Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Forskare vid Lunds universitet föreläser om olika ämnen. Inspelat den 29 februari och den 1 mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser: Gatukonst - vad är det?Dela
  1. I dag ger jag en introduktion
    till gatukonst.

  2. Det finns många sätt
    att presentera fenomenet på.

  3. Jag kan tala om hur gatukonsten har
    flyttat in i gallerier och museer-

  4. -eller
    att gatukonstnärerna använder nätet-

  5. -som sin främsta distributionskanal
    i stället för gatan.

  6. Jag skulle också kunna prata
    om de juridiska aspekterna-

  7. -och om hur gatukonst ofta betraktas
    som vandalisering.

  8. Några av dessa aspekter
    kommer jag att ta upp-

  9. -men framför allt fokuserar jag
    på gatukonstens effekt-

  10. -på vårt sätt att se
    och använda offentliga platser.

  11. När jag pratar med människor
    om gatukonst-

  12. -är det många
    som förknippar det med graffiti.

  13. Det är också den form av gatukonst
    som vi möter allra oftast-

  14. -och som många känner igen.

  15. Många människor ser gatukonst
    som vandalisering snarare än konst.

  16. Det beror på ett historiskt stigma
    som konstformen bär med sig-

  17. -från 1970-talets New York-

  18. -där den sågs som ett symptom
    på sociala problem.

  19. Det är vanligt
    att människor inte ens ser graffitin.

  20. Den har blivit ett bakgrundsbrus
    i det offentliga rummet.

  21. Man översköljs av intryck hela tiden-

  22. -att vi måste vi filtrera bort allt
    som inte är relevant just då.

  23. Därför faller graffitin ofta
    i bakgrunden.

  24. Man lägger oftast märke till
    iögonenfallande graffiti-

  25. -som det är omöjligt att undgå.

  26. Den här intressanta bilden
    tog jag härom dagen.

  27. Den visar graffiti på ett tåg-

  28. -och dessutom gul och svart tejp.

  29. Det tillhör inte själva graffitin.

  30. Det är svart-gul tejp-

  31. -som tågbolaget har satt upp.

  32. Den här bilden visar
    en strid om det offentliga rummet.

  33. Tejpen ska visa oss
    att graffitin inte hör dit-

  34. -inte är önskvärd
    och inte kan tolereras.

  35. Myndigheterna återerövrar
    det offentliga rummet med tejpen.

  36. De visar att de har kontrollen
    och att ordningen ska återupprättas.

  37. Det händer att tejpen
    sitter kvar länge innan nåt händer-

  38. -men den demonstrerar
    maktens närvaro.

  39. Graffiti kan vara
    både intressant och vacker.

  40. Men människors negativa inställning
    till graffitin är inte helt ogrundad.

  41. Den här graffitin
    är samma som på den förra bilden-

  42. -men sedd från tågets insida.

  43. Här ser vi en familj.
    Det är lite otydligt-

  44. -för jag har dolt ansiktena
    för att kunna visa bilden.

  45. Jag satt bredvid den här familjen.
    De hade bokat de här platserna.

  46. De skulle ut på en lång resa,
    och barnen såg inget genom fönstret.

  47. De var väldigt irriterade.

  48. Det här är ett exempel på
    att graffitin kan vara...

  49. ...ett irritationsmoment
    för människor.

  50. Det historiska stigmat är inte allt.

  51. Det finns även praktiska skäl till
    att graffitin anses som ett problem.

  52. Graffiti är ett exempel på
    konstuttryck i det offentliga rummet.

  53. Men som vi ser på den här graffitin-

  54. -från P-huset Anna i Malmö-

  55. -betraktas graffiti och gatukonst
    ofta som två skilda saker-

  56. -av gatukonstnärer
    och graffitimålare.

  57. Min forskning handlar om gatukonst-

  58. -och jag är inte alls inriktad
    på graffiti.

  59. Jag vill visa några exempel
    på andra konstnärliga uttryck.

  60. Det första är klistermärket-

  61. -en bit papper eller plast
    med klister på ena sidan.

  62. De flesta av er känner nog till det.

  63. Här ser vi ett klistermärke
    föreställande en sminkad dr Phil-

  64. -samt en liten röd gubbe
    upp i vänstra hörnet.

  65. Båda är exempel på klistermärken.

  66. Klistermärken tillverkade i förväg,
    och inte på plats.

  67. De behöver bara fästas,
    så det går snabbt-

  68. -och är relativt riskfritt.
    Målad graffiti är mer permanent-

  69. -men ett klistermärke
    kan lätt tas bort.

  70. Därför ses det ofta
    som en annan typ av vandalisering.

  71. Ett annat exempel är schablonen.

  72. Man tar en bit papper, plast
    eller kartong och skär ut hål i den.

  73. Sedan sprejar man färg i hålen.

  74. Vissa kallar det graffiti. Renodlade
    graffitimålare håller inte med.

  75. På schablonen använder man-

  76. -i det här fallet två lager färg,
    ett vitt och ett svart.

  77. Verket skapas på plats-

  78. -och går snabbare än figurativ
    graffiti, som målas på fri hand.

  79. Själva schablonen skärs ut hemma,
    så konsten är delvis förtillverkad.

  80. Med schabloner skapar man enkelt
    figurativ konst, som en människa.

  81. Eftersom verket inte helt och hållet
    är tillverkat på plats-

  82. -finns det många graffitikonstnärer
    som målar på fri hand-

  83. -som anser schabloner är fusk
    som de inte respekterar.

  84. Den här typen av gatukonst,
    som klistermärken och schabloner-

  85. -är inte välkomna på graffitiväggar.

  86. Här är en laglig vägg
    i Bergen i Norge.

  87. Det kanske är svårt att se-

  88. -men de svarta märkena
    kommer från en schablonmålning-

  89. -som har målats över med graffiti.

  90. I New York pratade jag med
    en graffitimålare vid en laglig vägg.

  91. Jag frågade honom...

  92. ...hur han såg
    på användandet av schabloner.

  93. Han blev faktiskt lite förolämpad
    av den frågan.

  94. Han såg det som självklart
    att såna uttryck-

  95. -inte var acceptabla på den väggen.

  96. Men gatukonst och graffiti
    delar utrymme.

  97. Att formellt skilja
    mellan begreppen är komplicerat.

  98. Det hinner jag inte gå in på i dag.

  99. Men en viktig distinktion,
    vilket den här bilden visar-

  100. -är att graffitin är
    ett internt språk i graffitivärlden.

  101. Gatukonst är
    en öppnare kommunikationsform.

  102. Gatukonst är lättare att ta till sig
    jämfört med graffitin.

  103. I det här exemplet-

  104. -ser vi till vänster en paste up
    föreställande en man.

  105. En paste up
    är en pappersbild som fästs med lim-

  106. -ungefär på samma sätt
    som när man sätter upp tapeter.

  107. Bilden sitter bredvid ett fönster
    täckt med graffititaggar.

  108. Figuren är lätt
    att identifiera sig med.

  109. När vi ser en mänsklig gestalt
    kan vi relatera till den.

  110. Taggarna, som de vi ser här-

  111. -uppfattas ofta
    som meningslöst klotter.

  112. Men inom graffitivärlden
    äger de en innebörd-

  113. -som vi andra
    inte har direkt tillgång till.

  114. Taggarna kan förstås också ses
    som estetiska objekt.

  115. Jag ser en koppling
    mellan taggar och kalligrafi.

  116. Men det förbiser vi ofta när vi
    rör oss i det offentliga rummet.

  117. Gatukonsten påverkar alltså
    vår uppfattning-

  118. -och vårt sätt att utnyttja
    ett offentligt rum.

  119. Vad menar jag med detta?
    Som illustration tog jag med en bild-

  120. -som jag tog på vägen till mataffären
    nära mitt hem i Malmö.

  121. Jag råkade se det här konstverket.

  122. Det är
    en grupp schablonmålade nycklar-

  123. -som syns på marken.

  124. Jag blev tillfälligt förvirrad-

  125. -för när jag oförhappandes
    råkade se verket-

  126. -trodde jag att det var riktiga
    nycklar och undrade vad som hänt.

  127. Sen insåg jag att de var ditmålade
    och blev förtjust.

  128. Nycklarna drog min uppmärksamhet-

  129. -till den låsta dörren
    som finns precis vid nyckelbilderna.

  130. Jag hade gått samma väg
    många gånger utan att märka dörren.

  131. Jag började undra vad som fanns
    bakom den och alla andra dörrar.

  132. Varför är de låsta,
    och varför får jag inte gå in?

  133. Vem har tillåtelse att gå in,
    och varför?

  134. Jag började betrakta min miljö
    som en plats att utforska.

  135. Världen blev något
    som man kunde upptäcka.

  136. Verket visade...

  137. Jag blev medveten om en sida
    av staden som var helt ny för mig.

  138. Jag var nyinflyttad i Malmö-

  139. -och hade inte sett så mycket
    gatukonst i staden tidigare.

  140. Inte jämfört med Köpenhamn,
    där jag bodde tidigare.

  141. Men när jag hade upptäckt nycklarna
    började jag se fler konstuttryck-

  142. -i närheten av mitt hem
    och i min lokala miljö.

  143. Det här är ett exempel.

  144. Det här är inga riktiga
    övervakningskameror.

  145. De är tillverkade av trä
    och elkablar.

  146. När dessa konstnärliga uttryck
    fångar vår uppmärksamhet-

  147. -dras vi ut från vardagen.

  148. Det offentliga rummet
    som vi rör oss i-

  149. -förvandlas från en plats
    där man bara förflyttar sig-

  150. -till en plats för upptäckter.

  151. Gatukonstverk är temporära,
    dock inte det här.

  152. Men ofta försvinner gatukonstverk
    väldigt snabbt-

  153. -så gatubilden förändras hela tiden.

  154. Vi kan inte vara säkra på
    hur det ser ut om en timme.

  155. Det innebär
    att utforskandet aldrig tar slut.

  156. Om man låter sig fångas...

  157. ...och ser världen
    ur det här perspektivet-

  158. -kan man bli mer medveten
    i sitt utforskande.

  159. Själv letar jag aktivt
    efter konstverk att fotografera-

  160. -och använda
    i föredrag eller artiklar.

  161. Men man kan också börja tänka
    på mer grundläggande frågor-

  162. -som reglerna
    i det offentliga rummet.

  163. Vem har tillåtelse att göra vad,
    och varför just de och ingen annan?

  164. Gatukonsten kan då göra allmänheten
    mer kritisk, anser jag.

  165. Och en kritisk allmänhet
    är demokratins grundpelare.

  166. Så blir det offentliga rummet
    en plats för utforskande-

  167. -eller en plats för handlande,
    om man vill skapa egna konstverk.

  168. Den som får en ny syn på det
    offentliga rummet genom gatukonsten-

  169. -kan också börja upptäcka
    andra saker.

  170. Det här är en anslagstavla i Paris
    med slumpmässiga revor.

  171. Det är
    inget medvetet konstnärligt verk-

  172. -men ändå
    ett kraftfullt estetiskt uttryck.

  173. Jag funderar på
    att kalla det "slumpkonst".

  174. Det är ett passande namn
    för ett verk som ingen har skapat.

  175. Jag själv tog förstås bilden-

  176. -men uttrycket fanns där redan,
    skapat av en slump-

  177. -genom att människor
    har satt upp affischer i många lager.

  178. Det här är vanligt
    i vår vardagsmiljö.

  179. Den är full av vackra ting
    som vi vanligtvis förbiser.

  180. Här ser vi ett avtryck av
    ett nedfallet löv på trottoaren.

  181. Lövet låg där ett tag
    och började multna.

  182. Och det lämnade efter sig ett märke.

  183. Vi brukar inte lägga märke till det-

  184. -trots att de är små underverk.

  185. Jag talar inte bara
    om sanktionerad konst-

  186. -utan om att lägga märke
    till detaljer i vardagslivet.

  187. Det är de tillsammans
    som utgör helheten.

  188. Med detta perspektiv-

  189. -kan bakgrundsbruset
    få en ny betydelse.

  190. Ett exempel
    är den bakgrund jag har använt.

  191. Det är en graffitidetalj
    från ett tågfönster.

  192. Familjens irritationsmoment
    kan bli riktigt vackert.

  193. Min slutsats är att gatukonsten-

  194. -kan leda till en kritisk syn
    på det offentliga rummet-

  195. -och göra att vi uppskattar
    vardagens detaljer.

  196. Med tiden kanske
    ett sådant här uttryck-

  197. -kan bli något
    vi ser som njutbart och vackert.

  198. Det var allt för mig. Några frågor?

  199. Kan du kort beskriva de kriterier-

  200. -som gör
    vissa gatukonstnärer erkända-

  201. -medan andra anses illegala
    och tvingas gömma sig?

  202. Om konstverket är beställt
    är det självklart erkänt.

  203. Men många gatukonstnärer
    arbetar ändå i det fördolda.

  204. Det finns många sociala skäl
    till det.

  205. Gatukonst är till sin natur...

  206. ...illegal och icke sanktionerad
    från början.

  207. Och trots att gatukonsten
    har blivit allt mer kommersialiserad-

  208. -anses den fortfarande som illegal.

  209. Även om konstverken är beställda-

  210. -vill gatukonstnärerna
    oftast inte offentliggöra det.

  211. Det är svårt att skilja mellan icke
    sanktionerade och beställda verk.

  212. Man måste fråga konstnären
    eller fastighetsägaren-

  213. -för att få reda på
    om verket var beställt.

  214. Det handlar inte
    om verkets inneboende egenskaper.

  215. Om man ser att verket är oavslutat-

  216. -har konstnären
    troligtvis jagats på flykten.

  217. Men annars är det svårt att bedöma
    enbart genom att betrakta verket.

  218. Har jag besvarat din fråga? Bra.

  219. Hur är det med
    konstnären Barbara Krugers verk?

  220. Hon satte upp affischer med slogans
    som "I shop, therefore I am".

  221. Är det gatukonst?

  222. Jag vet inte
    om jag skulle kalla det gatukonst...

  223. Men många som intresserar sig
    för gatukonst-

  224. -skulle betrakta henne...

  225. ...inte som gatukonstnär
    i vår mening-

  226. -men som en föregångare
    till den samtida gatukonströrelsen.

  227. Hon är erkänd,
    åtminstone bland samlare-

  228. -alltså samlare av gatukonst.

  229. Var hamnar gatukonstnärerna
    till sist?

  230. Fortsätter de,
    går de vidare till reklambranschen-

  231. -eller blir de
    "konventionella" konstnärer?

  232. Många av dem är ganska unga.

  233. Allt du nämnde.
    Några tröttnar och slutar.

  234. Andra arbetar med reklam.

  235. Många av
    de mest kända gatukonstnärerna-

  236. -arbetar med grafisk formgivning.
    Det kanske börjar som en sidogrej-

  237. -men sedan
    får de ställa ut på galleri-

  238. -och då slutar de
    med grafisk formgivning.

  239. Det går inte att ge...

  240. ...ett exakt svar på den frågan.
    De arbetar med allt möjligt.

  241. Det beror på deras konstkarriär,
    om de gillar att arbeta på gatan-

  242. -och om huruvida
    de blir gripna och bötfällda.

  243. Folk börjar och slutar
    av alla möjliga skäl.

  244. Men många gatukonstnärer har
    med framgång ställt ut på gallerier.

  245. Vi ser också allt fler
    som börjar med gatukonst-

  246. -just för att bli upptäckta
    av gallerierna.

  247. De ser det som en genväg
    till utställningarna-

  248. -jämfört med att gå på konstskola.

  249. Fast många gatukonstnärer
    går konstutbildningar också.

  250. Översättning: Malin Hedlund
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Gatukonst - vad är det?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gatukonst kan vara intressant och vacker men kan också störa gatubilden och reta upp människor, både av praktiska och estetiska skäl. Det säger Peter Bengtsen, forskare i kulturvetenskap vid Lunds universitet. Han förklarar skillnader och likheter mellan graffiti och gatukonst och ger exempel på olika typer av gatukonst. Han menar att gatukonst kan bidra till medborgarnas reflektion och till mer demokrati. Inspelat i februari 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Måleri och skulptur
Ämnesord:
Gatukonst, Graffiti, Konst, Konsthistoria, Otraditionella konstformer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Gatukonst - vad är det?

Peter Bengtsen, forskare i kulturvetenskap vid Lunds universitet, förklarar skillnader och likheter mellan graffiti och gatukonst och ger exempel på olika typer av gatukonst. Han menar att gatukonst kan bidra till medborgarnas reflektion och till mer demokrati.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Att använda språket konstruktivt

Anders Sigrell, retorikprofessor vid Lunds universitet, ger olika infallsvinklar på retorik, ett ämne som har flera tusen års historia; det härstammar ända från 400-talet f Kr. Retoriken kan få oss att fundera över hur vi väljer, både som talare och lyssnare, och få oss att använda språket mer konstruktivt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Ekonomiska kriser går i cykler

Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, berättar om vad han kallar för den globala ekonomins fyrtioårskriser. Ekonomiska kriser har kantat vägen för utvecklingen av det moderna samhället, de är en del av den ekonomiska tillväxten.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Globaliseringen av ekonomin

Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, säger att vi aldrig tidigare har levt i en värld som är så ekonomiskt integrerad. Den ekonomiska globaliseringen har i stort varit gynnsam för världen och också för Sverige, men det finns vinnare och förlorare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning

Robert Willim är lektor i etnologi och ger en föreläsning om kulturell återanvändning i bild och ljud. Han berättar bland annat om att man på 1800-talet använde tekniker med speglar som bidrog till att ge fotografier en viss sorts färg. Det här kunde anses "förfalska naturen" och kritiserades på samma sätt som filter i sociala medier för bilder. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.

Fråga oss