Titta

UR Samtiden - Svenskan globaliserad - och mer intim

UR Samtiden - Svenskan globaliserad - och mer intim

Om UR Samtiden - Svenskan globaliserad - och mer intim

Svenska språket utsätts just nu för väldigt motsatta krafter. Globaliseringen ger nya låneord, nya textmönster och nya stilideal. Nya medier får oss att behandla språket på nya vis; i sociala medier är det skrivna ordet oftast talspråk. Å andra sidan är svenska språket ovanligt stabilt, jämfört med språk ute i världen. Däremot har stora förändringar skett i språksamhället, säger Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Han har specialiserat sig på kommunikation, text och språkvård, och har tidigare varit chef för Språkrådet. Han berättar bland annat om varför han tror att reglerna för "de" och "dem" inte kommer hålla i framtiden. Föredraget avslutas med att ordet släpps helt fritt till åhörarna. Kluriga språkfrågor får raka, och ofta ganska befriande, svar. Moderator: Helena Bruzelius, Stockholms universitet. Inspelat i november 2011. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenskan globaliserad - och mer intim : Globalare, digitalare och intimare svenskaDela
  1. Det är roligt att få tala här om vad
    som händer svenska språket just nu.

  2. Det händer så mycket att jag inte vet
    om det går på en timme-

  3. -men jag ska försöka.

  4. Jag tänkte lämna en halvtimme
    för frågor som rör svenskan.

  5. Ni som sitter här
    med ert favoritproblem-

  6. -och blir besvikna över
    att jag inte tar upp det-

  7. -ha förströstan.
    Er tid kanske kommer.

  8. Rubriken är
    "Vad händer med svenskan?"

  9. Underrubriken är "Globaliserad,
    digital, intim - ändå samma språk."

  10. Det uttrycker det
    som jag vill tala om i dag.

  11. Å ena sidan händer det
    väldigt mycket med svenskan-

  12. -beroende på stora samhälls-
    förändringar och samhällskrafter-

  13. -som skjuter in i språkutvecklingen.

  14. Globalisering, digitalisering
    och intimisering.

  15. Å andra sidan är svenskan
    ett väldigt stabilt språk-

  16. -så man kan säga att det inte händer
    nåt med svenskan-

  17. -bara lite nya ord och stillägen.

  18. Men om vi ser svenskan som ett system
    kan vi notera en del förändringar-

  19. -men de är ganska marginella.

  20. De 100 000 vanligaste orden
    är desamma, men det finns andra ord-

  21. -som märks lite grann
    om man underdriver lite.

  22. Vi skriver lite informellare
    och använder nya kanaler.

  23. Man kan hetsa upp sig och säga
    "Jag känner inte igen mitt språk".

  24. Det är i det här spänningsfältet
    mellan förändringarna-

  25. -som gäller stil, register,
    användningssätt, språkbruket-

  26. -lite olika ord, och stabiliteten
    som mer gäller strukturaspekten-

  27. -svenskan som system och grammatik,
    som jag ska tala om i dag.

  28. Att avgöra om språkändringen
    går fort eller långsamt är svårt.

  29. Om vi tar en text
    från 1911 och läser den-

  30. -så ser vi på en gång
    att den inte är från i dag-

  31. -men vi har inte så svårt
    att läsa den. Om vi 1911-

  32. -hade tagit en text från 1811
    så hade förändringarna varit större.

  33. När det gäller det skrivna språket
    så går det nog långsammare-

  34. -även om sånt är svårt att mäta.

  35. Jag tar upp den här problematiken
    i fyra delar.

  36. Den första handlar kort
    om språksituationen i dag.

  37. Sen ska vi ta upp förändringarna
    utifrån de tre tendenser-

  38. -som påverkar språkbruket,
    styr förändringarna-

  39. -och som man kan sammanfatta
    som globalisering, digitalisering-

  40. -och intimisering.
    Man kan sätta andra rubriker också-

  41. -men det ordnar förändringarna så att
    det inte bara blir spridda exempel.

  42. För det tredje...

  43. Den andra sidan, då? Strukturen,
    systemet, hur stabil är den?

  44. Ganska stabil,
    men inte fullständigt stabil.

  45. Del två och tre
    kommer att ta längst tid.

  46. På slutet ska jag säga nåt om hur
    man ska förhålla sig till det här-

  47. -så att man kan orientera sig i det
    svenska språksamhället och språket.

  48. Först något
    om den nya språksituationen.

  49. Det som har förändrat sig
    är det svenska språksamhället-

  50. -de senaste 20-30 åren.
    Man får skilja-

  51. -på förändringar i svenska språket
    och i det svenska språksamhället.

  52. Om vi tittar på språksamhället,
    det språk som omger oss dagligen-

  53. -så är det tre stora förändringar.

  54. Den första är globalisering.

  55. Där är det två saker som upptar
    alla språkvårdares tankar.

  56. Jag var under nio år chef för
    det som heter Språkrådet i dag.

  57. Då åkte jag på internationella
    europeiska konferenser.

  58. Alla talade om två saker. Det ena var
    engelskans ställning i deras land-

  59. -i förhållande till nationalspråket.
    "Hur ska vi göra med engelskan?"-

  60. -sa polackerna, danskarna,
    belgierna, o.s.v.

  61. De enda som inte sa det
    var britterna och irländarna.

  62. Engelska är i dag
    ett andraspråk i Sverige-

  63. -d.v.s. inte ett modersmål-

  64. -men ett språk man måste behärska för
    att kunna klara den svenska vardagen.

  65. Den andra stora förändringen är att
    vi har ca 200 modersmål i Sverige.

  66. Vi för ingen språkstatistik i Sverige
    så vi vet inte riktigt-

  67. -men minst 150
    och troligen snarare 200.

  68. Ungefär 15 procent av alla svenskar
    har ett annat modersmål än svenska.

  69. I en skolklass har i genomsnitt
    var femte elev ett annat modersmål.

  70. Men det behöver inte
    vara det starkaste språket.

  71. Modersmålet behöver man inte
    ha lärt sig så mycket av.

  72. Man måste vara försiktig med
    hur man tolkar såna siffror.

  73. Sverige är mycket mångspråkigare
    än för 50 år sen.

  74. Sverige har aldrig varit enspråkigt.

  75. Om jag erinrar mig min egen skoltid
    i Vällingby på 50-60-talet-

  76. -så hade jag klasskamrater
    med finska-

  77. -danska, tyska
    eller estniska som modersmål.

  78. Vi var nog en fem- eller sexspråkig
    klass, men ingen pratade om det.

  79. Alla utgick från
    att alla hade svenska som modersmål.

  80. Förut stod det i skolböckerna:
    "Det är synd om barnen i Tornedalen"-

  81. -"för de får lära sig sitt modersmål
    först när de börjar skolan."

  82. Modersmålet
    var lika med nationalspråket.

  83. Det är först på 60-70-talet med
    den stora arbetskraftsinvandringen-

  84. -som det synsättet blir förlegat.

  85. Det har att göra med
    att det blir många fler modersmål.

  86. Att vi har många modersmål-

  87. -påverkar det svenska
    standardspråket väldigt lite-

  88. -medan engelskan
    påverkar ganska mycket.

  89. Den andra stora förändringen
    är digitaliseringen-

  90. -eller teknikrevolutionen.
    De hänger ihop.

  91. Det är svårt att skilja på dem.

  92. Den innebär två saker
    i första hand ur språkperspektiv.

  93. Det första är att alla språk
    är åtkomliga på ett annat sätt.

  94. Jag brukar tala om de fem
    officiella svenska minoritetsspråken.

  95. Finska, meänkieli, samiska,
    jiddisch och romani.

  96. Förutsättningarna för att leva
    med minoritetsspråken har förändrats.

  97. En jiddischtalare i Vetlanda
    hade det inte lätt på 70-talet.

  98. Det fanns inte många att kommunicera
    med. I dag kan hon sätta sig-

  99. -framför datorn
    och använda sin jiddisch.

  100. Alla språk
    finns överallt i världen hela tiden.

  101. Det är en väldigt viktig skillnad.
    Allt språk syns också.

  102. Vi ser olika typer av svenska.
    Det blir språk för ögat.

  103. Vi ser hela den språkliga variationen
    som vi tidigare bara hörde.

  104. Vi får nya medier. "Ny medier" har
    jag skrivit. Det är ett skrivfel.

  105. Vi får nya medier som ger oss
    nya språkarter-

  106. -när vi skriver
    som man talar ungefär.

  107. Den skrivna kommunikationen
    blir på talets villkor.

  108. Det ska gå fort, det är spontant,
    det bevaras inte och är dialogiskt.

  109. Det finns även språk
    där vi talar som vi skriver.

  110. Det är planerat, standardiserat
    med en okänd mottagare-

  111. -d.v.s. syntetiska talmaskiner.

  112. Det är ett slags
    konstigt skriftspråkstal.

  113. Det här betyder mycket
    för hur vi använder språket.

  114. Den tredje förändringen som hör ihop
    med globalisering och digitalisering-

  115. -är att vi lever
    i ett läs- och skrivsamhälle i dag.

  116. En tredjedel av den svenska arbets-
    kraften tillbringar minst hälften-

  117. -av sin arbetstid framför
    en datorskärm. Vad gör de där?

  118. De skriver, läser, och räknar
    och ritar lite grann.

  119. De stora diskussionerna om bristande
    läs- och skrivfärdigheter-

  120. -beror inte på att barnen läser
    mycket sämre i dag-

  121. -utan att alla måste
    kunna läsa och skriva.

  122. Det finns inga arbeten längre som man
    kan klara utan att vara läskunnig.

  123. Det fanns det fram till 1980-talet.
    Det fanns inte många-

  124. -men det gick att hitta såna fickor.
    Det gör det inte i dag.

  125. Jag var med i ett forskningsprojekt
    i början på 2000-talet-

  126. -som följde yrken som byggnads-
    arbetare, vårdbiträden, o.s.v.-

  127. -som man tänkte skrev lite i arbetet.

  128. De sa att de inte skriver
    och läser så mycket.

  129. Man följde efter dem
    och noterade allt de gjorde.

  130. Det var mycket skrivande och läsande.

  131. De antecknade och läste
    på olika listor.

  132. Ibland hör man att det talade ordet
    har blivit så viktigt.

  133. Det är "bullshit",
    som man säger numera.

  134. Dösnack sa man tidigare.
    Det talade ordet är viktigt-

  135. -men läsandet och skrivandet också.

  136. Så här ser språksituationen ut.
    Det är stora förändringar.

  137. Om vi å andra sidan
    tittar på det svenska språket-

  138. -så har det alla förutsättningar
    att vara stabilt.

  139. Vi har ett väletablerat
    standardspråk i betydelsen-

  140. -en norm för hur man skriver
    och i viss mån hur man talar.

  141. Svensk stavning blev standardiserad
    1801 med Svenska Akademiens-

  142. -stavningslära. Vi hade en liten
    stavningsreform 1906-

  143. -som gav upphov till mycket bråk
    eftersom den symboliserade-

  144. -motsättningen
    mellan det gamla och det moderna.

  145. Folk brydde sig egentligen inte om
    om man stavade vilken med V eller HV.

  146. Men den är standardiserad sen 1801.
    Vi har utförliga regelbeskrivningar-

  147. -i Svenska språkrådets "Skrivregler"
    och "Svenska Akademiens ordlista".

  148. Det är en väldigt välbeskriven
    och väletablerad standard.

  149. Har ni sett Svenska Akademiens
    stora grammatik i fyra band?

  150. Det är en underbar bok
    när man har lärt sig läsa den.

  151. Där står allt
    om den moderna svenskan från 1950.

  152. Det är få språk av svenskans storlek
    som har en så utförlig grammatik.

  153. De stora språken har det.

  154. Svenskan tillhör visserligen
    världens 60-70 största språk-

  155. -av 6 000 språk-

  156. -men det finns 20-25 språk
    som är avsevärt större.

  157. Det är möjligt att använda
    i nästan alla delar av samhället.

  158. Geografiskt och socialt är det
    en homogen språkgemenskap i Sverige-

  159. -geografiskt väl sammanhållet.

  160. Visst finns det dialekter
    och regionala skillnader-

  161. -men skillnaderna är små.
    Inte som olika kinesiska språk-

  162. -där man inte förstår varann.

  163. Det är också socialt homogent.
    Det finns sociala klasskillnader-

  164. -men i en internationell jämförelse
    så är det väldigt homogent.

  165. Ca nio-tio miljoner talare. Lagom
    för att vara jättestarkt på ett plan-

  166. -men inte så stort att det flyter ut.

  167. Med 80 miljoner talare,
    som tyskan har-

  168. -blir det så många varianter
    att standardspråket i skrift-

  169. -måste avlägsna sig från talspråket.

  170. Så är det inte för Sverige.
    Det är goda förutsättningar.

  171. Läs- och skrivkunnigheten
    är hög sedan lång tid tillbaka.

  172. Visst finns det tilltagande problem
    som beror på de ökade kraven-

  173. -men det är ändå, internationellt
    sett, hög läs- och skrivkunnighet.

  174. Alla vet nästan från början
    hur skriftspråket ser ut.

  175. Vi är enade kring de här normerna.
    Det talar för stabilitet-

  176. -medan den nya språksituationen
    talar för rörlighet.

  177. Först till förändringarna
    - rörligheten, globaliseringen-

  178. -digitaliseringen, intimiseringen
    som handlar om förändringar-

  179. -i bruket, stil, ordval, o.s.v.

  180. Om vi först tar globaliseringen
    och vad den betyder för svenskan-

  181. -så har vi två saker:
    engelskan och de 200 modersmålen.

  182. Engelskan påverkar mycket,
    de 200 modersmålen lite.

  183. Engelskan påverkar på tre sätt.

  184. Man kan tala om låneord,
    kodväxlingar och domänförluster.

  185. Först tar vi låneorden
    som alla känner till och tänker på.

  186. De innebär inte så stor nyhet.

  187. Vi tycker att vi översvämmas
    av engelska låneord.

  188. Ja, på sätt och vis kanske.

  189. Vi hade ett jämförande forsknings-
    projekt i början av 2000-talet.

  190. Det stora nordiska
    importordsprojektet

  191. Då räknade vi dagspress i Sverige,
    Norge, Danmark, Finland och Island.

  192. Om man räknar alla ord
    i en dagstidning-

  193. -rubriker, bildtexter,
    annonser och allt-

  194. -och varje gång ett ord dyker upp
    så räknar man det om igen-

  195. -så är mindre än vart hundrade ord
    ett engelskt låneord.

  196. Vilket är det vanligaste engelska
    låneordet i svensk dagspress?

  197. Det är "tv". Det känns ju inte...

  198. Näst vanligast var "sex",
    men "tv" ledde klart.

  199. Det känns inte så främmande.

  200. På ett plan är det mycket,
    om man jämför med annat-

  201. -men det hotar inte svenskan
    på något sätt.

  202. Det är inte nåt
    som utplånar den svenska karaktären.

  203. Det finns problem med en del låneord.
    Hur ska vi stava dem?

  204. Ska vi stava dem på svenska?
    Hajpad, sajt, dejta, webb, podd-

  205. -har jag stavat på svenska där.
    "Webb" stavas annars med ett b.

  206. Och så de där man behåller
    den engelska stavningen-

  207. -och inte stavar "mainstream"
    "mejnstrim".

  208. Språkvårdare som jag tycker att
    det är bra att stava "hajpad" så här.

  209. Första gången folk ser det
    säger de: "Det ser löjligt ut."

  210. "Jag kommer aldrig att stava så."
    Det kollade vi på Språkrådet.

  211. Efter tre månader stavade många så.

  212. Efter ett halvår var det
    väletablerat. Det är vanans makt.

  213. Det har blivit lättare
    att få igenom såna stavningar-

  214. -därför att engelskan inte känns
    som ett främmande språk.

  215. Man vänjer sig snabbt
    vid en svensk stavning.

  216. Sen finns det praktiska skäl.
    Ska man skriva "dejta" på engelska...

  217. "Date" går ju bra.
    Men blir det sen "datea"?

  218. "Han 'dateade' henne."
    Eller blir det "Han 'datade' henne".

  219. Det blir lite knepigt.

  220. Det kan även finnas problem
    med böjning och ordbildning.

  221. Framför allt den engelska s-pluralen.
    Klas Östergrens bok-

  222. -heter "Gangsters".
    Den heter inte "Gangstrar".

  223. Det är egentligen dumt eftersom...

  224. Ur användbarhetsskäl är det bra
    att böja engelska låneord på svenska.

  225. Det går bra att säga "en gangster,
    flera gangsters"-

  226. -men om jag ska säga
    "De farligaste... 'gangsterserna'".

  227. Hur blir det? Det blir lite svårare.

  228. Men det är lätt att säga
    "De farligaste gangstrarna".

  229. Jag kollade "avokado"
    i bestämd form plural.

  230. De... Ja. De godaste...

  231. "Skär ner båda avokadorna."
    Det går ganska bra att skriva.

  232. Jämför det med "tomater"
    som vi böjer på svenska.

  233. "Skär ner båda tomaterna i salladen."

  234. Då visade det sig att i svenska
    recept så har man bara en avokado.

  235. Därför att det verkar så knepigt
    att böja det i plural.

  236. Det är påfallande.
    "Tomater" i bestämd form plural-

  237. -förekommer mycket oftare i dagspress
    än "avokado" i bestämd form plural.

  238. Då räknade jag även konstiga former
    som "avokadosen" och "avokadoserna".

  239. Jag tog även "forward"
    och "målvakter".

  240. "AIK-forwardserna" eller vad det
    blir. "Båda målvakterna var bra."

  241. De skriver oftare "målvakter"
    i sportreferat i bestämd form plural-

  242. -än de försöker sig på "forwards".
    "Forwardsen" eller "forwardserna".

  243. Man tycker att man behövde
    skriva om "forwardsen"-

  244. -eller "forwardarna" som vi
    rekommenderar, oftare i plural.

  245. Det finns rationella
    skäl bakom det här.

  246. Det finns lite andra såna problem,
    men de är marginella.

  247. Det kan vi leva med, och svenskan
    klarar av att plocka upp dem.

  248. Vad man ska lägga märke till
    är att det här är direktlån.

  249. Engelskan påverkar
    också svenskans ordförråd-

  250. -med sånt som inte är direktlån.

  251. Vi har dels betydelselån där ett
    gammalt svenskt ord får ny betydelse.

  252. "Daterad" betydde en gång i tiden
    tidsfäst och inget annat.

  253. "Det här är daterat till 1800-talet."

  254. Hur många vet den andra betydelsen,
    den mindre daterade betydelsen?

  255. Det betyder numera ålderdomlig.
    "Filmen kändes daterad."

  256. Den betydelseförskjutningen
    är ca tio år gammal.

  257. Ett ganska nytt exempel
    är "adressera".

  258. "Vi måste adressera problemet."
    Det betydde 1985-

  259. -att skriva ner problemet, stoppa det
    i ett kuvert och skriva en adress.

  260. I dag betyder "adressera" också
    att ta upp ett problem.

  261. Det här är lite farligt.
    "Regim" betyder ofta regering numera.

  262. Förut betydde det alltid diktatur.
    "Under Göran Perssons regim"-

  263. -betyder inte att Göran Persson
    var en envåldshärskare-

  264. -fast det kan tolkas så,
    så de här är lite farliga.

  265. Översättningslånen är mycket bättre.
    De märker vi inte.

  266. "Junk food" blir skräpmat
    och "search engine" blir sökmotor.

  267. De är jättebra. Det brukar inte
    vara problem med dubbla betydelser-

  268. -och när vi möter ordet på engelska
    så förstår vi vad det betyder.

  269. Gamla internationella ord
    som vi lånade in på 16-1700-talet-

  270. -som ursprungligen kommer från latin
    som vi lånade via franskan-

  271. -blir vanliga igen, medan de ord
    för motsvarande företeelser-

  272. -som ofta är inlånade
    från medeltidstyskan-

  273. -i slutet av medeltiden
    blir ovanligare.

  274. I dag säger man inte
    "Hon har en ny förbindelse".

  275. Man säger "Hon har en ny relation".

  276. Här har jag många såna här exempel.

  277. Jag har tagit fram statistik
    på hur... Vi tittar på det snabbt.

  278. Titta på "förbindelse", "relation".

  279. I äldre svenska romaner
    före andra världskriget-

  280. -t.o.m. Agnes von Krusenstjerna,
    så är "förbindelse"-

  281. -ett ord som är 76 gånger
    vanligare än "relation".

  282. I romaner 1970
    hade den siffran ändrats-

  283. -och det var tre gånger så vanligt.

  284. I dagspress på 2000-talet
    är det omvänt.

  285. Det är ungefär lika vanligt,
    men "relation" är lite vanligare.

  286. Det är en ganska snabb utveckling.
    Vi hinner inte gå igenom alla ord.

  287. Man kan tänka på det när man skriver.
    Om man alltid väljer det gamla ordet-

  288. -till vänster och skriver:

  289. "Den dominerande relationen indikerar
    en stabil diskrepans vad gäller"-

  290. -"positionen för responsen
    på den influerade konsumtionen"-

  291. -"och dess effekter."
    Det låter ju som snömos.

  292. Det låter annorlunda om jag skriver:
    "Den förhärskande förbindelsen"-

  293. -"visar en stadig skillnad
    vad gäller läget mellan gensvar"-

  294. -"och inställning till förbrukningen
    och dess verkan."

  295. Hör ni att det är stilskillnad?
    Det här har testats.

  296. I det förra fallet
    låter man dynamisk-

  297. -spännande och tämligen opålitlig.

  298. Alltså som en managementkonsult.

  299. I det senare fallet
    låter man gedigen-

  300. -pålitlig, tråkig och fantasilös.
    Som ett äldre hovrättsråd.

  301. Det finns fiffiga tester
    som visar detta.

  302. Det kan vara bra att blanda och vara
    både romansk och internationell.

  303. Det här är den vanligaste engelska
    påverkan som vi inte riktigt ser-

  304. -men de flesta nya ord är svenska.

  305. Om man går in i "Svenska Akademiens
    ordlista" från 2006-

  306. -och förutsättningslöst börjar
    på "ka" och skriver upp alla nya ord-

  307. -ser det ut så här: kaféprogram,
    kakmonster, kaloribomb, kameramobil.

  308. Det finns
    ett japanskt ord, "karaoke"-

  309. -och ett översättningslån.
    Kakmonster är ju "cookie monster".

  310. Det är inte mycket engelska.
    De flesta nya ord-

  311. -är sammansättningar av svenska ord
    på det här sättet.

  312. Det är på det här sättet
    vi gör nya ord i svenskan.

  313. Man märker inte att det är nytt.
    "Kindpuss" är nog ett nytt ord-

  314. -från slutet av 80-talet, men vi tror
    att det alltid har funnits.

  315. "Säkert kunde Bellman
    skriva kindpuss", tänker vi.

  316. Varför har jag kursiverat några ord?

  317. Jag pratade om det här
    inför finlandsvenska översättare-

  318. -svensktalande som bor i Finland
    som översätter till svenska.

  319. Det var några ord de inte förstod.
    Det är de jag har kursiverat.

  320. "Vad är ett kaféprogram?" Den
    företeelsen finns inte i Finland.

  321. Det visste inte heller
    vad en "kassako" var. Vet alla det?

  322. Det är en sammanblandning.
    En mjölkko-

  323. -som ger mycket inkomster i kassan.

  324. "Klocktimme" var också obekant.
    Det talar man om på universiteten-

  325. -i motsättning till undervisnings-
    timme. En klocktimme är 60 minuter.

  326. Så här ser de flesta
    nya svenska orden ut.

  327. Vilka ord tar de bort
    ur "Svenska Akademiens ordlista"?

  328. Här är utrensade ord
    ur 2006 års upplaga.

  329. Det betyder inte
    att orden inte finns-

  330. -men de hör inte
    till de 150 000 vanligaste.

  331. Vi talar inte så ofta
    om kakaduaburar som står här.

  332. "Kalasföre" brukar jag säga rätt ofta
    på vintern i alla fall.

  333. "Svenska Akademiens ordlista"
    görs utifrån stora textdatabaser-

  334. -så man har bra grepp över
    vilka ord som är vanliga.

  335. Då försvinner
    sånt som "kameliablommma"-

  336. -"kanariefågelshanne"
    och "kalmuckhäst", o.s.v.

  337. Det är inte så
    att språket blir fattigare-

  338. -om man skulle tro det.
    Så ser det inte ut.

  339. Vilka sammansättningar slår igenom?

  340. Jan Svanlund kom ut med en bok
    om det för två år sen.

  341. Han hade undersökt
    nio nya sammansättningar-

  342. -första gången de dyker upp
    i dagspress och hur snabbt de sprids.

  343. Om ni tittar på de här nio.
    De betyder inte bara...

  344. En "stafettläkare" är inte
    en läkare som springer stafett-

  345. -4 gånger 400 m. Det har en speciell,
    lexikaliserad betydelse.

  346. Ni kanske inte vet... Vet alla
    vad "flytträtt" är till exempel?

  347. Nej...
    Det har att göra med pensionsfonder.

  348. Det är väldigt bra
    att ha flytträtt nu.

  349. Men jag tror att alla vet
    vad "curlingförälder" är.

  350. Svanlund nämner fyra faktorer
    för att ett ord ska slå igenom.

  351. Det ska beteckna en relativt ny
    och omstridd företeelse.

  352. "Alltför omhändertagande föräldrar."
    Förledet ska ha en fyndig liknelse.

  353. "Curling" är väl lite fyndigt.
    Det ska ha en ganska fast betydelse.

  354. Man ska förstå vad det betecknar.
    Det ska inte glida för mycket.

  355. När man skriver ordet ska man gärna
    ha ordutpekande fraser:

  356. "S.k. curlingföräldrar." "Det som
    numera heter 'curlingföräldrar'."

  357. Man planterar in det i texten.

  358. Den som vill lansera ett nytt ord...
    Grundskoleelever ringde ibland-

  359. -till Språkrådet och sa: "Jag vill
    få in ett nytt ord i ordlistan."

  360. Vi hade inte så bra svar på det.
    Nu har vi det.

  361. Det här får ord att slå igenom.

  362. Det här var engelskans
    inflytande på ordförrådet-

  363. -som är märkbart,
    men inte särskilt problematiskt.

  364. Det andra sättet i engelskan
    är vardaglig kodväxling.

  365. Framför allt när vi pratar,
    men även när vi skriver-

  366. -så stoppar vi in fraser på engelska.

  367. De här exemplen börjar bli lite
    gamla. I slutet på 90-talet-

  368. -hade en forskare på engelska
    institutionen 70 timmars-

  369. -oredigerade band
    från en dokusåpa med 20-åringar.

  370. De pratar så här. De säger:
    "Din håriga bringa blottas."

  371. "'Your hairy breast! Yes!'"

  372. "Du kan ju ta såna här också."
    "Ja! 'Yes, of course.'"

  373. Känner ni igen det här sättet
    att tala?

  374. Vi säger det själva,
    man hör det på tunnelbanan.

  375. Jag frågade tjeckiska studenter om de
    gjorde så. Nej, det gör de inte.

  376. Lägg märke till att det viktiga,
    informationen kommer på svenska-

  377. -medan det känsloladdade-

  378. -för att ge eftertryck åt nåt,
    säger man på engelska.

  379. Det sakliga är på svenska,
    det emotiva på engelska.

  380. "Nu gör jag så här. 'Take it
    or leave it.'" Så pratar vi.

  381. "Det här bli bra. Tack så mycket.
    'You made my day.'"

  382. Känner ni inte igen
    det sättet att tala?

  383. Det blir väldigt konstigt
    om man säger tvärtom.

  384. "'But you can take these too.'
    Naturligtvis!" Nej, det funkar inte.

  385. Så här har vi alltid gjort.

  386. Om man läser gamla romaner
    säger den bildade latinlektorn:

  387. "Quod licit Jovis, non licit bovis."
    Eller: "Per aspera ad astra."

  388. Sen utbrister nån
    nåt på tyska, o.s.v.

  389. När folk inte kunde främmande språk
    så lekte man med sin dialekt.

  390. Så har vi alltid gjort. I dag kan
    alla engelska och använder det.

  391. Det är egentligen bara glädjande.
    Det visar den språkliga rikedomen.

  392. Det som är bekymmersamt
    med engelskan är domänförluster.

  393. Det är när det uppträder en domän
    där vi inte använder låneord-

  394. -inte kodväxlar, utan byter språk.

  395. Vi gör det inte längre på svenska.

  396. Företaget gör verksamhetsberättelsen
    och intranätet på engelska, o.s.v.

  397. Det skiljer mycket här på
    universitetet där man egentligen...

  398. På samhällsvetenskaplig och
    humanistisk fakultet byter vi språk-

  399. -när det gäller vetenskapliga
    uppsatser och avhandlingar.

  400. På andra ställen
    har man aldrig använt svenska.

  401. Man har aldrig erövrat domänen.

  402. Det kan vara problematiskt
    eftersom det innebär-

  403. -att svenskan inte utvecklas
    inom det området längre.

  404. Vi vet inte hur vi ska använda fack-
    termer och hur fraseologin ser ut.

  405. Det här exemplet kommer från
    en forskare på nordiska språk-

  406. -som skrev en doktorsavhandling-

  407. -där hon följde en gymnasieklass
    som hade undervisningen på engelska.

  408. Det finns såna. Det handlar inte
    om International baccalaureat-

  409. -utan SPRINT-undervisning.

  410. De följer svensk kursplan,
    de flesta har svenska som modersmål-

  411. -men undervisningen sker på engelska.

  412. De skulle ha historieprov
    och då sa de:

  413. "Det är så svårt att skriva på
    engelska." "Ni får välja språk",-

  414. -sa läraren. "Det viktiga är att ni
    redovisar historiekunskaperna."

  415. Då blir det så här-

  416. -därför att de inte
    har läst detta på svenska.

  417. De har inte termerna,
    begreppen eller fraserna.

  418. "Uppror över stigande brödpriser
    bildades." Det är nån konstig...

  419. "Det uppstod uppror gentemot
    de stigande brödpriserna."

  420. Eller "De stigande brödpriserna
    orsakade uppror".

  421. Man har inte fraseologin.

  422. För den här eleven har det uppstått
    domänförlust när det gäller historia.

  423. Hon har inte ett engelskt historie-
    språk. Hon avstod ju från det.

  424. Hon har inte
    ett svenskt historiespråk heller.

  425. Det är sorgligt för den här eleven,
    för hon är säkert ambitiös.

  426. Vad händer när detta sker
    för alla svenska historiker?

  427. Där är vi inte än, men kanske inom
    några naturvetenskaper.

  428. Då krymper de områden
    där vi kan använda svenskan.

  429. Det här är problemet
    med engelskan. Inget annat.

  430. Den som irriterar sig över låneord
    och uttrycket "starta upp"-

  431. -och sätter sina barn
    i en engelsktalande skola-

  432. -och bara läser "Financial Times"
    är en riktig dumbom-

  433. -åtminstone språkpolitiskt sett.

  434. Det här var engelskans inflytande.
    Det tog för lång tid-

  435. -men jag ska försöka
    att snabba på.

  436. Det är viktigt när man talar
    om engelskans inflytande-

  437. -att kunna skilja på låneord
    och hur det fungerar-

  438. -och kodväxling och hur det fungerar.
    Att vi ser och hör mycket engelska-

  439. -och å andra sidan
    problemet med domänförluster.

  440. Håll isär de två sakerna
    annars blir diskussionen konstig.

  441. Det här var engelskan.
    De 200 modersmålen, då?

  442. De påverkar inte...
    Just det. Nej, vi hoppar över det.

  443. De påverkar inte särskilt mycket.

  444. Här har jag exemplet
    på multietniskt ungdomsspråk.

  445. Hur påverkar
    invandrarspråken svenskan?

  446. Räkna upp tio,
    nya finska låneord i svenskan.

  447. Nej, det klarar ni inte.

  448. Jag har testat det förut.
    Då har det tagit en halv minut-

  449. -sen har nån sagt "sauna"
    som kom in på 50-talet.

  450. Om jag däremot ber er räkna upp tio
    engelska låneord så går det fort.

  451. Vilket språk som påverkar beror på
    status, inte antal talare-

  452. -för vi har kanske 250 000 svenskar
    som har finska som modersmål-

  453. -många fler än de
    som har engelska som modersmål.

  454. Vad betyder de många modersmålen?
    Standardspråket påverkas lite.

  455. I marginalen
    kan vi däremot sen en del fenomen.

  456. Vi har det som kallas "förortsvenska"
    eller "Rinkebysvenska"-

  457. -som språkvetarna vill kalla
    "multietniskt ungdomsspråk"-

  458. -därför att det inte ska placeras
    på nåt särskilt geografiskt ställe.

  459. Det är en ungdomsjargong,
    ungdomsdialekt, ungdomssociolekt-

  460. -som påverkas lite
    av de många modersmålen.

  461. Ett stort forskningsprojekt
    med Stockholms universitet-

  462. -som också bedrevs
    i Göteborg och Lund...

  463. Man undersökte Rosengård,
    Botkyrka, Gårdsten, o.s.v.

  464. ...plockade fram några gemensamma
    drag. Det är intressant-

  465. -att det är gemensamma drag
    över hela landet.

  466. Att man har t-förslag i ord som
    "checka", "chilla", "Charles", o.s.v.

  467. Man har stigton.
    Det är punkt två.

  468. Den typiska svenska betoningen
    "Du får fråga pappa om det".

  469. Det säger jag väl inte
    eftersom det är jag som är pappa.

  470. Betoningen är på det sista,
    tunga innehållsordet "pappa".

  471. De ord som jag betonar dra jag på,
    de andra går jag snabbt förbi.

  472. "Du får fråga 'pappa' om det."
    Det låter väl väldigt svenskt?

  473. I det multietniska ungdomsspråket,
    det är inte min hemmaplan-

  474. -har man dels lite stigton på slutet-

  475. -och man kan ha betoning
    på det sista formordet.

  476. "Du får fråga pappa om 'det'."
    Hör ni skillnaden?

  477. Det är en annan intonationskurva.
    "Du får fråga 'pappa' om det."

  478. "Du får fråga pappa om 'det'."
    Lite jämnare med stigning mot slutet.

  479. Det är det ena. Det andra är
    att när jag säger det-

  480. -så tar "fråga" och "pappa"
    den betonade stavelsen-

  481. -första stavelsen, väldigt lång tid:
    "Du får 'fråga' 'pappa' om det."

  482. Medan "Du får fråga pappa om 'det'."
    Lite jämnare fördelning. Hör ni det?

  483. Det multietniska ungdomsspråket
    är mer likt all världens språk.

  484. Svenskan är inte unik,
    men lite speciell.

  485. För det andra vete katten
    om det inte är tydligare.

  486. Det är lättare att svälja stavelser
    när just de betonade-

  487. -viktigaste orden tar all tid-

  488. -men det slår igenom. Man har svårt
    med reflexivt pronomen:

  489. "Han är arg på hans bror."

  490. Sen har vi ordföljden
    som nästan har blivit schablon:

  491. "Sen de kutar." När man inte börjar
    en påstående mening med subjektet-

  492. -så kommer subjektet
    som satsdel nummer två.

  493. "Sen de kutar",
    istället för "Sen kutar de".

  494. "I morgon jag kommer. I Tyskland
    han bor." Ni känner igen det.

  495. Det är en schablon i svensk
    litteratur. När en invandrare pratar-

  496. -så pratar de så där.
    Det stämmer inte med sanningen.

  497. En forskare har skrivit
    en doktorsavhandling om detta.

  498. Hon konstaterar att de riktiga
    multietniska talarna-

  499. -använder den konstruktionen
    ca var tjugofemte gång.

  500. De börjar var tredje mening
    med nån annan satsdel än subjektet-

  501. -och var 25:e gång
    av tredjedelsmeningarna-

  502. -tar de den här ordföljden,
    ofta för att ge eftertryck.

  503. Men som litteraturspråk är subjektet-

  504. -nästan alltid före predikatet.

  505. Exemplen är tagna ur Hassan Kehmiris
    och Alejandro Leiva Wengers romaner.

  506. Det-strykning är tydligt.
    "Har du bränt dig? Ja, jag har."

  507. "Det" är ett ord som vi använder
    mycket som platsmarkör.

  508. Det betyder egentligen ingenting.

  509. Den vanligaste tvåordskombinationen
    i svenskt talspråk-

  510. -är just "det är".
    Den näst vanligaste är "är det".

  511. Genuin svenska, är det det det är?
    Ja, det är det det är. Det är det.

  512. De här "deten" säger inte så mycket,
    därför rensas de bort.

  513. Prepositioner som inte betyder
    så mycket faller bort.

  514. Och konstruktionen
    "Han står tittar på oss", är vanlig.

  515. Den är mycket vanligare
    i all världens språk.

  516. "Vi sitter pratar", istället för
    "Vi sitter och pratar".

  517. Sen är det artikelstrykning
    och ett 50-tal ord.

  518. Det här är en snabbkurs.

  519. Skriv av det här och gå hem och träna
    så kan ni skriva en Kehmiri-roman.

  520. De första orden, "kef" och "gus",
    kom in i ordlistan 2006-

  521. "Kef" betyder dåligt,
    "gus" betyder flicka.

  522. Det väckte otroligt uppseende.
    Rapport hade ett stort inslag om-

  523. -att svenskan försvinner
    för att två ord av 150 000-

  524. -kommer från det multietniska
    ungdomsspråket.

  525. Det var dålig journalistik
    tycker jag.

  526. Det visar ordens status.
    De andra nya orden oroade inte-

  527. -men de här två blåste man upp.

  528. Man kan jämföra med 1973 års upplaga.
    Då kom "tjej" in-

  529. -som har samma betydelse
    som "gus"-

  530. -och "taskig" som har motsatt
    betydelse som "kef".

  531. Det här är vad de många språken-

  532. -betyder för svenskan.

  533. Det ligger inte i mitten. Det har
    inget med standardspråket att göra.

  534. Nu måste jag skynda på lite.

  535. Nu ska vi gå över till tendens
    nummer två, digitaliseringen-

  536. -som betyder två saker
    skulle jag vilja säga.

  537. Dels att det som vi kan kalla
    visualisering påskyndas-

  538. -dels att vi får nya
    språkarter mellan tal och skrift.

  539. Vi får tal på skriftens villkor
    och skrift på talets villkor.

  540. Vi ska titta lite på visualiseringen-

  541. -som har att göra med
    att mycket mer blir skärmburet.

  542. Det här är typisk text i dag.
    Så här ser det ut.

  543. Ni behöver inte läsa igenom
    det här, men ni kan se-

  544. -att det inte är uppställt
    vänster till höger, uppifrån och ner.

  545. Man tittar på hela och bildar sig
    en egen uppfattning.

  546. Det finns en tabell, en text
    och ett diagram som är oförklarat-

  547. -men som vi ska kunna förstå
    för att illustrera.

  548. Det är informativt och bra,
    men hur högläser man en sån sida?

  549. Det blir svårt.
    Det är en skrift för ögat.

  550. När jag var 15 år högläste jag
    morgontidningen för min farfar.

  551. Tänk om jag skulle högläsa
    "Aftonbladets" webbupplaga.

  552. Det går inte. Det har att göra med
    att språket blir ett språk för ögat.

  553. En icke-visualiserad version
    ser ut så här, med bara text.

  554. Skillnaden är också att här måste
    författaren ta ställning till-

  555. -vad som ska lyftas fram och inte.

  556. I den här versionen överlämnar man
    till läsaren att sålla.

  557. I den icke-visualiserade versionen
    är det arbetet redan gjort.

  558. Jag lägger ingen värdering i det.
    Läsaren får större frihet.

  559. Vi har också många
    visualiserade ord.

  560. Att ord ska se vackra ut för ögat.

  561. Ikea vill gärna att man skriver det
    med stora bokstäver.

  562. Sen finns det s.k. kamelord
    med en stor bokstav mitt i-

  563. -iPod, iPad, PowerPoint, MasterCard
    och CajsaStina, o.s.v.

  564. Inte för att det är mer lättläst,
    utan för att det ska sticka ut.

  565. Vi har också namn som är gjorda för
    att vara kul att läsa.

  566. Jag brukar berätta
    historien om Swedbank.

  567. När namnet lanserades undrade man
    hur det skulle uttalas.

  568. "Swede-bank" eller "Suede-bank"
    eller "Sved-bank"?

  569. Då jobbade jag på Språkrådet
    och ringde banken och frågade.

  570. De blev tysta. "Vänta lite.
    Jag kopplar vidare."

  571. De hade bara tänkt på hur det ser ut,
    inte hur man säger.

  572. Man ser ofta
    att skriften är för ögat.

  573. I gamla tider... Strindberg skrev
    i "Tjänstekvinnans son":

  574. "Enkelt folk tog förståelsen
    genom örat." Man läste högt-

  575. -och sen tog man det
    genom örat och förstod det.

  576. Men det var länge sen. Nuförtiden
    tar vi förståelsen genom ögat.

  577. En annan visualiseringsföljd
    är att den variation-

  578. -som vi förut bara hade
    i talspråket, syns i skrift-

  579. -på de mer familjära forumen.
    Här ser ni det.

  580. "Domma", är det nån som säger det,
    i betydelsen "de där"?

  581. "Hatar du också domma grupperna?"
    Känner ingen igen det?

  582. Du är lite sydsvensk.

  583. Det visste inte jag
    förrän för några månader sen.

  584. Hade vi inte haft nätet
    hade jag aldrig fått veta det.

  585. De här exemplen är Ylva Byrmans
    som bloggar i "Svenska Dagbladet".

  586. "Gört", "jorå" och "dårå".
    Talspråkliga stavningar. Och "ändån".

  587. Hon påpekar
    att hon som har bakre R säger:

  588. "Gör det" eller "jo då"-

  589. -och har inte "gört" och "jorå"
    i sitt språk, men skriver så här-

  590. -så den här variationen sprider sig.

  591. Variationen har alltid funnits,
    men bara i tal.

  592. Nu kan vi se den i skrift
    på ett annat sätt.

  593. Vi får nya språkarter,
    tjattsvenska och sms-svenska, o.s.v.

  594. Vi använder språket för nya ändamål
    och då uppstår nya uttrycksbehov.

  595. Man behöver inte oroa sig
    över det här. Det sprider sig inte-

  596. -till språket i statliga utredningar,
    tidningsledare och läroböcker.

  597. Det är snarare tvärtom.
    Den som kan många smajlisar, t.ex.-

  598. -eller känner till förkortningarna
    "lol", och "dt" för det.

  599. Lol betyder "laughing out loudly",
    tror jag. Jättekul.

  600. Den som bäst har förstått
    att man ska anpassa sig till mediet-

  601. -gör inte detta när hon blir statlig
    utredningssekreterare.

  602. Vi får också mycket automatisk
    översättning. T.ex. Google translate.

  603. Det är bra på ett sätt.
    Man får en råöversättning.

  604. Man tjänar ca 70 procent. Man kan
    inte hänvisa dit på sin webbplats-

  605. -för det blir konstigt översatt.

  606. Det här är ganska typiskt.
    Det betyder "Det stora antal språk"-

  607. -"som finns på jordens yta kan ge
    intryck av att alla villkor"-

  608. -"är uppfyllda för att människorna
    inte ska förstå varann".

  609. Det kan man nog räkna ut, men det
    blir en väldigt feministisk variant.

  610. Ja...

  611. Vi får lära oss att leva med det.
    Vi kommer att få se mycket av det.

  612. Det är en också en ny språkart.
    Sen har vi syntetiskt tal också.

  613. Den tredje tendensen har också mycket
    att göra med sociala medier-

  614. -och kanske inte så mycket
    med globaliseringen.

  615. Det kallas för intimisering.
    Att vi uttrycker oss...

  616. Om man förenklar det kan man säga
    att en gång i tiden-

  617. -visade vi vår uppskattning
    genom att markera-

  618. -artighet, distans,
    ödmjukhet eller respekt-

  619. -ungefär till nån gång
    på slutet av 1960-talet-

  620. -när duandet bryter igenom,
    och med det en annan samtalsstil.

  621. Vi visar vår uppskattning mot den
    vi talar med genom att vara hjärtlig-

  622. -positiv, nära, engagerad.
    Förstår ni skillnaden?

  623. Man kan avläsa sånt här. Om man
    spetsar till det kan man säga...

  624. Det här stämmer inte riktigt.
    Det är överpedagogiska exempel.

  625. Förr i tiden bad vi om mjölk så här:
    "Det finns inte lite mjölk?"

  626. Det formulerades opersonligt
    och negerande-

  627. -så att man kan svara
    "Nej, naturligtvis inte".

  628. Man har räddat ansiktet på det viset.

  629. I dag ställer vi frågan positivt:

  630. "Du skickar mig mjölken." Det är
    ett projekt som kommer att lyckas.

  631. Ni skrattar för det är lite
    karikerat, men utvecklingen finns.

  632. Förut sa man
    "Trevligt att träffas". Nu säger man-

  633. "Trevligt att träffa dig, Lina."

  634. Vi säger förnamn när vi inte behöver
    vilket är ett steg mot intimisering.

  635. Det finns en motrörelse, för ibland
    vill man markera den här artigheten.

  636. Man märker det mest i min ålder
    när man handlar i butiker-

  637. -där biträdet är dubbelt så ung
    eller mer-

  638. -för då blir man niad.
    Det är ett artighets-ni.

  639. Jag har hört i finare butiker...
    Vi har ingen motsvarighet till "sir"-

  640. -eller "ma'am" som markerar artighet.

  641. ..."Hur passar det, 'monsieur'?"
    "Smakade det gott 'mademoiselle'?"

  642. Är det nån
    som har stött på det mer än jag?

  643. Är det inte? Ja, "madame".
    I trakten av Stureplan.

  644. Båda behoven finns,
    det intima och det distanserade-

  645. -men huvudlinjen är intimisering.

  646. Myndighetsspråket är intimiserat.
    Det här är från Försäkringskassan:

  647. "Du som har barn har rätt till
    bostadsbidrag. Hur stort bidrag"-

  648. -"du får beror på hur många ni är."
    Tydligt du-tilltal.

  649. En icke-intimiserad variant
    ser ut så här:

  650. "Den som har barn
    har rätt till bostadsbidrag, o.s.v.

  651. Näst sista meningen blir krånglig.
    "Den som ska få bostadsbidrag måste"-

  652. -"ha sitt barn boende hos sig
    regelbundet." Jämfört med-

  653. -"För att du ska få bostadsbidrag ska
    ditt barn bo hos dig regelbundet."

  654. Det blir lite skillnad i formalitet.
    Vi hoppar över det här.

  655. Nu ska vi gå till grammatiken.
    Det här var snabbt-

  656. -de tre stora förskjutningarna
    i ordval och stillägen.

  657. Det är inte språket som system
    som har ändrat sig.

  658. Jag kommer att dra över 5-6 minuter.

  659. Hur mycket har språket
    som system förändrat sig?

  660. Då tittar man i "Svenska Akademiens
    grammatik" på 3 500 sidor.

  661. Den beskriver all svenska i tal
    och skrift, men inte rena dialekter.

  662. Annars har den ambitionen
    att beskriva svenskan efter 1950.

  663. Ibland så står det att nåt har
    åldrats eller att det är en nyhet.

  664. Jag har försökt att systematiskt
    leta rätt på saker som har ändrats.

  665. Jag hittar inte mycket.
    Det som jag hittar är...

  666. Det första är tydligt.
    Konjunktiv, "det vore bra"-

  667. -kan vi fortfarande säga och skriva,
    men det blir ovanligare.

  668. Andra konjunktiver:
    "Tänk om vi finge fråga själva."

  669. "Då sutto vi mycket bekvämare."
    "Om det ginge an"-

  670. -"att han inte hölle på så länge."

  671. Studenter säger: "Så sa min mormor"-

  672. -om "ginge" och "finge".

  673. Är det några mormödrar som säger
    "ginge" och "finge" här? Ja.

  674. Men är det några barnbarn
    som säger "ginge" och "finge"? Nej.

  675. Det är nåt som försvinner.

  676. Vi kan ha
    inkongruent predikativ mycket mer.

  677. "Franska tv-program är tråkiga",
    säger man.

  678. "Franska tv-program är tråkigt",
    kan vi säga numera om man är född-

  679. -efter 1940.

  680. För en äldre generation
    kunde det fortfarande låta konstigt.

  681. Huvudsatsordföljd i bisats har blivit
    lite vanligare i skrift. Inte-

  682. -"Hon sa att det inte är möjligt."
    "Hon sa att det är inte möjligt."

  683. Det syns alltmer i skrift. Men inte-

  684. -"Hon undrade hur är det möjligt?"
    Adjektivkomparation förändras mycket.

  685. "Han är nöjdare nu."
    "Hon var gladast av alla."

  686. Det ser man mycket mer. "Han är
    mer nöjd nu." "Hon var mest glad."

  687. Har ni sett det? Båda är korrekta,
    men det är en tydlig förskjutning-

  688. -som är grammatiskt intressant
    Vi vill inte ha böjningsändelser.

  689. Svenskan har sedan länge utvecklats
    mot färre böjningsändelser.

  690. Det här är ytterligare ett steg
    i den riktningen.

  691. Sen har vi "de" och "dem".
    Jag ska återkomma till det.

  692. Sin, sitt, sina, hans, hennes, deras
    - där råder stor oreda.

  693. "Hon lagade middag
    åt hennes kusiner", kan man se.

  694. Moderaterna gjorde fel 2002.
    Det var väl då de förlorade valet?

  695. "Varför vill S
    driva Britta ur sitt hus?"

  696. Om man är satslogiker
    säger man att man kan förstå-

  697. -om Britta är moderat
    att S inte vill ha henne i sitt hus.

  698. Ser ni det? Det beror på...
    Det här är faktiskt svårt.

  699. "Det kommer att blir roligt",
    ersätts av "Det kommer bli roligt".

  700. Det här är de förändringar som har
    varit de sista 50 åren före 2000.

  701. Det är inte så mycket.
    Det kan man inte hävda.

  702. Är det nån som tycker
    att nu rasar språket? Nej.

  703. Ser man på hur det ser ut i dag-

  704. -så har vi en del svaga punkter
    där vi kan vänta förändringar.

  705. Vi har könsneutralt pronomen,
    och sin, hans, hennes, deras-

  706. -och de-dem-oredan.
    Enligt dagens svensklärare-

  707. -är det största språkproblemet-

  708. -att få eleverna att förstå
    skillnaden på "de" och "dem".

  709. Så sa de inte för 35 år sen.

  710. Då sa de meningsbyggnad
    och allmänna saker.

  711. I dag är det att de inte ska skriva-

  712. -"Dem hinner inte överlägga med oss."

  713. Man har ingen känsla längre
    för "de" och "dem".

  714. I formellt skriftspråk tror man att
    det ska vara "dem", då blir det fint.

  715. Mitt förslag är att vi...

  716. Jag tror inte att det fungerar
    att ersätta "de" och "dem" med "dom".

  717. Jag föreslår att man fimpar "dem"
    och bara skriver "de".

  718. Det blir nästan alltid rätt.
    En gång på tio-

  719. -ska det vara "dem"
    istället för "de" i skriftspråk.

  720. Jag skrev en vetenskaplig artikel
    på det viset-

  721. -och frågade sen mina kollegor
    om det hittade några fel.

  722. De hittade två ställen, men de två
    andra av fyra där jag hade använt-

  723. -"de" istället för "dem",
    såg de inte. De var ändå docenter.

  724. Jag tror att det är en bra idé.

  725. Könsneutralt pronomen
    är idé att säga nåt om.

  726. Vi kunde förr i tiden alltid skriva-

  727. -"Om någon vill röka, får han gå ut
    på balkongen", fram till 1975.

  728. Det fungerade. Det syftade på både
    han och hon. Det funkar inte längre.

  729. I dag görs oftast omskrivningar.
    "Den som vill röka får gå ut."

  730. Vi kan ha "han eller hon",
    men det blir lite omständigt.

  731. Vi kan ha "den".
    Det rekommenderade vi på Språkrådet.

  732. "Om någon vill röka får den gå ut
    på balkongen." Det känns sådär.

  733. Men det fungerar.

  734. De sista åren har man börjat se
    "hen" i den här användningen.

  735. Ni skakar på huvudet, och jag med,
    med det gör inte studenter.

  736. Det är en generationsfråga-

  737. -och en subkultur
    som skriver "hen" - könsneutralt.

  738. Det ser konstigt ut för majoriteten,
    med det är på frammarsch.

  739. Problemet är att de använder "hen"
    på två olika sätt.

  740. Dels i den könsneutrala betydelsen-

  741. -"Om någon vill röka
    får 'hen' gå ut på balkongen"-

  742. -dels för att beteckna den
    som varken är man eller kvinna.

  743. "Jag har bjudit Lisa, Lasse och
    Robin. Hon, han och 'hen' kommer."

  744. Ni skrattar.

  745. Gå hem och googla på "hen"
    så får ni se att det finns.

  746. Ska man ha "hen" som ett allmänt
    pronomen så är det här ett problem.

  747. Antingen har vi tre pronomen, ett
    för man, ett för kvinna, ett för...

  748. ...tvekönad.

  749. Sen får vi ha nåt annat
    som är könsneutralt.

  750. Vi får se vad som händer här.
    Jag ska inte spå om det.

  751. De-dem-reglerna hoppar jag över.
    Annars kan jag ge en lektion.

  752. De är såpass krångliga att de inte
    kommer att hålla. Jag tror inte det.

  753. Slutar man fundera på maximala
    grammatikförändringar-

  754. -under 2000-talet...
    Jag talade om de senaste 50 åren.

  755. Om jag ska spå lite...
    Jag gick igenom litteratur.

  756. Det mesta som kan hända ser ut
    så här i standarspråket i skrift.

  757. Mer huvudsatsordföljd. "Ingen vet
    vad blir följden om isen smälter."

  758. Det är fortfarande fel i skrift,
    men man hör det ibland.

  759. Vi får "de" som enhetspronomen.

  760. Vi får ett minskat subjektstvång.
    Det betydelselösa "detet"-

  761. -kan försvinna.
    "Jag undrar hur blir i helgen?"

  762. Reflexiva pronomet "sin", "sitt",
    "sina" försvinner.

  763. "Hon hatade hennes faster", istället
    för "sin". Det tror jag inte.

  764. Vi får ett förenklat artikelsystem
    för det är besvärligt i svenskan.

  765. Vi får en samordning av böjda verb
    som man kan se i dag.

  766. "De gick la sig tidigt."
    "De sitter pratar hela tiden."

  767. Vi får en friare ordföljd. Vi börjar
    med det kända och tar sen den nya.

  768. Så gör vi när vi talar.
    Vi kan få den i formellt skriftspråk.

  769. I utredningssvenska
    skulle vi kunna se:

  770. "Bostadsmarknaden i den här rapporten
    har vi inte uteslutande"-

  771. -"skrivit om för experterna
    att den ska läsas."

  772. Det är inte rätt i dag,
    men man förstår vad det betyder.

  773. Sån här meningsbyggnad kan bli rätt
    nån gång på 2050-talet.

  774. Lite småordsförändringar.
    "Hen" kanske. "Vart"-

  775. -ersätter möjligen "var",
    men antagligen bara i talspråk.

  776. Vi får ännu mer att-strykning.
    Man stryker ju "att" efter "kommer".

  777. Vi får nya låneord, framför allt
    internationella ord från engelskan.

  778. "Konnekta", "admitta",
    konviktion" och "rekvesta".

  779. De är inte etablerade än.

  780. Det är det jag är säkrast på.
    Vi kommer att få fler såna låneord.

  781. Hur fort går det och vad behövs för
    att förändringarna ska slå igenom?

  782. Jag gjorde en jämförelse-

  783. -i dagspress,
    alltså tryckta tidningar-

  784. -hur vanligt en konstruktion är.

  785. Jag jämförde "De satt pratade",
    med "De satt och pratade".

  786. En gång på 300, år 2010, skrev man-

  787. -"De satt pratade", istället för
    "De satt och pratade", i dagspress.

  788. 2011 så har den siffran fördubblats.
    Hänger ni med?

  789. Det är ändå lite, en gång på 100.

  790. "Vart bor han". Det säger alla
    att de hör nuförtiden. Ja, måhända-

  791. -men man ser det bara i skrift
    tre gånger på hundra.

  792. Sen tog jag dubbelt supinum, "kunnat
    gjort", istället för "kunnat göra".

  793. Det har till och med minskat.

  794. De tre är fel. Sånt ska korrektur-
    läsare, svensklärare, o.s.v.-

  795. -rätta om man eftersträvar
    att skriva ett korrekt skriftspråk.

  796. Jag tror att acceptansgränsen går
    när nåt förekommer en gång på tio.

  797. Då kanske vi är beredda
    att acceptera det.

  798. "Mer arg" istället för "argare"
    ligger still på tio procent.

  799. "Kommer bli"
    istället för "kommer att bli"-

  800. -fördubblades från 10
    till tjugo procent. Det är mycket.

  801. Det accepterar vi numera,
    även om många irriterar sig.

  802. Ringer ni Språkrådet
    och tittar i Svenska Akademiens-

  803. -senaste stora ordbok
    eller "Språkriktighetsboken"-

  804. -så står det att man kan skriva
    "Jag kommer resa i morgon"-

  805. -för det är ett hjälpverb precis som
    "Jag vill-ska-bör resa i morgon".

  806. Men man kan skriva med "att".
    Vi har många verb där båda går bra.

  807. "Jag lovar att försöka att sluta
    röka." "Jag lovar försöka sluta."

  808. Ni tänker inte på om jag säger
    "att" eller inte.

  809. Vi irriterar oss fortfarande,
    men jag tror att nåt passerar-

  810. -irritationsgränsen
    när det har passerat 20 procent.

  811. Det är rätt när det finns
    en gång på fem i skriftspråk.

  812. Det är lite förenklat.
    Det är inte helt vetenskapligt.

  813. En del kan gå rätt fort.
    Man ska inte spå om språk.

  814. Det är det säkraste sättet
    att göra sig dum för eftervärlden.

  815. Slutligen, hur ska vi förhålla oss
    till allt det här?

  816. Det tycker jag att man ska göra.
    Man kan ha olika uppfattningar.

  817. Det är helt okej. Men man ska
    nog ha ett förhållningssätt.

  818. Man kan inte säga att svenskan har
    blivit svårare. Det har den inte.

  819. Språksituation är kanske knepigare.

  820. Vi har fler olika medier
    att anpassa oss till.

  821. Den som hade lärt sig
    att skriva uppsats i skolan-

  822. -och tagit realen...
    Realexamen avskaffades 1963.

  823. ...kunde klara de flesta
    skrivsituationer i vuxenlivet.

  824. Så kan man inte säga i dag.
    Vi måste kunna chatta, skriva pm-

  825. -skriva rapporter, skriva e-brev-

  826. -och skriva på Facebook,
    så det blir svårare.

  827. Språksituationen är kanske svårare.

  828. Man måste inse att de stora
    tendenserna finns där.

  829. De kan man inte tänka bort. Vi kommer
    att få fler engelska låneord.

  830. Digitaliseringen kommer att
    föra med sig översättningssvenska.

  831. Man kan förhålla sig olika, men man
    kan inte säga "Avskaffa engelskan".

  832. För det tredje tycker jag att det är
    en bra idé att följa språklagen.

  833. Vi har en språklag i Sverige
    från 1 juli 2009-

  834. -och fyra språkpolitiska mål
    som riksdagen antog 2005-

  835. -som faktiskt är riktigt bra.
    Det är mål för-

  836. -ett mångspråkigt Sverige
    med svenska som huvudspråk.

  837. Har man rent praktiska problem
    kan man slå upp i olika böcker.

  838. Man kan också
    gärna kontakta Språkrådet.

  839. Ni kan alltid gå in på deras
    webbplats på frågelådan-

  840. -med svar
    på de 2 500 vanligaste språkfrågorna.

  841. Det finns även många ovanliga.
    Då mejlar man och får svar samma dag.

  842. Annars kan man ringa. De svarar
    på 10 000 telefonfrågor om året.

  843. Det är gratis.
    En väldigt bra tjänst för att-

  844. -hålla svenskan levande. Tack.

  845. Tack Olle. - Nu är ni välkomna
    att ställa frågor.

  846. Ni får vänta
    tills jag kommer med micken-

  847. -annars hör man det inte
    i webbsändningen.

  848. Okej, frågan är fri.

  849. Hur många ord behöver man kunna
    för att tala en hyfsad svenska?

  850. Det är en fråga
    som jag vägrar att svara på.

  851. Du använder nya ord varje dag.
    Du måste kunna göra-

  852. -nya sammansättningar varje dag,
    så det går inte att räkna ord.

  853. Man talar om en basvokabulär
    på 3 000 ord-

  854. -för att klara sig
    i det svenska samhället.

  855. Det blir så osäkra siffror. Man
    använder kanske 10 000 ord i veckan.

  856. Det beror på hur man räknar.

  857. Är "God morgon", och "Det här
    var en god morgon", två olika ord?

  858. "Jag ska köpa en bulle." "Jag vill ha
    en kanelbulle." Är det två olika ord?

  859. "Jag gillar kanelbullar."
    Är det ett tredje ord?

  860. När man funderar på det märker man
    att frågan inte är så bra. Ursäkta.

  861. Då tar vi nästa fråga.

  862. I norskan har man problem med
    att de två sje-ljuden sammansmälter.

  863. -Finns det såna trendenser i Sverige?
    -Ja, det gör det.

  864. Många norrmän i Oslo-trakten
    hör man inte om de säger-

  865. -"kött" eller "skött".
    Man har kunnat konstatera-

  866. -framför allt längre söderut
    att där finns samma tendens.

  867. Det har alltid varit svårt
    för skolbarn i första klass-

  868. -att lära sig skillnaden
    mellan sje-ljud och tje-ljud.

  869. Det är möjligt, men jag tror inte-

  870. -att vi kan få ett sammanfall där.

  871. Vi kommer aldrig att säga:
    "Det var gott 'sjött'".

  872. Det kan betyda två saker då.
    Och det är så befäst i skrift.

  873. Intressant påpekande.
    Det kunde jag ha tagit upp.

  874. Vi är ju européer nu
    och våra politiker är européer.

  875. Våra ministeriers namn
    står på engelska-

  876. -och vårt flygvapen, men här står det
    att vi ska vara svenskar.

  877. Det beror på att regeringen bryter
    mot den lag som riksdagen antog 2009.

  878. Det är naturligt att man vill ha
    namn på engelska också.

  879. Det står i språklagen att svenskan
    är Sveriges huvudspråk-

  880. -och Sveriges officiella språk.
    Det innebär att alla myndigheter-

  881. -ska ha namn på svenska och
    använda dem i huvudsak inom Sverige.

  882. Men det engelska namnet
    kan också behövas.

  883. Ska du skriva e-post till regeringen
    i dag, till kulturministern-

  884. -så får du skriva:
    lena.liljeroth@culture.ministry.se.

  885. Eller Jan Björklund: jan.bjorklund-

  886. -@education.ministry.se.

  887. Det här JO-anmälde jag 7 juli 2009.

  888. På Språkrådet bråkade vi om det.
    De sa: "Vi ska ändra på det"-

  889. -"men det är tekniskt svårt."
    Det var en massa undanflykter-

  890. -så jag JO-anmälde det när språklagen
    hade varit i funktion i en vecka.

  891. JO gav mig rätt. Nu har det gått
    nästan två år sen JO:s utslag-

  892. -och regeringskansliet har ännu inte
    infört svenska webbadresser.

  893. Man kan ha tre tolkningar av detta.

  894. Antingen är de tekniskt fullständigt
    inkompetenta. Det tror jag inte på.

  895. Eller så skiter den svenska
    regeringen i riksdagens lagar-

  896. -och vill låta internationell.
    Det tror jag inte heller.

  897. Eller så finns det några tjänstemän
    som känner sig förnärmade.

  898. Det tror jag på.

  899. Ring och tjata på dem
    och fråga varför man envisas.

  900. Varför är det så viktigt för
    regeringen att på denna punkt-

  901. -trotsa svensk lag?
    Jag ger dig rätt där.

  902. Bland de grammatikaliska förändringar
    som du nämnde-

  903. -så var det en som jag inte hittade.
    Det kanske inte är nån.

  904. Jag tycker att det blir vanligare
    att man använder ett adjektiv-

  905. -i singularis
    medan huvudordet står i pluralis.

  906. Exempelvis "svensk media"-

  907. -"ny data", eller för den delen
    "ett nytt centra".

  908. Det är en grupp ord
    som är besvärliga.

  909. Du har rätt, det heter
    "ett svenskt medium".

  910. Jag vet inte om det heter det ens.
    Det låter spiritistiskt.

  911. "Ett svenskt centrum" ska det heta,
    "en svensk dator", o.s.v.

  912. Om man böjer de här orden på latin
    får de en plural på A.

  913. Man ska ju inte böja dem på latin.
    Det heter "en dator, flera datorer".

  914. "Ett medium, flera medier."
    "Ett centrum, flera centrum."

  915. A är ju vanligtvis...
    Många substantiv slutar på A.

  916. Flicka, skola, väska, o.s.v.
    Därför tror man att det är singular.

  917. Det är ett specialfall. Problemet har
    funnits lika länge som låneorden.

  918. Man säger inte "svenska media",
    utan "svensk media".

  919. "Media" är ett specialfall och har
    samma betydelse som "potatis" där.

  920. Det är ett gruppord.
    Man säger inte "svenska potatisar"-

  921. -utan "svensk potatis".
    Media fungerar lite så.

  922. Det är ett specialproblem.

  923. Jag har en fråga om EU.

  924. Det är en jättestandardisering.

  925. Är du orolig
    för svenska språkets framtid-

  926. -med anledning av EU:s expansion?

  927. Om vi antar att EU överlever.
    Det vet vi inte än.

  928. EU har fört med sig en del gott
    och en del som inte är så gott.

  929. Den svenska översättningskulturen
    har förbättrats-

  930. -eftersom så mycket måste översättas
    till svenska.

  931. Jag hälsade på i Bryssel. Folk som
    förut tjänade 400 kr om året-

  932. -som översättare av rumänsk lyrik,
    tjänade nu stora summor-

  933. -som översättare
    av EU:s jordbrukstexter.

  934. Det är ju bra för svenskan.

  935. Men samtidigt finns det ett problem.
    EU:s lagar och förordningar-

  936. -som översätts till svenska måste
    följa mening-för-mening-regeln.

  937. Man får inte göra två meningar
    av en i en fransk lagtext.

  938. En EU-lagtext
    skrivs ursprungligen på franska.

  939. Franskt lagspråk är krångligare,
    så vi får tillbaka krångelsvenskan.

  940. Men allmänt sett tror jag inte-

  941. -att EU ställer till problem
    för svenskan.

  942. Snarare... Nej, jag ska inte
    säga så mycket om det.

  943. Jag får ofta höra att särskrivning
    av sammansatta ord ökar.

  944. Gör det det, och i så fall varför?

  945. Särskrivning ökar inte, men vi
    ser det mycket mer nuförtiden.

  946. För 30-50 år sen såg vi nästan bara
    texter som var tryckta-

  947. -som hade passerat en faktor och
    en korrekturläsare som tog bort dem.

  948. I dag ser vi massor av texter
    som folk gör själv. Reklamblad t.ex.

  949. Då hänger särskrivningarna kvar.

  950. Nils Linder skrev Sveriges första
    språkriktighetsbok 1882.

  951. Där skriver han: "Ännu i vårt
    civiliserade tidevarv"-

  952. -"kunna vi möta barbariska stavningar
    som 'grov smed' och 'filt hatt'."

  953. Han såg detta som ett fenomen
    som tillhörde forntiden.

  954. Det fanns mycket på 1800-talet.
    Det här har alltid varit svårt-

  955. -men det syns mer i dag.

  956. Många tror
    att det är engelskans influens.

  957. Nej.

  958. Man kan inte visa att det är ord
    som är mest engelskpåverkade.

  959. Om en sammansättning är ovanlig,
    om den är lång-

  960. -om den står i rubriker,
    då blir det särskrivningar.

  961. Om det är substantiv och sånt.
    Nån gång kan väl engelskan...

  962. Polisstation, "police station".

  963. Man kan inte säga att p.g.a.
    engelskan har särskrivningarna ökat.

  964. När man skriver på dator
    blir det rött-

  965. -när det är sammansatt
    men inte när man särskriver.

  966. Ja, om sammansättningen inte står
    i "Svenska Akademiens ordlista".

  967. Så fort du använder ett ord som inte
    står i ordlistan blir det rött.

  968. Då är det många ord som vi använder
    som inte står i ordlistan.

  969. Visst. I ordlistan
    står bara de 150 000 vanligaste.

  970. Det är toppen på isberget.

  971. Det är ett problem. För att kunna
    använda en språkkontroll-

  972. -måste man veta mer än den.
    Då ser man om det är slarvfel-

  973. -eller om det var det man menade.

  974. Språkkontrollen är jättebra
    för de som är riktigt duktiga.

  975. Det här med att globaliseringen
    förändrar vårt språk-

  976. -kan det inte vara så enkelt att-

  977. -våra invandrare
    har svårt att lära sig svenska-

  978. -och använder svenskan
    på ett icke-korrekt sätt.

  979. Är det inte så enkelt?
    Ska vi acceptera det?

  980. Jag sa det. För det första-

  981. -så finns det nåt
    som vi kan kalla "inlärarsvenska"-

  982. -som avviker från det
    som betraktas som korrekt svenska.

  983. Det kan finnas vissa drag
    i den inlärarsvenskan-

  984. -som vi kommer att acceptera
    så småningom i standardsvenskan.

  985. Till exempel "vi sitter pratar".
    Det kan tänkas om 30-40 år.

  986. Det andra har jag sagt flera gånger.

  987. Det är en illusion att tro
    att invandrarsvenskan påverkar-

  988. -den svenskan som vi som har svenska
    som modersmål, talar och skriver.

  989. Det gör den inte.
    Bara nåt enstaka ord.

  990. Påverkan på det svenska språket
    från andra språk är engelskan.

  991. De som förändrar-

  992. -driver fram en förändrad svenska-

  993. -när det gäller ordval,
    ordförråd och kanske grammatik-

  994. -är inte fattiga invandrare
    med låg status.

  995. Det är forskningsledare,
    aktiehandlare-

  996. -och affärsjurister som använder
    mycket engelska och har hög status.

  997. Det är så det ser ut.

  998. -Tack så mycket för att ni kom.
    -Jag kan svara enskilt på frågor sen.

  999. Textning: Linda Ahnmark
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Globalare, digitalare och intimare svenska

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, har specialiserat sig på kommunikation, text och språkvård. Han berättar om de prövningar som svenska språket utsätts för och varför han tror att reglerna för "de" och "dem" inte kommer hålla i framtiden. Inspelat i november 2011. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Svenskan globaliserad - och mer intim

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenskan globaliserad - och mer intim

Globalare, digitalare och intimare svenska

Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, har specialiserat sig på kommunikation, text och språkvård. Han berättar om de prövningar som svenska språket utsätts för och varför han tror att reglerna för "de" och "dem" inte kommer hålla i framtiden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Next chapter

Förlagsbranschens framtid

Vi befinner oss på den industriella bokindustrins absoluta krön. Men vart tar vi vägen nu? Den frågan ställer Richard Nash, digital innovatör och förläggare. Ser vi måhända ett slut för den storindustriella produktionen av böcker? Inspelat den 23 maj 2014. Arrangörer: Publit och Bok & Bibliotek.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.

Fråga oss