Titta

UR Samtiden - Vad händer med vädret?

UR Samtiden - Vad händer med vädret?

Om UR Samtiden - Vad händer med vädret?

Hur står det egentligen till med klimatet? I en serie föreläsningar i samband med att meteorologen Pär Holmgren utses till hedersdoktor vid Uppsala universitet vänds vädret ut och in. Vad är egentligen "normalt" väder i ett tjugoårsperspektiv, eller sett till miljoner år av väderskiftningar? Inspelat den 2 februari 2012. Arrangör: Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vad händer med vädret?: Globala vattencykeln och klimatförändringarDela
  1. Jag tänkte begränsa min presentation-

  2. -till nåt som kanske inte är
    så välkänt som temperaturen-

  3. -nämligen vattencykeln på jorden.

  4. Men först bara en sammanfattning
    av var vi står i dag.

  5. Självklart är det
    en fortlöpande temperaturökning-

  6. -och en ändring av havsvattenståndet.

  7. Men det är förhållandevis
    obetydliga ändringar vi talar om.

  8. Det vi är bekymrade över-

  9. -är vad som kan hända
    i en mer avlägsen framtid.

  10. Så...om vi tittar
    på temperaturen som Pär har visat...

  11. ...kan man inte bedöma trender
    över alltför korta tider.

  12. Och 30 år betraktar jag som för kort.

  13. Man bör nog helst ha 50
    eller till och med 100 år.

  14. Och det är naturligt
    i beräkningar av klimatet-

  15. -att temperaturen ofta stiger i steg.

  16. Under de senaste tio åren-

  17. -har temperaturen ökat obetydligt,
    men innan dess ökade den snabbt.

  18. Men man ska inte tro att detta
    innebär att ökningen avstannat.

  19. Utan det är bara
    ett beteende i klimatet-

  20. -som är delvis ett kaotiskt system.

  21. Och detta gör problemet komplicerat.

  22. Vi har
    ett kaotiskt varierande system-

  23. -och överlaga på detta
    finns en klimatändring.

  24. Problemet är
    att hitta dessa signaler.

  25. Jag ska nu ta och begränsa mig
    till en parameter-

  26. -eller ett värde som egentligen
    är viktigare än temperaturen-

  27. -och det är vattencykeln på jorden.

  28. Den är mycket svårare att mäta.

  29. För vi har ju inte så mycket
    mätningar av nederbörd-

  30. -och den är svår att mäta.

  31. Så här har det alltså ändrats
    under de senaste 110 åren.

  32. Det finns alltså inte nån tydlig
    tendens utan snarare en variation.

  33. Här hade vi en torr period på
    90-talet när temperaturen ökade-

  34. -och de senaste tio åren
    kan jämföras med 50-talet.

  35. Det är alltså en komplicerad bild.
    Vad beror det på?

  36. Innan vi kommer till detta
    ska vi erinra oss-

  37. -om var vattnet finns,
    vilket mest är i haven.

  38. Och för att värdena ska vara rimliga-

  39. -är de angivna
    i tusentals kubikkilometer.

  40. Men vi har i atmosfären
    en icke försumbar del vatten-

  41. -som uppgår till
    13 000 kubikkilometer-

  42. -eller ungefär
    25 liter per kvadratmeter-

  43. -vilket vi räknar ut
    med hjälp av jordens yta.

  44. Det varierar mycket. I dag
    har vi knappt nån fukt i luften-

  45. -men har vi en varm dag-

  46. -finns det ungefär tio gånger så
    mycket fuktighet, så det varierar.

  47. Men för att skapa nederbörd
    räcker det inte med fuktighet-

  48. -utan luften måste också konvergera.

  49. Det är först
    när fuktigheten ansamlas och anrikas-

  50. -som vi får en nederbördsprocess.
    Och det här är en sammanfattning-

  51. -som visar
    i tusentals kubikkilometer per år-

  52. -transporten
    av fuktigheten på jorden-

  53. -avdunstningen
    och nederbörden över havet-

  54. -transporten in över hav
    och den interna cirkulationen-

  55. -mellan landytan och havet.

  56. Det räknar ungefär
    tre gånger så mycket över land-

  57. -som den fuktighet
    som transporteras in.

  58. Och det vattnet måste komma ut.

  59. Och här är det en liten skillnad.

  60. Och då sker det en viss
    anrikning av fuktighet på glaciärer.

  61. Det är då, kan man säga,
    den globala vattencykeln.

  62. Jag ska inte visa
    för mycket ekvationer här-

  63. -men det här visar sambandet
    mellan vattenånga och temperatur-

  64. -och att vattenångan-

  65. -är i stort sett en exponentiell
    funktion av temperaturen.

  66. Den ökar alltså
    väldigt snabbt med naturen.

  67. Och hur ökar den då?
    Jo, de två kurvorna här-

  68. -visar satellitobservationer
    av vattenångan i atmosfären.

  69. Och samtidigt har vi beräkningar
    av samma sak med en modell.

  70. Under dessa 35 år...

  71. ...steg temperaturen
    med 0,4 grader...

  72. ...om vi linjäriserar det hela...

  73. ...medan fuktigheten steg
    med tre procent.

  74. Den här kurvan
    är en klimatsimulering-

  75. -där beräkningar gjorts till 2100-

  76. -under antagande då av en
    fortsatt ökning av växthusgaserna.

  77. Och då steg
    temperaturen med 4 grader.

  78. Samtidigt
    steg fuktigheten med 35 procent.

  79. Så relationen
    följs åt på ett fint sätt.

  80. Vi har observationer
    som stöder varandra.

  81. Det är alltså en central process.

  82. Det som är lite förbryllande är
    att om vi tittar på nederbörden-

  83. -och här är en beräkning - så visar
    det sig att fuktighetens ändring-

  84. -följer temperaturens ändring.
    Det har alltså normaliserats.

  85. Men nederbörden
    ändras mycket, mycket lite.

  86. Vad kan nu detta bero på?
    Det beror på två olika effekter.

  87. Vattenångehalten styrs av den tre-
    dimensionella temperaturfördelningen.

  88. Vattenångan i atmosfären
    bestäms av den temperatur-

  89. -som rådde när vattenpartikeln
    sist kondenserades-

  90. -och då bestämd av temperaturen.

  91. Det styrs av atmosfärens cirkulation
    och temperaturen.

  92. Men nederbörden bestäms av
    energibalansen vid jordytan.

  93. Och den balansen
    bestäms av andra processer.

  94. Därför ökar vattenångan i ett varmare
    klimat snabbare än nederbörden-

  95. -därför att
    olika processer styr det hela.

  96. Detta visar sig ha
    en fundamental funktion.

  97. I genomsnitt kan man säga att
    för varje grad ökar vattenångan-

  98. -med 6-7 procent, medan nederbörden
    globalt sett ökar med 1-2 procent.

  99. Hur påverkar då detta nederbörden...

  100. ...i olika områden?

  101. En konsekvens som kanske skulle leda
    mig alltför långt in på detaljer-

  102. -är att transporten av ånga-

  103. -bestäms på samma sätt
    som den totala vattenångehalten.

  104. Så även transporten av vattenånga
    stiger snabbt med temperaturen.

  105. Och detta får effekt även
    för kondensationen av vattenånga.

  106. Så i de områden där nederbörd sker...

  107. ...så ökar nederbörden snabbt,
    enligt vattenångehalten.

  108. Men i områden där avdunstningen sker,
    sker det en motsvarande uttorkning.

  109. Tänk er att man snabbar upp
    transporten av vattenånga...

  110. ....avdunstning och nederbörd.

  111. Det följer då alltså lagen...

  112. ...som stiger exponentiellt, enligt
    Clausius–Clapeyron-ekvationen.

  113. Så i ett varmare klimat, om vi
    beräknar vid slutet av seklet-

  114. -kommer transporten att öka
    med ungefär 30 procent.

  115. Så i områden
    där det normalt sker nederbörd-

  116. -kommer det att regna mer.
    Och i områden med avdunstning-

  117. -så kommer det att vara mindre.

  118. Och den här bilden
    är en sammanfattning av-

  119. -IPCC:s senaste resultat
    av samtliga modeller.

  120. Det här är väldigt robusta resultat.

  121. Om vi tror på temperaturökningen
    får vi tro på det här-

  122. -för de hänger matematiskt samman.

  123. Bilden visar nederbördsfördelningen
    i olika delar av världen.

  124. Där ser vi att det är tre områden
    där nederbörden kommer att öka.

  125. Det är dels på höga latituder,
    i Arktis och Antarktis-

  126. -och norr om 50 grader nord och syd
    och i ekvatorialområden.

  127. Men i de subtropiska områdena
    blir det alltså mindre nederbörd.

  128. Detta får då en massa konsekvenser
    för nederbördsfördelningen.

  129. Låt mig gå till
    - för att spara lite tid-

  130. -den form av ändring av vattenånge-
    transport som vi har i Arktis.

  131. I det här fallet har jag definierat
    det som norr om 60 grader nord.

  132. Här är tre beräkningar av transporten
    av vattenångan över 60 grader nord.

  133. Och den svarta kurvan
    är alltså observationer-

  134. -den röda kurvan en simulering med
    modell som följer dagens värden-

  135. -och den gröna kurvan är de ändringar
    vi beräknar kommer att ske-

  136. -i slutet av det här århundradet-

  137. -under antagande av
    IPCC:s modellberäkningar.

  138. Alltså en mycket snabb ökning
    av transport till Arktis.

  139. Detta får konsekvenser:
    Det har då en positiv effekt-

  140. -på glaciärerna,
    som får mer nederbörd.

  141. Samtidigt sker det en avsmältning
    på grund av högre temperatur.

  142. Och för Grönland
    under kommande 100 år-

  143. -så sker det då
    en avsmältning på låga nivåer-

  144. -men däremot
    en anrikning av snö på hög höjd-

  145. -på grund av ökad nederbörd.

  146. Men summa summarum
    sker det en avsmältning-

  147. -på ungefär
    500 kubikkilometer per år.

  148. Det motsvarar ungefär
    1,5 millimeters vattenökning.

  149. Men på Antarktis, genom
    att vi har lägre temperaturer där-

  150. -sker det egentligen bara avsmältning
    på den antarktiska halvön.

  151. Men genomgående över Antarktis-

  152. -kommer den dominerande effekten
    av ackumulation-

  153. -att innebära en något mindre ökning.

  154. Och lägger vi ihop det
    ser vi att den totala effekten-

  155. -på vattenståndet blir en ökning-

  156. -medan Antarktis ända fram 2300-

  157. -ger ett negativt bidrag
    på grund av ökad nederbörd.

  158. Så det är en mer komplicerad bild när
    det gäller vattenståndsberäkningar.

  159. Man har två processer
    som går i olika riktning.

  160. Därför under en början
    av en uppvärmning-

  161. -kommer ackumulationen av snö
    att bidra-

  162. -men till slut når man en punkt
    där temperaturen blir så hög-

  163. -att nederbörden kommer som regn,
    och då uteblir ackumulationen.

  164. Men under de här antagandena-

  165. -blir det alltså
    en reducerad havsnivåhöjning.

  166. Detta är enbart en funktion
    av ackumulationseffekten.

  167. Den andra processen, som fått
    mycket uppmärksamhet på senare tid-

  168. -är en förstärkt kalvning-

  169. -av is från glaciärerna
    på Grönland och Antarktis.

  170. Det här är en sammanfattning
    av Huybrechts beräkningar-

  171. -över Antarktis och Grönland.
    För att sammanfatta det i korthet:

  172. För att man ska kunna motverka
    massackumulationer över Antarktis-

  173. -måste man ha en ökning med 25-150
    procent från Västantarktis-

  174. -för att kompensera
    den ökade ackumulationen.

  175. Det är en viktig fråga,
    som man studerar intensivt-

  176. -om de här glaciärerna aktiveras
    och ger en förhöjd kalvning.

  177. Men det är fortfarande
    en öppen vetenskaplig fråga.

  178. Så i korthet-

  179. -vad kan vi vänta oss
    de närmaste 50 åren?

  180. Klimatberäkningar
    är till sin natur ytterst osäkra.

  181. De bör endast användas
    som en riskbedömning.

  182. Det är alltså omöjligt att uttala sig
    om klimatet under specifika år.

  183. Det påmindes vi om förra året,
    till exempel.

  184. Det allvarligaste
    är nog inte temperaturökningen-

  185. -utan de utsatta områdena-

  186. -framför allt i Medelhavsområdet,
    södra USA, i Australien-

  187. -och i delar av
    Sydafrika och Argentina.

  188. Det är i de områdena
    man kan förvänta sig...

  189. ...förstärkta torrperioder...

  190. ...och där effekterna av klimat-
    ändringarna lär bli allvarligast.

  191. Men en fortsatt långsam
    temperaturökning är knappast-

  192. -någon risk för
    någon extrem ökning på tidsskalan.

  193. Och samma sak när
    det gäller havsnivåhöjningen.

  194. Den har legat på tre millimeter under
    tjugo år utan några ändringar-

  195. -med detaljerade mätningar
    med radar från satellit.

  196. Sannolikt kommer den att öka något-

  197. -men det innebär knappast
    några extrema värden.

  198. I Sverige är ju landhöjningen
    högre än havsytans höjning-

  199. -förutom kanske i södra Skåne.

  200. Vad gäller extremväder får vi nog
    fortsätta räkna med kalla vintrar-

  201. -men de blir kanske mindre extrema
    än vi har.

  202. Och jämfört med svenska förhållanden
    bedömer jag knappast-

  203. -att ändringar i temperatur
    och fuktighet är allvarliga-

  204. -jämfört med de politiska, ekonomiska
    och sociala problem som kan inträffa.

  205. När det gäller längre sikt
    är vi naturligtvis ännu mera osäkra.

  206. Men där måste man gardera sig
    för stigande havsnivåer-

  207. -på grund av den tröghet
    som finns i havens värmebalans.

  208. Och den andra allvarliga faktorn
    är jordens kolcykel-

  209. -som tills vidare
    har en negativ feedback.

  210. Havet och vegetationen tar hand om
    ungefär hälften av all koldioxid.

  211. Men det kan mycket väl hända
    att den processen svänger om...

  212. ...och koldioxid
    kommer att emanera...

  213. ...från terrestriska biosfären
    och från haven.

  214. Och det måste man hålla
    ett mycket skarpt öga på.

  215. Och ändringar i den hydrologiska
    cykeln kommer säkert att fortsätta.

  216. De simuleringar som gjorts har
    indikerat att vissa klassiska floder-

  217. -i Mellanöstern-

  218. -kommer med stor sannolikhet
    att torka ut och försvinna.

  219. Så här har vi
    att göra med allvarliga problem.

  220. Det är möjligt att man får undersöka
    transport av vatten-

  221. -från norra till södra Europa-

  222. -ungefär som romarna gjorde.

  223. Det kanske skulle kunna vara
    en affärsmöjlighet för Sverige.

  224. För man får mer vatten här
    men mindre i Sydeuropa.

  225. Det var sista bilden,
    och jag gratulerar Pär-

  226. -och vill ge dig den här boken-

  227. -om jordens kryosfär
    och "sea level change".

  228. Gratulerar.

  229. Stort tack.
    - En trängande fråga har vi tid för.

  230. Långt där borta -
    en utmaning att ta sig dit.

  231. Tack. - Jag heter Per Ribbing.

  232. Jag sitter med Pär i styrelsen
    för Artister för miljön.

  233. Pär har i sin rockopera ett tydligt
    budskap om att vi ska göra nånting.

  234. "The crime of the century" är
    att vi inte gör nånting.

  235. Bör vi agera-

  236. -med politiska
    och ekonomiska styrmedel-

  237. -för att få oss bort
    från vårt fossila beroende?

  238. Vad Sverige gör är ganska irrelevant.

  239. För det första
    är det inga stora problem-

  240. -att minimera de utsläpp som görs.
    Och den sänka som finns i skogen-

  241. -motverkar i stort sett redan
    de utsläpp som görs.

  242. Problemet är naturligtvis
    i de länder som inte har alternativ.

  243. Vi har nu sju miljarder människor,
    som alla vill ha ett bättre liv.

  244. Och det finns dessvärre inte
    några realistiska alternativ-

  245. -till fossil energi. Dessvärre.

  246. Det är inte så att jordens folk
    inte är medvetna om detta.

  247. Utan det finns helt enkelt
    inga alternativ för tillfället.

  248. Vi får hoppas
    att vetenskapen kan utvecklas.

  249. Och i ett pressat läge får man...

  250. ...snabbt utveckla kärnkraft
    för att klara av det hela.

  251. Men den fossila energin, i den
    utsträckning den fortfarande finns-

  252. -är en förutsättning för att man
    i många länder ska kunna utveckla-

  253. -ett modernt samhälle,
    som alla människor vill ha.

  254. Men de svenska problemen är globalt
    sett knappast representativa.

  255. Men jag kan ju bara göra
    det jag kan göra, eller hur?

  256. Så jag håller inte med dig om att
    det inte spelar roll vad Sverige gör.

  257. Jag gör vad jag kan
    och Sverige vad Sverige kan.

  258. Det är ett etiskt alternativ,
    vilket jag har full förståelse för.

  259. Jag ser det också
    lite mera praktiskt.

  260. Jag tror i och med det att vi får
    föra de diskussionerna utanför.

  261. Och jag tackar Lennart Bengtsson.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Globala vattencykeln och klimatförändringar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Lennart Bengtsson berättar om den globala vattencykeln och hur den hänger ihop med klimatförändringarna. Kritiker av växthuseffekten menar ibland att det är vattenångan och inte koldioxiden som är boven i dramat. Men Bengtsson liknar vattenångan vid den tecknade figuren Obelix och koldioxiden vid den dominanta kompisen Asterix. Inspelat den 2 februari 2012. Arrangör: Uppsala universitet.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Geofysik, Hydrologi, Naturvetenskap, Vattnets kretslopp
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Vad händer med vädret?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Meteorologi - mer än väder

Meteorologen Pär Holmgren håller ett anförande om klimatförändringar i samband med att han utses till hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Globala vattencykeln och klimatförändringar

Forskaren Lennart Bengtsson berättar om den globala vattencykeln och hur den hänger ihop med klimatförändringarna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Klimat i det långa loppet

Professor Jorijntje Henderiks beskriver ett samband mellan Antarktis nedfrysning och små encelliga alger. Hennes fokus är klimatets förändringar över miljoner år och hur dessa skiftningar har påverkat dagens klimat.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Att förhandla om klimatet

Forskaren Bo Kjellén har varit chefsförhandlare i klimatfrågor vid miljödepartementet och följt klimatförhandlingarna från 1991. Han berättar om var förhandlingarna befinner sig i dagsläget och vad som påverkar dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Hur blir man meteorolog?

Cecilia Johansson, studierektor i meteorologi, berättar att det krävs en femårig universitetsutbildning i fysik för att bli meteorolog. Meteorologer står inte bara framför tv-kameran, de kan också jobba med forskning, med miljöundersökningar och med att ta fram väderprognoser.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Ny forskning om hav och vind

Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet, pratar om institutionens forskning om vind och hav. Forskning på vindenergi kan till exempel tillämpas när man ska bestämma placering av vindkraftverk.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Meteorologi på SVT

Pererik Åberg, meteorolog på Sveriges television, berättar om sitt arbete och hur det till stor del handlar om kommunikation och flexibilitet. Prognoserna kan vara perfekta, men inriktar man sig på fel saker så går inte budskapet ut, säger han.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad händer med vädret?

Framtidens svenska klimat

Joakim Langner, tidigare chef för SMHI:s forskningsavdelning, förklarar hur man gör för att förutspå framtidens klimat. Han berättar att det för Sveriges del ser ut att bland annat bli varmare vintrar och mer nederbörd men påpekar att simuleringar av framtida klimat genererar en del osäkerheter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Det kvantmekaniska livet

Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, berättar att det är kvantmekaniska principer som ligger bakom många arters biologiska överlevnad. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

Hunden och månen

Hundar som utför sina behov, månen, jordens magnetfält, samt en nord-sydlig riktning. Hur dessa saker går ihop förklarar Sabine Begall och Pascal Malkemper, 2014 års vinnare av Ignobelpriset i biologi. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Fråga oss