Titta

UR Samtiden - Vem älskar grammatik?

UR Samtiden - Vem älskar grammatik?

Om UR Samtiden - Vem älskar grammatik?

Från Grammatikdagen 2012. Grammatik behöver inte vara svårt och krångligt. Det är ett logiskt system som hjälper oss att förstå, berättar Helena Hjalmarsson, en av initiativtagarna till temadagen. Alla har nytta av grammatik, och för att sprida kunskapen brett är tanken att ordna en landsomfattande kampanj som vänder sig till såväl skolorna som till allmänheten. I Stockholm ägde evenemanget rum på Kulturhuset där en rad kända språkvetare, som akademiledamoten Thomas Riad och författaren Mikael Parkvall, höll föredrag. Moderator: Mats Hydbom. Inspelat den 3 februari 2012. Arrangör: Språkkonsulterna.

Till första programmet

UR Samtiden - Vem älskar grammatik?: Grammatik för blåbärDela
  1. Hej, blåbär!

  2. Välkomna till Grammatikdagen. Kul att
    se så många grammatikintresserade.

  3. Den här första delen
    av Grammatikdagen är tänkt-

  4. -för er som nån gång har läst
    grammatik men glömt nästan allt.

  5. Det är vanligt att man glömmer
    de kunskaper man inte underhåller.

  6. Sen blir det tråkigt
    och man skjuter det åt sidan.

  7. Den här dagen ska lyfta grammatiken
    och ge en snabborientering-

  8. -till er som känner
    att det är avlägset och läskigt.

  9. Vi vill visa att det är kul.

  10. Under förberedelserna till den här
    dagen har vi ofta fått en fråga-

  11. -av journalister och så: "Varför
    ska man lära sig grammatik?"

  12. Frågan är egentligen lite konstig.

  13. Man ifrågasätter ju aldrig att man
    lär sig samhällskunskap eller matte.

  14. Man bör ha grundkunskaper i alla
    ämnen. Då klarar man sig bättre.

  15. Det ger en fördjupning
    till tillvaron.

  16. Det är just fördjupningen
    som jag brukar lyfta fram.

  17. Jag arbetar med att ge skrivkurser-

  18. -och träffar många som vill lära sig
    att skriva bättre i sitt jobb.

  19. När vi börjar analysera texter
    säger många: "Här är det fel."

  20. "Det här är ett syftningsfel",
    säger de.

  21. Och så undrar jag: "Hur då?"

  22. Och när de ska förklara så ser de
    att det inte är nåt som syftar fel.

  23. De kan inte peka ut vad det är,
    men de känner att nåt är fel.

  24. Det är väl så språkkänslan funkar.
    Vi kan svenska och klarar oss bra.

  25. Vi kan språket, men vi behöver
    grammatiken för att prata om språket.

  26. De här "syftningsfelen"
    handlar ofta om andra saker.

  27. Det kan vara obalans
    mellan leden som "och" sammanbinder-

  28. -eller nåt brott mot subjektsregeln
    eller liknande.

  29. För att kunna
    prata om språket och diskutera det-

  30. -måste man ha lite grammatik.

  31. Som ett extra argument
    citerar jag Horace Engdahls förord-

  32. -till "Svenska akademiens språklära":

  33. "Studiet av grammatik
    får oss att inse"-

  34. -"att meningar som en människa
    konstruerar med tanklös lätthet"-

  35. -"är små underverk av suveränt
    avstämda funktioner och krafter."

  36. Är det inte poetiskt?
    Grammatik är både kul och poetiskt.

  37. Jag stiftade bekantskap med grammatik
    på 70-talet i Skogåsskolan.

  38. Läraren var förmodligen...
    Det här är ett tag sen-

  39. -men den läraren var förmodligen
    som många andra svensklärare.

  40. De vet
    att grammatiken har låg status-

  41. -och att eleverna har inställningen
    att det här är botten.

  42. Det kan vara svårt
    att motivera såna grupper.

  43. Jag tror att min svensklärare
    var lite osäker på sin sak.

  44. Jag minns inte så mycket av vad hon
    sa, men hon var oprecis, tvekade.

  45. Hon förmedlade: "Ja, men det här..."

  46. "Det är inte riktigt så, det kan vara
    så här också..." Hon var otydlig.

  47. Jag tyckte
    att grammatik var ett roligt ämne-

  48. -men om det inte var "riktigt så",
    varför skulle jag då lära mig det?

  49. När man läser mer grammatik inser man
    att det inte är en absolut vetenskap.

  50. Det finns områden inom det som man
    diskuterar, där man inte är överens.

  51. Man kan se det på olika sätt, och nu
    har jag accepterat att det är så.

  52. Om ni också kan acceptera det
    så ska jag ge en bild av grammatiken-

  53. -under de närmaste 45 minuterna.

  54. Det är en snabb orientering,
    men bered er på lite korvstoppning.

  55. Det kommer att handla om framför allt
    ordklasser och satslära.

  56. Är ni beredda på lite tunga grejer?
    Ja, det är bra.

  57. Vi ska börja med ordklasser.
    Ni kanske minns den här ramsan?

  58. "Substantiv är namn på ting,
    såsom klocka, boll och ring."

  59. "Verb är saker man kan göra,
    till exempel se och höra."

  60. "Adjektiven sen oss lär
    hurudana tingen är."

  61. Det låter bekant, va? Jag lärde mig
    den inte i skolan, utan senare-

  62. -och sen dess har jag hört den ofta.

  63. Jag vet inte om ni har sett
    den här beskrivningen av grammatik-

  64. -men det är en variant på ramsan.

  65. "Substantiv är alla ord man kan sätta
    'jävel' efter, som gubbjävel."

  66. "Verb är allt som man kan sätta 'som
    fan' efter, t.ex. springa som fan."

  67. "Adjektiv är ord som man kan sätta
    'skit' framför, som skitgubbe..."

  68. Nej, "skitkul", förlåt!

  69. Det var min invändning,
    att det är ingen bra...

  70. Den första ramsan är bättre.

  71. Den här sista funkar inte, för man
    kan sätta "skit" före ett substantiv-

  72. -och man kan sätta "som fan"
    efter ett adjektiv också.

  73. Den funkar inte, men den är kul.

  74. När ungarna inte lär sig den snälla
    ramsan kan man ta till den där-

  75. -men det är inget
    för er lärare som sitter här i salen.

  76. Det är symptomatiskt att substantiv,
    verb och adjektiv tas upp här-

  77. -för det är ofta just
    de tre ordklasserna som vi minns.

  78. Minns man inget annat från skolan
    minns man i alla fall dem.

  79. Det är också
    väldigt viktiga ordklasser.

  80. Men det är tre stycken,
    och hur många ordklasser finns det?

  81. Är det nån som har nån...
    - Susanne!

  82. Många är det, ja.

  83. Jag har listat tio.

  84. Här kommer det här med att folk som
    arbetar med grammatik och forskar-

  85. -inte riktigt är överens om allt.

  86. Vissa säger att det finns elva
    ordklasser, andra att det finns nio.

  87. Jag har valt tio, för det är jämnt
    och bra och lätt att komma ihåg.

  88. Min pedagogiska ådra
    gjorde att jag valde det här.

  89. Substantiv och konjunktioner
    har varsin underkategori med...

  90. ...egennamn för substantiv
    och subjunktioner för konjunktioner.

  91. Man kan alltså
    kategorisera dem som egna ordklasser-

  92. -men man kan också göra så här.

  93. Ni ser att jag
    har delat in dem i tre grupper.

  94. Den första
    är de nominala ordklasserna.

  95. "Nomen" betyder substantiv. "Nomen"
    och "namn" är samma ord från början.

  96. Man känner att
    de nominala ordklasserna hänger ihop.

  97. Substantiv är förstås nominala,
    och adjektiv beskriver ju substantiv.

  98. De hör alltså till de nominala.

  99. Pronomen, det är ju ord som man
    använder i stället för substantiv.

  100. När man ska hänvisa
    till nåt man redan har sagt-

  101. -och inte vill upprepa ett substantiv
    använder man ett pronomen i stället.

  102. Och räkneorden,
    de räknar ju substantiven.

  103. Verb är så kul, så de har fått en
    egen grupp. De dominerar i mitten.

  104. Verben står i ensamt majestät där,
    för de är så kul.

  105. Det är de som får saker att hända,
    beskriver händelser och aktioner.

  106. Det är en ordklass som vi gillar.

  107. Sen har vi de oböjliga.

  108. Många av er blåbär kanske känner att
    ni inte har koll på de ordklasserna.

  109. Subjunktioner,
    jag har inte ens hört ordet förr.

  110. Kanske inte heller interjektioner.

  111. Det är naturligt att det är så, för
    de har ofta en svag egen betydelse.

  112. Vi brukar kategorisera många av dem
    som formord.

  113. Vi ska kika på den första gruppen,
    de nominala ordklasserna.

  114. Jag börjar med substantiv.

  115. Substantiv är ju innehållsord,
    och de är lätta att känna igen.

  116. Man tänker att substantiv är ord man
    kan sätta "en" eller "ett" framför.

  117. De är väldigt lätta att "pinpointa".
    Man kan känna sig säker.

  118. Vi böjer substantiv.
    Vi böjer dem i utrum: "en hund".

  119. Och vi böjer dem i neutrum,
    till exempel "ett hus".

  120. Gick man i skolan för länge sen
    kanske dessa termer inte är bekanta.

  121. Förr delade man in substantiven
    i tre genus:

  122. Maskulinum, femininum och neutrum.
    Nu har man bara utrum och neutrum.

  123. Det är mer logiskt, eftersom vi
    inte har femininum och maskulinum.

  124. Substantiv är en produktiv ordgrupp,
    vi kan bilda nya ord hela tiden.

  125. Språkrådet brukar sammanställa
    nyordlistor varje år.

  126. Det brukar uppmärksammas i media-

  127. -så det brukar de flesta ha koll på.

  128. Jag kollade
    i den senaste nyordlistan, från 2011.

  129. Den innehöll 70 nyord,
    som de hade listat-

  130. -och 60 av dem var substantiv.

  131. Nytillskott i språket
    är alltså ofta substantiv.

  132. Det är så lätt med substantiv,
    vi kan ju bilda sammansättningar...

  133. Vi kan på stående fot bilda
    ordet "grammatikseminariebord".

  134. Det är
    ett fullständigt korrekt svenskt ord.

  135. Jag måste ta med det roligaste ordet
    från nyordlistan, som en bonus.

  136. Det är "attitydinkontinens".

  137. När man lider av det har man oförmåga
    att hålla inne med vad man tycker.

  138. Man kanske känner nån som har det.

  139. Adjektiven är också en lätt ordklass.

  140. Vi böjer adjektiven efter huvudordet.

  141. Om ordet vi beskriver
    är ett substantiv i utrum-

  142. -så böjer vi adjektivet efter det.

  143. Vi ska se... Nu funkar inte den här
    som jag vill, men det gör inget.

  144. "Snäll" och "grönt", det är adjektiv.

  145. Jag kollade på nyordlistan om det
    fanns några adjektiv. Det fanns ett.

  146. Jag har inte hört det själv,
    men det är ordet "seismisk".

  147. Här betyder det alltså
    bildlig användning av omvälvande.

  148. Tydligen är det nåt som prins
    Charles har yttrat i pressen nyligen.

  149. Nya ord kommer in
    genom att någon kändis säger nåt-

  150. -och så vinner det mark snabbt
    eftersom media bevakar.

  151. Pronomen är en kul ordklass.

  152. Till skillnad från substantiv och
    adjektiv är det en sluten ordklass.

  153. Det är alltså inte många nya ord
    som kommer in i den här ordklassen.

  154. Men vi har en pågående debatt
    om ett nytt, könsneutralt pronomen.

  155. Har ni koll på det?

  156. Det har kommit en barnbok som är
    skriven med könsneutralt pronomen.

  157. Exempel på pronomen
    är "vi" och "varandra".

  158. De går lite i varandra,
    det var inte meningen.

  159. Det kan vara en metafor: det
    blir lite rörigt i språket till slut.

  160. Pronomenet "hen"
    är det som debatteras.

  161. Det är ju en sluten ordklass, så
    det är svårt att få in ett nytt ord.

  162. Många tycker att det är förskräckligt
    att använda "hen" som pronomen-

  163. -därför att det stör vår språkkänsla.

  164. Vi vet hur språket ska vara,
    vi har lärt oss det-

  165. -och det här nya hör inte hemma
    i mitt språk. Vi reagerar starkt.

  166. Men det vore praktiskt
    att ha ett könsneutralt pronomen.

  167. Det skulle fixa till texter där man
    i dag måste skriva "hon eller han".

  168. Att skriva "hen" bara
    skulle vara mycket smidigare.

  169. Men vi får se. Vi vet inte
    vad som händer med "hen" ännu.

  170. Sen har vi räkneord.
    De är inte så svåra.

  171. Det kan vara grundtal som ett, två,
    eller ordningstal som första, andra.

  172. Då har vi klarat av
    en grupp med ordklasser redan.

  173. Då kör vi nästa.

  174. Det är som sagt en ordklass
    som vi verkligen gillar, verb.

  175. Det är här. "Älska", till exempel.

  176. Verben är kul, de sätter fart
    på livet och på språket.

  177. På skrivkurserna rekommenderar vi att
    man använder mycket verb i texten-

  178. -för texten blir lättare att läsa
    och man känner en närmare...

  179. Man blir mer berörd
    av texter med verb i.

  180. Vi uppmuntrar skribenterna
    att få med ett verb redan i rubriken-

  181. -för då blir man lockad till läsning.

  182. Jag tittade på om det fanns
    några verb bland nyorden.

  183. De var inte lika många som
    substantiven, men nio fanns det.

  184. Så det finns ordbildning här.
    Vi bildar ganska mycket nya verb.

  185. Exempel på nya verb är "vabba".
    Ja, nytt och nytt...

  186. Det är i alla fall
    ett relativt nytt ord-

  187. -som kommer av Försäkringskassans
    förkortning för "vård av sjukt barn".

  188. "Vabba" är enkelt
    och känns naturligt.

  189. "Lobba", alltså idka lobbyverksamhet
    i påverkande syfte.

  190. På nyordlistan finns ordet "appa".
    Är det nån som har appat i dag?

  191. Ja, man pillar
    med sin telefon-app på nåt sätt.

  192. När man gör nåt med sin telefon
    appar man.

  193. 2001 hade Läsrörelsen en tävling
    som uppmuntrade barns ordbildning.

  194. Föräldrarna skulle skicka in
    nya ord som ungarna hittade på.

  195. En kille på drygt två år, William,
    vann tävlingen med ordet "fickla".

  196. Kommer ni ihåg det? Det betyder
    att lysa på nåt med en ficklampa.

  197. Det skulle vara lite hemligt också,
    tror jag.

  198. Det uppmärksammades i media, och man
    ser inlägg om att det ska in i SAOL:

  199. "Nu har vi skapat det här ordet,
    nu ska det in i ordlistan."

  200. Men det funkar ju inte så. William
    var kreativ och tävlingen var rolig-

  201. -men William var nog inte den första
    ungen som kom på ordet "fickla"-

  202. -för ungar, och vi,
    skapar nya ord när vi behöver dem.

  203. Föräldrar här inne kan säkert komma
    på flera ord som era barn har skapat-

  204. -för att det fanns behov av det.

  205. Och verben är ju kul förstås.

  206. Vi tidsböjer också verben.

  207. Det finns mycket att säga om verb och
    tidsböjning, men jag håller det kort.

  208. Vi böjer det i presens: "Jag
    pratar om grammatik." Alltså nutid.

  209. Preteritum:
    "Jag åkte tunnelbana hit."

  210. Och så har vi imperativ:
    "Sitt inte bara där."

  211. "Säg något!" Alltså uppmaningsformen.

  212. Nån kanske undrar varför jag sa
    "preteritum" och inte "imperfekt".

  213. Där har vi ändrat den grammatiska
    terminologin på senare tid.

  214. Det är nog typ tjugo år sen.

  215. "Imperfekt" betyder ofullbordad-

  216. -och våra grammatiker tyckte inte
    att det stämmer in på svensk dåtid.

  217. Vi skiljer inte på ofullbordat
    och fullbordat i svenskan.

  218. "Preteritum" var bättre.
    Det betyder förfluten.

  219. Där hade vi tidsböjningen.

  220. Det finns mycket att säga om verb.
    När jag planerade det här föredraget-

  221. -tänkte jag "Gud, vad ska jag ta?"
    Allt är lika viktigt.

  222. Man väljer inte att tala om en aspekt
    av verb för att den är viktigare.

  223. Så är det inte riktigt.

  224. Så jag tänkte
    ta nåt som är kul i stället-

  225. -som ni ta med er härifrån
    och ha som snackis i fikarummet sen.

  226. Verben kan ju vara
    transitiva eller intransitiva.

  227. Jag vet inte vad ni tänker på-

  228. -men transitiva verb
    är ju verb som normalt har objekt.

  229. Till exempel "kammar".

  230. Jag kammar ju något,
    som håret eller min dotter.

  231. Om verbet vill ha objekt
    är det transitivt.

  232. Verb
    kan till och med vara bitransitiva.

  233. De bitransitiva tar två objekt.
    "Meddela någon något", till exempel.

  234. "Jag meddelar publiken nyheten
    att verb kan vara bitransitiva."

  235. De kan också vara intransitiva,
    alltså inte vilja ha nåt objekt alls.

  236. T.ex. "brinner". Inte "jag brinner
    för grammatik", men "huset brinner".

  237. "Svänger"
    är också ett intransitivt verb.

  238. Vi har de svåra ordklasserna kvar,
    de oböjliga ordklasserna.

  239. Nu blir det lite tufft.
    Adverben, visst är de jobbiga?

  240. Jag tyckte det när jag gick i skolan
    och jag möter ofta den uppfattningen.

  241. "Adverb, vad är det egentligen?"

  242. Vi nöjer oss i dag med att säga att
    adverben är lite av en slasktratt.

  243. Där hamnar alla ord som inte passar
    nån annanstans. Det är förenklat-

  244. -men ska man få grepp om nåt
    kanske man måste förenkla.

  245. Det är bra att man börjat betrakta
    den här ordklassen på ett nytt sätt.

  246. Det är svårt
    att skilja på adjektiv och adverb-

  247. -men en hel grupp ord har nu
    hamnat i adjektivklassen i stället.

  248. Då behöver man inte undra,
    utan det är förmodligen adjektiv.

  249. Den typen av adverb som hamnat i
    adjektivklassen i nyare grammatikor-

  250. -är till exempel "långsamt",
    i "hon reste sig långsamt".

  251. Eller "vackert",
    som i "huset låg vackert".

  252. Det säger till exempel
    "Svenska akademiens språklära".

  253. De kategoriserar det som adjektiv.
    Skönt, va?

  254. De ord som är kvar i adverbklassen
    är såna som "lagom", "faktiskt"-

  255. -och "aldrig".

  256. Prepositioner är också en sluten
    ordklass som inte får nytillskott.

  257. Det är ord som anger riktning
    och relation, som "på" och "under".

  258. I svenskan är det lite svårt med dem.
    Inte för infödda svenskar-

  259. -för det blir ofta fasta fraser
    med preposition och substantiv.

  260. Men det kan vara svårt
    för personer med ett annat modersmål.

  261. "Jag sitter på stolen",
    men "jag sitter i soffan".

  262. Vi hör ofta icke-svenska personer
    göra fel på det.

  263. De säger "jag ska gå på centrum"
    eller "jag var i sjukhuset".

  264. Det här är svårt,
    till och med för oss infödda ibland.

  265. Är man tacksam för något
    eller över något?

  266. Prioriterar man nåt före nåt annat
    eller framför nåt annat?

  267. Ni känner att det inte är självklart.
    Man känner sig lite osäker.

  268. Det är en lite busig ordklass,
    kan man säga.

  269. Har ni tänkt komma ihåg nåt från
    i dag och lära er en ny ordklass-

  270. -så kommer här ett tips,
    för det här är lätt.

  271. Infinitivmärket.

  272. Du fnittrar. Varför är det lätt?

  273. Det är bara ett ord, ja.
    Det är bara ordet "att".

  274. Nu kan ni rabbla vartenda ord
    i ordklassen infinitivmärke.

  275. Om ni kommer ihåg det, vill säga.

  276. Konjunktioner, det är ord
    som binder ihop grammatiskt lika led.

  277. Nu blev det lite snårigt, va?

  278. Det är ord som... De kan vara
    överordnade eller underordnade.

  279. De överordnade konjunktionerna
    binder ihop två grammatiskt lika led.

  280. Det kan vara två substantiv,
    som i "äpplen och päron".

  281. Substantivet "äpple", konjunktionen
    "och" och substantivet "päron".

  282. Det kan också binda ihop
    två fraser eller huvudsatser:

  283. "Hon äter fort
    men smaskar mycket".

  284. Det är parallella led
    på varje sida om "men" eller "och".

  285. De underordnade konjunktionerna
    inleder bisats.

  286. De har inte den samordnande effekten.

  287. Slutligen har vi interjektioner.
    Jag gillar interjektioner.

  288. De är lätta att kategorisera och det
    är en ordklass där vi bildar nya ord.

  289. Det är utropen,
    alltså "Aj!", "Hej!", "Jävlar!".

  290. Svordomar hamnar här också,
    om de står ensamma.

  291. Kan man skriva ett ord
    och sätta utropstecken efter-

  292. -är det förmodligen en interjektion.

  293. Ja, det var orden, det.

  294. Det var inte så svårt, va?

  295. Då går vi över till satserna.

  296. Satser, då...
    Är sats och mening samma sak?

  297. Är "sats" synonymt med "mening"?

  298. Nej. En mening är en större enhet,
    och den kan bestå av flera satser.

  299. Kravet på en sats är bara att den
    innehåller subjekt och predikat.

  300. Det kan vara en huvudsats
    eller en bisats.

  301. Hur ska man då skilja dem åt?
    Det kan vara svårt.

  302. Jag får ofta frågan: "Hur vet jag
    om det är en huvudsats eller bisats?"

  303. Ja?

  304. Precis! En huvudsats kan stå ensam,
    men det kan inte en bisats.

  305. "I dag befinner sig många grammatik-
    intresserade på Kulturhuset"-

  306. -"för att lära sig mer om ämnet."

  307. Den meningen består av
    en huvudsats och en bisats.

  308. "I dag befinner sig många grammatik-
    intresserade på Kulturhuset."

  309. Det kan stå ensamt.
    Och så tar jag nästa sats:

  310. "För att lära sig mer om ämnet."
    Det kan inte stå självständigt.

  311. Det måste ha hjälp av en huvudsats,
    alltså är det en bisats.

  312. Vi ska kika på en annan mening:

  313. "I fredags valde socialdemokraterna
    Löfven till partiledare"-

  314. -"eftersom
    han har partiets förtroende."

  315. Det är en huvudsats och en bisats.

  316. Vi tar en snabbgenomgång
    om hur vi bygger meningar i språket.

  317. Det gör vi med hjälp av satsdelar.

  318. Jag ska visa ett positionsschema.
    Klossarna finns i vår logga också.

  319. Den första klossen är fundament.
    Det är en position, ingen satsdel.

  320. Den grå är alltså ingen satsdel
    i det här schemat.

  321. Sen kommer det finita verbet,
    även kallat predikatet.

  322. Sen kommer subjektet,
    sen satsadverbialet.

  323. Därefter kommer objekt
    och eventuellt predikatsfyllnad.

  324. Sen kommer adverbialet,
    som beskriver plats, tid eller sätt.

  325. Så här bygger vi svenska meningar
    hela tiden.

  326. Men vi vill ju kunna variera menings-
    byggnaden och då har vi fundamentet.

  327. Vi ska ta den här meningen om Löfven
    och se hur den funkar.

  328. Jag har bara satt in huvudsatsens ord
    i varje kategori. Då blir det:

  329. "Valde socialdemokraterna faktiskt
    Löfven till partiledare i fredags."

  330. "Valde" är predikat
    och "socialdemokraterna" subjekt.

  331. "Faktiskt" är satsadverbial.

  332. Det anger
    ett förhållningssätt till det sagda.

  333. Objektet är "Löfven" och "till
    partiledare i fredags" är adverbial.

  334. Om man säger den här meningen
    blir det ju en fråga, eller hur?

  335. "Valde socialdemokraterna faktiskt
    Löfven till partiledare i fredags?"

  336. Det enda man kan använda den här
    konstruktionen till är ja-nej-frågor.

  337. Vi kastar fram subjektet
    i fundamentet. Då blir det:

  338. "Socialdemokraterna valde faktiskt
    Löfven till partiledare i fredags."

  339. Det här är nog den allra vanligaste
    konstruktionen i svenska meningar.

  340. Först subjekt, sen predikat
    och sen de andra positionerna.

  341. Men vi har möjlighet att göra mer än
    så. Vi kastar fram tidsadverbialet:

  342. "I fredags valde socialdemokraterna
    faktiskt Löfven till partiledare."

  343. Vi får variation i meningsbyggnaden
    och ett annat fokus.

  344. Vi betonar att det var i fredags.

  345. Positionerna är fasta, men man
    kan flytta fram grejer i fundamentet-

  346. -och så får vi variation i språket.

  347. Här är två varianter
    som kanske inte känns klockrena-

  348. -men som är möjliga svenska meningar.

  349. "Faktiskt valde socialdemokraterna
    Löfven till partiledare i fredags."

  350. Det är inte en mening man skriver,
    men i talat språk funkar den.

  351. Man kan säga så.

  352. "Löfven valde socialdemokraterna
    faktiskt till partiledare i fredags."

  353. Det känns inte helt naturligt.
    Nån påpekade att det är Yoda-språk.

  354. Jag googlade det och såg att det
    är vad yodianerna... Heter de så?

  355. Anna? Nej?

  356. Yoda-språket handlar om att flytta
    fram objektet till fundamentet.

  357. Så nu har ni koll på det också.

  358. Vi tar bisatsen också, och då har jag
    gjort nåt annat med positionsschemat.

  359. Vi börjar med en bisatsinledare
    i stället för fundament.

  360. Bisatsinledare
    kunde ju vara en subjunktion.

  361. Vi inleder med subjunktionen
    "eftersom". Sen kommer subjektet.

  362. Här har vi inget satsadverbial,
    men vi skulle kunna ha "inte", t.ex.

  363. "Eftersom han har
    partiets förtroende."

  364. Här är positionerna mer fasta. Vi kan
    inte mickla lika mycket i bisatser.

  365. Klockan närmar sig kvart i,
    och jag tänkte...

  366. När jag planerade det här seminariet
    tänkte jag-

  367. -att det här är ungefär
    vad man behöver som repetition.

  368. Sen kan man ta reda på mer
    när man blir sugen.

  369. Mitt råd är att ta fasta på en eller
    två saker och arbeta mer med det.

  370. Titta på
    hur du gör i dina egna texter-

  371. -och bli medveten om dina grammatiska
    handlingar, och prata om det.

  372. Och vid nästa års Blåbärs-seminarium
    tar ni fasta på ett par saker till.

  373. Och så småningom kan ni
    stå här själva och hålla föredrag.

  374. Jag hoppas att grammatiken
    blir en närvarande kunskap i era liv-

  375. -och att ni har användning
    för det som jag har pratat om i dag.

  376. Jag har bara en sak till att säga,
    och det är-

  377. -en interjektion,
    en preposition och ett pronomen:

  378. Tack - för - mig!

  379. Tack, Helena!

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Grammatik för blåbär

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Språkkonsulten Helena Englund Hjalmarsson inleder Grammatikdagen 2012 med en snabb orientering för de åhörare som måste fräscha upp sin skolgrammatik. Lite korvstoppning måste vi vara beredda på, säger hon, men menar samtidigt att grammatik inte behöver vara svårt och krångligt. Det finns ett logiskt system att luta sig mot och om vi lär oss det kommer vi att bli rikt belönade. Med grammatik äger vi språket, och med språket äger vi världen. Från Grammatikdagen 2012. Inspelat på Kulturhuset i Stockholm den 3 februari 2012. Arrangör: Språkkonsulterna.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Grammatik, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vem älskar grammatik?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem älskar grammatik?

Ett osexigt ämne

Språkvetaren och författaren Mikael Parkvall synar vår attityd till grammatik. Varför lärs egentligen termer som subjekt och adverbial ut? Skulle det inte vara möjligt att beskriva grammatik på ett bättre sätt, och i så fall hur?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem älskar grammatik?

Grammatik för blåbär

Språkkonsulten Helena Englund Hjalmarsson inleder Grammatikdagen 2012 med en snabb orientering för de åhörare som måste fräscha upp sin skolgrammatik.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem älskar grammatik?

Elevernas egna texter

Ulla Ekvall, professor i svenska språket vid Linnéuniversitetet, menar att eleverna kan bli inspirerade till ett mer måleriskt och levande språk i sina egna texter genom att studera hur Astrid Lindgren använde grammatik.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem älskar grammatik?

Ett nyttigt redskap

Anna Malin Karlsson, professor i moderna språk, berättar om hur hennes grammatikintresse väcktes av den så kallade funktionella grammatiken, en grammatikmodell av Michael Halliday som beskriver det dagliga språkbruket på ett sätt som fångar vad vi gör med språket på djupet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem älskar grammatik?

Tyst kunskap

Tomas Riad, professor i nordiska språk, berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen. Han ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem älskar grammatik?

Kreativ skolgrammatik

Lärarutbildaren Ann Boglind frågar sig om grammatikundervisningen fortfarande har ett berättigande i dagens skola. Hon vill förmedla att kunskap om språket är en kunskap om människan, och hon vill göra grammatikundervisningen så mänsklig som möjligt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Både innanför och utanför

I exilen vinner man himlen men förlorar jorden. Så säger författaren Ma Jian vars böcker är förbjudna i Kina. Både han och den hyllade Yiyun Li har valt att leva utanför hemlandet. De resonerar kring dagens Kina och hur skrivandet påverkas av att se på sitt land på avstånd.

Fråga oss