningen.
    Och det viktigaste är-

  139. -förutom att ta fram mer kunskap,
    att sänka ribban för besluten.

  140. Man introducerar en ny kemikalie
    utan mycket data.

  141. De flesta ämnen kan introduceras
    utan riskbedömning.

  142. Men man måste göra en gigantisk
    riskbedömning för att få bort ämnet.

  143. Jättelätt att föra in, supersvårt
    att ta bort. Sänk ribborna.

  144. Så kan man sammanfatta vad som krävs.

  145. Då måste vi reformera
    EU-lagstiftningen.

  146. Då måste miljömålsberedningens
    ledamöter samarbeta-

  147. -mycket bättre än i dag.
    Sverige måste gå före inom EU-

  148. -och utveckla EU,
    inte i strid, utan för att väcka EU.

  149. Vi måste märka kemikalier,
    enkelt så att människor förstår.

  150. Saknas kunskap? Sätt ett klistermärke
    med ett frågetecken på produkterna.

  151. Det som gör mig hoppfull,
    det är...

  152. Man tenderar att underskatta risker,
    också att underskatta möjligheter.

  153. Det finns inte ett enda exempel
    på ett kemikaliepolitiskt beslut-

  154. -som man inte har klarat
    när man har satt ner gränserna.

  155. Företag är innovativa.
    Allt blir mycket billigare-

  156. -än rop på vargen från industrin.
    Den skapar hopp-

  157. -och det ger råg i ryggen
    för den som vill gå längre.

  158. Och räcker inte siffrorna,
    så ska man ta med sig en sak.

  159. Det som står på spel är livet.

  160. Man ska tänka på de hundratusen
    miljarder nervcellerna.

  161. När de växer, en miljon per sekund.
    När livet är som allra känsligast.

  162. Det borde finnas med i vågskålen
    när man fattar politiska beslut.

  163. En uppmaning till beslutsfattarna,
    oavsett om de finns i industrin-

  164. -eller i den politiska bubblan.
    När man hanterar miljögifter-

  165. -glöm aldrig nånsin våra barn.
    Tack så mycket.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Giftfri miljö 2.0

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, pratar om att det krävs en förändring i hur vi bedömer tillåtandet av kemikalier i vår miljö. Nya rön visar på att det kan finnas en risk att enskilda ämnen är ofarliga i sig, men tillsammans med andra ämnen bildar de en giftig cocktail. Forskarens uppgift är att hellre fria än fälla, men politiken borde hellre fälla än fria, säger han. Inspelat i november 2011 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Naturskyddsföreningen.

Ämnen:
Biologi, Miljö > Föroreningar och miljögifter
Ämnesord:
Föroreningsfrågor, Kemiska hälsorisker, Miljöfrågor, Miljögifter, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - En giftfri vardag

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Giftfri miljö 2.0

Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, pratar om att det krävs en förändring i hur vi bedömer tillåtandet av kemikalier i vår miljö. Nya rön visar på att det kan finnas en risk att enskilda ämnen är ofarliga i sig, men tillsammans med andra ämnen bildar de en giftig cocktail.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Cocktaileffekten

På 1990-talet kom en studie som visade att mäns spermieproduktion halverades under åren 1940-1990. Men vad är det som påverkar den manliga fertiliteten? Med Aleksander Giwercman, chef för Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus,

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Regeringen och kemikaliepolitiken

Politik för en giftfri miljö. Med Lena Ek (C), miljöminister.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Hormonstörande ämnen i miljön

Åke Bergman, professor i material- och miljökemi vid Stockholms universitet, anser att Sverige behöver göra fler exponeringsanalyser av nya kemikalier. Han berättar att testikel- och sköldkörtelcancer är några av de effekter som de hormonstörande ämnena har på oss människor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Miljögifterna bakom övervikten?

Merete Eggesbo, forskare på norska folkhälsoinstitutet, pratar om miljögifter som en av anledningarna till överviktsepidemin. Hon berättar om den norska forskningen i ämnet och förespråkar vidare undersökningar för att förebygga den nya epidemi som hotar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Den flamsäkra katten

Överallt runt om oss och i oss finns kemikalierna. En flamsäker katt är ett exempel. Miljöjournalisterna Anna Froster och Roger Olsson samt ekotoxikologen Magnus Hedenmark berättar om vår kemiska vardag.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Forskare, företagare och miljön

Paneldebatt om hanteringen av nya kemiska ämnen och den så kallade cocktaileffekten: ämnen som blir skadliga när de blandas med andra ämnen. Medverkande: Nina Cromnier, Carl-Gustaf Bornehag, Magnus Huss, Aleksander Giwercman och Ulrika Dahl. Moderator: Annika Dopping.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Politiken och miljön

Debatt om den svenska kemikaliepolitiken. Med Miljömålsberedningens ledamöter Matilda Ernkrans (S), Irene Oskarsson (KD), Lars Hjälmered (M) och Jens Holm (V), samt Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson. Moderator: Annika Dopping.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Rätten att veta och konsten att välja

Marie-Louise Holmer, forskare på danska miljöstyrelsen, och Eva-Karin Envall, projektledare på Statens folkhälsoinstitut, berättar om lyckade kampanjer för ökad folkhälsa. Danmark ligger långt fram i fråga om att reglera och varna för miljögifter i vardagsprodukter. Moderator: Pia Aspegren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En giftfri vardag

Mitt barn och kemikalierna

Anna Froster, författare till boken "Den flamsäkra katten", berättar om hur hon fick upp ögonen för alla kemikalier hon utsattes för under sin graviditet och om sin kamp för att ta reda på sanningen om hur olika ämnen skulle påverka hennes ofödda barn.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss