Titta

UR Samtiden - Vad händer med vädret?

UR Samtiden - Vad händer med vädret?

Om UR Samtiden - Vad händer med vädret?

Hur står det egentligen till med klimatet? I en serie föreläsningar i samband med att meteorologen Pär Holmgren utses till hedersdoktor vid Uppsala universitet vänds vädret ut och in. Vad är egentligen "normalt" väder i ett tjugoårsperspektiv, eller sett till miljoner år av väderskiftningar? Inspelat den 2 februari 2012. Arrangör: Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vad händer med vädret?: Meteorologi - mer än väderDela
  1. Tack, Conny, en lärare som jag lärde
    mig praktisk meteorologi av.

  2. Jättekul att vara här.
    Det är att cirkeln sluts-

  3. -i och med hedersdoktoratet. När jag
    var yngre skulle jag bli forskare-

  4. -och disputera på riktigt.

  5. Men så kom tv-karriären emellan.

  6. Kul att se så många kollegor, olika
    meteorologer från olika platser.

  7. Jag tänkte börja med
    en fråga till er meteorologer.

  8. Vad är det som gör meteorologi
    som ämne så fascinerande?

  9. Vad gjorde att ni drogs in i ämnet?

  10. Ni behöver inte svara,
    men ni kan fundera.

  11. För min del var det... Ibland
    skrattar journalister när jag säger-

  12. -att jag aldrig
    har varit jätteintresserad av väder.

  13. Däremot var jag jättefascinerad av
    komplexiteten i atmosfären.

  14. Matematik med jättelånga ekvationer.

  15. Avhandlingen som jag skrev
    för snart tjugo år sen-

  16. -var så teoretisk att den inte
    kom med i en meteorologisk tidskrift.

  17. Den publicerades i
    Journal of Computational Physics.

  18. Det är mycket mer matematik
    än meteorologi.

  19. Det var
    min inkörsport till meteorologi.

  20. Det var även komplexiteten som var
    min inkörsport till klimatfrågan-

  21. -då jag var doktorand. Klimatet
    förändrades inte globalt så mycket-

  22. -men för första gången i media
    började det bli en debatt.

  23. Sen hade jag så klart i min ryggsäck
    med mig-

  24. -nåt väderintresse från min barndom-

  25. -för min farmor och farfar hade
    en handelsträdgård i Hedemora.

  26. Det är lite drygt hundra år sen nu
    som de föddes.

  27. Jag var mycket hemma hos dem
    när jag var liten.

  28. Jag minns att vi barn kunde bråka
    hur mycket som helst-

  29. -förutom vid ett enda tillfälle.

  30. Och när var det?
    Jo, när det var väderprognos på tv.

  31. Det var den heliga stunden då vi barn
    skulle vara tysta så att de hörde.

  32. Ett allmänt väderintresse
    har jag med mig från den tiden.

  33. Det är fascinerande hur mycket vårt
    samhälle har förändrats på hundra år.

  34. På två, möjligen tre, generationer.

  35. När vi arbetar med klimatfrågan
    försöker vi tänka framåt.

  36. Hur ska vårt samhälle se ut år 2100?

  37. Det är hundra år åt andra hållet,
    två generationer.

  38. Det vimlar av
    en massa stora frågetecken-

  39. -som inte vi meteorologer har svar på
    på det tidsperspektivet.

  40. Hur stor blir befolkningsökningen?

  41. Vad sker med teknikutvecklingen?

  42. Hur förändras världsekonomin?
    Saker som vi inte är experter på.

  43. Det är ändå i det tidsperspektivet
    som vi blir tillfrågade-

  44. -och ska säga kloka saker om
    vad som är på väg att hända.

  45. 200 år, 100 år bakåt och
    100 år framåt, är mycket redan det-

  46. -men om man tänjer på tidsaxeln
    lite till-

  47. -kan man beskriva allting som vi
    människor har hittat på på jorden.

  48. Vi har vandrat runt
    i ungefär 200 000 år.

  49. Vad vi än tittar på.
    Teknikutveckling.

  50. Jag kan säga hur mycket olja
    vi har plockat upp ur jorden.

  51. Nästan allting ser ut på det sättet.

  52. Nästan 200 000 år och människan tog
    nästan ingen plats alls.

  53. Precis nu, inte i dag eller i år,
    men de senaste hundratals åren-

  54. -har utvecklingen gått
    spikrakt uppåt.

  55. En anledning till att det drivs på
    så här är befolkningsökningen.

  56. Ungefär så många människor
    är vi på jorden i dag.

  57. Vi blir i princip
    ett Uppsala till varje dag.

  58. Ungefär 200 000 människor till
    varje dag.

  59. Vi lär bli 8 miljarder om sisådär
    femton år, i slutet av 2020-talet.

  60. Kanske 9,5 miljarder
    i mitten av århundradet.

  61. Av 7 miljarder är 1 miljard fattiga.
    De lever på mindre än 1 dollar/dag.

  62. 1 miljard till
    lever på 1-2 dollar/dag.

  63. Sen finns en jättestor global medel-
    klass i Kina, Indien, Latinamerika-

  64. -som tittar på oss européer
    och vill göra det som vi gör.

  65. Det är ur det perspektivet som
    resurserna inte riktigt räcker till-

  66. -vilket de gjorde
    under tidigare 200 000 år.

  67. Vad gäller befolkningsökningen
    kanske kurvan är lite överdriven.

  68. Om man lägger till
    den lilla kurvsnutten.

  69. Så att det blir en liten krök
    i hörnet så stämmer den bättre.

  70. Det gör ju att det börjar bli trångt
    på jorden på lite olika ställen.

  71. Inte rent fysiskt. I teorin skulle
    man kunna ta 7 miljarder människor-

  72. -som i dag lever på jorden och
    teoretiskt ställa dem på Gotland.

  73. Man skulle få
    en halv kvadratmeter var.

  74. Det funkar inte i praktiken.

  75. Man skulle uppleva det
    som rusningstrafiken på tunnelbanan.

  76. 0,5 kvadratmeter kommer man inte
    långt på. Vi behöver en fotbollsplan-

  77. -för att leva ett drägligt liv.

  78. Då, helt plötsligt, blir det trångt.

  79. Hållbarhet och klimatförändring-

  80. -tänker vi inte bara teoretiskt
    att det kan ske i framtiden.

  81. Överutnyttjandet av jordens resurser
    är nåt som redan har satt i gång.

  82. De senaste tjugo åren
    har vi på olika sätt...

  83. Man kan räkna det på
    en massa olika teoretiska vägar.

  84. ...överutnyttjat jordens resurser.

  85. De senaste 2-3 åren
    har det sett ut ungefär så här.

  86. Vi har utnyttjat resurser som det
    kräver 1,5 jordklot att producera.

  87. År efter år. På det sättet har vi
    skapat en gigantisk ekologisk skuld-

  88. -som vi skjuter framför oss.

  89. Hur kan jag säga
    att vi plockar ut 1,5 jordklot-

  90. -när vi bevisligen, fysiskt
    bara har ett?

  91. Om man backar
    50-100 eller hundratals år...

  92. Vi i den rika världen
    åkte till andra världsdelar-

  93. -och snodde lite saker från dem.

  94. Nu börjar befolkningstrycket
    från hela mänskligheten bli stort.

  95. Vi kan fortfarande åka till
    andra världsdelar och ta saker-

  96. -men framförallt tar vi tyvärr
    från framtiden.

  97. Jättekul att det är
    en hel gymnasieklass 90-talister här.

  98. Tänk på det här när ni pratar med era
    föräldrar. Vi tar av era resurser.

  99. Vi fångar er fisk i världshaven,
    vi hugger ner era träd i regnskogen.

  100. För att få den globala ekonomin att
    gå runt överutnyttjar vi resurser.

  101. Det leder till utmaningar som
    mänskligheten aldrig har stått inför.

  102. Om vi backar 2-3 generationer så var
    det inget problem, då räckte det.

  103. Går vi framåt 2-3 generationer går
    det inte att fortsätta som vi gör nu.

  104. Vi har en stor utmaning att ställa om
    samhället på många plan.

  105. Det handlar inte bara om
    klimatfrågan, det brukar jag betona.

  106. När jag började föreläsa om klimatet
    för femton år sen-

  107. -fick jag ofta säga: "Nu tror ni
    att jag ska prata om väder."

  108. "Men jag ska prata om klimat."
    Så fick jag förklara skillnaden.

  109. Numera säger jag ibland: "Ni tror
    att jag ska prata om klimat"-

  110. -"men jag ska prata om hållbarhets-
    frågan ur ett större perspektiv."

  111. Det är viktigt att lyfta blicken
    och se det ur ett helhetsperspektiv.

  112. En forskare som jag beundrar
    är Johan Rockström-

  113. -vid Stockholm Environment Institute.

  114. De tog fram den här bilden
    för två år sen.

  115. Så länge vi håller oss innanför
    den gröna cirkeln-

  116. -har vi långsiktig hållbarhet-

  117. -som inte blir problem för oss
    eller kommande generationer.

  118. Men när vi hamnar utanför
    börjar det bli problem.

  119. Klimatfrågan är en sån fråga.
    Det har redan gått lite för långt.

  120. Klimatet börjar förändras.

  121. Visst, vi i Nordeuropa
    kan anpassa oss inom stora gränser-

  122. -men många i Afrika, Latinamerika
    och Asien får det tufft framöver.

  123. Men det finns andra utmaningar också
    som man ser av bilden.

  124. Det här är bara de rent ekologiska.

  125. På engelska pratar man om
    Triple E-equation.

  126. Det handlar inte bara om
    ekologi, environment.

  127. -utan också energy och economy.

  128. Tittar vi på ekonomin är den
    verkligen inte långsiktigt hållbar.

  129. Och det oljeberoende vi har, kan man
    storleksordningsmässigt säga...

  130. Oljan som vi använder på 1 år tog det
    jorden 1 miljon år att producera.

  131. Om våra
    barnbarns barnbarns barnbarn-

  132. -eller nån generation långt framåt
    i nästa århundrade-

  133. -vill fortsätta använda olja
    i samma omfattning som i dag-

  134. -skulle man behöva en miljon jordklot
    att krama ur olja ur.

  135. Mycket som vi gör och har gjort
    som har funkat bra på 1900-talet-

  136. -kommer antagligen inte
    att fungera så bra i framtiden.

  137. Klimatförändringen är en sån fråga.

  138. Försurningen av våra världshav
    en annan-

  139. -pådriven av
    förstärkningen av växthuseffekten.

  140. Har vi för mycket koldioxid i luften-

  141. -kommer en del av koldioxiden ner i
    haven och de blir försurade.

  142. Ozonproblematiken lyfter man ibland
    fram som det goda exemplet.

  143. USA, Kanada, de nordiska länderna
    drev på processen-

  144. -som man till slut skrev under,
    i Montrealprotokollet.

  145. Visst, man kom överens
    och fick bort freonerna.

  146. Det man ser nu p.g.a.
    förstärkningarna av växthuseffekten-

  147. -är en tydlig avkylning av
    stratosfären, där ozonet finns.

  148. Det finns en risk för att en fortsatt
    avkylning av stratosfären-

  149. -skulle kunna leda till en
    försämrad läkeprocess av ozonlagret.

  150. För 10-20 år sen tänkte man
    "om vi slutar släppa ut freonerna"-

  151. -"kommer ozonlagret
    kunna läka sig självt".

  152. Kväve, fosfor, en annan stor utmaning
    inte minst för oss nära Östersjön.

  153. Man beskriver Östersjön som
    världens skitigaste innanhav.

  154. Ibland tror man
    att den typen av miljöproblem-

  155. -är nånting som man har
    i Kina eller nån annanstans.

  156. Men ser vi hur Östersjön mår
    så finns det många varningstecken.

  157. Återigen finns det kopplingar mellan
    det och klimatfrågan.

  158. En vanligt förekommande tanke från
    inte minst skogsnäringen är-

  159. -"om vi göder på skogen mer
    växer den bättre"-

  160. -"och då kommer skogen ta hand om
    ännu mer av kolen i atmosfären."

  161. "Då kan vi få ner växthuseffekten."

  162. Men överskottet av gödningen
    kommer att rinna ut-

  163. -i Östersjön och Bottenhavet och
    så blir det en förändring även där.

  164. Vattnet - en jätteviktig fråga.

  165. Även det faktumet att vi inte har
    ett oändligt stort jordklot.

  166. Vi måste börja fundera bättre. Hur
    ska vi utnyttja jorden på bästa sätt?

  167. Hur stor andel av jorden
    ska vi odla mat på?

  168. Hur stor andel ska vi odla foder
    till djur på och odla energi på?

  169. Ett sätt som vi aldrig tidigare
    har behövt fundera.

  170. Sen har vi det tragiska med
    förlusten av biologisk mångfald.

  171. Det har gått för långt redan. Varje
    dag försvinner växt- och djurarter.

  172. Än så länge inte primärt p.g.a. att
    klimatförändringarna rullar på fort.

  173. Om 10-40 år,
    om klimatförändringarna fortsätter-

  174. -kan fler växt- och djurarter slås ut
    p.g.a. att de inte kan anpassa sig.

  175. Dessutom är det så att
    ju mindre biologisk mångfald vi har-

  176. -desto känsligare blir hela jordens
    ekosystem för klimatförändringarna.

  177. Vi kan teoretiskt tänka oss 50-100 år
    framåt, om vi har ett varmare klimat-

  178. -kanske en del av de växt- och
    djurarter som vi redan har slagit ut-

  179. -ha kunnat visa sig vara precis de-

  180. -som faktiskt hade kunnat klara av
    klimatförändringen och anpassat sig.

  181. Sen har vi två tomma sektorer.

  182. Det handlar om "not yet quantified".
    Forskarvärlden är inte överens-

  183. -vad de här gränsvärdena borde vara.

  184. När det gäller partiklarna är det
    viktigt också i klimatsammanhang-

  185. -då mycket av partiklarna maskerar
    den uppvärmning som redan orsakats.

  186. Sen har vi
    det jobbiga med kemikalier-

  187. -som äntligen börjar komma upp i den
    politiska debatten, samhällsdebatten.

  188. Kemikaliefrågan i dag står ungefär-

  189. -där klimatfrågan var
    för tjugo år sen.

  190. Forskare börjar skriva
    syntesrapporter.

  191. För första gången börjar media och
    politiker ta det på större allvar.

  192. Det går så otroligt fort.

  193. Jag brukar ta exemplet... Min mamma
    som sitter en bit upp där-

  194. -född sent 30-tal-

  195. -tillhör den sista generationen som
    föddes utan antropogena kemikalier.

  196. Med andra ord,
    jag som är född på 60-talet-

  197. -är den sista generationen som föddes
    av en mamma född utan kemikalier.

  198. Givetvis samlade hon på sig en del
    innan hon fick mig.

  199. Mina barn, två är här i dag-

  200. -är den första generationen
    som föddes av en mamma-

  201. -som redan när hon föddes hade
    en del kemikalier i sin kropp.

  202. De barn som föds i dag i Sverige
    har 200 kemikalier i sina kroppar.

  203. 200 kemikalier som vi människor
    har producerat i olika sammanhang-

  204. -under de senaste 30-50 åren,
    efter andra världskriget.

  205. Återigen finns det kopplingar
    häremellan.

  206. När vi nu vill ställa om samhället,
    vad ska vi göra då?

  207. Om ni frågar mig
    är solenergi en jätteviktig lösning.

  208. Men hur tillverkar man solceller? Det
    blir snabbt många olika kemikalier-

  209. -som vi i slutändan kanske inte vet
    vad de medför.

  210. Det äckliga med
    kemikalierna eller miljögifterna-

  211. -är att vi inte blir av med dem
    på naturligt sätt.

  212. De lagras i våra kroppar,
    framförallt i våra fettvävnader-

  213. -inte minst i hjärnan
    och andra platser i kroppen.

  214. Att då och då lyfta blicken
    tror jag är otroligt viktigt-

  215. -just för oss meteorologer
    och vi som jobbar med klimatfrågor-

  216. -så att vi inte blir kvar i stuprörs-
    tänkandet som vi kanske ofta är.

  217. Inte minst de som är
    i samma generation som jag är-

  218. -som blev formade till
    att man skulle bli expert på nånting.

  219. Ni 90-talister, får nog
    en bättre ingång på det sättet.

  220. Ni blir förhoppningsvis tränade på
    att ofta lyfta blicken-

  221. -och försöka se helheten.

  222. Det här är viktigt för atmosfärs-
    fysiker som meteorologer ser sig som.

  223. Att ha med det i bakhuvudet.
    Sen ska vi poängtera sånt som-

  224. -att mängden koldioxid ständigt ökar.

  225. Vi kommer antagligen upp till
    400 miljontedelar inom 3-4 år.

  226. Vi är långt utanför vad vi kan kalla
    för naturliga variationer-

  227. -om vi tittar
    hundratusentals år bakåt.

  228. Vi ska trycka mycket på
    återkopplingar i klimatsystemet.

  229. Vi behöver ofta, då och då,
    återkomma till naturliga variationer-

  230. -som att 2011 inte ens kom in på...
    Inte ens?

  231. Bara kom på elfte plats
    i den mesta av statistiken-

  232. -över de varmaste åren
    som har uppmätts.

  233. Då finns det
    bra statistik ända sen 1880.

  234. Av de 130 åren ungefär-

  235. -är det tydligt att de varmaste
    har inträffat under senare tid.

  236. Har ni koll på
    vad det är för dag i dag?

  237. En massa olika dagar. Nån som
    har koll på vad det är för dag i USA?

  238. Groundhog day. Nån som har sett
    filmen "Måndag hela veckan"?

  239. Med en av mina favoritmeteorologer
    Bill Murray.

  240. Han är skådis,
    men meteorolog i filmen.

  241. För er som inte har sett filmen: Han
    skickas ut på ett tråkigt tv-uppdrag.

  242. Han ska se om det blir
    nån skugga av murmeldjuret.

  243. De tror att det ska säga nåt om hur
    vädret blir. Hur tråkigt som helst.

  244. Han tvingas i väg på det, och
    dagen efter är det inte dagen efter.

  245. Det är samma dag igen. Han tvingas
    genomleva dagen dag efter dag-

  246. -efter dag, ända tills han
    skärper till sig och ändrar attityd-

  247. -och tänker på
    hur han behandlar andra.

  248. Lite så tycker jag nästan
    att det är med klimatfrågan också.

  249. Inte dag efter dag,
    men årtionde efter årtionde.

  250. Första bra sammanställningen från
    FN:s klimatpanel var på 90-talet.

  251. Då konstaterade man att 80-talet var
    det varmaste årtiondet som uppmätts-

  252. -med termometrar, globalt.

  253. Det var tydligt att vi måste skärpa
    oss, annars blir det problem.

  254. Så gick det tio år
    och vi vaknade upp igen.

  255. Då konstaterade vi att 90-talet blev
    det varmaste som vi nånsin uppmätt.

  256. Vi måste skärpa oss,
    annars blir det problem.

  257. Det gick tio år till.
    I början av 2011 kunde vi konstatera-

  258. -att 00-talet blev det varmaste
    årtiondet som vi nånsin uppmätt.

  259. "Nu måste vi verkligen
    skärpa till oss."

  260. Framåt 2021 kan vi säkert konstatera
    att det här årtiondet blir varmast.

  261. Nu måste vi skärpa till oss,
    annars kommer det att bli problem.

  262. Tyvärr får ni nog återuppleva det
    årtionde efter årtionde-

  263. -tills vi gör nåt åt grundproblemet.

  264. Vi gräver upp
    för mycket fossilt från marken.

  265. Man kan beskriva det här på många
    olika sätt. Naturliga variationer.

  266. Om vi backar ser ni,
    åren hoppar lite fram och tillbaka.

  267. Lennart kommer in lite på
    det här sen.

  268. Det beror även på havsströmmar
    och variationer i solens strålning.

  269. Trattar man ner och tittar på vädret
    en speciell årstid, ett speciellt år-

  270. -blir de lokala variationerna större.

  271. Just nu har vi kallt i Uppsala, men
    om vi tänker hur vintern inleddes-

  272. -så var det jättemilt. Dylika kartor
    kanske ni inte tittar på så ofta.

  273. Nordpolen här i mitten
    och Atlanten där.

  274. Stilla havet där
    och Sverige är uppochner.

  275. I början av vintern
    hade vi ett låst läge.

  276. Varje vinter blir det en viss mängd
    kall luft kring Nordpolen.

  277. Olika vintrar rinner den kalla luften
    åt lite olika håll.

  278. Den här vintern var det markant
    att den rann ner över Nordamerika-

  279. -medan det var stora temperatur-
    överskott i Asien och norra Europa.

  280. Jättestor kontrast mot förra året.

  281. Förra året hade vi stora
    temperaturöverskott över Nordamerika-

  282. -medan det var
    kallare än normalt här.

  283. Så var det även året innan.

  284. De flesta av de senaste tjugo åren
    har det sett ut så här.

  285. Vi har haft större temperatur-
    överskott än i Kanada och USA.

  286. Det är en viktig sak att komma ihåg.

  287. Visst, vi som
    meteorologer och klimatforskare-

  288. -kan bombardera er med fakta.

  289. Ofta är det när man ser den konstiga
    vårblomman på fel tidpunkt på året...

  290. Eller som när min fru
    plockade kantareller-

  291. -på nyårsdagen för tre år sen,
    förra gången det var så milt.

  292. Det är ofta då först man får känslan
    i magen eller ryggraden-

  293. -och märker
    att nåt konstigt har hänt.

  294. Den typen av konstigheter har varit
    mycket vanligare i Nordeuropa-

  295. -än i Nordamerika. Det är nog
    en anledning till att vi européer-

  296. -har kommit längre i klimatarbetet än
    de i Nordamerika.

  297. De har inte sett lika många
    vårblommor i vinterrabatterna.

  298. Just Arktis är extra spännande
    att titta på av många olika skäl.

  299. Tittar man på isutbredningen
    sommartid har det gått väldigt fort.

  300. Man kan dra en rak linje så här.

  301. Med lite fantasi kan man tänka att
    det har gått fortare på senare år.

  302. I somras 2011 och sommaren 2007-

  303. -är de två isfattigaste somrar
    som har uppmätts uppe i Arktis.

  304. Ett exempel på
    återkoppling i klimatsystemet.

  305. Ju mindre is vi har,
    desto mörkare blir planeten.

  306. Och desto varmare blir det för den
    mörka ytan att absorbera mer värme.

  307. Det här är bara ett diagram.

  308. Jag hade förmånen i höstas att för
    första gången åka upp till Arktis-

  309. -och se det med egna ögon.
    Jättespännande resa.

  310. Vi var en bit norr om Svalbard och
    letade framförallt efter isbjörnar.

  311. Isbjörnar är jättegulliga-

  312. -när de ligger 10-15 meter bort
    och sover.

  313. Några minuter efteråt krafsade den på
    relingen och ville äta människokött.

  314. Då var den inte lika gullig.

  315. Fascinerande för mig rent
    klimatmässigt och meteorologiskt-

  316. -var att vi var tvungna att åka
    en bit norr om 82:a breddgraden.

  317. För mig som aldrig hade varit
    i Arktis var det jättelångt norrut.

  318. Jag blev förvånad
    när jag insåg att ingen på båten-

  319. -inte ens kaptenen med 20 års
    erfarenhet eller båten m/s Origo-

  320. -hade varit så här långt norrut.

  321. Det hade aldrig varit så isfattigt
    norr om Svalbard.

  322. Där går det snabbast, rent meteoro-
    logiskt om vi mäter det i grader.

  323. Återkopplingarna är stora-

  324. -men området
    som drabbas hårdast rent humanitärt-

  325. -är ett område som jag besökte
    för just i dag två år sen.

  326. Vi besökte massajerna,
    jag och min familj, i norra Tanzania.

  327. Vi hjälpte till med
    ett stort vattenprojekt.

  328. Min gode vän Pers Lars är
    världens första vita människa-

  329. -som har blivit utnämnd till
    hövding hos massajerna.

  330. Vi jobbar tillsammans i ett projekt
    som vi kallar Timeless knowledge.

  331. Jag tog med mig
    den här staven som vi har som symbol.

  332. Det handlar om att föra över kunskap-

  333. -och tänka sju generationer bakåt...
    Ni kan komma fram och titta sen.

  334. ...och sju generationer framåt
    när man tar viktiga beslut.

  335. Det är en syn som de nordamerikanska
    indianerna har haft-

  336. -att man ska tänka långsiktigt. För
    dem är det sju generationer framåt.

  337. I det här fallet tog vi kunskap
    som indianer i New Mexico hade-

  338. -som lever under torra förhållanden.

  339. Så förflyttade vi den
    till massajerna.

  340. Och så utnyttjade de
    samma enkla teknik-

  341. -och har sen dess fått
    en något drägligare tillvaro.

  342. Jag måste berätta om chief Marjas, en
    av de viktigaste massajhövdingarna-

  343. -när han kom på besök
    ett halvår senare.

  344. Han bodde hos oss
    med sin vän Onesmo i 3-4 dagar.

  345. Vi tänkte visa honom Uppsala
    och hur vi lever här.

  346. Då vill man visa domkyrkan,
    museet i Gamla Uppsala-

  347. -och givetvis universitetsaulan.

  348. Vi tänkte visa honom något modernt
    också, så vi tog med honom till IKEA.

  349. Vi sa: "Om du hittar nåt, säg till
    oss, så får du det som gåva."

  350. Vi gick omkring
    i en halvtimme, timme.

  351. Han vände och vred på stekpannor.
    "Kan man ha de här över öppen eld?"

  352. Han kom ut därifrån tomhänt.

  353. När vi hade vår avskedsmiddag
    så skulle han återberätta det här.

  354. Så säger han:

  355. Han hade varit till IKEA. Det var det
    största hus han nånsin hade sett.

  356. Han hade aldrig sett så många grejer.

  357. Det konstigaste av allt var att det
    inte fanns nånting att kunna använda.

  358. Det var en viss kulturkrock.

  359. Vad ska man göra?
    Det är viktigt att inte deppa ihop.

  360. Det är lika icke-kreativt att låtsas
    om att det inte vore ett problem-

  361. -som att på nåt sätt ge upp.
    "Det är redan kört."

  362. På nåt sätt måste man hamna nånstans
    mittemellan.

  363. Tack och lov har samhället vaknat.
    Det är viktigt med följdfrågor.

  364. Hur påverkas vi? Hur producerar vi
    mat till en växande världsbefolkning?

  365. Tyvärr gör klimatförändringarna att
    det blir svårare att producera mat.

  366. Hur ska vi anpassa oss när världs-
    haven stiger? Det fortsätter de med.

  367. Och hur ska vi minska?

  368. En av de viktigaste bitarna
    är det här med kommunikation.

  369. De senaste tjugo åren har vi
    verkligen bombarderats med fakta.

  370. På nåt sätt
    borde våra hjärnor ha fattat.

  371. Vi har fortfarande inte riktigt fått
    över det i hjärtat eller magen.

  372. Det har inte blivit
    nån beteendeförändring.

  373. Ingen förändring av vårt samhälle.

  374. Vi vet vad vi borde göra,
    men gör det inte.

  375. För att få till kommunikationen-

  376. -tror jag att det är oerhört viktigt
    med just kommunikation-

  377. -och att man vågar kommunicera
    på olika sätt.

  378. -Hur mycket tid har vi?
    -Den är utgången.

  379. Du ska först få
    en mycket varm applåd.

  380. I egenskap av nybakad hedersdoktor
    får vi ha några frågor också.

  381. Om nån har en fråga, upp med en hand
    så får mikrofonbärarna springa.

  382. Långt uppe där.

  383. Börja gärna att presentera dig
    och ställ frågan.

  384. -Och ta inte för svåra frågor.
    -Christoffer från Rosendalsgymnasiet.

  385. Jag undrar om
    det du visade om Nordpolen-

  386. -och klimatvariationerna mellan
    norra Ryssland och norra Amerika.

  387. Hur klassar man vad som är normalt?
    Det måste vara svårt att göra.

  388. Hur vet man vad som är normalt?

  389. Det som vi meteorologer använder som
    referensperiod är 1961-1990.

  390. Man använder en 30-årsperiod för att
    lätt kunna räkna ut statistik-

  391. -och data över hela jorden.

  392. I slutet av årtiondet
    kommer vi att byta referensperiod-

  393. -och då i stället använda 1991-2020.

  394. På den första Elmopedturnén hade vi
    en låt om det där.

  395. "Det är så skönt
    att sånt här har blivit normalt."

  396. Nu tittar ni på femdygnsprognoser-

  397. -och meteorologerna säger
    att det är över det normala.

  398. 2021 kommer de att säga
    att det är helt normalt.

  399. Då har det blivit normalt.

  400. Det är svårt att ha en fast referens
    eftersom det hela tiden förändras.

  401. Det normala är
    att man jämför med 1961-1990.

  402. -Då har vi utrett vad normalt är.
    -Onormalt normalt.

  403. Det kommer att diskuteras vidare. Nån
    annan trängande fråga? Längst fram.

  404. Jag heter Mats Nylinder och grubblar
    och vet inte vem jag ska fråga.

  405. Om temperaturen stiger-

  406. -och allt material utvidgas
    vid ökad temperatur.

  407. Då utvidgas jorden.
    Jordens volym kommer att öka.

  408. Vad innebär det?
    Nu bara spekulerar jag.

  409. Atlantsprickan kommer att sätta fart.

  410. Det kommer att bli mer vulkanutbrott.

  411. Jag har räknat lite på
    ökningen av volymen.

  412. Vi tar nåt genomsnittsmaterial.

  413. Det skulle kunna ha betydelse.

  414. Alla som jag har frågat har sagt
    "njae". Men det måste vara så.

  415. Då blandar du ihop två saker.
    Det som vi är noga med-

  416. -är att luften närmast marken
    blir varmare. Inte hela jordklotet.

  417. Man ser det i att världshaven växer.

  418. Vi får en termisk expansion av haven
    i takt med att de blir varmare.

  419. För närvarande stiger världshaven med
    2-3 millimeter per år.

  420. Större delen av det beror på
    den termiska expansionen.

  421. Är det nån av er andra talare
    som kommer in på det?

  422. Luften måste påverka ytan.

  423. Om jag har en bit jord
    och höjer temperaturen så växer den.

  424. Vad sa du, Lennart?

  425. Det vi ser är att luften
    närmast marken blir varmare.

  426. Det är inte jordens inre
    som är på väg att bli varmare.

  427. Det är ytan som påverkas.
    Vi får ta diskussionerna efteråt.

  428. -Vi tackar Pär en gång till.
    -En applåd till? Tack så mycket.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Meteorologi - mer än väder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Meteorologen Pär Holmgren håller ett anförande om klimatförändringar i samband med att han utses till hedersdoktor vid Uppsala universitet. Inspelat den 2 februari 2012. Arrangör: Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi, Fysik > Väder, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologer, Meteorologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Vad händer med vädret?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Meteorologi - mer än väder

Meteorologen Pär Holmgren håller ett anförande om klimatförändringar i samband med att han utses till hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Globala vattencykeln och klimatförändringar

Forskaren Lennart Bengtsson berättar om den globala vattencykeln och hur den hänger ihop med klimatförändringarna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Klimat i det långa loppet

Professor Jorijntje Henderiks beskriver ett samband mellan Antarktis nedfrysning och små encelliga alger. Hennes fokus är klimatets förändringar över miljoner år och hur dessa skiftningar har påverkat dagens klimat.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Att förhandla om klimatet

Forskaren Bo Kjellén har varit chefsförhandlare i klimatfrågor vid miljödepartementet och följt klimatförhandlingarna från 1991. Han berättar om var förhandlingarna befinner sig i dagsläget och vad som påverkar dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Hur blir man meteorolog?

Cecilia Johansson, studierektor i meteorologi, berättar att det krävs en femårig universitetsutbildning i fysik för att bli meteorolog. Meteorologer står inte bara framför tv-kameran, de kan också jobba med forskning, med miljöundersökningar och med att ta fram väderprognoser.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Ny forskning om hav och vind

Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet, pratar om institutionens forskning om vind och hav. Forskning på vindenergi kan till exempel tillämpas när man ska bestämma placering av vindkraftverk.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Meteorologi på SVT

Pererik Åberg, meteorolog på Sveriges television, berättar om sitt arbete och hur det till stor del handlar om kommunikation och flexibilitet. Prognoserna kan vara perfekta, men inriktar man sig på fel saker så går inte budskapet ut, säger han.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Framtidens svenska klimat

Joakim Langner, tidigare chef för SMHI:s forskningsavdelning, förklarar hur man gör för att förutspå framtidens klimat. Han berättar att det för Sveriges del ser ut att bland annat bli varmare vintrar och mer nederbörd men påpekar att simuleringar av framtida klimat genererar en del osäkerheter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans tolkning av verkligheten

Vår hjärna är en salig blandning av värderingar, erfarenheter och kemi. Men den är också plastisk och kan därför tränas till att se omvärlden i positivt ljus. Ämnesexperter berättar varför vi upplever samma verklighet på så olika sätt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

För dom är jag bara tjock

När Albin var 14 år började hans lever visa sämre värden på grund av övervikt. Han bestämde sig för att försöka bli smal och fick hjälp av Rikscentrum Barnobesitas vid Karolinska universitetssjukhuset, som även årligen ordnar ett sommarläger för överviktiga ungdomar.

Fråga oss