Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Forskare vid Lunds universitet föreläser om olika ämnen. Inspelat den 29 februari och den 1 mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser: Att använda språket konstruktivtDela
  1. Jag är professor i retorik
    och då borde man kunna ge-

  2. -en ganska tydlig
    definition av vad retorik är.

  3. Men det är inte så enkelt.

  4. Här i Lund
    ligger för tillfället forskningen...

  5. Fokus för retorikforskningen ligger
    på retorik som undervisningskonst:

  6. Retorikens didaktik
    och didaktikens retorik.

  7. Retorik som ämne
    uppstod på 400-talet före Kristus.

  8. Det är ingen slump att retorik
    och demokrati uppstod samtidigt-

  9. -när det inte var
    det nakna våldet eller tvånget-

  10. -som bestämde
    valet av gemensam handlingsväg.

  11. Man måste övertyga ett folkflertal
    om det bästa alternativet.

  12. Då uppstod behovet av att lära sig
    tala och skriva konstruktivt-

  13. -eller i alla fall effektivt.

  14. Retorik uppstod ur en önskan att lära
    sig tala och skriva konstruktivt.

  15. Studieobjektet
    för retorik är kommunikation.

  16. Själva ordet kommunikation
    kommer från latinets "communicare"-

  17. -som har grundbetydelsen
    "att göra gemensam".

  18. Vi känner igen det från kommun-

  19. -en indelning
    för gemensamma angelägenheter-

  20. -eller kommunism, en ideologi
    där man ska äga gemensamt-

  21. -eller kommunion i kyrkan,
    där man blir ett med gudomen.

  22. Kommunikationsstudier
    är studiet av hur en sändare-

  23. -i en kommunikationssituation gör
    en tanke gemensam med en mottagare.

  24. Man kan studera kommunikation
    ur en mängd infallsvinklar.

  25. Man kan studera det ur fonetisk
    infallsvinkel. Vilka ljud används?

  26. PTK - BDG. Skillnaden
    mellan tonande och tonlösa klusiler-

  27. -är en skillnad
    mellan danskt och svenskt uttal.

  28. Här finns en avdelning som studerar
    kommunikation ur den infallsvinkeln.

  29. Man kan studera kommunikation
    ur en språksociologisk infallsvinkel.

  30. Vilka register
    har olika grupperingar i samhället?

  31. Olika åldersgrupper talar olika.
    Vi talar olika i olika landsändar.

  32. Yrkesgrupper talar olika.
    Man kan studera kommunikation...

  33. Retorikens infallsvinkel
    på kommunikation är påverkan.

  34. Hur språk används för att påverka.
    "Persuasio" på latin.

  35. Det är kul. När "persuasio"
    översattes till svenska-

  36. -fick vi två ord,
    både "övertyga" och "övertala".

  37. Övertyga
    handlar om åsikter och attityder.

  38. Övertala handlar om handlingar. Det
    kan vara positivt att bli övertalad.

  39. Men att det är det som är
    skillnaden visas av att man kan säga:

  40. "Jag blev övertalad att gå på bio,"
    men inte "övertalad att tro på Gud."

  41. Det knastrar lite i huvudet då.

  42. Nu skulle vän av ordning kunna säga:

  43. "Nu får du ge dig. Säger du
    att vi i svenskan har två termer?"

  44. "Svenskan är ett förhållandevis
    ordfattigt språk med 175 000 ord."

  45. "Har vi två termer där antikens
    kulturspråk bara har en term?"

  46. Det stämmer inte.
    På latin finns ju också "convincere".

  47. "Convincere" känner vi igen
    från engelskans "convince".

  48. Ja, det stämmer. Men om vi
    tittar i retoriska kanoniska texter-

  49. -i Cicero, Quintilianus, Ad Herenium-

  50. -så används inte
    "convincere" i någon-

  51. -för att tala om målet med retorisk
    aktivitet. Bara "persuasio" används.

  52. Jag har roat mig
    med att försöka ta reda på varför.

  53. Kollar man vad orden betyder...
    Alla ord berättar ju en historia.

  54. Kollar man vad orden betyder,
    visar det sig att "persuasio"-

  55. -har som ordstam protolatinets
    "suado", som betyder socker.

  56. Med ett verbaliseringsprefix
    betyder "persuasio" att sockra något-

  57. -att göra det så sött att mottagaren
    vill ha det. Det låter manipulativt.

  58. Men alternativet, "convincere",
    vad har det som ordstam?

  59. Nån kanske kommer ihåg
    Caesars "Veni, vidi, vici"?

  60. Ordstammen är alltså
    "att segra". "Convincere"-

  61. -betyder ordagrant
    att besegra någon, att tvinga någon.

  62. Om det är alternativet
    är det betydligt mer manipulativt-

  63. -än "persuasio".

  64. Framför allt visar det
    sambandet retorik-demokrati.

  65. Retorik
    är att hitta russinet i bullen-

  66. -lyfta fram fördelarna
    med ett förslag så att mottagarna-

  67. -kan förstå varför
    det är ett bra alternativ att välja.

  68. Ja...

  69. Det finns som sagt
    många olika retorikdefinitioner.

  70. Världens mest spridda definition
    är av Aristoteles.

  71. Som av en händelse har vi här
    på universitetet i övermorgon-

  72. -ett symposium med anledning av
    att Aristoteles "Retoriken"-

  73. -för första gången
    har översatts till svenska. Ja.

  74. I "Retoriken"
    definierar Aristoteles retoriken som:

  75. "Konsten att vad det än gäller finna
    det som är bäst lämpat att övertyga."

  76. Det är en definition som har fokus på
    hur man ska hitta russinet i bullen.

  77. Andra spridda definitioner
    är Lennart Hellspongs-

  78. -som i boken "Konsten att tala"-

  79. -definierar retorik som "konsten att
    lösa problem med hjälp av språket."

  80. En annan rolig definition
    slår Maria Wolrath ett slag för-

  81. -i "Finns det genvägar till klokhet?
    Retorik som konsten att överväga".

  82. Utgångspunkten
    är att vi tänker med hjälp av språk.

  83. Retorik hjälper oss
    välja språk, alltså kan retorik-

  84. -hjälpa oss att tänka bättre.

  85. Den definition
    som jag vill slå ett slag för är:

  86. "Retorik: konsten
    att välja språk konstruktivt."

  87. Och...

  88. Alla de här definitionerna
    är ju lite lika.

  89. Alla definitioner
    handlar om språk och påverkan.

  90. Men lite skillnad blir det.
    Kurt Johannesson hade en metafor-

  91. -om en staty i ett mörkt rum,
    som man lyser på med en ficklampa.

  92. När man lyser från ett annat håll
    blir det andra saker som framträder.

  93. Lite skillnad
    blir det på de här definitionerna.

  94. En sån sak är...just konsten
    att välja språk konstruktivt.

  95. Konstruktivt är ett värdeladdat ord.

  96. Om nåt är konstruktivt är det bra.

  97. Det lyfter därmed fram
    sambandet retorik-etik.

  98. Det handlar om övertyga/övertala
    och "persuasio"/"convincere".

  99. Att vi har
    ett ansvar för våra språkval.

  100. Att det finns
    många olika retorikdefinitioner-

  101. -är helt i samklang med retorikens
    kunskapsteoretiska hållning.

  102. En kunskapsteoretisk hållning som
    skulle kunna kallas en perspektivism-

  103. -som utmärks av att man kan
    betrakta varje given företeelse-

  104. -ur en mängd olika infallsvinklar.

  105. Vi sa att man kan betrakta
    kommunikation på olika sätt.

  106. Från ett retorikteoretiskt perspektiv
    kan vi betrakta varje företeelse-

  107. -ur en mängd olika infallsvinklar.

  108. Det är som det här. Vad är det här?

  109. Ja! Snyggt.
    Vad skulle det mer kunna vara?

  110. Ah! Där bytte nån perspektiv
    ganska radikalt. En rund burk.

  111. Som dels lade ett geometriskt raster-

  112. -och som rund tittar man på den
    tvådimensionellt från sidan.

  113. Men tredimensionellt
    är det en cylinder.

  114. Eller tvådimensionellt så här
    blir det en rektangel helt plötsligt.

  115. Och burk, då har man
    bytt perspektiv från snuset.

  116. Det finns ganska många...
    Mer perspektiv?

  117. Hockeypuck. Självklart.

  118. Vi skulle kunna fortsätta.
    Det kan vara...

  119. CH-hexagon.
    Ur ett juridiskt perspektiv...

  120. Ekonomiskt perspektiv. Motsvarar
    cirka 50 kronor i missbrukarledet.

  121. Ni ska få höra min favoritmetafor.

  122. Min favoritmetafor är
    "Orden är kartor över verkligheten."

  123. Få höra. Olika typer
    av kartor över Lund. Säg nån.

  124. Perfekt. Cykelkarta.

  125. Campuskarta. Finns studentnationerna
    med på campuskartan? Nej.

  126. Det är de inte.

  127. Mer?

  128. Hotellkartor finns ju. Och
    väderkartor kommer det nya varje dag.

  129. Vi har historiska kartor.
    Lund 1666. Lund 1968.

  130. Eller framtidskartor,
    där ESS är inritat.

  131. Vi har geologiska, arboretiska,
    ekonomiska och demografiska kartor.

  132. Emotionella kartor.

  133. En karta jag har hört om är hur man
    ska gå mellan nationer i högklackat-

  134. -om man vill undvika kullersten.

  135. Det finns alltså
    väldigt många olika typer av kartor.

  136. Men finns det nån egentlig karta?
    Finns det nån slutgiltig karta? Nej.

  137. Utan det beror på
    vad vi ska använda kartan till.

  138. Exakt samma sak är det med våra ord.
    Det finns inga egentliga ord.

  139. Det beror på
    vad vi vill göra med orden.

  140. Det finns en risk att svärfar kommer.
    Det finns en chans att han kommer.

  141. Är flaskan halvtom eller halvfull?

  142. Olika kartor lyfter fram
    olika aspekter av verkligheten-

  143. -och olika ord lyfter fram
    olika aspekter av verkligheten.

  144. Skogsbolagen tycker inte
    att vi ska säga kalhygge.

  145. Vad tycker de
    att vi ska säga? Föryngringsyta.

  146. Det kan man skratta åt
    när man hör det först-

  147. -tills man åker bil i Norrland
    i en korridor genom skogslandskapet-

  148. -och plötsligt öppnar landskapet
    upp sig och snön ligger kvar-

  149. -och lyser upp. Där föryngras
    vår stoltaste exportprodukt.

  150. Plötsligt
    känns det inte så dumt längre.

  151. Eller blir det nån skillnad
    om vi talar om kunder i vården-

  152. -i stället för patienter i vården?

  153. Och hen-debatten.

  154. Vad händer om vi börjar säga "hen"
    i stället? Blir det en annan karta-

  155. -över en kulturell verklighet?

  156. Det är viktigt att
    bara för att det finns många kartor-

  157. -så är inte alla kartor lika bra.

  158. Vi måste välja karta. Vi har
    ansvar för vilken karta vi väljer.

  159. En karta över Kristianstad
    med överskriften "Lund"-

  160. -är ingen karta över Lund, eller
    åtminstone en mycket dålig sådan.

  161. Retorikens grundläggande teoretiska
    antagande är att vi väljer språk.

  162. Retorik som konst och vetenskap
    finns för att hjälp oss välja.

  163. Både... När man tänker på retorik-

  164. -tänker man "Hur ska jag tala eller
    skriva så konstruktivt som möjligt."

  165. Men på samma sätt som vi väljer språk
    väljer vi hur vi ska tolka-

  166. -vad nån annan har sagt eller
    skrivit. Alltså finns retorik också-

  167. -för att hjälpa oss lyssna och läsa
    så konstruktivt som möjligt.

  168. Vi har ett ansvar för hur vi lyssnar
    och hur vi väljer att tolka-

  169. -vad någon har sagt eller skrivit.

  170. Sådant kan också retoriken
    som vetenskap hjälpa oss med.

  171. En minut kvar. Okej.

  172. Retorik som vetenskap
    kan med sin vokabulär, sina ord-

  173. -hjälpa oss
    att reflektera över hur vi väljer-

  174. -både som talare och som lyssnare.

  175. Retoriken som konst kan med sina
    övningar hjälpa oss att integrera-

  176. -teori och praktik
    och få det att bli en helhet.

  177. Därför ligger fokus på forskningen
    här i Lund på retorikens didaktik.

  178. Hur retoriken ska kunna hjälpa oss
    att välja språk konstruktivt-

  179. -både som sändare
    och som mottagare. Tack för mig.

  180. Finns det några frågor?

  181. Jag har tittat på dina händer.

  182. Kan du säga nånting om kroppen
    och kroppsspråk som retorik?

  183. Mycket gärna. Vi väljer
    kroppsspråk precis lika mycket-

  184. -som vi väljer ord.
    Det tänker inte vi på, eftersom vi-

  185. -är dåliga på att ljuga med kroppen.
    Med ord är det lätt att ljuga.

  186. "Jag heter Jörgen. Det är lördag."

  187. Med kroppsspråk
    är det svårt att ljuga.

  188. Om ni inte tror mig kan ni få som
    frivillig läxa att gå fram och fråga:

  189. "Ursäkta, hur mycket är klockan?"
    Det kommer ni inte att våga.

  190. Ni skulle kunna säga:
    "Jag heter Jörgen. Det är lördag."

  191. Vi tänker inte på
    att vi också väljer kroppsspråket.

  192. Men det visas
    av interkulturella studier.

  193. Är det nån som vet hur man säger nej
    med kroppen i vissa delar av Balkan?

  194. Man nickar inte. Man visar hakan,
    eller drar ögonbrynen bakåt-

  195. -vilket är
    irriterande likt vår jakande nick.

  196. Man kan bli stående på en buss-
    hållplats i Istanbul i tjugo minuter.

  197. Ja, det finns väldigt mycket...
    Tummen upp på indiska landsbygden.

  198. Det finns mycket som visar
    att kroppsspråket är arbiträrt-

  199. -eller att vi väljer kroppsspråk.

  200. Därför har jag försökt
    välja kroppsspråk och tränat på-

  201. -hur jag ska använda händerna.

  202. Tanken var att börja lugnt, inte för
    mycket och sen komma i gång lite mer-

  203. -och bli lite mer engagerad.
    Jag vet inte hur bra det gick.

  204. Jag har en fråga. Retoriken har fått
    en boost de senaste två decennierna.

  205. Man har prata mycket om det.
    Har vi blivit bättre på att tala?

  206. Ja. Det skulle jag säga...

  207. Det är lite svårt... Retorik
    är ju både den här vetenskapen-

  208. -det teoretiska studiet,
    och det praktiska utförandet.

  209. Det vetenskapliga har blivit bättre.
    Folk är mer medvetna om retorik.

  210. När jag är ute i skolor och talar
    så tycker jag mig märka en skillnad.

  211. Men det är inte så konstigt.
    De nationella proven-

  212. -i våra gymnasieskolor
    innehåller en muntlig argumentation.

  213. Självklart
    måste eleverna få träna på det-

  214. -säger jag eftersom jag vet
    att det inte är så självklart.

  215. De borde få träna lika mycket
    på hur en bra inledning ser ut-

  216. -i en muntlig argumentation, likaväl
    som i en skriftlig argumentation.

  217. Det är på gång. Det har kommit in
    i kursplanerna för gymnasiet-

  218. -och nämns också,
    med lite andra ord, i högstadiet.

  219. Så ja, det blir bättre.

  220. Dubbelapplåd! Ja!

  221. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att använda språket konstruktivt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Orden är kartor över verkligheten. Det finns ingen definitiv karta, retoriken skapar kartan beroende på vad vi ska använda den till. Det finns inte en definition av vad retorik är, det finns flera. Det säger Anders Sigrell, retorikprofessor vid Lunds universitet. Han ger olika infallsvinklar på retorik, ett ämne som har flera tusen års historia; det härstammar ända från 400-talet f Kr. Retoriken kan få oss att fundera över hur vi väljer, både som talare och lyssnare, och få oss att använda språket mer konstruktivt. Inspelat i mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Gatukonst - vad är det?

Peter Bengtsen, forskare i kulturvetenskap vid Lunds universitet, förklarar skillnader och likheter mellan graffiti och gatukonst och ger exempel på olika typer av gatukonst. Han menar att gatukonst kan bidra till medborgarnas reflektion och till mer demokrati.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Att använda språket konstruktivt

Anders Sigrell, retorikprofessor vid Lunds universitet, ger olika infallsvinklar på retorik, ett ämne som har flera tusen års historia; det härstammar ända från 400-talet f Kr. Retoriken kan få oss att fundera över hur vi väljer, både som talare och lyssnare, och få oss att använda språket mer konstruktivt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Ekonomiska kriser går i cykler

Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, berättar om vad han kallar för den globala ekonomins fyrtioårskriser. Ekonomiska kriser har kantat vägen för utvecklingen av det moderna samhället, de är en del av den ekonomiska tillväxten.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Globaliseringen av ekonomin

Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, säger att vi aldrig tidigare har levt i en värld som är så ekonomiskt integrerad. Den ekonomiska globaliseringen har i stort varit gynnsam för världen och också för Sverige, men det finns vinnare och förlorare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Minoritetspolitik på ungas villkor

Återuppliva språket

Birgitta Rantatalo identifierar och registrerar ortnamn på meänkieli för att sprida information om språket och för att inte gå miste om kunskapen om ursprungsnamnen på flera orter och platser i Tornedalen. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 29 mars 2014. Arrangör: Sverigefinländarnas delegation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Rapport från kinesisk by - 50 år senare

1963 gav Jan Myrdal ut sin bok "Rapport från kinesisk by". Den kom att påverka en hel världs syn på den kinesiska revolutionen. Hur ser det ut i den lilla byn Liu Lin idag? Och hur sann var egentligen den bild Myrdal gav i sin bok?

Fråga oss