Titta

UR Samtiden - Stora Strindbergdagen

UR Samtiden - Stora Strindbergdagen

Om UR Samtiden - Stora Strindbergdagen

2012 är det 100 år sedan August Strindberg dog. Det uppmärksammas i Karlstad med sex fristående föreläsningar om Sveriges störste författare genom tiderna. Experter från Strindbergsmuséet i Stockholm berättar bland annat om Strindbergs konst, dramatik och äktenskap. Inspelat i Karlstad i mars 2012. Arrangör: Karlstads Pensionärsuniversitet och Folkuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Stora Strindbergdagen: Strindbergs dramatik på scenenDela
  1. Hans internationella berömmelse
    bygger nästan helt på hans dramatik.

  2. I Sverige uppskattar vi också
    hans prosa och essäer-

  3. -men utomlands är det dramatiken
    som har gett honom världsrykte.

  4. Han har en lång karriär som
    dramatiker. Han skrev 62 dramer-

  5. -under en fyrtioårig karriär.

  6. Hans produktion omspänner
    de mest skiftande format.

  7. Kammarspel, stora historiedramer-

  8. -naturalistiska dramer
    om kärlek och hat-

  9. -symbolistiska dramer eller
    monologartade uppgörelser med Gud.

  10. Han skrev ett sextiotal dramer,
    men alla har inte gått till...

  11. ...litteraturhistorien, eller
    världsdramatikens kärnrepertoar.

  12. Främst är det de naturalistiska
    dramerna från 1880-talet-

  13. -"Fadren", "Fröken Julie" och
    "Fordringsägare" som ständigt spelas.

  14. Dramerna om kärlek och hat.
    "Dödsdansen" likaså.

  15. Sen är det de banbrytande dramerna
    närmare sekelskiftet 1900-

  16. -som "Till Damaskus"
    och "Ett drömspel"-

  17. -som blev vägledande för
    den nya dramatiken under 1900-talet.

  18. Och så kammarspelen,
    främst "Spöksonaten"-

  19. -som blev föregångare för olika
    riktningar inom 1900-talets teater.

  20. Den har blivit inspirationskälla
    för många senare dramatiker.

  21. Strindberg började skriva dramatik
    redan som tjugoåring.

  22. "Fritänkaren" var hans
    första fullbordade drama.

  23. Hans första mästerverk är "Mäster
    Olof", som han skrev som 23-åring-

  24. -och fick skriva om gång på gång för
    att Kungliga teatern refuserade den.

  25. Han skrev inte mindre än
    tre olika versioner.

  26. Här ser vi för första gången
    den historiedramatik-

  27. -som skulle bli Strindbergs signum
    och som bröt med traditionen-

  28. -när det gällde historiedramatik.
    Strindberg bröt med traditionen-

  29. -att skildra berömda
    historiska gestalter som monument.

  30. Han ville visa dem med fel och
    brister, "at home", som man säger.

  31. Ett citat:

  32. "'Mäster Olof' tillkom under intryck
    av Shakespeares 'Julius Caesar'."

  33. "Jag hade förvånats över Shakespeares
    sätt att skildra en så stor man"-

  34. -"hjälte, erövrare,
    statsman, lagstiftare, lärd"-

  35. -"historieskrivare och skald."

  36. "Det var för Shakespeare endast
    en människa, som blir biperson"-

  37. -"i det stycke världshistoria
    som fått namn av Julius Caesar."

  38. Strindberg menar att vissa
    kunde klandra Shakespeare-

  39. -för att han inte givit Caesar
    mer kejserlig glans-

  40. -men han tyckte själv att det var så
    ett drama skulle skrivas.

  41. Han ville inte göra skillnad
    på bättre och sämre folk.

  42. "Jag slog undan klackarna på de höga
    och skodde under de lägre stånden."

  43. "Mäster Olof" handlar om Olaus Petri.

  44. Hur han tar emot kallelsen
    och utmanar biskoparna-

  45. -hur han blir Gustav Vasas predikant
    och hur han efter reformationen-

  46. -på Gert Bokpräntares maning
    börjar stämpla mot kungen-

  47. -som han anser för materialistisk,
    och hur han gör avbön-

  48. -medan Gert Bokpräntare oböjd
    går i döden för sina handlingar.

  49. I "Mäster Olof" finns redan mycket
    av den mogne Strindbergs språk-

  50. -präglat av en expressiv bildfantasi
    och snärtig spontanitet.

  51. Författaren vet att låta
    gestaltningen födas fram-

  52. -direkt ur konflikterna
    i stället för ur historiens stoff.

  53. Här ser vi Thommy Berggren
    och Toivo Pawlo på Dramaten 1972-

  54. -i Alf Sjöbergs regi.

  55. Åren runt 1880 räknas som
    den moderna teaterns genombrottstid.

  56. För första gången gestaltades
    tidens stora frågor-

  57. -och det borgerliga samhällets
    motsättningar i dramatiken.

  58. Det var det borgerliga Europas
    storhetstid.

  59. Det är nu bankmännen, advokaterna,
    läkarna och deras kvinnor-

  60. -gör entré på teaterscenen.

  61. Teatern blev ett forum
    för dagsaktuella frågor.

  62. En av de viktigaste frågorna gällde
    samlivet mellan man och kvinna.

  63. Med "Ett dockhem"
    initierade Henrik Ibsen debatten-

  64. -om mer jämlika villkor mellan makar.

  65. Den skandinaviska kulturen hamnade
    i den intellektuella världens fokus-

  66. -som aldrig förr.

  67. I Ibsens fotspår framträdde också en
    rad framstående kvinnliga dramatiker.

  68. Strindbergs naturalistiska
    1880-talsdramatik-

  69. -ska ses i ljuset av en levande
    debatt som fördes från teaterscenen.

  70. När Strindberg
    skrev "Fröken Julie" 1888-

  71. -hade han skrivit
    ett dussintal pjäser-

  72. -som "Mäster Olof" och "Fadren".

  73. "Fröken Julie" är
    ett svar på teaterutvecklingen-

  74. -men avspeglar också en brytpunkt
    i Strindbergs egen utveckling.

  75. Hösten 1883, fem år tidigare,
    hade han gått i frivillig landsflykt-

  76. -eller exil, som man kallar det.

  77. Han hade med sig sin familj: hustru
    och två, så småningom tre, barn-

  78. -och kuskade runt på landsbygden
    i Frankrike, Schweiz, Tyskland-

  79. -och slutligen i Danmark.

  80. De här åren utomlands vidgade
    Strindbergs intellektuella horisont.

  81. Han hade börjat som agrarsocialist
    i Rousseaus efterföljd-

  82. -men skulle avlägsna sig alltmer
    från socialismens jämlikhetssträvan-

  83. -och närma sig idéer om
    en intellektuell övermänniska.

  84. Tron på jämlikhet och jämställdhet
    hade fått sig en knäck-

  85. -i samband med att han blev åtalad
    för hädelse i en "Giftas"-novell.

  86. Strindberg gick i svaromål-

  87. -framför allt mot sina hårdaste
    kritiker under Giftas-processen:

  88. Kristna, emanciperade kvinnor
    samt den inskränkta massan - packet.

  89. I Schweiz mötte han aristokraten
    Verner von Heidenstam-

  90. -vilket blev ett avgörande möte.

  91. Han började läsa den tyske läkaren
    Max Nordaus skrifter.

  92. Nordau delade in människor
    i stora och små-

  93. -och alla kvinnor hörde
    definitionsmässigt till de små.

  94. Nordaus idéer fick Strindberg
    att överge socialismen-

  95. -till förmån för en mer
    intelligens-aristokratisk hållning.

  96. Det är föga förvånande att han kom
    i kontakt med Friedrich Nietzsche.

  97. Förmedlande länk var bröderna
    Georg och Edvard Brandes i Köpenhamn.

  98. Georg Brandes hade givit en föreläs-
    ningsserie om Nietzsche våren 1888.

  99. Georg Brandes var dominerande
    bland skandinaviska intellektuella.

  100. Han var förespråkare för
    en optimistisk individualism-

  101. -och en litteratur som skulle
    ta fasta på aktuella samtidsfrågor.

  102. Brandes idéer sammanföll i tiden
    med spridningen av fransk naturalism.

  103. Brandes kallade också sina idéer
    för naturalism.

  104. Men den franska synen på människan
    som determinerad av arv och miljö-

  105. -var för pessimistisk för Brandes.

  106. I Émile Zolas efterföljd hade
    en lång rad författare i Europa-

  107. -börjat kalla sig naturalister-

  108. -men det var
    en ganska heterogen samling.

  109. Men de var överens om
    ett antal principer.

  110. De förfäktade idén om att människans
    öde var bestämt av arv, miljö-

  111. -och ögonblickets tryck.

  112. De menade dessutom att konstnären
    måste ha en vetenskaplig metod-

  113. -för att kunna återge verkligheten
    så objektivt som möjligt.

  114. Deras ideal om absolut objektivitet-

  115. -var omöjligt att förverkliga.
    I Zolas definition av konsten-

  116. -som ett hörn av verkligheten
    sett genom ett temperament-

  117. -kunde tyngden förskjutas
    från "verkligheten"-

  118. -till "den enskilde konstnärens
    temperament".

  119. Strindberg hade i flera år
    beundrat Zola-

  120. -och kallade sig själv
    naturalist eller realist.

  121. Termerna var utbytbara.

  122. Han kastade sig huvudstupa
    in i den vetenskapliga litteraturen-

  123. -framför allt den psykologiska.

  124. Han menade att författarens uppdrag-

  125. -var att producera "documents
    humains", alltså mänskliga dokument-

  126. -men hans relation till den
    objektiva naturalismen var ansträngd.

  127. Hans tendens att identifiera sig
    med de stora och förakta de små-

  128. -gjorde det omöjligt att dela
    naturalisternas människosyn.

  129. Det konstiga med "Fröken Julie"
    är att Strindberg har gett pjäsen-

  130. -undertiteln
    "Ett naturalistiskt sorgespel".

  131. Det är nästan en självmotsägelse.

  132. Strindbergs betoning av individen
    och personligheten hos de stora-

  133. -ledde alltså in honom
    på studiet av psykologi.

  134. Härigenom avtog intresset för Zola,
    den biologiska naturalisten.

  135. I stället studerade han
    psykologiskt inriktade författare-

  136. -som Paul Bourget
    och bröderna Goncourt.

  137. Han studerade även psykiatriker
    som Ribot och Charcot-

  138. -Maudsley och Bernheim.

  139. Han var intresserad
    av personligheten.

  140. Kanske intresserade han sig också
    för sina egna psykiska problem-

  141. -och försökte lösa dem.

  142. Han lärde sig av Ribot om
    jagets sammansatta föränderlighet.

  143. Ribots beskrivning av personligheten
    inspirerade honom till självanalyser-

  144. -i "Tjänstekvinnans son".
    Det gjorde honom också medveten om-

  145. -vad man kan kalla "identitetens
    komplexa intertextualitet".

  146. Att identiteten är uppbyggd
    av en mängd olika lager-

  147. -sammanflickat som ett lapptäcke.

  148. I förordet till "Fröken Julie"
    beskriver han moderna karaktärer som-

  149. -"konglomerat av förgångna
    kulturgrader och pågående"-

  150. -"bitar ur böcker,
    stycken av människor"-

  151. -"avrivna lappar av helgdagskläder
    som blivit lumpor"-

  152. -"alldeles som själen är hopflickad."

  153. Han studerade
    Henry Maudsleys "Pathology of Mind".

  154. Här läste han om
    abnorma mentala tillstånd och hypnos.

  155. Resultaten av posthypnotisk
    suggestion var utgångspunkt-

  156. -för flera franska vetenskapsmän
    under 1800-talet.

  157. Studierna gjorde Strindberg övertygad
    om att psykologisk vivisektion-

  158. -dissektion av levande varelser,
    var litteraturens främsta uppgift.

  159. Människan skulle gå mot en mer avan-
    cerad form av mänsklig dokumentation-

  160. -den psykologiska självbiografin,
    som hans egna observationer-

  161. -i "Tjänstekvinnans son"
    och "En dåres försvarstal".

  162. Strindberg hade i ett par år
    föraktat skönlitteraturen-

  163. -som blivit ett område
    för fruntimmer och damromaner.

  164. I stället var reportaget modellen.

  165. Nu öppnades
    i de psykologiska insikterna-

  166. -nya möjligheter
    att skriva skönlitteratur.

  167. Han ansåg sig ha uppfunnit
    en helt ny genre - "hjärnornas kamp".

  168. Han var övertygad om
    att det var modellen-

  169. -som de franska naturalisterna
    förgäves hade sökt.

  170. Samtidigt gjorde Strindbergs möte
    med "den ylande massan" honom-

  171. -övertygad om att man inte kunde
    likställa utveckling med framsteg.

  172. Han menade att det inte räcker med
    intellekt i kampen för att överleva.

  173. Det skapar i stället misstänksamhet.

  174. De stora faller lätt offer för de
    smås vampyrartade, djuriska list.

  175. Hjärnornas kamp är också Strindbergs
    namn för hypnos i vaket tillstånd.

  176. Ofta leder hjärnornas kamp
    till själamord.

  177. Principen om själamord
    illustreras första gången i "Fadren"-

  178. -där huvudpersonen drivs
    till vansinne och till döds-

  179. -av hustruns suggestioner,
    anspelningar och list.

  180. Suggestion och hypnos
    förekommer också i "Fröken Julie"-

  181. -och även i "Fordringsägare".

  182. Tanken på den intellektuella aristo-
    kraten i konfrontation med de små-

  183. -har Strindberg
    även bearbetat i prosa.

  184. I romanen "Tschandala" ger han ett
    självporträtt i 1700-talsförklädnad-

  185. -i gestalt av Törner, som själamördar
    motståndaren, zigenaren.

  186. "Tschandala" är kanske
    Strindbergs mest nietzscheanska verk.

  187. I romanen "I havsbandet"
    är rollerna ombytta.

  188. Här är det den hyperförfinade
    supermänniskan fiskeriintendent Borg-

  189. -som går under
    i kontakten med de små-

  190. -i form av en utvecklingsfientlig
    skärgårdsbefolkning.

  191. Men i "Fröken Julie"
    står vågskålen och väger.

  192. Vem är den verkliga aristokraten?

  193. I pjäsen sker en mängd
    rollomkastningar.

  194. Även om Strindberg i förordet
    anger Jean som framtidsmannen-

  195. -och Julie som degenererad
    och dömd till undergång-

  196. -finns det i pjäsen
    en tydlig ambivalens.

  197. Vad händer egentligen i "Fröken
    Julie"? Varför tar hon livet av sig?

  198. Vems drama är det
    - Julies eller Jeans?

  199. Pjäsen har många bottnar.

  200. När Strindberg skrev "Fröken Julie"
    var han förtrogen med Zolas teorier-

  201. -och André Antoines experimentscen
    Théatre Libre i Paris.

  202. Inspirerad av Zola och Antoine skrev
    han ett långt förord till pjäsen.

  203. Där motiverade han sina principer
    för ett naturalistiskt drama.

  204. Pjäsen är på ytan ett klassdrama där
    den döende överklassens representant-

  205. -går under i kampen med den
    uppgående underklassens representant.

  206. Men vet vi så säkert vem som är
    den verkliga aristokraten i dramat?

  207. När Jean träder in i handlingen är
    han iklädd betjäntsuniformen, livrén.

  208. Med kokerskan Kristin är han
    en aristokrat med förfinade sinnen.

  209. Med Julie blir han åter tjänare-

  210. -men med sin redingot på
    blir han åter en gentleman-

  211. -som kan konversera grevedottern
    på franska.

  212. Jean föraktar packet, samtidigt
    som han säger sig hata dem där uppe.

  213. Under pjäsens gång kommer dock
    underklassaren fram alltmer-

  214. -och i slutscenen säger han resign-
    erat att drängen sitter i ryggraden.

  215. Julie, å sin sida, växlar
    mellan stolt bördsmedvetenhet-

  216. -och tillkämpad folklighet.

  217. Hon föredrar öl framför vin och har
    därigenom sämre smak än sin betjänt-

  218. -som dricker bourgogne,
    som han visserligen har stulit.

  219. "Lakej, domestik, stig upp
    när jag talar!" befaller hon Jean-

  220. -för att senare be honom:

  221. "Slå mig, trampa mig!
    Jag förtjänar inte bättre!"

  222. Kristins namn antyder
    att hon spelar en roll-

  223. -som fördragsam kristen
    som vet vad som passar sig-

  224. -och att endast de fattiga
    förtrampade kan bli saliga.

  225. Kokerskan Kristin är
    på många sätt pjäsens motor.

  226. Genom att ställa sig över sin matmor-

  227. -bereder hon vägen
    för styckets tragiska slut.

  228. Här ser vi Karin Kavli som Julie
    och Stig Järrel som Jean-

  229. -i en uppsättning
    på Nya teatern 1942.

  230. Varför tar Julie livet av sig?

  231. Slutet har skapat problem för
    många skådespelerskor och regissörer.

  232. Redan Strindbergs samtid
    hade svårt att tro på pjäsens utgång.

  233. När Edvard Brandes fick läsa
    manuskriptet menade han:

  234. "Man slaar sig ikke ihjel,
    naar der ingen Fare er paafaerde."

  235. I förordet radar Strindberg upp
    tretton orsaker till självmordet-

  236. -men räcker det
    för att göra slutet övertygande?

  237. Problemet antyds redan
    av pjäsens undertitel:

  238. "Ett naturalistiskt sorgespel".

  239. Som naturalistisk person
    måste Julie styras av lagar-

  240. -som bestäms av arv och miljö.

  241. Men som huvudperson i ett sorgespel,
    en tragedi-

  242. -måste hon ha sitt öde
    i sina egna händer.

  243. Ju mer aristokratisk Julie görs,
    desto större blir hennes fall-

  244. -varigenom självmordet
    görs troligare.

  245. Men för en modern publik utan
    insikter i aristokratisk hederskodex-

  246. -blir en sån Julie alltför främmande.

  247. Om man å andra sidan
    tonar ner de sociala klyftorna-

  248. -tonas andra drag fram
    i hennes karaktär.

  249. Det gör Julie mera begriplig-

  250. -utom just i slutscenen.

  251. Här är en uppsättning
    på Dramaten 1985-

  252. -med Marie Göranzon och Peter
    Stormare i regi av Ingmar Bergman.

  253. När "Fröken Julie"
    kom ut i tryck hösten 1888-

  254. -beskrev en ledande kritiker pjäsen
    som "en sophög".

  255. "Naivt nog synes författaren
    tro på möjligheten"-

  256. -"att 'Fröken Julie'
    skulle kunna uppföras."

  257. Strindbergs banbrytande drama var
    för avancerat för samtida publik-

  258. -och möttes med avsky.

  259. Publiken var inte redo för
    fräna dialoger, samlag och självmord.

  260. Pjäsen kunde inte framföras
    offentligt i Sverige förrän 1906.

  261. I dag är dess position som ett av
    världens främsta dramer oomstridd.

  262. Det hävdas att den är den mest
    spelade pjäsen överhuvudtaget.

  263. Det är svårt att få fram statistik,
    men det är inte helt osannolikt.

  264. Historien om grevedottern
    som förförs av sin betjänt-

  265. -och som drabbad av kval dagen efter
    tar livet av sig-

  266. -upphör inte att fascinera.

  267. Trots den välkända handlingen
    erbjuder dramat stora utmaningar-

  268. -för såväl debutanter
    som mer erfarna teaterrävar.

  269. Här är en bild från
    det som skulle bli Intima teatern.

  270. Deras ensemble var ute på turné-

  271. -och spelade "Fröken Julie" på
    Folkteatern på Östermalmstorg 1906.

  272. Här är en bild från
    Staffan Valdemar Holms uppsättning-

  273. -med Nyt Skandinavisk Forsögsteater
    1992.

  274. Han blev teaterchef på Dramaten
    efter den här uppsättningen.

  275. Återigen Peter Stormare och Marie
    Göranzon i Bergmans uppsättning.

  276. Strindberg menade
    att hjärnornas kamp var modellen-

  277. -för modern, naturalistisk teater.

  278. Och principen om själamord-

  279. -illustrerades först
    i dramatisk form i "Fadren"-

  280. -där huvudpersonen får säga:
    "Du hade alltid övertaget."

  281. "Du kunde hypnotisera mig vaken,
    så att jag bara lydde."

  282. "Du kunde ge mig en potatis och
    inbilla mig att det var en persika."

  283. "Du kunde tvinga mig att beundra dina
    enfaldiga infall såsom genialiteter."

  284. "Du kunde förmått mig till brott,
    ja till lumpna handlingar."

  285. Det får Ryttmästaren säga i "Fadren".

  286. Suggestion förekommer
    även i "Fordringsägare"-

  287. -där Gustav framkallar
    ett epileptiskt anfall hos Adolf.

  288. Hjärnornas kamp är också formeln
    för enaktaren "Den starkare".

  289. Även i "Paria", som vi ser här.

  290. Men med enaktarna
    "Den starkare" och "Paria"-

  291. -var Strindberg i stort sett färdig
    med hjärnornas kamp och naturalismen.

  292. Hans författarskap tog andra rikt-
    ningar. Hans dramer efter "Inferno"-

  293. -innehåller färre uppgörelser
    genom dialog.

  294. I stället blir tendensen
    till monolog starkare.

  295. Huvudpersonernas kamp är inte mot
    en antagonist i samma fiktionsplan.

  296. I stället är det en kamp med Gud,
    som i "Till Damaskus"-

  297. -eller inom huvudpersonen själv.

  298. En annan variant,
    som han använde i historiedramerna-

  299. -är att huvudpersonerna reagerar på
    saker som sker utan deras förskyllan.

  300. Närmast idén om hjärnornas kamp
    kommer man i "Dödsdansen"-

  301. -där Strindberg gör ett återbesök
    i 1880-talets naturalism-

  302. -fast med religiösa förtecken.

  303. Efter de naturalistiska dramerna
    kommer en paus på sex år-

  304. -innan han började
    skriva dramatik igen.

  305. Efter att han skrivit "Inferno" 1897-

  306. -var det dags att ge dramatisk form
    åt "Inferno"-erfarenheten.

  307. Som namnet antyder är "Till Damaskus"
    ett omvändelsedrama.

  308. Titeln anspelar på Bibelns Saulus-

  309. -som på sin färd från Jerusalem till
    Damaskus för att förfölja kristna-

  310. -får en uppenbarelse och blir omvänd.

  311. Dramat handlar om Den okände-

  312. -en medelålders författare
    som anser sig illa behandlad.

  313. Han har förbrutit sig mot andra,
    och blir varse sin egen skuld.

  314. Personerna han möter
    är projektioner av hans samvete.

  315. Pjäsen är uppbyggd som ett
    vandringsdrama i ett själslandskap.

  316. I första scenen möter vi Den okände
    i gathörnet vid en kyrka.

  317. Huvudpersonen befinner sig
    mycket riktigt vid en skiljeväg.

  318. Han har dock en bit kvar att gå
    på syndens väg innan han blir omvänd.

  319. Han träffar Damen,
    som han befriar från hennes man.

  320. De kastas ut från ett hotell, han
    förbannar Gud i en scen vid havet-

  321. -och kommer som tiggare
    till Damens föräldrar.

  322. Omvändelsen i dramat blir bokstavlig-

  323. -då Den okände efter scenen
    i klosterasylen återvänder-

  324. -till exakt samma platser
    som tidigare, fast i omvänd ordning-

  325. -för att gottgöra sina försyndelser.

  326. I pjäsens slutscen finner vi åter
    Den okände i gathörnet.

  327. Damen är på väg in i kyrkan och
    uppmanar Den okände att följa med.

  328. "Nåja! jag kan ju alltid gå igenom.
    Men stanna gör jag inte!"

  329. Det är pjäsens slutreplik.

  330. "Till Damaskus" saknar dramatiska
    konflikter av klassiskt snitt.

  331. Den okände är dramats protagonist,
    men någon antagonist finns inte.

  332. Även om spelscener inte saknas,
    är inte Damen, Tiggaren eller Modren-

  333. -Den okändes kontrahent.

  334. I stället är det Den osynlige
    som huvudpersonen kämpar mot.

  335. Skildringen av verkligheten,
    inte den för åskådaren objektiva-

  336. -utan den för dramats centralgestalt
    subjektiva-

  337. -blev förebild för tysk expressionism
    åren runt första världskriget...

  338. ...och även
    för en författare som Franz Kafka.

  339. Här är urpremiären
    av "Till Damaskus"-

  340. -med Harriet Bosse som Damen
    och August Palme som Den okände.

  341. Med "Folkungasagan" 1899
    inledde Strindberg en svit dramer-

  342. -med motiv från svensk historia.

  343. På tre år tillkom
    inte mindre än åtta stycken.

  344. Liksom "Till Damaskus" är
    "Folkungasagan" en pjäs om lidande.

  345. Strindberg presenterar huvudpersonen,
    1300-talskungen Magnus Eriksson-

  346. -som en syndabock
    som drabbas av oförskyllt lidande.

  347. Sonen stämplar mot honom,
    hustrun är otrogen-

  348. -en biskop lyser honom i bann,
    och digerdöden drabbar landet.

  349. Allt detta för att Folkungaättens
    blodsskuld måste sonas.

  350. Efter "Folkungasagan" kom
    "Gustav Vasa" och "Erik XIV".

  351. I Gustav Vasa såg han en stark person
    medveten om vad han åstadkommit-

  352. -och orubblig i tron
    på rättvisan i sin maktutövning.

  353. En man som obönhörligt
    slår ned all opposition.

  354. Enligt Strindbergs "Inferno"-
    dramaturgi var han idealisk-

  355. -som huvudperson i ett drama
    om en man som kuvas av försynen-

  356. -och som slutligen,
    när han böjt sig, undfår nåden.

  357. Kungens sista ord sammanfattar
    hans moraliska seger över sig själv:

  358. "O Gud, du har straffat mig,
    och jag tackar dig!"

  359. Här ser vi Georg Blickingberg
    och Lars Hanson på Dramaten 1939.

  360. "Karl XII" är ett av Strindbergs
    mest personliga kungadramer.

  361. Precis som i de föregående
    straffas kungen för övermod.

  362. Men i "Karl XII" är inte lidandet
    förenat med botgöring.

  363. Pjäsen är fylld av drömlik symbolik.

  364. En saraband av Bach, spelad på fiol
    av en dvärg, är ledmotiv i pjäsen.

  365. Mardrömslika figurer
    kantar kungens väg mot undergången.

  366. Också över masscenerna vilar
    nåt drömartat och overkligt.

  367. Anders Ek i en uppsättning
    på Dramaten 1966.

  368. Med "Dödsdansen" från 1900
    återvände Strindberg-

  369. -till 1880-talets kärlekshat
    och äktenskapshelvete.

  370. Huvudpersonerna, artillerikaptenen
    Edgar och hans hustru Alice-

  371. -ska fira silverbröllop.
    Men äktenskapet är bottenfruset.

  372. De är bägge förbittrade
    över den uteblivna karriären.

  373. I 25 år har makarna plågat varandra
    som en del i den dagliga rutinen.

  374. De är hänvisade till varandra-

  375. -eftersom de bor isolerade
    på en befästningsö.

  376. När Kurt, en släkting från Amerika,
    kommer på besök bryts dödläget-

  377. -och 25 års bitterhet kommer i dagen.

  378. Men efter att striden lagt sig
    återgår allt till det gamla.

  379. "Dödsdansen" återknyter
    till de naturalistiska dramerna-

  380. -men här finns också
    mer drömska, drömspelsartade inslag.

  381. Det fängelseliknande tornrummet
    blir en metafor för jordelivet.

  382. "Det är jorden som är helvetet,
    detta med klokhet byggda fängelse"-

  383. -"där jag icke kan ta ett steg
    utan att giva sår åt andras lycka"-

  384. -"och där andra ej kan förbli
    lyckliga utan att tillfoga mig ont"-

  385. -heter det i "Inferno". Edgar
    och Alice är varandras fångvaktare.

  386. När Kurt erbjuder en möjlighet
    att bryta sig loss avvisar de honom.

  387. De föredrar sitt fängelse.

  388. Här är en bild från urpremiären
    på Intima teatern 1909-

  389. -med August Falk som Edgar.

  390. Örjan Ramberg i en sentida
    uppsättning på Dramaten 2007-

  391. -och så ser vi nacken
    på Stina Ekblad.

  392. I "Ett drömspel" från 1901
    är synen på tillvaron ännu mörkare.

  393. Guden Indras dotter
    kommer ner på jorden-

  394. -för att känna
    hur människorna har det.

  395. Hon får befria Officern
    i det växande slottet-

  396. -höra Affischören klaga över
    att inget blir som han tänkt sig-

  397. -se Officern förgäves
    vänta på sin Victoria-

  398. -och pröva äktenskapets plikter
    tillsammans med Advokaten.

  399. I Skamsund ser hon människor
    behandlas med pinoredskap-

  400. -därför att de fått
    vällevnadssjukdomar.

  401. I Fagervik mittemot ser hon
    hur öns mest avundade är blind.

  402. Hon får också se Officern
    tvingas sitta i skolbänken-

  403. -utan att kunna svara på
    hur mycket 2 x 2 är.

  404. Med Diktaren hör hon
    i Fingalsgrottan Vindarnas klagan.

  405. När den hemlighetsfulla dörren
    med fyrväpplingen öppnas-

  406. -ser hon representanter
    för de fyra fakulteterna-

  407. -råka i luven på varandra
    om världsgåtans lösning.

  408. I pjäsens slut tar hon med sig
    Diktarens klagoskrift-

  409. -in i det växande slottet,
    som börjar brinna.

  410. På slottets tak slår blomknoppen ut
    till en jättelik krysantemum.

  411. Det genomgående temat i pjäsen
    är lidande.

  412. "Det är synd om människorna,"
    upprepar dottern som ett ledmotiv.

  413. Dottern, Portvakterskan,
    Advokaten och Diktaren-

  414. -representerar
    det ställföreträdande lidandet.

  415. Andra är omedvetna, som Officern.

  416. Förordet till pjäsen är nästan lika
    berömt som pjäsen själv:

  417. "Författaren har i detta drömspel
    i anslutning till 'Till Damaskus'"-

  418. -"sökt härma drömmens osamman-
    hängande men skenbart logiska form."

  419. "Allt kan ske, allt är möjligt.
    Tid och rum existera icke."

  420. "På en obetydlig verklighetsgrund
    väver inbillningen nya mönster:"

  421. "En blandning av minnen,
    upplevelser, fria fantasier"-

  422. -"orimligheter och improvisationer."

  423. "Personerna klyvas, fördubblas,
    dubbleras, dunsta av, förtätas"-

  424. -"flyta ut, samlas."

  425. Men ett medvetande står över alla.
    Det är drömmarens".

  426. Trots titeln är pjäsen
    ingen gestaltning av en dröm.

  427. "Ett drömspel" har ingen som drömmer.

  428. Pjäsen skildrar livet som en dröm.

  429. Stycket är en allegori
    över livet och dess villkor-

  430. -och samtidigt en klagosång och bön.

  431. Från drömmen lånar Strindberg formen.

  432. Han låter tablåer
    glida över i varandra-

  433. -genom att föremål ändrar betydelse.

  434. En lind blir en klädhängare
    på ett advokatkontor-

  435. -för att sedan bli
    en kandelaber i kyrkan.

  436. Till Richard Bergh
    skriver Strindberg:

  437. "Det var skioptikonbilder
    jag gav Dig från Furusund!"

  438. "Förvandlingsbilder, 'dissolving
    views'! Men så är väl hela livet."

  439. Här ser vi en uppsättning på Dramaten
    1955 i regi av Olof Molander.

  440. Också Molander, från Göteborg 1947.

  441. Här ser vi diktaren
    i Strindbergsmask.

  442. Det var vanligt under en lång period,
    så att folk skulle förstå-

  443. -vem som var drömmaren och diktaren.

  444. En uppsättning av Ingmar Bergman med
    Max von Sydow i Malmö på 1950-talet.

  445. Här är också Bergman, från 1970,
    med Allan Edwall som advokaten-

  446. -och Malin Ek som Dottern.

  447. Och en uppsättning från 1994
    på Dramaten, i regi av Robert Lepage.

  448. Sent i livet
    förverkligade Strindberg en dröm-

  449. -om en egen teater
    för sin ospelade dramatik.

  450. Hösten 1907 öppnade
    Intima teatern i Stockholm-

  451. -med Max Reinhardts
    Kammerspiele i Berlin som förebild.

  452. För den här scenen skrev han
    under våren 1907 fyra kammarspel:

  453. "Oväder", "Brända tomten",
    "Spöksonaten" och "Pelikanen".

  454. För Strindberg innebar
    "kammarspel" kammarmusikens idé-

  455. -överförd på dramat:

  456. "Litet motiv, utförligt behandlat,
    få personer, stora synpunkter"-

  457. -"fri fantasi, men byggd
    på observation, upplevelse"-

  458. -"väl studerat,
    enkelt men inte för enkelt."

  459. "Ingen stor apparat,
    inga överflödiga bipersoner"-

  460. -"inga femaktare eller gamla
    maskiner, inga utdragna helaftnar."

  461. För att understryka
    den musikaliska karaktären-

  462. -gav han pjäserna opusnummer.

  463. Kammarspelen utspelar sig i hus där
    det finns nåt gömt i trossbottnarna.

  464. "Oväder" handlar om en äldre herre
    som försöker finna ro-

  465. -i ett fashionabelt bostadshus.

  466. Han småpratar med Konditorn
    som har sin affär i huset-

  467. -och spelar schack med sin bror.

  468. En sångare flyttar in i våningen
    ovanför med hustru och barn.

  469. Sångaren rymmer med Konditorns dotter
    och tar barnet med sig.

  470. Den övergivna frun
    visar sig vara Herrns förra fru-

  471. -som nu ber Herrn om hjälp.
    Dottern och barnet kommer tillbaka-

  472. -men sångaren
    har försvunnit för gott.

  473. Händelserna ackompanjeras
    av ett åskväder.

  474. När pjäsen slutar
    är urladdningen över, luften rensad-

  475. -och höstens första lykta kan tändas.

  476. Det här är Max Reinhardts
    uppsättning på Kammerspiele-

  477. -med Gertrud Eysoldt som Hustrun.

  478. "Spöksonaten"
    är Opus III av kammarspelen.

  479. Det är kanske det märkvärdigaste
    av Strindbergs pjäser.

  480. Med sin växling mellan fantastik och
    realism och med sitt persongalleri-

  481. -är "Spöksonaten" en utmaning
    för skådespelare och regissörer.

  482. Persongalleriet är fantastiskt,
    med vampyrer, spöken och mumier.

  483. Idel mardrömsgestalter
    i olika stadier av förfall.

  484. Till pjäsens mest fantasieggande
    personer hör Hummel och Mumien-

  485. -Hummels före detta älskarinna.

  486. Hummel är dramats motor,
    en åttioårig krympling-

  487. -som beskrivs som ockrare,
    människotjuv och vampyr.

  488. Mumien är en förtorkad papegoja
    instängd i en garderob-

  489. -galen men plötsligt
    drabbad av klarsyn.

  490. Hummels förlängda arm är Studenten,
    ett godhjärtat söndagsbarn-

  491. -som under pjäsens gång
    blir alltmer cynisk.

  492. Han åtrår Fröken, som är så vacker
    och oåtkomlig i sitt hyacintrum.

  493. I "Spöksonaten" finns ingen
    hederlighet och sanningen dödar.

  494. Ingen är det han synes vara.

  495. Välgöraren Hummel
    är en maktlysten utsugare.

  496. Den adlige Översten är i själva
    verket en före detta betjänt.

  497. Mumien är ingen mumie. Den åtråvärda
    Fröken är dödssjuk, o.s.v.

  498. Här ser vi en avklädningsscen i Berg-
    mans uppsättning från Dramaten 1973-

  499. -med Toivo Pawlo som Hummel-

  500. -och Anders Ek som blir avklädd
    inpå bara stålkorsetten som Översten.

  501. Här ser vi Opus IV av kammarspelen,
    "Pelikanen"-

  502. -i en uppsättning på Intima teatern
    1907. Den pjäsen invigde teatern.

  503. Hösten 1908 skrev Strindberg tre
    femaktsdramer om svensk historia:

  504. "Siste riddaren", "Riksföreståndaren"
    och "Bjälbo-Jarlen".

  505. På grund av konkurrensen från hans
    egna historiedramer spelas de sällan.

  506. Det sista dramat han skrev
    är "Stora landsvägen", 1909.

  507. Det är ett vandringsdrama
    i sju stationer.

  508. Dramat saknar egentliga konflikter-

  509. -och är närmast en lyrisk monolog
    med insprängda scener.

  510. Huvudpersonen är Jägaren-

  511. -som vandrar bland snöiga alper
    på jakt efter sin själ-

  512. -som han har förlorat
    bland människorna.

  513. Han återvänder ner och blir
    invecklad i olika situationer.

  514. Här finns en parallell till
    "Ett drömspel" med Indras dotter-

  515. -som blir invecklad
    i olika situationer.

  516. I en scen vid krematoriet möter
    Jägaren Japanen från Hiroshima-

  517. -som vill dö i en renande eld.

  518. Vid sidan av satir
    som verkar obegriplig i dag-

  519. -finns också vackra passager
    med stor poetisk skönhet.

  520. Jag tänkte faktiskt avsluta-

  521. -med slutmonologen
    ur "Stora landsvägen".

  522. Jägarens slutmonolog.

  523. "Om blott en syn,
    jag vill dig återse"-

  524. -"från snövit höjd, i glasklar luft,
    hos eremiten."

  525. "Där jag stannar,
    och väntar ut befrielsen!"

  526. "Han ger mig väl en grop
    inunder vita kalla täcket"-

  527. -"och ritar sen i snön
    en flyktig inskrift:"

  528. "Här vilar Ismael, Hagars son"-

  529. -"som en gång benämndes Israel
    emedan han fått kämpa kamp med Gud"-

  530. -"och släppte icke striden
    förrän nedlagd"-

  531. -"besegrad av hans allmakts godhet.

  532. "O evige! Jag släpper ej din hand,
    din hårda hand, förrn du välsignat!"

  533. "Välsigna mig, din mänsklighet,
    som lider av din livsens gåva!"

  534. "Mig först, som lidit mest"-

  535. -"som lidit mest av smärtan
    att icke kunna vara den jag ville!"

  536. Tack för uppmärksamheten.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Strindbergs dramatik på scenen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Publiken var inte redo för det fräna språket och sexscenerna. Idag är Fröken Julie en av världens mest kända dramer. Och det är främst som dramatiker August Strindberg gjort sig internationellt känd. Erik Höök, intendent på Strindbergsmuséet, berättar om dramatikern Strindberg. Inspelat i Karlstad i mars 2010. Arrangörer: Karlstads pensionärsuniversitet och Folkuniversitetet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Dramatik, Dramatiker, Litteraturvetenskap, Strindberg, August, 1849-1912, Svensk litteraturhistoria, Svenska författare, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stora Strindbergdagen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stora Strindbergdagen

Strindbergs dramatik på scenen

Publiken var inte redo för det fräna språket och sexscenerna. Idag är Fröken Julie en av världens mest kända dramer. Och det är främst som dramatiker August Strindberg gjort sig internationellt känd. Erik Höök, intendent på Strindbergsmuséet, berättar om dramatikern Strindberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stora Strindbergdagen

Musiken i Strindbergs dramatik

Musiken var ständigt närvarande i August Strindbergs liv. Han samlade ofta sina vänner i sitt hem för musikaftnar. De kallade sig Beethovengubbarna, och de lyssnade, åt och drack. Musiken var också en viktig del i hans dramatik. Strindbergsmuséets chef Stefan Bohman berättar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stora Strindbergdagen

Strindbergs äktenskap i litteraturen

Kvinnohatare eller inte? Ett vanligt misstag är att sätta Strindbergs åsikter i dagens sammanhang, säger Camilla Larsson, intendent på Strindbergsmuséet. Men att han såg kvinnan som underlägsen mannen verkar vara ett faktum. Relationerna gick åt skogen, men de genererade en hel del litteratur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stora Strindbergdagen

August Strindberg och Selma Lagerlöf

Erik Höök, intendent på Strindbergsmuséet, berättar om August Strindbergs och Selma Lagerlöfs relation. När Lagerlöf tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909 sägs Strindberg ha blivit rasande, precis som många andra män. Men ogillandet mellan de båda författarna var ömsesidigt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stora Strindbergdagen

Strindberg som radikal, fredsvän och europé

August Strindberg var bosatt utomlands under en tredjedel av sitt verksamma liv, bland annat i Frankrike, Tyskland och Österrike. Han hade ett komplicerat förhållande till Sverige och led stundtals av svår hemlängtan. Stefan Bohman, chef på Strindbergsmuséet, berättar om europén Strindberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stora Strindbergdagen

Strindberg som målare och fotograf

Camilla Larsson, intendent på Strindbergsmuséet, berättar om målaren och fotografen Strindberg. Han litterära produktion omfattar ungefär 120 verk, men även som bildkonstnär var han produktiv och har gjort sig internationellt känd.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Minoritetspolitik på ungas villkor

Återuppliva språket

Birgitta Rantatalo identifierar och registrerar ortnamn på meänkieli för att sprida information om språket och för att inte gå miste om kunskapen om ursprungsnamnen på flera orter och platser i Tornedalen. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 29 mars 2014. Arrangör: Sverigefinländarnas delegation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Både innanför och utanför

I exilen vinner man himlen men förlorar jorden. Så säger författaren Ma Jian vars böcker är förbjudna i Kina. Både han och den hyllade Yiyun Li har valt att leva utanför hemlandet. De resonerar kring dagens Kina och hur skrivandet påverkas av att se på sitt land på avstånd.

Fråga oss