Titta

Pedagogens retorik

Pedagogens retorik

Om Pedagogens retorik

Hur hittar du som lärare den nödvändiga kontakten till dina elever? Och hur gör man för att få alla elever att vilja delta? Fyra lärare, från lågstadiet till gymnasiet, får gå en kurs i pedagogisk retorik med Tina Kindeberg, docent i både retorik och pedagogik. De medverkande lärarna är Johanna Söderström, Benita Holmgren, Agneta Siverhäll och Oskar Persson.

Till första programmet

Pedagogens retorik : Den muntliga relationenMaterialDela
  1. Reformer och läroplaner kommer
    och går, men läraren består.

  2. Läraren är ledare
    för elevernas kunskapsutveckling-

  3. -och som arbetsredskap
    har hon sina muntliga färdigheter.

  4. Men hur når man fram till sina elever
    och får dem engagerade?

  5. Tina Kindeberg är Sveriges enda
    docent i både retorik och pedagogik.

  6. Hon menar att lärare måste sätta ord
    på vad de gör-

  7. -och formulera
    ett gemensamt yrkesspråk.

  8. Först då kan de utvecklas
    i sin lärarroll.

  9. Tänk om vi fick den där kollektiva
    gemensakapen kring vår profession.

  10. Tina är i Stockholm för att hålla
    en kurs i pedagogisk retorik.

  11. Med på kursen är fyra lärare
    från lågstadiet till gymnasiet.

  12. Det finns en poäng i att sätta sig
    några stycken och prata om sitt jobb.

  13. För man är väldigt ofta ensam
    med sina elever.

  14. Egentligen behöver alla
    få gå och höra samma sak-

  15. -och sen sätta sig ner
    och diskutera vidare.

  16. Man måste hela tiden tänka efter:
    "Hur gjorde jag det där?"

  17. "Kan jag göra på ett annat sätt?"
    "Hur bemötte jag honom?"

  18. "Jag kanske skulle ha gjort så här
    i stället?" Det är det viktiga:

  19. Att jag själv reflekterar
    och även tillsammans med kollegor.

  20. Kan du språket; kan du prata för
    din sak; kan du föra fram nånting-

  21. -så blir du oftast
    en väldigt självsäker människa.

  22. På kursen i pedagogisk retorik får
    lärarna hjälp av Tina att sätta ord-

  23. -på den tysta lärarkunskapen.

  24. När man gör nåt bra och nån frågar:
    "Hur gjorde du? Hur blev det så bra?"

  25. Lärarkandidater undrar: "Varför
    blir det bra när du pratar och inte"-

  26. -"när en själv gör det?"
    Det är klart grundat i erfarenhet.

  27. Man har varit observant
    och varit i situationen flera gånger-

  28. -och är trygg och beredd på att saker
    händer och att man kan hantera det-

  29. -och då blir det bra.

  30. Men att den är tyst beror bara på
    att vi inte har ett språk för det.

  31. Att vi inte har forskat på det
    konkreta mötet mellan lärare-

  32. -och elever, och inte haft behov
    av att utveckla-

  33. -analytiska begrepp
    för det här mötet.

  34. I brist på annat har man sagt
    att det är tyst kunskap som man har.

  35. Om du kan sätta språk
    på dina känslor-

  36. -så kan du lägga det där ute och
    titta på det tillsammans med andra.

  37. Det blir inte så farligt längre.
    Du får distans.

  38. Så länge man har det här inne
    så är det mig det är fel på.

  39. Det är jag som misslyckas,
    jag som inte klarar av det.

  40. Det är så man har lyckats
    hålla ner lärarrollens-

  41. -professionalitet så länge.
    Det är ett ensamjobb-

  42. -och upp till dig om du har talangen
    eller begåvningen eller inte-

  43. -i stället för att se det
    som en gemensam frågeställning-

  44. -för hela lärarkollektivet-

  45. -och att vi lär oss
    av och med varandra.

  46. Då måste vi ha ett språk
    för att uttrycka det.

  47. Det är det vi saknar
    för de känslor vi skapar hela tiden.

  48. Det låter riktigt märkligt,
    men så är det.

  49. Längre än så har vi inte kommit
    i forskningen om läraruppdraget.

  50. Men nu tillsammans sätter vi fart.

  51. Johanna undervisar i årskurs två
    på Björknässkolan-

  52. -i Nacka utanför Stockholm.

  53. Det var en viktig förebild som
    fick Johanna att vilja bli lärare.

  54. Jag hade faktiskt en svensklärare
    som hette Ebba-

  55. -och hon var så färgstark,
    kan man säga.

  56. En enorm karisma.

  57. Och fängslade naturligtvis
    genom vad hon sa.

  58. Hon brydde sig om hur det gick för en
    och hur man lyckades med skolarbetet.

  59. Man vill ju vara
    den här varma personen, och-

  60. -man vill också skapa en kreativ
    atmosfär i klassrummet-

  61. -så att barnen känner att det är
    roligt att lära sig saker hela tiden.

  62. Det är inte så lätt alltid
    för allting är inte roligt.

  63. -Komma ut och titta på den.
    -Ja, så hon simmar ut.

  64. Som lärare blir man hemmablind.
    Man lever i sitt klassrum.

  65. Man gör på sitt sätt.

  66. Man behöver injektioner
    på idéer att göra annorlunda:

  67. Hur vi lägger upp lektioner.
    Varför vi säger saker som vi säger-

  68. -och varför vi gör saker som vi gör.

  69. Det skulle lärare behöva jobba
    mycket mer med än i dag.

  70. Oj, oj, oj, vilka grejer ni gör.

  71. Men varför pratar lärare så lite med
    varann om hur de gör i klassrummet?

  72. Det är nån slags sanning
    att en bra lärare har-

  73. -en speciell talang
    eller är en naturbegåvning-

  74. -och att hon därför funkar så bra
    med sina elever.

  75. Och vissa andra har det inte,
    och det blir inte så bra.

  76. Jag vet inte vad det kommer ifrån,
    men så mycket vet jag i dag-

  77. -från den erfarenhet jag
    har av att undervisa-

  78. -så är det här nåt man kan träna.

  79. Men då behövs det ju ett språk
    för vad man faktiskt gör-

  80. -i det här konkreta mötet
    med sina elever.

  81. Om man har det så går det också
    att träna, utvecklas och bli bättre.

  82. Det finns inte en lärargen i kroppen.
    Det är ett färdighetsämne.

  83. Pedagogik bidrar med kunskaper
    om utbildning, undervisning, fostran-

  84. -och bildning i relation till
    samhälleliga mål, styrdokument-

  85. -och kursplaner på olika sätt,
    och retorik bidrar med kunskaper-

  86. -om språkets etiska dimensioner och
    språkets känslopåverkande innehåll.

  87. De två delarna ska vi
    kombinera i vår undervisande roll.

  88. För pedagogik och retorik var för sig
    tittar inte på den helhet-

  89. -som det innebär att stå
    framför en grupp elever och tala-

  90. -utan det är pedagogisk retorik
    som förenar de här två områdena.

  91. Då blir det nånting mera.
    Det blir den pedagogiska relationen-

  92. -i det pågående mötet.

  93. Så om man för samman pedagogik
    och retorik så får man ett ämne-

  94. -som hjälper till att förstå
    lärarens muntliga färdigheter.

  95. Som 1-3-lärare, som jag är just nu,
    så har man alla ämnen.

  96. Och vissa ämnen brinner man mer för
    än andra.

  97. Då är hon inte rädd för ormar längre.

  98. Träffade ugglan en noshörning.
    "Tja!" sa noshörningen. "Vem är du?"

  99. Det är klart att om jag tycker att
    ämnet är roligt så lyser det igenom.

  100. Då tycker ofta barnen också det.
    Tycker jag att ämnet är-

  101. -mindre roligt så lyser det igenom
    även om jag försöker dölja det.

  102. -Det är sådär. Vi fick inte bort det.
    -Det är bra.

  103. Sen vet vi inte hur man skriver
    med textruta.

  104. -Det är ju infoga, textruta...
    -Men när vi klickar...

  105. "Kan du simma?" ropar en av tjejerna.
    Vad händer då, då?

  106. Lättast är att plocka upp ett ämne
    som intresserar barnen-

  107. -om man ska få i gång diskussion.
    Man kan få i gång de som ibland inte-

  108. -vågar säga nånting,
    för de blir så engagerade.

  109. De vill också säga saker.

  110. Då ville jag åka hem.

  111. Man får påkalla deras uppmärksamhet
    och fråga: "Vad tycker du?"

  112. "Hur känner du?"

  113. Ibland vill de bara säga
    "ja" eller "nej" i början-

  114. -men sen rycks de med.
    Särskilt om de inte är så många barn.

  115. Hur känner man igen
    en Pija Lindenbaum-bok?

  116. Vad är speciellt med böckerna?

  117. Vad säger att den här boken
    är nog skriven av Pija?

  118. Man förstår att det är hennes
    för de handlar om samma...

  119. Det är mycket känslor och sånt där.

  120. Just det.
    De handlar om olika känslor, ofta.

  121. Man får anpassa gruppen. I en mindre
    grupp vågar fler barn säga saker.

  122. När jag kommer dit
    är det bra med mig.

  123. Jag låter barnen
    komma väldigt nära mig.

  124. Jag tycker det är mysigt,
    men det är olika hur lärare känner.

  125. Man brukar säga att man har en mur,
    antingen högt eller lite lägre.

  126. Jag vill ha den lägre
    och komma barnen nära.

  127. Då kom en kvinna och sa...

  128. Många slutar ganska snabbt
    som lärare för att de brister där.

  129. De fångar inte barnen.

  130. De hittar inte kontakten med barnen.
    De känner att de inte har fått nån-

  131. -hjälp alls på lärarhögskolan
    med hur man ska göra för att-

  132. -få den kontakten.

  133. Bra! Jättefint!

  134. Vem har du skrivit sagan
    tillsammans med?

  135. När man tar emot en lärarkandidat
    är det viktigt att prata-

  136. -med dem om att skapa relation
    med barnen-

  137. -innan de har sin första lektion
    i klassen.

  138. Det är bra om de får träffa
    några barn i taget och göra nåt-

  139. -trevligt tillsammans med dem.
    Man märker att andra gången-

  140. -en lärarkandidat kommer ut.
    De har varit i klassen en gång-

  141. -och kommer en gång till, så möter de
    en annan grupp. Gruppen blir gladare-

  142. -när de kommer igen. Då är det
    också lättare att möta barnen.

  143. Där måste vi som tar emot
    lärarkandidater bli duktigare.

  144. Det är nervöst som ny lärarkandidat
    att stå inför en grupp-

  145. -och att stå inför en lärare också
    som sitter eller står och lyssnar.

  146. Jag kan ge ett exempel på ett annat
    projekt som jag vill involvera dig i-

  147. -som har bidragit till mitt intresse
    för pedagogisk retorik.

  148. När jag kom till universitetet
    upptäckte jag att ingen lärare hade-

  149. -nån utbildning att tala om
    i pedagogik eller retorik.

  150. Och den lyckan de här doktoranderna
    kände när de upptäckte-

  151. -att man inte måste
    vara en naturbegåvning.

  152. Det gick att träna.
    Det var ett färdighetsämne.

  153. Det måste vi skicka med, så att man
    kan växa professionellt och inte då:

  154. "Nu är det så här, och det blir som
    det blir." Utan man kan utvecklas.

  155. Om den muntliga relationen
    är lärarens främsta resurs-

  156. -är det bra att försöka förstå
    hur kommunikation fungerar.

  157. Då kan ett gemensamt yrkesspråk
    vara ett steg-

  158. -mot att bli en mer medveten pedagog.

  159. Men hur gör man då för att få till
    en bra relation till sina elever?

  160. När det gäller pedagogisk retorik
    har den också hjälpt mig att se-

  161. -tre mänskliga villkor
    som vi alltid måste beakta-

  162. -när vi leder andras lärande. Det
    första är det biologiska villkoret-

  163. -och det möter frågan:
    "Vad är ett vi?"

  164. För hur vi ser på den frågan-

  165. -har avgörande betydelse för
    hur vi organiserar undervisningen.

  166. Det andra villkoret handlar om
    det moraliska och möter frågan:

  167. "Vad gör vi
    när vi talar med varandra?"

  168. För det är då en massa känslor skapas
    beroende på vad vi gör med orden.

  169. Och det tredje villkoret rör det
    politiska och vårt politiska uppdrag-

  170. -och ställer frågan: "Vad skapar vi
    när vi pratar med våra elever?"

  171. Och det är ju allt från värderingar,
    förhållningssätt-

  172. -meningslöshet och meningsfullhet.

  173. Så det biologiska villkoret -
    alla vill bli sedda och bekräftade.

  174. Och hur vi ser och bekräftar varann
    i klassrummet-

  175. -det är det moraliska villkoret.

  176. Vilka vanor och värderingar
    som sen skapas utifrån de val-

  177. -som läraren gör,
    det är det politiska villkoret.

  178. Tre mänskliga villkor
    som läraren måste ta hänsyn till-

  179. -i undervisningssituationen.
    Hur då?

  180. Det biologiska villkoret
    ska vi tänka kring på följande sätt.

  181. Varhelst en människa föds så föds hon
    in i ett livslångt beroende-

  182. -av andra människor. Det här
    beroendet är nåt vi måste handha-

  183. -för vi söker som människor,
    och det sa redan Aristoteles-

  184. -genom hela livet,
    känslan av att bli bekräftad-

  185. -bli bejakad och bli sedd.

  186. Och undervisningssituationen
    utgör inget undantag.

  187. Du kan sitta hemma på din kammare
    och säga:

  188. "Jag är störst, bäst och vackrast."
    Och det är ju jättebra-

  189. -men det spelar ingen som helst roll
    och har inget värde-

  190. -förrän jag kommer in i rummet
    och ger dig den här betydelsen.

  191. Det här beroendet av andra
    gör oss också så sårbara-

  192. -och det är därför vi måste
    lära de nya medborgarna att förstå-

  193. -vad vi gör med och mot varandra
    varje gång vi talar.

  194. Därför att om du inte förstår-

  195. -mitt beroende av
    att bli sedd och bekräftad-

  196. -så finns risken
    att man krymper och avstår att prata.

  197. Nu är vi inne på det moraliska
    villkoret: hur vi gör mot varandra.

  198. Jag tror att alla har varit med
    på möten, där man kanske säger:

  199. "Ja, det här låter väl som en bra idé
    för det här projektet"-

  200. -eller vad det nu kan vara,
    säg i lärarrummet.

  201. Och ingen i gruppen svarar an.
    Man blir lite osäker och tänker:

  202. "De hörde kanske inte vad jag sa."
    Och så försöker man igen.

  203. Ja, och ändå är det
    ingen som riktigt nappar.

  204. Nu börjar man bli riktigt osäker.
    Man hör inte vad de andra säger.

  205. Man bara tänker på sig själv:
    "Ska jag säga det igen, eller?"

  206. Och så tar man sats,
    och säger det en tredje gång.

  207. Då händer det
    att man har blivit så pass osäker-

  208. -att rösten har blivit entonig,
    kroppen har krympt-

  209. -och det blir väldigt platt,
    det som kommer fram.

  210. Det bekräftar känslan av
    att hon pratar för pratandets skull-

  211. -och det blev väl ingenting utav det.
    För att en annan gång-

  212. -när vi säger nånting så svarar alla,
    eller några i alla fall, an.

  213. De lyssnar intresserat. De är
    intresserade av vad vi har för-

  214. -bidrag att komma med.
    Man kommer vidare i en tankegång-

  215. -och upptäcker att man var betydligt
    klokare och visare än man visste.

  216. De här sakerna skapas
    under det pågående mötet.

  217. Det kommer inte och hoppar in
    utifrån, utan-

  218. -det är nåt som vi i rummet
    tillsammans bidrar med.

  219. Det måste man också förstå,
    att alla är lika viktiga-

  220. -och se till att få fram möjligheten
    att komma vidare tillsammans.

  221. Det tredje villkoret,
    det politiska villkoret-

  222. -handlar om att hela tiden
    när vi har våra elever-

  223. -så skapar vi också vanor
    på olika sätt.

  224. Vanor som sen blir en del
    av vår karaktär.

  225. Det är ett av lärarens uppdrag
    att göra detta-

  226. -men i dag sker det för omedvetet,
    då vi inte har nåt språk för detta.

  227. Det handlar om allt från
    vad vi säger är bra eller dåligt-

  228. -rätt eller fel, och
    vilket ämnesinnehåll man prioriterar-

  229. -för det blir viktigare än andra
    ämnen. Det här pågår hela tiden-

  230. -men vi ska våga ta i såna begrepp
    som att vi skapar vanor.

  231. Den här fostransdelen
    har kommit bort-

  232. -men det blir inte mindre viktigt
    för att vi inte är medvetna om det.

  233. Även om vi inte är medvetna om det
    så fostrar vi hela tiden.

  234. Men vi har inte utvecklat en kunskap
    eller ett språk för den aspekten.

  235. De här mänskliga villkoren
    måste vi alltid beakta.

  236. De är närvarande oavsett om vi vill
    eller inte. Vi kan inte ta bort nåt-

  237. -utan att nåt genuint mänskligt
    faller ifrån.

  238. Därför sover man dåligt ibland.

  239. Att det finns barn som man känner
    att man inte lyckas med.

  240. Man försöker få dem att tala.
    Man jobbar med dem.

  241. Man hittar inte rätt.
    Vi är ju som sagt också människor.

  242. Man vänder ut och in på sig
    och hittar ändå inte rätt ibland.

  243. Det gör att man blir sömnlös.

  244. Ja, och därför måste vi utveckla
    ett gemensamt yrkesspråk för-

  245. -såna saker som du nämner,
    så att man inte bär det ensam.

  246. Men framför allt för att kunna komma
    vidare och förstå det, så måste du-

  247. -ha en arbetsplatskultur där såna här
    saker är självklara att diskutera.

  248. För när det inte fungerar, när man
    har problem, egentligen skulle man-

  249. -börja varje morgon i lärarrummet med
    att man redovisar vad som hände igår.

  250. "Vad fungerade och vad fungerade
    inte? Hur tänker ni om detta?"

  251. "Kalle var så ledsen igen och han
    ville inte arbeta med nån annan."

  252. Och så får andra hjälpa till.

  253. Det kanske inte hjälper,
    men man känner ett delat ansvar-

  254. -som professionell,
    och att det är del av vår verklighet.

  255. Det är det här lärarkandidater, när
    de kommer ut och man är handledare-

  256. -är det här vad de efterlyser.
    De kommer in och ser min lektion-

  257. -och så funderar de
    och gör nåt liknande.

  258. De organiserar på samma sätt,
    tar fram ämnet och gör likadant-

  259. -och så lyssnar inte eleverna på dem.
    Och så säger de:

  260. "Varför lyssnar de på dig
    och inte på mig?"

  261. Nu tänker jag att det
    är de här sakerna de måste veta-

  262. -och det är det vi
    inte har kunnat förmedla till dem.

  263. Utan har man haft forskare som
    har tittat på ens lektioner också-

  264. -så har det varit likadant.
    De har inte kunnat sätta precis...

  265. "Jag ser att det är nånting." Men de
    har sagt: "Det är din personlighet."

  266. "Benita, du är en sån personlighet."
    Men jag har tänkt: "Nej..."

  267. Då tar vi in ett nytt begrepp som man
    har tappat bort inom den pedagogiska-

  268. -forskningen, och det
    är begreppet förebildligheten-

  269. -som vi har haft med sen antiken,
    men som också har fallit i onåd.

  270. Det som dina elever ser hos dig
    är ju också...

  271. Det tillhör de mänskliga villkoren
    att varje gång vi människor-

  272. -sätter oss framför nån som ska tala
    till oss så söker vi en förebild.

  273. Vi söker möjligheten att bli delaktig
    i den personens ämneskunnande.

  274. Det handlar inte om att gilla läraren
    i största allmänhet, utan det är-

  275. -att vilja åt hans eller hennes
    ämneskunnande.

  276. Och om man, som i ditt fall då-

  277. -upplever dig
    som trovärdig och kunnig-

  278. -och engagerad, så väljer jag
    att vilja lyssna på dig.

  279. Det finns tre begrepp för det här
    - ethos, pathos och logos -

  280. -som du lyckas kombinera samtidigt
    som du uttrycker ditt yrkeskunnande.

  281. Då väljer eleverna
    att vilja lyssna på dig.

  282. Där är kanske
    inte lärarkandidaterna ännu.

  283. Då kan nåt utav dessa känsloaspekter
    vara överordnat eller underordnat.

  284. Ethos, pathos och logos -
    att väcka förtroende, känslor-

  285. -och att ha goda argument.

  286. Just det här att man är sig själv...
    Du talar om din personlighet-

  287. -att det syns
    att det är du som talar.

  288. Du har kunskapen, och du gör det
    på ett sätt som passar dig.

  289. Det tror jag att man ska fokusera på
    i sina förebilder: "Hur är jag?"

  290. "Hur ser relationen mellan det jag
    kan och hur jag förmedlar det ut?"

  291. Att man har en förebild innebär
    inte att man, upplever jag, kopierar.

  292. Det är så man gör med musiker
    och andra konstnärsyrken.

  293. Man tar det bästa, men imiterar inte.
    Därför kom förebildligheten i onåd-

  294. -för att det användes,
    inte minst i högre utbildning-

  295. -att man skulle tala som Cicero,
    till exempel. Man skulle göra-

  296. -utantillinlärning på beteenden
    och måla exakt som andra har gjort.

  297. Då blir det fel. Vi vill inte
    ha mer av samma, utan vi vill ha-

  298. -fram möjligheten
    att skapa nånting nytt.

  299. Men vi kan inte göra det
    på egen hand. Vi behöver varann-

  300. -för att bli inspirerade
    och få nya ingångar till vår kunskap-

  301. -och till våra färdigheter.
    Det är så vi söker varann också.

  302. Och rösten har vi inte fått
    för att prata med oss själva.

  303. Rösten har vi människor fått för att
    skapa relationen med andra människor.

  304. Då förstår vi också det här
    med människans beroende.

  305. Vi är det och kan vara det för
    att vi har en röst som hjälper oss-

  306. -att hantera det här beroendet.

  307. Så med ett yrkesspråk kan läraren
    lättare vara en tydlig ledargestalt.

  308. Jag tror att de bästa lärarna har
    väldigt medvetet reflekterat kring:

  309. "Hur vill jag vara en ledare?"

  310. Barnen blir väldigt osäkra
    om läraren inte är en tydlig ledare-

  311. -och alltid vågar gå in och markera
    att det är jag som är ledare här.

  312. En ledare som ansvarar för den
    pedagogiska relationen i klassrummet.

  313. Vi måste ha en jättebra relation med
    våra elever så att de litar på en-

  314. -och för att de ska kunna lära.
    Det är oerhört viktigt.

  315. Med ett gemensamt språk kan man
    också ta kollegorna till hjälp-

  316. -för att utveckla
    sina yrkesfärdigheter.

  317. Varje gång jag får ord blir jag
    också medveten om hur jag gör-

  318. -så när jag nu har lektioner,
    då inser jag att här måste jag-

  319. -slipa på mitt eget för att bli
    en så bra modell som möjligt.

  320. Det skulle vara intressant
    om ni tog tillbaka-

  321. -till skolorna och era möten med
    lärarkandidater, men även med elever-

  322. -och diskuterar ett sånt begrepp
    som förebildligheten.

  323. Att hjälpa dem att sätta ett språk
    på vad det är som gör-

  324. -att man väljer nån
    till förebild eller inte.

  325. Vi måste lära oss att sätta språk på
    de känslor som vi väcker hos varann.

  326. Lärare är inte ledare för en massa
    oberoende, självständiga-

  327. -starka individer,
    utan hon är ledare-

  328. -för människors
    relationella beroende.

  329. Textning: Moa Eneroth
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den muntliga relationen

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur hittar du som lärare den nödvändiga kontakten till dina elever? Fyra lärare, från lågstadiet till gymnasiet, får gå en kurs i pedagogisk retorik. Kursledaren Tina Kindeberg är docent i både retorik och pedagogik och menar att den muntliga relationen är lärarens främsta resurs. Och att retorik för lärare handlar om att förstå kommunikation. De medverkande lärarna är Johanna Söderström, Benita Holmgren, Agneta Siverhäll och Oskar Persson.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Didaktik, Lärarrollen, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Retorik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Pedagogens retorik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogens retorik

Den muntliga relationen

Avsnitt 1 av 4

Hur hittar du som lärare den nödvändiga kontakten till dina elever? Fyra lärare, från lågstadiet till gymnasiet, får gå en kurs i pedagogisk retorik med docent Tina Kindeberg. Hon menar att den muntliga relationen är lärarens främsta resurs.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogens retorik

Lärarens undervisningsansvar

Avsnitt 2 av 4

Hur gör läraren för att skapa meningsfull undervisning? Vad ska tiden användas till? Fyra lärare, från lågstadiet till gymnasiet, får gå en kurs i pedagogisk retorik med docent Tina Kindeberg. Trots att många lärare klagar över tidsbrist menar Kindeberg att det enda som lärarna har är just tid.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogens retorik

Dialogen i klassrummet

Avsnitt 3 av 4

Dialogen har en självklar plats i klassrummet. Men hur gör läraren för att alla elever ska vilja delta? Fyra lärare, från lågstadiet till gymnasiet, får gå en kurs i pedagogisk retorik med docent Tina Kindeberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogens retorik

Lära för livet

Avsnitt 4 av 4

Sedan antiken har lärare förväntats utbilda kloka och vältaliga medborgare. Vad innebär skolans demokratiska uppdrag för läraren idag? Fyra lärare, från lågstadiet till gymnasiet, får gå en kurs i pedagogisk retorik med docent Tina Kindeberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att lära sig matte med huvudräkning

För att kunna räkna i huvudet måste man lära sig en mängd strategier och välja den som passar bäst för situationen. Det säger Wiggo Kilborn, lärarutbildare. Men det är inte säkert att samma metod passar alla individer. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Fritids i kris

I flera år har myndigheter och fackförbund slagit larm om att utvecklingen på fritidshemmen är oacceptabel. Barngrupperna är för stora och lokalerna håller inte måttet. Vad får det för konsekvenser för personalen? Och hur mår barnen?

Fråga oss