Titta

UR Samtiden - När siffrorna bråkar

UR Samtiden - När siffrorna bråkar

Om UR Samtiden - När siffrorna bråkar

Brian Butterworth är professor i kognitiv neuropsykologi och forskar på dyskalkyli, det vill säga extra stora svårigheter att räkna och arbeta med siffror, och dyslexi. Han betonar att dyskalkyli inte handlar om svårigheter med all matematik, utan om svårigheter med siffror och aritmetik, alltså räknelära. Däremot, säger han, känner sig barn som inte kan räkna sig dumma. Därför är det viktigt att ge dem det stöd de behöver. I detta tvådelade seminarium delar han ut en rad handfasta tips till lärare och föräldrar om hur de kan hjälpa barn med stora svårigheter när det gäller matematik, eller kanske snarare svårigheter med siffror och aritmetik, alltså räknelära. Inspelat på Garnisonen i Stockholm den 31 januari 2012. Arrangör: Conductive.

Till första programmet

UR Samtiden - När siffrorna bråkar : Dyskalkyli - så funkar detDela
  1. Tack för att ni kom.

  2. Jag tänker börja med
    att ställa frågor till er.

  3. Men ni kan
    komma med alla frågor ni vill.

  4. Jag förklarar varför om ett tag.
    Hur många här är mattelärare?

  5. Hur många är inte mattelärare?

  6. Vet du inte?

  7. Okej.

  8. Hur många här är hjärnforskare?

  9. Hur många är inte hjärnforskare?

  10. De flesta. Okej.

  11. Det är därför ni får ställa frågor.
    Jag förväntar mig inte att ni vet-

  12. -mer om neurologi
    än vad jag vet om att lära ut matte.

  13. Jag är hjärnforskare.

  14. Sträck upp handen,
    så ger Cassandra er en mikrofon-

  15. -så att folk kan spela in era frågor.

  16. Hur många har hört talas om
    dyskalkyli innan ni kom hit?

  17. De flesta. Hur många har sett
    någon med diagnostiserad dyskalkyli?

  18. En. Några. Okej.

  19. Jag gjorde en film förra året...

  20. ...som förhoppningsvis fungerar.

  21. Vi ska se...

  22. Det borde fungera.

  23. Den är ungefär tio minuter lång.
    Jag äter lite lunch medan ni tittar.

  24. Vi diskuterar den efteråt. Jag gjorde
    den för föräldrar, inte för lärare.

  25. Den kanske är lite enkel, men
    om man aldrig har sett dyskalkyliker-

  26. -kan den vara bra.
    Vi hoppas att allt fungerar.

  27. Det finns tal överallt omkring oss.

  28. En gång räknade jag ut att vi,
    utan att ens märka det, upplever-

  29. -tusen tal varje vaken timme.

  30. Om man har svårt för tal får man
    det väldigt svårt i vårt samhälle.

  31. FÖRLÅT, FEL NUMMER

  32. En orsak till att man kan ha svårt
    för tal är om man har dyskalkyli.

  33. Det är som dyslexi för siffror.

  34. Dyslexi brukar kallas ordblindhet
    och dyskalkyli kallas talblindhet.

  35. Det är inte så att man inte
    ser talen, men man förstår dem inte.

  36. Om du eller ditt barn har dyskalkyli-

  37. -är ni inte ensamma. Ungefär
    sex procent av befolkningen har det.

  38. Det innebär
    ett eller två barn i varje klassrum.

  39. Det är
    ungefär lika många som dyslektiker.

  40. Nyligen upptäckte vi
    att dyskalyliska elevers hjärnor-

  41. -är olika typiska elevers hjärnor.

  42. Skillnaden ligger i de delar
    av hjärnan som representerar tal.

  43. Här i den vänstra hjärnhalvan
    och här i den högra.

  44. Vi vet inte om skillnaden
    i hjärnan orsakar dyskalkyli-

  45. -eller om dyskalkylin
    orsakar skillnaden i hjärnan.

  46. Vi vet att våra hjärnor
    förändras med våra erfarenheter.

  47. Att inte ha så stor erfarenhet av tal
    kanske orsakar skillnaden i hjärnan.

  48. Det kan innebära att om man ger
    de barn som har svårigheter med tal-

  49. -tillräckligt mycket träning,
    kanske det förändrar hjärnorna-

  50. -och gör dem mer som typiska hjärnor.
    Som dyslexi är dyskalkyli medfött.

  51. Man måste leva med det,
    men det finns hjälp att få.

  52. Dyslektiker kan lära sig
    att läsa bra med rätt träning-

  53. -och vi ska få se att
    dyskalkyliker kan bli bättre på tal-

  54. -om de får rätt sorts träning.

  55. Jag är på väg till
    Emerson House, en liten friskola-

  56. -som erbjuder specialhjälp för elever
    som har svårt att lära sig läsa-

  57. -eller att lära sig räkna.
    Det är en föregångsskola i London.

  58. Skolan grundades för att hjälpa barn
    med dyslexi. Det gör vi fortfarande.

  59. Men så började
    föräldrar fråga om matte.

  60. Vi började med att ha enklare matte
    för de små barnen med de äldre-

  61. -men sen insåg vi
    att de behövde nåt annat.

  62. Vi såg på
    olika sätt att lära ut matte.

  63. Vi insåg att de behöver konkreta
    material att se, känna och flytta på-

  64. -för att matte ska bli meningsfullt.

  65. Det har utvecklats till
    ett matteprogram för alla sinnen-

  66. -vid sidan av
    vårt läs- och skrivkunnighetsprogram.

  67. -Hej.
    -Vi gör en film. Går det bra?

  68. Ja.

  69. Det är en, två, tre, fyra...
    Fyrtio... En, två, tre...

  70. -Du vet vad det blir.
    -Okej. 49.

  71. Bra. Kan du säga hur många
    du behöver om du har 49-

  72. -för att komma till hundra?

  73. -Vad är vi nära?
    -Är det... En, två, tre, fyra...

  74. Är det...

  75. -Är det nittio...
    -Vänta. Vi tänker på vad vi är nära.

  76. Vi har 49.
    Vad ligger riktigt nära 49?

  77. -50.
    -Den här tioåringen har problem...

  78. ...med vad man
    måste lägga till 49 för att få 100.

  79. Hon har problem
    med begrepp om tals storlek.

  80. -Hur många behöver du om du har 49?
    -61?

  81. Vänta. Vi bygger det.
    Du har 49, och vi vill komma till 50.

  82. -Vad gör du för att komma till 50?
    -Vi behöver bara den här.

  83. -Okej.
    -Då skriver vi ett här.

  84. Lärare har blivit mer medvetna
    om dyskalkyli de senaste åren.

  85. Man börjar inse att det är skillnad
    på barn som bara ligger efter-

  86. -och de barn som behöver
    intensiv hjälp med matematik-

  87. -och med att förstå de
    grundläggande talbegreppen.

  88. -Hur många har du?
    -Fem tior och inga tior.

  89. -Så tiorna... 51!
    -Just det.

  90. Vi har alltid vetat att det är
    viktigt att sätta in åtgärder tidigt.

  91. Många barn och föräldrar får rådet
    att vänta och se vad som händer.

  92. Men om barnen hamnar långt efter
    tar det tid att hinna i kapp.

  93. Om ett barn inte verkar förstå matte
    ska man börja tidigt-

  94. -innan barnet
    ens förstår att de har svårigheter.

  95. Jag är i Ham, i sydvästra London,
    en strålande vacker vårdag-

  96. -och jag har kommit hit
    för att träffa två bröder.

  97. Det enda jag inte gillar är matte.

  98. Vi ska börja med
    att se vad de kan göra-

  99. -och sen ska vi fråga dem
    om vad de tycker om matte.

  100. Jag gillar NO och historia.

  101. -Vad är din favorit?
    -Dinosaurier.

  102. -Du gillar dinosaurier.
    -Ja. Jag gillar särskilt dinosaurier.

  103. Det finns en pachycephalosaurid
    som kallas Dracorex.

  104. Dess namn betyder drak-kung.

  105. Otroligt nog kan alla dinosaurier
    härleda sitt släktträd-

  106. -till en liten insektsätande ödla.

  107. Det finns inga däggdjur
    under dinosaurietiden...

  108. Du ska skriva det tal
    som saknas. Vad har vi här?

  109. -27.
    -Plus någonting är lika med...

  110. -30.
    -Ja. 27 plus...

  111. -Tre.
    -Just det. Nästa.

  112. Han har precis skrivit "2"-

  113. -som det som man måste
    lägga till 8 för att få 30.

  114. Nu ber hans lärare honom att bygga-

  115. -åtta till 30 med stavar och kuber.

  116. Man ser att han får problem.
    Han har inget självförtroende-

  117. -och har svårt att hitta rätt tal.

  118. Det behövs mycket hjälp och stöd från
    läraren för att det ska bli rätt.

  119. -Nej...
    -Hur många är du säker på?

  120. Det viktiga är att etablera
    hur begreppet fungerar-

  121. -och det kan ta
    mycket tid. Man måste...

  122. Här i England blir det förvirrande
    med grundtal och ordningstal.

  123. Man lär ut båda från början.

  124. Det kan finnas barn
    som kan räkna till fem-

  125. -utan att förstå att fem
    innefattar ett, två, tre och fyra.

  126. De tror bara att den femte heter så.

  127. Man måste
    arbeta med konkreta material-

  128. -och gå till bilder och tal först när
    de klarar det med konkreta material-

  129. -och verkligen förstår vad de gör.
    Det är eleven som måste prata-

  130. -och resonera sig fram.
    Vi såg på de barn ni filmade-

  131. -att när de börjar resonera
    kan de börja förstå lite av det.

  132. Det verkar finnas
    ett gap i hur man lär ut.

  133. -Det konkreta tas bort för tidigt.
    -Vi ska prata med Bos bror Ross.

  134. Han är elva.

  135. -Hej. Du är Ross, eller hur?
    -Ja.

  136. -Det här är professor Butterworth.
    -God dag.

  137. Vad tycker du om matte?

  138. Tidigare avskydde jag det.
    Jag hatade det.

  139. -Jaså?
    -Men nu tycker jag att det är okej.

  140. -Och i jämförelse med andra ämnen?
    -Det är bättre. Jag börjar gilla det.

  141. Okej. Är du lika bra som dina klass-
    kompisar, eller inte lika bra än?

  142. Inte riktigt lika bra, men helt okej.

  143. -Hur mycket blir fem femmor?
    -25.

  144. -Kan du ta...
    -Och 30 är fem gånger sex.

  145. Blir det olika svar om det är
    fem gånger sju och sju gånger fem?

  146. Det blir samma sak.

  147. Ross har fått hjälp
    att resonera med konkreta material.

  148. Nu är han mycket säkrare.
    Det är viktigt när man lär sig räkna.

  149. Jag är på väg till en skola
    i västra London där barnen är äldre.

  150. Jag vill veta hur de klarar
    de högre stadierna-

  151. -när de antagligen
    hade problem i de lägre klasserna.

  152. Jag vill se om lärarna använder andra
    metoder eller bara samma metoder.

  153. Vi har fem i den här klassen
    och tre i den andra.

  154. Vi fokuserar på dem, för i en klass
    med 30 barn kan man inte fokusera-

  155. -så mycket som vi kan här och nu.

  156. Hur många har ni gjort? Fem, bra.

  157. Tio.

  158. -Femton.
    -Bra.

  159. Fem till?

  160. De har kommit med hit med väldigt
    låga kunskaper från tidigare skolor.

  161. Första gången jag träffade dem,
    på den första lektionen-

  162. -fick jag en chock när de inte kunde
    säga vad som kom före eller efter 85.

  163. Det är otroligt
    att se dem räkna med fem- och tiotal.

  164. Ni undrar säkert varför
    vi lär dem räkna med fem- och tiotal-

  165. -men de tycker att det är svårt. Josh
    ser inte skillnaden på 80 och 90-

  166. -utan att räkna på fingrarna.
    Det är inget beteendeproblem.

  167. Det är inget fel på deras beteende.
    De gör som man säger.

  168. Något i hjärnan kopplar inte ihop
    talen. Jag kan inte förklara varför.

  169. Om åtta gånger nio är 72,
    vad blir hälften av 72?

  170. Hälften av 72 är...28?

  171. Tänk efter ett tag.

  172. Vad är två gånger 35?

  173. -70.
    -Om två gånger 35 är 70...

  174. ...vad är då hälften av 72?

  175. 38...nej.

  176. Åtta gånger nio blev 72,
    eller hur? Det visste du.

  177. Vad kan jag halvera
    för att få hälften av det?

  178. Åtta gånger nio blir 72. Kan jag
    dela åtta eller nio på hälften?

  179. Ja... Nej...

  180. -Åtta och nio.
    -Åtta blir fyra.

  181. Hälften av åtta är fyra.
    Vad blir fyra gånger nio?

  182. 36.

  183. Tidigare har jag aldrig
    gillat matte i skolan.

  184. Om vi hade matte stirrade jag bara på
    väggarna. Här är det mycket bättre.

  185. Här får vi använda datorer.
    Det är som Ovinda sa.

  186. Vi skriver inte bara av böckerna.
    Vi gör saker tillsammans som grupp.

  187. Nu har vi jobbat med
    multiplikation med heltal.

  188. Vi kan prova bråktal.
    Vi har gjort en halv.

  189. Det är viktigt inom industrin.
    Man behöver godkänt i matte-

  190. -för att komma in på universitet och
    få bra jobb. Därför är matte viktigt.

  191. Man behöver det. Det ska stå på cv:t
    och alla ska veta att man kan matte.

  192. Jag vill komma in på Greenford.
    Jag vill bli fotbollstränare.

  193. -Jaså? Behöver du matte för det?
    -Ja.

  194. Jag är tillbaka på marknaden. Vi har
    sett barn mellan åtta och fjorton-

  195. -som har stora svårigheter
    med väldigt enkla begrepp-

  196. -som sjuåringar
    borde klara av utan problem.

  197. Det är ett stort problem.

  198. Vi har också sett väldigt bra lärare
    som hanterar det problemet-

  199. -med konkreta material för att
    förstärka de grundläggande begreppen.

  200. Man använder klossar med fem
    föremål för att få in begreppet fem-

  201. -och man sätter ihop dem
    för att få tiotalsbegreppet.

  202. När man gör så ger man barnen
    självförtroende. Det är viktigt.

  203. Föräldrar kan också försöka hjälpa
    till med de grundläggande begreppen.

  204. På webbsidan finns länkar
    till material som hjälper era barn-

  205. -att utveckla sina talbegrepp.

  206. Nu ska jag prata med Alexa Raisbeck,
    en ung konstnär med en utställning-

  207. -som bland annat dokumenterar
    hennes problem med dyskalkyli.

  208. Den här bilden
    symboliserar termen "brainwrapped"-

  209. -som filmmaskinister använder
    när filmen trasslar sig i projektorn.

  210. Det har kommit att betyda
    ett ögonblick av förvirring.

  211. Jag liknar det vid min dyskalkyli.
    Jag hade det svårt-

  212. -och jag mådde fysiskt illa
    när jag hade skulle ha matte.

  213. Geometri gick bra.
    Trianglar och sånt var okej.

  214. Jag fick göra om mina matteprov.
    Första gången fick jag inte godkänt-

  215. -men sen fick jag godkänt.

  216. Jag var så knäckt då att jag
    inte hade nån ångest inför provet.

  217. Jag antog att jag skulle misslyckas,
    men jag lyckades få godkänt.

  218. Det finns hopp. Man ska utnyttja
    sina styrkor, för man har styrkor.

  219. Man kan lyckas om man får göra det.

  220. Nu ska jag prata med Paul Moorcraft,
    författare och universitetslärare-

  221. -som upptäckte
    sin svåra dyskalkyli med våra tester.

  222. Jag var usel på matte.
    Lärarna förstod ingenting.

  223. Jag var bra på alla andra ämnen,
    och de trodde att jag spelade dum-

  224. -eller var lat, eller nåt liknande.

  225. Jag har haft väldigt stora problem.

  226. Jag kunde inte erkänna att jag
    inte kunde räkna. Jag dolde det-

  227. -tills jag var 55, och då
    kom jag ut tack vare dig, Brian.

  228. Det ska inte ta så lång tid
    att förstå och hantera det.

  229. Jag vet att det är på riktigt.
    Det är ingen amerikansk fluga.

  230. Jag har fått räkna på fingrarna under
    bordet under styrelsesammanträden.

  231. Jag vet vilket enormt hinder det är.

  232. Det är viktigt att erkänna det
    och se vad man kan göra.

  233. Därför är ditt arbete så viktigt.

  234. Du säger att de här barnen inte är
    dumma. De har ett specifikt problem-

  235. -som man kan hantera.
    Jag är ett levande bevis på det.

  236. Jag har gjort många saker, men
    jag tjänar ändå inte mycket pengar.

  237. Så där.
    Har ni några tankar om den filmen?

  238. Har någon av er sett sådana barn-

  239. -även om de
    kanske inte har fått en diagnos?

  240. De som verkligen
    måste kämpa med tal?

  241. Man berättar samma sak om och om
    igen men de kan inte lära sig.

  242. Alla barnen i filmen hade normal
    eller mer än normal intelligens.

  243. Alla klarade sig bra
    i sina andra skolämnen-

  244. -men på just det här området
    hade de problem.

  245. En av lärarna i filmen
    sa att konkreta material var viktigt.

  246. Håller ni med om det?

  247. Tills de förstår begreppen...
    För att förstå begreppet fem...

  248. Vi såg en tolvårig pojke, Josh-

  249. -som fortfarande
    satte samman block om fem kuber.

  250. Han kunde inte... Han klarade fem,
    tio, femton, men sen var han borta.

  251. Han är inte dum.
    Han förstod bara inte det.

  252. En sak som lärare inte alltid ser,
    och jag återkommer till det-

  253. -är hur olyckliga
    barn som har det här problemet blir.

  254. När vi började...

  255. När vi gjorde vår första
    studie av dyskalkyli 2002-

  256. -förstod vi inte riktigt
    vad dyskalkyli var.

  257. Vi undrade bara hur det var i skolan
    för barn som hade det här problemet.

  258. I England
    har vi mattelektioner varje dag.

  259. Vi ville veta hur det är att ha matte
    varje dag när man är dålig på det.

  260. Vi trodde att om man, som stor
    människa, frågar en liten människa-

  261. -Vad de tycker om matte,
    svarar de "Jag gillar matte."

  262. "Vad tycker du om läraren?"
    "Jag gillar läraren. Det går bra."

  263. Vi trodde inte att det skulle
    avslöja vad de egentligen kände.

  264. Vi använde oss av fokusgrupper.

  265. Om fem barn får prata om det
    tillsammans, med varandra...

  266. ...med hjälp från en moderator,
    kanske man får mer information...

  267. ...om vad de tyckte om matte.

  268. Jag ska visa några exempel senare.

  269. Vi upptäckte att barnen i de lägsta
    mattegrupperna, med dyskalkylikerna-

  270. -var väldigt olyckliga, frustrerade
    och inte visste vad de skulle göra.

  271. Ofta grät de i klassrummet.
    De busade ofta. Det blev mycket bråk-

  272. -eftersom de hellre ville att man
    tyckte att de var elaka än dumma.

  273. Om man är dålig på matte
    blir man ofta feldiagnostiserad-

  274. -av föräldrar, lärare,
    andra barn och av en själv-

  275. -som att man bara är dum.
    De här barnen var väldigt olyckliga.

  276. De gjorde
    allt möjligt för att distrahera.

  277. När vi pratade med barnen i de högre
    grupperna bland de här nioåringarna-

  278. -klagade de på barnen i de lägre
    grupperna och sa att de bara bråkar-

  279. -och vill gå på toa, eller vill få
    ett nytt suddgummi eller en ny penna-

  280. -eller vill få pennan vässad
    och de tittade på andras arbete-

  281. -för att se
    om de kunde hitta rätt svar.

  282. Genom de här intervjuerna
    insåg vi att de här nioåringarna-

  283. -först och främst
    var väldigt olyckliga.

  284. De hade inget självförtroende
    och de trodde att de var dumma.

  285. Andra barn pekade ut dem
    och hackade på dem.

  286. Andra barn
    tyckte också att de var dumma.

  287. De blev retade, och ett
    av barnen i den lägsta gruppen sa:

  288. "En pojke frågade vad tusen gånger
    tusen var och jag kände mig dum-"

  289. "-och jag önskade
    att jag var smart som han."

  290. Det fanns mycket sånt.
    Om man blir olycklig av ett ämne-

  291. -kan det påverka hur man
    känner för skolan över huvud taget.

  292. En av mina egna motiveringar
    för att arbeta med det här är just-

  293. -inte så mycket
    att förbättra mattelärandet-

  294. -utan att minska det lidande som det
    innebär att vara dålig på matte.

  295. Nu ska jag, om jag hittar det...

  296. ...prata lite om vad som ligger till
    grund för de här problemen med matte.

  297. Ni ska få se några klipp
    från filmen igen om en liten stund.

  298. Jag vill prata om dem mer i detalj.

  299. Okej...

  300. Jag tänker fortsätta
    prata på här ganska länge.

  301. Avbryt gärna om det är nåt ni inte
    förstår, för då är ni nog inte ensam.

  302. Det är det här jag tänker prata om.

  303. Jag ska prata om vad dyskalkyli är.
    Ni har sett några exempel.

  304. Jag tänker
    prata om det i större detalj.

  305. Jag tänker argumentera för
    att vi har en nedärvd förmåga-

  306. -för att hantera mängder,
    det vill säga kardinalitet.

  307. Jag tänker prata om fåglar och bin.

  308. Bokstavligen om fåglar och bin.

  309. Jag vill visa att vi har ärvt-

  310. -en förmåga
    för att hantera talmängder.

  311. Det är väldigt användbart för
    andra djur också, inte bara för oss.

  312. Jag ska prata lite om genetik
    och jag kanske ska prata om-

  313. -lite av det vi har gjort nyligen.

  314. Sen ska jag prata om hjärnor.

  315. Dyskalkyli...

  316. Matte över huvud taget
    utförs i specifika områden i hjärnan.

  317. Dyskalkyli har att göra med
    avvikelser i de här områdena.

  318. Det blir en del att komma igenom.

  319. Jag menar att dyskalkyli
    är en brist i den här förmågan.

  320. Det handlar inte om att vara smart
    eller om att kunna resonera.

  321. Det handlar om att kunna
    representera och manipulera-

  322. -egenskaper hos mängder.

  323. Jag ska visa att dyskalkylikers
    hjärnor har avvikelser här.

  324. Jag säger också att det är lätt för
    mattelärare att se den här bristen.

  325. Det är lätt att skilja ut
    dyskalkyliker från barn-

  326. -som är lika dåliga på matte,
    men av andra orsaker.

  327. Jag har inga jättebra belägg, men jag
    menar att det krävs specialpedagogik-

  328. -för dyskalkyliska barn.

  329. Inte mer av samma sak,
    inte att man går tillbaka-

  330. -utan en annan sorts pedagogik.

  331. För att avhjälpa dyskalkyli,
    så gott det går...

  332. Vi vet inte
    hur mycket det går att avhjälpa än.

  333. Man måste förstärka talhanteringen
    och låta barnen öva mycket-

  334. -med enkla uppgifter. Jag ska visa
    vad jag menar om ett ögonblick.

  335. Jag avslutar med att prata om varför
    dyskalkyli är viktigt för alla.

  336. Inte bara för dyskalkyliker,
    deras vänner, lärare och föräldrar.

  337. Då så.

  338. Vad är det?

  339. Ni såg Bo,
    som vet mycket om dinosaurier.

  340. Han är en smart kille.

  341. Han är intresserad av skolarbetet.

  342. Han är bra i skolan, speciellt på NO,
    men på andra ämnen också.

  343. Han kan lära sig.
    Han har lärt sig allt om dinosaurier.

  344. Vi skulle ha prov, men inte på vad ni
    har lärt er om dinosaurier av Bo.

  345. Men vi kanske kastar in en sån fråga.

  346. Vad härstammar
    alla dinosaurier från? Ni såg filmen.

  347. Bo vet. Han är åtta år gammal
    och lider av grav dyskalkyli.

  348. Han berättade
    vad alla dinosaurier härstammar från.

  349. Alla dinosaurier härstammar
    från en liten insektsätande ödla.

  350. Hur ska ni
    klara det andra provet? Nåväl.

  351. Ni såg hur den här tioåriga flickan-

  352. -som är smart och vältalig-

  353. -kämpar med vad man måste
    lägga till 49 för att få 100.

  354. Hennes klasskompisar
    har inga problem med det.

  355. Man kan också göra formella tester.
    Jag ska prata om det senare.

  356. När man testar barn
    är det väldigt viktigt...

  357. Det har att göra med det
    jag kallar differentierade diagnoser.

  358. Om man vill se
    om ett barn har dyskalkyli-

  359. -och jämför det med andra barn
    som också är dåliga på matte-

  360. -är det väldigt viktigt att ha
    information om hur lång tid det tar.

  361. Det här barnet
    jobbar med fyra plus sju.

  362. Det måste säga
    om det blir elva eller inte.

  363. Om man ställer den frågan till
    en nioåring, som i det här fallet-

  364. -skulle ett normalt barn tänka efter,
    säga "Ja," och trycka på knappen.

  365. Ett barn som har dyskalkyli-

  366. -skulle, även om man inte tittar på-

  367. -ta en väldigt lång paus-

  368. -när allt möjligt försiggår inne
    i hans huvud eller i hans händer-

  369. -innan han kan säga
    om det blir elva eller inte.

  370. Jag ska visa en lite film som vi
    spelade in som del av en studie.

  371. Han måste bestämma
    om fyra plus sju blir elva.

  372. Han ska trycka ner en tangent
    på vänster sida om det är rätt.

  373. Nu är det "8+9=17".

  374. Om ni inte ser det så bra.

  375. "2+2=4".

  376. Går det att se? "6+5=11".

  377. "7+8=15".

  378. Det blir oftast rätt. "9+3=14".

  379. Ja. Han klarar det.

  380. Okej. Vad såg ni där,
    när han utförde den enkla uppgiften?

  381. Vad? Han räknar på fingrarna.
    Något mer?

  382. Delvis därför är han väldigt långsam.

  383. Man ser inte... Jag har en film
    med typiskt utvecklade barn.

  384. De gör samma sak mycket snabbare.

  385. När vi analyserar hur det går
    för honom ser vi inte bara...

  386. ...om det blir rätt eller fel,
    utan hur lång tid det tar.

  387. Det kan finnas andra anledningar
    till att han tar lång tid på sig.

  388. Han kanske fattar beslut långsamt-

  389. -eller är långsam på att välja
    vilken tangent han ska trycka ner.

  390. Tillsammans med det testet gör vi
    också ett enkelt reaktionstidstest.

  391. "Hitta punkten."
    När en punkt dyker upp på skärmen-

  392. -ska barnet trycka ner en tangent.
    Vi kan mäta barnets reaktionstid.

  393. Vi gör det både med höger och vänster
    hand, eftersom de ska använda båda.

  394. Vi kan alltså se om hans långsamhet
    har med matte att göra-

  395. -eller om det bara är så att han
    är långsam på att fatta beslut.

  396. Den här nioåringen
    är bra på andra skolämnen-

  397. -men är bara usel på att räkna.

  398. Den här sortens test visar det.

  399. I vår första studie, som jag ska
    prata om strax, hade vi fallet J.B.

  400. Han var nio och ett halvt,
    högerhänt, pojke.

  401. Han var normal i alla ämnen
    utom matte, som var omöjligt.

  402. Han var inte dyslektisk,
    även om det ofta hänger ihop.

  403. Vi kan diskutera varför. Ja?

  404. Varför nämner du
    att han är högerhänt?

  405. Folk frågar ofta
    om han är höger- eller vänsterhänt.

  406. Jag bara förekommer det.
    Så vitt vi vet...

  407. ...gör det ingen skillnad.

  408. Okej. Spelar det roll
    om man är höger- eller vänsterhänt?

  409. Svaret är att vi inte tror det.
    Vi har inga belägg för-

  410. -att vänsterhänta skulle vara
    sämre på matte, eller tvärtom.

  411. En sak som vi däremot vet-

  412. -är att det
    för vänsterhänta är mer sannolikt-

  413. -att deras högra hjärnhalva
    dominerar över språket.

  414. En sak som vi vet
    från patienter med hjärnskador-

  415. -och från andra typer av belägg-

  416. -är att räkning-

  417. -verkar vara styrt
    av vänster hjärnhalva.

  418. Men nu går jag händelserna i förväg.
    Jag återkommer till det om en stund.

  419. Han kan läsa och skriva siffror.
    Det är inte det som är problemet.

  420. Men han misslyckas på väldigt enkla
    räkningsfrågor, som ni kan se här-

  421. -som att han trodde
    att tre plus ett blev fem-

  422. -trots att han vet
    att nästa siffra efter tre är fyra.

  423. Om ni minns läraren i filmen-

  424. -så sa hon att vi blandar ihop
    ordningstal och grundtal.

  425. Han har ganska bra
    förståelse för siffrornas ordning-

  426. -men han förstår inte att "plus ett"
    betyder samma sak som "nästa".

  427. Om man ber honom säga
    hur många punkter han ser-

  428. -går det bra upp till tre,
    men sen gissar han större tal.

  429. Om han inte kan
    eller inte vill är en annan fråga.

  430. Det man ofta ser hos dyskalkyliker-

  431. -är att de inte ens
    försöker ge sig på uppgifter-

  432. -som de inte tror att de kan lösa.

  433. Om man ger dem en uppgift-

  434. -gissar de bara, hellre än
    att försöka lösa uppgiften.

  435. Ni såg ju pojken som gjorde
    den enkla additionsuppgiften.

  436. Han var långsam. Han fick diagnosen
    dyskalkyli på grund av långsamheten.

  437. Vi hade också en dyskalkyliker
    som var onormalt snabb.

  438. Så snart siffrorna dök upp
    tryckte han på en tangent.

  439. Han ville bara bli av med
    uppgiften så fort som möjligt-

  440. -och slippa tänka på siffror.

  441. Vi frågade vilket som var störst av
    tre och sju, den typen av frågor...

  442. ...och jag har skrivit att han
    inte kan säga vilket som är störst...

  443. ...men han kanske
    inte ens ville tänka på det.

  444. Om man är riktigt dålig på något
    vill man kanske bara undvika det.

  445. Okej. Några frågor så långt?

  446. Då så.

  447. Det finns
    några officiella definitioner.

  448. Den här kommer från ICD-10,
    en klassificering av sjukdomar-

  449. -från WHO, tionde utgåvan.

  450. Jag tror att den elfte utgåvan
    har kommit eller ska komma snart.

  451. De erkänner det
    som en slags sjukdom.

  452. Det är en sjukdomsklassificering.

  453. I DSM-IV-

  454. -som är det amerikanska
    psykiatrikerförbundets manual-

  455. -står det också om en speciell
    störning i att kunna räkna.

  456. Den femte utgåvan kommer snart.

  457. Förhoppningsvis är den bättre än den
    fjärde, men det talar vi inte om nu.

  458. Den officiella definitionen
    pratar om en specifik försämring-

  459. -av förmågan att räkna,
    som inte går att förklara enbart med-

  460. -allmän utvecklingsstörning
    eller otillräcklig skolgång.

  461. Det är en brist på grundläggande
    färdigheter inom addition-

  462. -subtraktion,
    multiplikation och division-

  463. -och inte de mer abstrakta
    färdigheter som behövs-

  464. -inom algebra, trigonometri,
    geometri eller matematisk analys.

  465. Ni kanske
    lade märke till i filmen jag visade-

  466. -att Alexa, konstnären,
    sa att hon var bra på geometri.

  467. Det gjorde att hon precis kunde klara
    av standardproven för sextonåringar-

  468. -så kallade GCSE, i matte. Utan dem
    kan man inte gå på universitetet.

  469. Paul Moorcraft,
    försvarskorrespondenten...

  470. De har båda varit i vårt labb-

  471. -och har testats
    och har fått sina hjärnor skannade-

  472. -så vi vet mycket om dem.

  473. Paul gick på universitetet
    och har varit universitetslärare-

  474. -när han inte
    är försvarskorrespondent.

  475. Jag frågade
    hur han kom in på universitetet.

  476. Han sa... Han är drygt 60 nu.

  477. Och på den tiden...

  478. Då, som nu, var ett krav
    för att få gå på universitetet-

  479. -att man hade godkända matteprov.

  480. Vi testade honom.
    Han var inte bra på nio plus sex.

  481. Jag sa: "Det fanns ingen chans
    att du kom in på universitetet."

  482. "Du kunde ju inte klara av matten."

  483. Han sa: "Det gjorde jag."

  484. "Vi testade dig.
    Jag vet att du är usel på matte."

  485. "Men jag var bra på geometri.
    Jag fick alla rätt och fick godkänt."

  486. Det jag pratar om är inte matte,
    utan räkning och tal.

  487. Inom andra grenar av matematiken-

  488. -där man inte behöver tal
    kanske man klarar sig.

  489. Om jag får göra en liten utvikning...

  490. ...var jag på en matematiklärar-
    konferens i USA för några år sen...

  491. ...tillsammans med den store
    Ferenc Marton från Göteborg.

  492. På konferensen fanns
    många framstående matematiker.

  493. En speciellt framstående geometriker
    kom fram efter mitt föredrag-

  494. -och sa: "Brian,
    jag gillade aldrig räkning i skolan."

  495. "Jaså?"
    "Nej, inte alls."

  496. Han gillade annan matte.
    Jag frågade vad åtta gånger sju blev.

  497. Han sa "Det är trivialt."
    "Ja, men vad blir det?"

  498. "Det finns en algoritm för det."
    Men han var så väldigt framstående-

  499. -professor vid Cornell University-

  500. -att jag inte frågade en tredje gång.
    Jag tror att han inte visste svaret.

  501. Det skulle inte förvåna mig
    om andra matematiker-

  502. -som inte arbetar med talteori,
    men inom andra områden-

  503. -också är dyskalkyliker, men
    jag har inga riktiga belägg för det.

  504. Det finns en användbar definition-

  505. -från Storbritanniens
    dåvarande utbildningsdepartement.

  506. Det här var 2001,
    när vi hade en Labourregering.

  507. Den regeringen erkände dyskalkyli.
    Nu har vi en konservativ regering-

  508. -som inte erkänner dyskalkyli.

  509. Jag vet inte
    om de två sakerna hänger ihop-

  510. -men jag berättar det i alla fall.

  511. Definitionen är:
    en åkomma som påverkar möjligheten-

  512. -att lära sig räkna.

  513. Dyskalkyliker kan ha svårt
    att förstå enkla talbegrepp-

  514. -och saknar
    en intuitiv förståelse för tal.

  515. Även om de
    får fram rätt svar med rätt metod-

  516. -gör de det mekaniskt och osäkert.

  517. Det är en användbar definition-

  518. -eftersom den är kvalitativ.
    Den är inte normerande.

  519. Den rör vad man faktiskt klarar.

  520. Enligt vissa definitioner-

  521. -är det om det finns en stor skillnad
    mellan matteresultat och IQ.

  522. Problemet med den här typen av mått-

  523. -är att man inte kan vara
    dyskalkyliker och dum.

  524. Jag tror att man kan vara båda.

  525. Intelligens kan
    ha att göra med andra hjärnsystem-

  526. -än matte, som ni ska få se.

  527. Jag menar att vi har ärvt
    en förmåga att hantera mängder.

  528. De flesta av oss har den.

  529. Den är nedärvd,
    eftersom andra varelser har den.

  530. Jag tänker prata,
    bokstavligen, om fåglar och bin.

  531. Fåglar och bin har båda en förmåga-

  532. -att särskilja saker på grundval
    av antalet föremål i en mängd.

  533. Som ni vet
    handlar ju räkning om mängder.

  534. En mängd
    har ett bestämt antal element.

  535. Den har n element,
    även om man inte vet vad n är.

  536. Att lägga till eller ta bort
    element förändrar antalet.

  537. Andra typer av operationer
    bibehåller antalet element-

  538. -som Piaget påpekade. Om man
    flyttar om element i en mängd-

  539. -förändras inte antalet.

  540. Numerisk ordning kan definieras
    genom mängder och delmängder.

  541. Räkneoperationer kan definieras
    i termer av operationer på mängder-

  542. -som union, där addition motsvarar
    en union av disjunkta mängder.

  543. Vi lär oss räkna
    genom att använda mängder.

  544. Här är...

  545. Jag var i en skola
    i Hong Kong nyligen-

  546. -där mängder definierades
    av brickor på vilka det låg föremål.

  547. Ni kanske inte ser det.

  548. Det ligger föremål på en bricka-

  549. -och barnen löser uppgifter genom att
    manipulera föremålen på brickorna-

  550. -och sedan räknar de dem. Okej.

  551. Ni kan ju allt det här redan.
    Jag vet inte varför jag berättar det.

  552. Det ni nog inte vet
    handlar om fåglar och bin.

  553. Den första demonstrationen-

  554. -som visar att ickemänskliga
    arter kan använda tal-

  555. -utfördes av Otto Koehler
    som arbetade med kråkfåglar-

  556. -korpar, kajor och kråkor-

  557. -som verkar vara
    ganska smarta för att vara fåglar.

  558. Det här är...

  559. ...en kråkfågel. Jag kan inte
    se skillnad, men det kan vara en...

  560. Inte en kråka.

  561. Kanske en kaja. Den heter Jakob.

  562. Nåja. Det här är provet.

  563. Det kajan måste göra
    är att välja det som liknar provet.

  564. Ett standardtest som används
    på människor och andra arter.

  565. Den måste välja
    vilken av dessa som passar in-

  566. -utifrån antalet prickar.
    Den har fått mycket träning.

  567. Det här är rätt val.
    Här finns fyra prickar-

  568. -men de liknar inte dessa.
    Det enda som stämmer är antalet.

  569. Fågeln klarar det bra upp till runt
    sju. Jag vet inte om man gick längre.

  570. Det var Koehler.

  571. Mer nyligen
    har man visat samma sak med bin.

  572. Det här är
    en lite mer komplicerad uppgift.

  573. Det är egentligen samma uppgift,
    men lite mer komplicerat utfört.

  574. Ett bi ser ett prov här.

  575. Det kan
    till exempel vara tre blå prickar.

  576. Sen flyger den igenom det här röret-

  577. -och in i en kammare där det finns
    motsvarande prov här och här.

  578. Ett har tre prickar
    och det andra har kanske två.

  579. Det måste välja
    det med tre för att få belöningen.

  580. Prickarna är i en annan ordning,
    så det kan inte välja samma mönster.

  581. Biet måste välja samma antal.

  582. Bin gör det här ganska bra.
    Man kan se det här.

  583. 50 % är slumpen, eftersom det bara
    finns två möjligheter.

  584. Det klarar sig bra med tre
    och ännu bättre med två.

  585. Upp till 80 % rätt.

  586. Varför måste bin kunna räkna?
    De har ju väldigt små hjärnor.

  587. Varför måste de kunna räkna?

  588. Är det användbart,
    eller är det något-

  589. -som de här människorna
    i Tyskland har tränat bina att göra?

  590. Det visar sig att det är bra
    för bin att kunna räkna. Hur då?

  591. Det tänker jag berätta,
    om ni undrar över det.

  592. Bin bor i en kupa.

  593. Som ni kanske vet flyger bin
    från kupan för att hitta mat, pollen.

  594. De flyger tillbaka till kupan
    och berättar för de andra bina...

  595. ...både riktningen till den nya maten
    och hur långt bort den är.

  596. De gör det här
    genom att utföra en vickande dans.

  597. De dansar omkring, ofta i en åtta.

  598. Riktningen
    i förhållande till vertikalplanet-

  599. -motsvarar
    riktningen i horisontalplanet-

  600. -med solen som kardinalpunkt.

  601. Om vi säger att solen finns där-

  602. -och maten är där borta-

  603. -gör bina så här. Om den är där
    gör de så här, och så vidare.

  604. Det sätt på vilket de vickar
    visar hur långt bort maten är.

  605. Hur räknar biet ut
    hur långt bort maten är?

  606. Det skulle kunna vara
    något slags internt mått-

  607. -som hur mycket energi som krävs
    för att flyga dit och tillbaka igen.

  608. Men det biexperter
    har visat att de gör-

  609. -är att de räknar
    antalet viktiga landmärken.

  610. Det är det som gör att de kan komma
    tillbaka med en ganska exakt bild-

  611. -av hur långt bort maten finns.

  612. Att kunna räkna är bra för bin.

  613. Det är också
    en uppgift där de ska hitta lika.

  614. Apor kan också göra det.
    Jag återkommer till den här studien-

  615. -av Andreas Nieder
    i Tübingen och hans kollegor.

  616. Det som händer är att apan får se ett
    prov, i det här fallet tre prickar.

  617. Sen blir det en paus
    när apan inte kan se provet.

  618. Den måste komma ihåg det.
    Sen måste apan välja-

  619. -mellan nåt som inte stämmer överens,
    i det här fallet två prickar-

  620. -och tre prickar.
    Väljer den rätt får den en belöning.

  621. Om den väljer fel får den
    en belöning senare i alla fall.

  622. Apor är ganska bra på det här,
    speciellt upp till runt tre-

  623. -men även för sju
    väljer de bättre än slumpen.

  624. Varför har apor
    den här förmågan att räkna?

  625. -Ja?
    -Du pratade om bin och landmärken.

  626. -Vad är det för landmärken?
    -Jag är ingen bipsykolog.

  627. Det här är nog stora saker i...

  628. Jag tänkte att det var samma slags
    landmärken, att de räknade dem.

  629. Det är olika landmärken,
    kanske ett träd, till exempel-

  630. -eller en stor buske. Jag är rädd
    att jag inte vet vad man räknar dit.

  631. -Det är viktigt, tycker jag.
    -Visst är det det. Jag håller med.

  632. -Kan vi ta det efteråt?
    -Vi kan prata om landmärken efteråt.

  633. Vi kan prata om landmärken efteråt.
    Det var en bra fråga.

  634. Jag vet faktiskt inte varför
    apor behöver kunna räkna.

  635. Det kan vara användbart
    när de letar efter mat.

  636. Om det finns tre saker här
    och två där, så går de till tre.

  637. Nu tänker jag berätta något ännu mer
    otroligt än att bin kan räkna.

  638. Det är räkning för kycklingar.

  639. Väldigt små, nyfödda kycklingar.

  640. Okej. Det här är ett experiment
    med nyfödda kycklingar.

  641. Det utfördes i Italien
    av Giorgio Vallortigaras team.

  642. Man tar en nyfödd kyckling och
    stoppar den i en genomskinlig låda.

  643. Den kan se vad som pågår.
    Framför den finns två skärmar.

  644. Tänk er att ni är en nyfödd kyckling
    i en genomskinlig låda-

  645. -som tittar ut. Kycklingen ser ett
    föremål gå in bakom den skärmen.

  646. Och fyra föremål
    går in bakom den skärmen.

  647. Kycklingen ser inga föremål,
    eftersom de är bakom skärmarna-

  648. -men den kan ha kommit ihåg
    att det finns fyra här och ett här.

  649. En nyfödd kyckling.
    Sen ser den två föremål-

  650. -röra sig från den skärmen
    till den skärmen.

  651. Nu finns det
    två föremål här och tre föremål här.

  652. Om kycklingen kan räkna ut...

  653. ...hur många det finns här har den
    utfört subtraktion och addition.

  654. Det visar sig att kycklingen oftare
    går till skärmen med fler föremål...

  655. ...än till den med färre föremål.

  656. Varför gör den det?

  657. Ni kanske
    har hört talas om fenomenet prägling.

  658. Prägling upptäcktes
    för länge sen av Konrad Lorenz-

  659. -och gäller för många slags fåglar.

  660. De följer efter
    det första de ser när de har kläckts.

  661. Om det första de ser som rör sig är
    du, följer de dig och präglas på dig.

  662. De tänker på dig, eller saker
    som du, som potentiella sexpartners.

  663. Det här är viktigt, eftersom det
    finns många kycklingar i ett rede-

  664. -och för att kycklingar
    ska kunna fortplanta sig måste de-

  665. -få ihop det med andra saker
    som liknar dem själva.

  666. Minst lika viktigt
    är att de också måste överleva.

  667. En kyckling måste följa
    efter kycklingarnas mamma-

  668. -för att växa upp och bli en höna.

  669. Om det är ankor eller änder måste de
    gå ner till vattnet med sin mamma.

  670. Annars överlever de inte.

  671. Det här är fåglar som präglas.

  672. En av de saker som visades här-

  673. -är att om man har två föremål som
    går åt ett håll och tre åt ett annat-

  674. -följer kycklingen hellre efter tre-

  675. -för att sannolikheten är större att
    tre föremål är dess familj än två.

  676. Det är nyttigt för kycklingar att
    följa efter fler snarare än färre.

  677. Det man inte visste
    var att de också kunde räkna.

  678. De klarar sig ganska bra.

  679. De är födda med förmågan
    att göra enkla uträkningar.

  680. Jag vet inte,
    och jag har frågat de här forskarna-

  681. -om de bibehåller den här förmågan
    när de har blivit vuxna höns.

  682. Jag vet tyvärr inte svaret på det.

  683. Kycklingar kan göra det här.

  684. Primater kan vara väldigt duktiga.
    Här är en människoapa.

  685. Den här schimpansen var
    runt tjugo när jag träffade henne.

  686. Hon heter Ai, schimpansen Ai.

  687. Hon har tränats av Tetsuo Matsuzawa-

  688. -vid Kyotos institut
    för primatforskning-

  689. -från det att hon var liten tills nu.

  690. Ai har också en son,
    som jag ska prata om om en stund.

  691. Jag ber om ursäkt för filmkvaliteten.
    Jag är en usel kameraman.

  692. Jag ber om ursäkt
    till alla kameramän här.

  693. I den här uppgiften-

  694. -har schimpansen Ai
    lärt sig vad siffrorna betyder.

  695. Det här handlar inte bara om räkning,
    utan om räkning med siffror.

  696. Något som femåriga barn klarar.

  697. Här är Ai ungefär 22,
    så hon har fått mycket övning.

  698. Se om ni kan göra det
    lika snabbt som schimpansen Ai.

  699. Hon får se ett slumpmässigt antal
    prickar på vänster sida av skärmen-

  700. -och slumpmässiga siffror på höger
    sida och ska röra vid rätt siffra.

  701. Där gjorde hon fel.

  702. Det var väl ganska imponerande?

  703. En intressant sak...
    Ai har fått väldigt mycket träning.

  704. Det sätt som Matsuzawa tränar
    sina schimpanser på är intressant.

  705. Han har många schimpanser. Det är
    en av världens största anläggningar.

  706. Jag minns inte hur många han har.
    Runt femton eller tjugo.

  707. Han pratar om
    att de kommer till jobbet.

  708. Även om de uppmuntras
    att komma in i laboratoriet-

  709. -som hänger samman med där de bor.

  710. De har ett stort utrymme att bo på.

  711. Om det är en nybliven mamma, som Ai
    var några år innan det här filmades-

  712. -får barnet följa med mamman in.

  713. Det verkade som om
    barnen lärde sig det mamman gjorde-

  714. -utan någon hjälp från Matsuzawa.

  715. Under alla de här testerna
    som jag ska visa er-

  716. -är sonen, som var runt sex när jag
    träffade honom, bättre än mamman.

  717. Och mamman är ganska duktig.
    Jag ska visa ett test till.

  718. Det här visar bara
    att schimpansen Ai-

  719. -förstår siffrornas kardinalvärden.

  720. Det här handlar om
    talens ordningsegenskaper.

  721. Nu måste schimpansen...

  722. Det dyker upp siffror på skärmen som
    hon ska röra vid i numerisk ordning.

  723. Om det är ett, sju och nio
    ska hon röra vid dem i den ordningen.

  724. Jag vill bara säga att när hon
    har rätt, ni hörde ljudet innan-

  725. -får hon också en liten äppelbit.

  726. Jag ville jämföra
    hennes prestation med er-

  727. -och jag ville skaffa små äppelbitar
    som belöning, men det blev svårt.

  728. Ni får helt enkelt se
    för er själva om ni klarar av det...

  729. ...lika snabbt som schimpansen Ai.

  730. Ni ser att hon tänker på det.
    Hon tvekar lite.

  731. Alla siffror är inte med varje gång.

  732. Ni är antagligen ganska bra
    på det här. I nästa film...

  733. Här är Ayumu bättre än Ai,
    och Ai kommer att vara bättre än ni.

  734. Det är samma uppgift, men efter att
    siffrorna har visats en kort stund-

  735. -täcks de av en mask.

  736. Så schimpansen Ai
    måste röra vid maskerna-

  737. -i den ordning som siffrorna
    under maskerna hade. Ni ska få se.

  738. Se om ni kan göra det alls.

  739. Okej.

  740. Så det var... Va?

  741. Det kan ju vara ursäktande.
    "Förlåt, det blev fel där."

  742. Nu vill jag prata om...
    Vi ärver den här förmågan.

  743. Nu vill jag prata om en annan primat.

  744. Det mänskliga spädbarnet.

  745. Det här är en annan sorts uppgift.

  746. Det är svårt att få spädbarn,
    det här är runt sex månader-

  747. -att hitta lika, eller att göra
    uppgifter som de andra djuren gjorde.

  748. Vi använder
    en annan teknik, som kallas...

  749. Ibland kallas det habituering.

  750. Det som händer
    med spädbarn och med människor-

  751. -är att de slutar titta på saker
    som de har sett förut.

  752. Sen börjar de titta igen,
    deshabituering, när saken förändras.

  753. De tittar mindre och mindre
    på gamla saker och mer på nya saker.

  754. Frågan är
    om en ny siffra är ny för spädbarnet.

  755. I det här experimentet av Starkey och
    Cooper, ett banbrytande experiment-

  756. -får barnet se två prickar, två
    prickar, två prickar, två prickar...

  757. Sen ändras det till tre prickar.
    Man mäter hur länge barnet tittar-

  758. -och ser om barnet
    tittar längre på tre prickar.

  759. Det visar sig
    att barnet gör det, att barn gör det.

  760. Det kan ju vara så att det bara
    är mer intresserat av fler prickar-

  761. -så man måste göra tvärtom också.

  762. De använde
    tre, tre, tre, tre, tre och sen två-

  763. -och de förändrade
    prickarnas placering.

  764. Återigen såg man
    deshabituering när man ändrade antal.

  765. Det fungerar inte för sex och fyra,
    så det kan finnas en gräns-

  766. -för förmågan att representera antal.

  767. Sedan Starkeys
    och Coopers experiment 1980-

  768. -har många gjort om experimentet.

  769. Man har haft bättre kontroll
    över stimuli och variation-

  770. -så att barnet inte kan jämföra
    till exempel mängden svärta.

  771. Man kan också förändra antalet.

  772. Xu och Spelke har upptäckt att
    man kan ha åtta, åtta, åtta, åtta-

  773. -med olika slags åttor, och sexton,
    och barnet tittar längre på sexton.

  774. Sen gör man tvärtom.
    Sexton, sexton, sexton, sexton-

  775. -och när man visar åtta,
    tittar barnet längre.

  776. Barnet kan alltså
    göra skillnad mellan stora antal-

  777. -om skillnaden mellan
    olika stimuli är tillräckligt stor.

  778. Det måste vara ungefär 2:1.

  779. Antell och Keating upptäckte
    också att spädbarn gör likadant-

  780. -när de är under en vecka gamla.
    De är förprogrammerade-

  781. -att lägga märke till
    skillnader i antal.

  782. van Loosbroek
    gjorde en studie med rörliga föremål-

  783. -och såg
    att bara några månader gamla barn-

  784. -gjorde skillnad på
    rörliga föremål utifrån deras antal.

  785. Det verkar som om vi har
    en nedärvd förmåga att hantera antal.

  786. Och jag skulle vilja säga att
    om det är en nedärvd förmåga-

  787. -kan det uppstå mutationer i genomet-

  788. -som gör att vissa av oss
    inte har ärvt förmågan helt korrekt.

  789. Jag ska sammanfatta den här delen.

  790. Men innan
    jag sammanfattar vill jag säga något-

  791. -om addition
    och subtraktion hos spädbarn.

  792. 1992 publicerade Karen Wynn
    en väldigt viktig artikel-

  793. -som visar att spädbarn
    i åldrarna fem till sex månader-

  794. -adderar och subtraherar ungefär
    lika bra som en nyfödd kyckling.

  795. Hon använde ett annat paradigm.

  796. Det byggde inte på att de följde
    efter, utan hur länge de tittade.

  797. Så här fungerade Wynns experiment.
    Jag har ingen bild.

  798. Det hon gjorde var att hon visade...

  799. ...barnet en docka.
    Vi låtsas att det här är en docka.

  800. Sen täcktes dockan för
    av en automatisk skärm-

  801. -så att barnet
    inte längre ser dockan.

  802. Sen ser barnet hur en docka till
    sätts bakom skärmen.

  803. Nu är det två dockor bakom skärmen,
    men barnet ser inte dockorna.

  804. Det kan bara tänka sig
    vad som finns bakom skärmen.

  805. När skärmen tas ner kan där finnas
    två dockor, som barnet förväntar sig-

  806. -eller en docka, eller tre dockor.

  807. Det som händer är att barnet
    har en uträknad förväntning.

  808. Om där finns två dockor
    tittar det inte länge.

  809. Om där är en docka eller
    tre dockor tittar barnet längre.

  810. Barnet har gjort en uträkning
    av vad en docka plus en docka blir.

  811. Man kan invända att barnet
    bara tänker sig vad som finns där.

  812. Det har inget att göra med antal,
    bara med vad som finns där.

  813. Det har gjorts experiment där man
    har bytt ut dockan i hemlighet.

  814. Detta är en Musse Pigg-docka
    och detta en Kalle Anka-docka.

  815. Om man byter ut dockorna
    märker barnet förstås det-

  816. -men det påverkas mindre
    än om man ändrar antalet.

  817. Man kan också byta plats på dockorna.

  818. Barnen märker det, men inte lika
    mycket som om man ändrar antalet.

  819. På samma sätt
    visade Wynn att de kan subtrahera.

  820. Man visar två dockor,
    skärmen kommer upp-

  821. -och en stor hand tar den ena dockan.

  822. Om barnet har subtraherat förväntar
    det sig att där finns en docka.

  823. Om där inte finns en docka
    tittar barnet längre-

  824. -än om där finns en docka. Om där är
    fler eller färre tittar det längre.

  825. Det verkar som om spädbarn kan
    utföra enkla operationer på mängder.

  826. Jag ska sammanfatta den här biten.

  827. Djurs hantering av antal.
    Vi har pratat om bin.

  828. Jag har inte sagt något om fiskar.

  829. Jag ska berätta om fiskar.

  830. Jag har inte varit med om de andra,
    men jag har gjort ett fiskexperiment.

  831. Det ska snart publiceras
    i Public Library of Science One.

  832. Det är väldigt trevligt.

  833. Det är...

  834. Hjärnan bakom det här
    heter Christian Agrillo-

  835. -från universitetet
    i Padua i Italien.

  836. Vi pratar om väldigt små fiskar,
    moskitfiskar eller guppyer.

  837. De här fiskarna simmar i stim.

  838. En anledning att simma i stim
    är som skydd mot rovdjur.

  839. Det är mindre risk att de blir
    uppätna om de är bland många fiskar-

  840. -än om de är helt ensamma.
    Då blir de uppätna.

  841. Ju större stim, desto säkrare är de.

  842. De kan faktiskt särskilja
    olika stim utifrån antalet fiskar.

  843. Det hade Agrillo redan visat.

  844. Vi samarbetade
    på en vidare studie av det här.

  845. Man kan ha en fisk mot två fiskar-

  846. -två mot tre,
    tre mot fyra och så vidare.

  847. Man kan se
    hur bra de kan skilja antalen åt-

  848. -genom att stoppa försöksfisken
    i en genomskinlig tank-

  849. -så att den kan se till exempel
    två fiskar här och tre här.

  850. Sen ser man
    om den simmar mot tre eller mot två.

  851. De är väldigt bra på det här.

  852. De ser skillnad på ett och två,
    tre eller fyra och på tre och fyra.

  853. När man har större antal
    beror det på förhållandet-

  854. -mellan den sidan och den sidan.
    De kan se skillnad på-

  855. -fem och tio ganska bra,
    men inte på sex och åtta lika bra.

  856. Ju större storleksförhållande,
    desto bättre klarar de det.

  857. Jag har inte berättat om reptiler.

  858. Man har tränat salamandrar,
    men paddor är intressanta.

  859. Paddor letar upp partners...

  860. ...på grundval
    av antalet kväkningar i en fras.

  861. Jag är inte så bra på paddspråk.

  862. Min paddimitation
    blir inte bättre än så.

  863. Jag gillar paddor som låter...

  864. De är som jag. Jag kan para mig
    med dem och få många småpaddor.

  865. Men de som låter...är inte som jag,
    så dem ska jag inte para mig med.

  866. Jag sa att det inte skulle
    handla om sex, men det blir lite sex.

  867. Det är viktigt för paddor att
    räkna antalet kväkningar i en fras-

  868. -men de använder inte
    samma del av hjärnan som vi.

  869. Jag har berättat
    om kråkfåglarna och kycklingarna.

  870. Det fanns, tills nyligen, en
    intressant papegoja som hette Alex-

  871. -som kunde säga
    antalet föremål på en bricka.

  872. Det är väldigt...
    Man tränade honom väldigt länge.

  873. Om man frågade hur många
    föremål där fanns sa han "Fem."

  874. Oftast sa han "Gå tillbaka till bur."
    Han gillade inte uppgiften.

  875. När han gjorde det, gjorde han rätt.
    Man kunde till och med fråga-

  876. -om antalet blå föremål på en bricka,
    och han svarade rätt. Imponerande.

  877. Däggdjur...
    Jag har inte talat om ickeprimater-

  878. -men lejon är väldigt intressanta.

  879. Min vän Karen McComb har gjort
    fantastiska experiment med lejon.

  880. Det var egentligen inga experiment.
    Det är svårt att göra det med lejon.

  881. De fick göra lite annorlunda.

  882. Lejon lever i flockar.
    En grupp lejon lever i en flock.

  883. Och flocken har ett territorium.

  884. Ibland försöker lejon från en annan
    flock invadera det territoriet.

  885. Det finns två anledningar till det:
    mat eller sex.

  886. Lejonen i flocken försöker
    försvara sig mot inkräktande lejon.

  887. Lejon brukar anfalla i skymningen,
    när man inte ser så bra.

  888. De kommer över stäppen
    där gräset är så här högt.

  889. Det är svårt att se dem,
    men man kan höra deras rytanden.

  890. Jag ska göra min lejonimitation.

  891. Inte så bra.

  892. Det McComb gjorde
    var att hon placerade en högtalare-

  893. -på gränsen
    till flockens territorium.

  894. Högtalaren spelade upp
    rytningar från främmande lejon...

  895. ...och hon spelade upp olika antal
    rytanden från olika lejon.

  896. Det kunde verka som att det var
    en, två, tre eller flera inkräktare.

  897. Sen observerade hon,
    från betryggande avstånd-

  898. -vad de försvarande lejonen gjorde.

  899. Hon upptäckte att lejonen
    bara försökte anfalla inkräktarna-

  900. -om de var fler än inkräktarna.

  901. Om man hör tre rytande lejon på väg
    mot en, även om det var högtalare-

  902. -och ser att man själva bara är två,
    attackerar man inte utan retirerar.

  903. Om man hör ett lejon och man själva
    är tre, anfaller man inkräktaren.

  904. Man hittar bara
    en högtalare, men ändå.

  905. Sannolikheten att lejonen
    anföll berodde på förhållandet-

  906. -mellan försvarare och inkräktare,
    förutom när det fanns ungar med-

  907. -när de vuxna lejonen alltid anföll.

  908. Oavsett antalet inkräktare.

  909. Ibland anföll lejonhanar
    även om de var färre.

  910. Det kanske visar att lejonhanar
    inte är lika smarta som lejonhonor.

  911. Man har gjort experiment på elefanter
    och det finns otrolig ny forskning-

  912. -från Elizabeth Brannons labb
    vid Duke University på lemurer.

  913. De är ungefär lika bra
    som primater på att räkna.

  914. Jag har pratat om primater,
    schimpanser och människobarn.

  915. Jag ska bara säga
    lite grand om genetik.

  916. Sen kommer vi tillbaka efter kaffe.

  917. Om man ärver den här förmågan-

  918. -borde det finnas belägg i mänskliga
    data om ärftlighet, och det gör det.

  919. Jag ska ge er lite mer
    kött på benen om det här.

  920. Tvillingstudier är klassiska här.

  921. Den första tvillingstudien
    av dyskalkyli gjordes i Colorado.

  922. Gruppen leddes av Alarcon.

  923. Om en tvilling har dyskalkyli
    har 58 % av enäggstvillingar-

  924. -och 39 % av tvåäggstvillingar
    också dyskalkyli.

  925. En enäggstvilling
    är en identisk tvilling-

  926. -som har
    exakt samma gener som dess tvilling.

  927. De har exakt samma gener.

  928. Tvåäggstvillingar
    har ungefär 50 % samma gener.

  929. För att studera ärftlighet
    ser man på skillnaden-

  930. -mellan tvåäggs-
    och enäggstvillingar.

  931. Om det är större överensstämmelse
    mellan enäggstvillingarna-

  932. -innebär det
    att egenskapen är ärftlig.

  933. I en större studie i Storbritannien
    av Yulia Kovas och hennes kollegor-

  934. -upptäckte hon att när man
    såg på många olika egenskaper-

  935. -som läskunnighet,
    intelligens och så vidare-

  936. -att ungefär en tredjedel
    av den genetiska variansen-

  937. -var specifik för matematiktesterna.

  938. Det är belägg för att vi ärver
    en slags specifik matematikförmåga.

  939. I en studie i Israel
    av Ruth Shalev och hennes kollegor-

  940. -som inte studerade tvillingar,
    utan bara familjer-

  941. -såg de att hälften av dyskalkylikers
    syskon också hade dyskalkyli.

  942. Det är en fem till tio gånger
    större risk för dyskalkyli-

  943. -än i en familj
    där ingen har dyskalkyli.

  944. Vi har själva gjort en ganska stor
    tvillingstudie i London...

  945. ...och vi har också sett
    ganska stor ärftlighet...

  946. ...både för matematik och för räkning
    av antal. Jag ska prata mer om det...

  947. ...när jag pratar mer
    om räkning och hjärnor.

  948. Då så. Det var slutet på del ett.

  949. Har någon några frågor,
    kommentarer, eller tankar?

  950. Ni kanske undrar vad fåglar
    har att göra med att lära ut matte-

  951. -men vi kommer dit. Ja?

  952. Har ni mycket pengar i England?
    I Sverige jobbar inte många med det-

  953. -på universiteten och så vidare.

  954. Jag förstod inte
    första delen av frågan.

  955. -Har vi mycket pengar i England?
    -För det området?

  956. Nej, det har vi inte. Det är svårt
    att få pengar för sån här forskning.

  957. Det är för att det har att göra med
    neurovetenskap och pedagogik.

  958. Jag hoppas
    att det här inte är sant för er.

  959. Pedagoger undrar
    vad neurovetenskapen är bra för.

  960. "Man kan inte
    skanna folks hjärnor i skolan."

  961. Och neuroforskarna
    ser inte poängen med det pedagogiska.

  962. "Vi är bara intresserade
    av hjärnprocesser."

  963. När man ansöker
    om forskningsstipendier-

  964. -tycker antingen pedagogerna,
    neurovetarna eller båda inte om det-

  965. -vilket gör det svårt att få pengar.

  966. Om regeringen hade erkänt det hade
    det blivit lättare. Det gör de inte.

  967. Men för dyslexi-

  968. -finns det många böcker,
    program, kurser och konferenser.

  969. Det är stor skillnad. Dyskalkyli
    ligger efter, men det kanske kommer.

  970. -Det är som en lillebror.
    -Jag hoppas det.

  971. En sak som man har hittat i USA...
    Jag har inga siffror för England-

  972. -men Dorothy Bishop
    räknade ut det här för USA.

  973. Det finns tjugo gånger så mycket
    forskningspengar för dyslexi-

  974. -som för dyskalkyli. Det finns hundra
    gånger så mycket pengar för autism.

  975. -Det kanske ökar.
    -Ja...

  976. -Ja?
    -Jag undrar hur det går för barnen.

  977. De lär sig mer matte om de får hjälp-

  978. -men det viktigaste tycker jag
    är att de får självförtroende.

  979. Ja.

  980. Jag har också
    arbetat med sådan här barn-

  981. -och jag ser att de blir bättre
    i andra ämnen också.

  982. -Ja.
    -När de får mer självförtroende.

  983. -De fungerar bättre i samhället.
    -Absolut. Jag håller med.

  984. Om de blir bättre
    på matte blir de bättre på NO-

  985. -de får bättre självförtroende,
    de gillar skolan mer, jobbar mer-

  986. -och har roligare i skolan
    och får ett bättre jobb-

  987. -så att de tjänar mer pengar
    och staten får mer skattepengar.

  988. Den totala aggregerade efterfrågan
    ökar, vilket är bra för ekonomin-

  989. -och jag ska prata lite mer om det i
    slutet av mitt föredrag, om jag får.

  990. Det handlar alltid om pengar.

  991. Det jag menar är
    om de här barnen ska få kosta pengar.

  992. Ja, på grund av det du sa.
    Det är bra för dem och för samhället.

  993. Jag ska gå lite i förväg
    och säga att om vi investerar mer-

  994. -i att hjälpa de här barnen,
    hjälper vi också oss själva.

  995. Barnen orsakar färre problem, kostar
    mindre pengar och är lyckligare.

  996. Det tycker jag är viktigt.
    Mer om det senare.

  997. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Dyskalkyli - så funkar det

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn med dyskalkyli beskrivs ofta som stökiga och bökiga, säger Brian Butterworth, professor i kognitiv neuropsykologi. De gömmer sig ofta i rollen som besvärliga elever för att den är lättare att hantera än att säga att man inte kan. Men beteendet är självförstärkande. Barnen får dåligt självförtroende och behöver en hel del stöd av lärare och föräldrar för att kunna prestera lika bra som andra barn. Men först måste problemen upptäckas. Detta är den första delen av ett tvådelat seminarium om dyskalkyli och om mattesvårigheter där professor Brian Butterworth ger en rad tips för hur lärare - men också föräldrar - kan hjälpa barn med stora svårigheter när det gäller matematik. Inspelat på Garnisonen i Stockholm den 31 januari 2012. Arrangör: Conductive. Del 1 av 2.

Ämnen:
Matematik, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyskalkyli, Matematik, Matematikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - När siffrorna bråkar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När siffrorna bråkar

Dyskalkyli - så funkar det

Den första delen av ett seminarium om dyskalkyli och om mattesvårigheter. Professor Brian Butterworth ger tips för hur lärare - men också föräldrar - kan hjälpa barn med stora svårigheter när det gäller matematik.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När siffrorna bråkar

Dyskalkyli - att förstå och hjälpa eleverna

Den andra delen av ett seminarium om dyskalkyli och om mattesvårigheter. Professor Brian Butterworth ger tips för hur lärare - men också föräldrar - kan hjälpa barn med stora svårigheter när det gäller matematik.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaKalkyl

Pythagoras sats

Långt ner i en gruva i Dalarna finns en mycket lång och mycket brant isvägg. Sabine Louvets uppdrag är att ta reda på exakt hur lång den är. Men kan man räkna ut det utan att snöra på sig spikskorna och klättra upp?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDen försvunna papegojan

Skala

Tully har hämtat en flygbiljett till det lilla landet Nauru på en resebyrå. Planet går vid midnatt, men Tully har ingen aning om vad hon ska ha biljetten till. Klockan är redan 21 och det börjar bli bråttom. Del 3 av 3.

Fråga oss