Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Forskare vid Lunds universitet föreläser om olika ämnen. Inspelat den 29 februari och den 1 mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser: Ljus, vakenhet och upplevelseDela
  1. De två ljuskällor
    jag koncentrerar mig på-

  2. -är det konstgjorda ljuset
    och dagsljuset.

  3. Arbetet vi ska tala om-

  4. -har bedrivits på avdelningen
    för miljöpsykologi under 30 år.

  5. Vi har intresserat oss framförallt
    för ljusets icke visuella effekter.

  6. Vi vet idag ganska mycket om
    hur ljuset påverkar oss.

  7. Då ska vi se om det här fungerar.
    Då gör vi så istället.

  8. Ljuset medverkar till
    att styra vår vakenhet.

  9. Det är viktigt att ta reda på vad
    som skiljer dagsljus och konstljus.

  10. Ljusets riktning är väsentlig.
    Varifrån kommer ljuset?

  11. Det har betydelse.

  12. Avslutningsvis, spelar det nån roll
    för vårt dagliga beteende?

  13. Intuitivt har vi länge känt till
    att ljus är betydelsefullt.

  14. Goethes sista ord lär ha varit
    "mehr Licht".

  15. På de gamla soluren stod det
    "jag räknar de positiva stunderna".

  16. Kombinationen mellan ljus och mörker
    är nödvändig för vår överlevnad.

  17. Men det var först på 50-talet en tysk
    ögonforskare, Fritz Hollwich-

  18. -fann sambandet att ljus medverkar
    till att styra vår vakenhet.

  19. Och vi behöver få in ljus
    igenom ögat.

  20. Den forskningen har vidareutvecklats.

  21. Man har konstaterat att det finns,
    förutom tappar och stavar-

  22. -en annan typ av receptorer som
    kallas retinala ganglieceller.

  23. De är sensitiva för ljus,
    men medverkar inte i bildformering.

  24. Där har vi utgångspunkten till
    att ljuset är väsentligt.

  25. Låt oss titta på
    de olika typerna av ljus.

  26. Vi har ljuset vi har vuxit upp med.

  27. Det har alltid varit
    människans följeslagare.

  28. Dagsljuset ser man på den här bilden.
    Det är det ljusare partiet.

  29. Det står "dagsljus, 5 000 Kelvin".
    Det är en färgtemperatur.

  30. Inom de våglängdsområden-

  31. -där strålningsenergin
    kan detekteras av människor-

  32. -finns egentligen kopplingen
    mellan fysik och psykologi.

  33. Strålningen som vi betecknar
    som ljus ser vi verkligen.

  34. Då ser vi att det finns energi
    i alla de våglängdsområdena.

  35. Sen tittar vi på topparna
    som sticker upp.

  36. Där har vi ett vanligt lysrör.

  37. Lysrören har ett diskontinuerligt
    spektrum i motsats till dagsljus.

  38. Det har ett kontinuerligt spektrum.

  39. Det innebär att det bara finns energi
    vid specifika våglängdsområden.

  40. Vad kan det betyda?

  41. Vårt ögas känslighet är högst
    i det gröna området.

  42. Det är runt 555 nanometer.

  43. Man känner till att sensitiviteten
    för att styra vår vakenhet-

  44. -ligger i
    det mer kortvågiga området-

  45. -omkring 460,
    kanske 470-480 nanometer.

  46. Det är en faktor som är väsentlig.

  47. Kvalitativt skiljer sig dagsljus
    på många sätt från konstljus.

  48. Kvantitativt är det på samma sätt.

  49. Bilden visar en tidsaxel på X-axeln.

  50. På Y-axeln har vi mängden ljus
    beskriven som "belysningsstyrka".

  51. Tittar man på den stora kurvan
    ser man att mitt på dagen-

  52. -stiger belysningsstyrkan
    fram till lunch.

  53. Den kanske stiger till 20 000 lux.

  54. Titta på bilden och nästa kurva.

  55. Vi är två meter från ett fönster.
    Ett välputsat fönster dessutom.

  56. Där sjunker nivån ganska så rejält.

  57. Tittar ni längst ner så ser ni
    ett rakt streck. Det är 500 lux.

  58. Det är det vi behöver
    för att se och arbeta.

  59. Ungefär vad vi hade haft här
    utan alla extra strålkastare.

  60. Då ser ni skillnaden mellan
    konstljus och dagsljus.

  61. Det finns både kvantitativa
    och kvalitativa skillnader.

  62. Alla som har fotograferat
    vet att man måste ha blixt inomhus.

  63. Vi har faktiskt mycket mindre ljus-

  64. -även om vi upplever att det är
    ganska ljust här och vi ser bra.

  65. Detta har viss betydelse när det
    gäller de icke visuella aspekterna.

  66. Vid vår avdelning, miljöpsykologi-

  67. -startade professor Rikard Küller
    på 70-talet forskningen-

  68. -om ljusets icke visuella inverkan
    på människan.

  69. En studie handlade om skolbarn.

  70. En grupp hade fönsterlösa klassrum
    och en grupp hade rum med fönster.

  71. Han var intresserad av att titta på
    om det spelade någon roll.

  72. Reagerar barnen olika?

  73. Man såg på dygnsrytmen genom att
    studera kronobiologiska markörer.

  74. Det är ämnen i kroppen
    som varierar över dygnet.

  75. Han kunde i studien visa att det
    fanns variation över årstiderna.

  76. Vi ser här.

  77. För stresshormonet kortisol,
    vi har mycket av det på morgonen-

  78. -kunde man konstatera,
    vi ser på den vänstra bilden-

  79. -att den årliga variationen hos barn
    som hade tillgång till dagsljus-

  80. -gick värdena ner
    från hösten till vintern.

  81. I februari rusade värdena upp
    och planade sen ut.

  82. Hos gruppen som inte fick dagsljus
    fortsatte nedgången till februari.

  83. Först i maj gick värdena upp.

  84. Detta gav ett samband till barnens
    beteende i skolsituationen.

  85. Det fanns ett samband mellan
    kortisolnivå och sociabilitet.

  86. Alltså förmågan att jobba
    tillsammans och hjälpas åt.

  87. När kortisolnivån steg
    var man mer samarbetsbenägen-

  88. -än när kortisolnivån var låg.

  89. När det var mörkast fanns ett samband
    mellan kortisol och sjukfrånvaro.

  90. Låg kortisolnivå gav högre sjuk-
    frånvaro hos barnen under vintern.

  91. Sammanfattningsvis:
    Resultaten visade-

  92. -att det spelar roll om man hade
    tillgång till dagsljus eller inte.

  93. Både avseende biologiska faktorer-

  94. -men också de psykologiska
    beteendemässiga faktorerna.

  95. Forskningen fortsatte därefter
    på många håll i världen.

  96. Det kom indikationer på att de som
    upplevde att miljön som ljusare-

  97. -också påvisade att de kände sig
    piggare och lite starkare.

  98. Det har lett till en hel del
    studier om omfältsljuset.

  99. Alltså ljuset omkring oss.

  100. Då kan man titta på ljuset omkring
    oss. Hur mycket av det får vi?

  101. Då går vi över till konstljus.

  102. I en studie hade vi samma
    belysningsstyrka på arbetsytan.

  103. Men vi varierade omfältsljuset.

  104. Omfältsljuset varierade
    i tre nivåer.

  105. 30 candela per kvadratmeter.

  106. Och 100 respektive 300 candela
    per kvadratmeter.

  107. Vi tittade på den subjektiva
    skattningen, hur man kände sig.

  108. Vi tittade på kronobiologiska
    markörer som kortisol.

  109. Och vi frågade hur man upplevde
    att sitta i det här ljuset.

  110. Omfältet är ljuset
    som sprids omkring oss.

  111. Det är indirekt till skillnad från
    det direkt riktade ljuset.

  112. Resultaten visade:

  113. När det gäller kortisol
    fanns ett nästan linjärt samband-

  114. -mellan kortisolnivån
    och styrkan på omfältsljuset.

  115. Samma sak när det gällde
    hur aktiv man kände sig.

  116. Aktiveringsgraden ökade också
    nästintill linjärt.

  117. Men för känsloskattningarna, om man
    kände sig positiv eller negativ-

  118. -så kunde vi konstatera att vid
    den högsta nivån av omfältsljus-

  119. -kände man sig mest negativ.

  120. Nivån i mitten, omkring 100 candela
    per kvadratmeter-

  121. -visade sig vara den där man kände
    sig mer tillfreds och positiv.

  122. Det visar att det inte bara handlar
    om att öka mängden ljus runt oss.

  123. Det gäller att hitta
    den rätta balansen.

  124. Många studier har därefter
    genomförts kring omfältsljus.

  125. Fler och fler indikationer visar på
    att omfältsljuset spelar roll-

  126. -både för biologiska reaktioner
    och för psykologiska effekter.

  127. Men detta har ju handlat om
    laboratoriestudier.

  128. Vi har byggt upp en fullskalig modell
    av en kontorsmiljö.

  129. Eller en annan miljö.

  130. Vi saknar vad man brukar kalla
    ekologisk validitet.

  131. Man vill ju se det
    i en verklig miljö.

  132. I vår senaste studie har vi följt
    barn i en skola utanför London-

  133. -tillsammans med forskare
    från City University London.

  134. Vi hade möjlighet att följa
    de här barnen under ett helt år.

  135. Vad vi gjorde var att vi hade
    två experimentklassrum.

  136. De två klassrummen hade en annan
    fördelning av ljuset.

  137. Vi ökade alltså omfältsljuset
    i de miljöerna.

  138. Vi hade två kontrollrum med
    ordinarie nedåtriktad belysning.

  139. Samtidigt fick vi möjlighet att se på
    vilken betydelse dagsljus har.

  140. På övervåningen hade man
    dagsljusinsläpp från två håll.

  141. Det ökade dagsljusfaktorn
    från ca 1,5 till ca 5 procent.

  142. De båda typerna av klassrum ser ut
    ungefär på det här sättet.

  143. Det är väldigt svårt
    att återge en ljusupplevelse.

  144. Men jag ska försöka
    att förklara detta.

  145. Kontrollrummen hade 55 procent
    av ljuset riktat neråt.

  146. Omfältsljuset var 45 procent.
    De såg ut ungefär så här.

  147. I de andra klassrummen hade man bara
    25 procent av ljuset riktat neråt.

  148. Man hade 75 procent i omfältet.

  149. Vi hade också möjlighet att undersöka
    vilken roll dagsljuset spelar.

  150. Detta kan sägas vara en replikering
    av studien jag presenterade först.

  151. Den hade gjorts med det grövre
    måttet "dagsljus, icke dagsljus".

  152. Resultatet visar, och vi kunde titta
    på ungarnas prestation i skolan.

  153. Resultaten i engelsk läsfärdighet,
    det är ju engelska barn, visar-

  154. -att gruppen på bottenvåningen och
    hade minst tillgång till dagsljus-

  155. -hade under den mörkaste perioden
    en förbättring i utveckling-

  156. -för de barn som hade
    ett omfältsljus som var högre.

  157. På övervåningen förekom
    inga skillnader.

  158. Där hade de högre tillgång
    till dagsljus.

  159. När det gäller upplevelsen och
    känsloskattningarna under året:

  160. De här barnen följdes vid
    sex tillfällen under året.

  161. Vi kunde konstatera igen,
    att känslomässigt så ser vi-

  162. -att barnen på övervåningen
    och hade mer tillgång till dagsljus-

  163. -kände sig bättre under hela året.

  164. Vi fick fortfarande den lilla dippen
    från oktober till december.

  165. Den går sen upp borta i februari.
    Den kunde vi se.

  166. Men de låg jämt på en högre nivå
    än de som fick mindre dagsljus.

  167. Så, för att sammanfatta detta
    kan vi säga:

  168. Vi är ganska överens om att
    dagsljuset spelar en stor roll.

  169. Det fungerar väldigt väl
    för att styra vår vakenhet.

  170. Förmodligen beror det på att det är
    ljuset som vi är konstruerade för.

  171. Samtidigt är det
    ett kontinuerligt spektrum.

  172. Det finns energi inom samtliga
    våglängdsområden.

  173. Så det kan vi vara ganska övertygade
    om. Dagsljus fungerar hela tiden.

  174. Men den andra faktorn, ljusets
    riktning spelar också en roll.

  175. För nu har både vi och andra-

  176. -i laboratoriestudier och
    fältstudier, kunnat konstatera-

  177. -att någonting händer
    när vi förändrar omfältsljuset.

  178. Det har alltså en viss betydelse
    hur vi riktar ljuset.

  179. Exakt vilka nivåer det bör vara
    är ju svårt att säga.

  180. I laboratoriestudien såg vi
    att för höga nivåer ger ett obehag.

  181. Alltså,
    den upplevelsemässiga aspekten.

  182. Att vi inte gillar det och börjar få
    negativa känslor av det.

  183. Den tredje punkten visades
    i den här studien.

  184. Barnen som hade
    mer tillgång till omfältsljus-

  185. -presterade lite bättre om de hade
    sämre tillgång till dagsljus.

  186. Det kan indikera-

  187. -att i miljöer där det finns
    en brist på dagsljus-

  188. -skulle man kunna ta hjälp
    av att öka omfältsljuset.

  189. Emellertid, som i alla fältstudier
    är detta behäftat med felkällor.

  190. Så det krävs ju mer.

  191. Även om vi arbetade med att lärarna
    skulle använda samma pedagogik-

  192. -och de hade samma utbildning
    och jobbade i team-

  193. -så kan det ju finnas skillnader
    mellan hur man undervisar.

  194. Det är en väsentlig felkälla.

  195. Det är de problem man har
    när man jobbar med en fältstudie.

  196. Det krävs ytterligare forskning för
    att säga "så här ligger det till".

  197. Sista punkten. Är allt detta möjligt
    utan att öka energianvändningen?

  198. Den här forskning är den svenska
    energimyndigheten intresserad av.

  199. De arbetar just nu intensivt
    med belysning.

  200. Det händer ju mycket på området,
    med nya typer av ljuskällor.

  201. Man är intresserad av att minska
    energianvändningen.

  202. Men samtidigt måste vi hålla
    en god ljuskvalité.

  203. Kan man kombinera de två
    möjligheterna?

  204. Kan man minska energianvändningen
    och samtidigt-

  205. -förbättra belysningssituationen-

  206. -på olika arbetsplatser
    och miljöer så är mycket vunnet.

  207. Och därav intresset
    från energimyndigheten.

  208. Den här typen av förändringar,
    att rikta om ljuset-

  209. -behöver inte bli
    koststammare energimässigt.

  210. Tvärtom har man stora möjligheter
    att kunna spara på energin.

  211. Ja, detta var ungefär
    vad jag tänkte berätta om.

  212. "Frågor" står det där.
    Finns det frågor i publiken?

  213. Ja?

  214. Ja, jag antar
    att det finns skillnader-

  215. -i individuell mottaglighet
    för ljusnivåerna.

  216. Hur ser ni på det?
    Har ni forskat någonting?

  217. Det finns forskning om detta,
    bland annat rörande män och kvinnor.

  218. Rent generellt tycks det vara så att-

  219. -kvinnor är något mer sensitiva
    för ljus än män.

  220. När det gäller dessa
    icke visuella effekter-

  221. -hur man påverkas av den
    årstidsrelaterade problematiken.

  222. Den drabbar oss
    som bor långt ifrån ekvatorn-

  223. -och får lite dagsljus
    under vinterhalvåret.

  224. Det finns studier som visar
    att typ A personligheter-

  225. -tycks påverkas
    i högre grad än andra.

  226. För det är ju långt ifrån alla som
    påverkas i nån större utsträckning.

  227. De epidemiologiska studier
    som har gjorts-

  228. -brukar visa att runt hälften av
    populationen långt ifrån ekvatorn-

  229. -visar att de påverkas.

  230. Det kan man vända på, och säga
    att hälften inte känner av det.

  231. Men det är ändå en stor andel
    om det är halva populationen.

  232. -Ja?
    -Här var också en fråga.

  233. Det används ju ljus
    för behandling av depression.

  234. Då undrar jag,
    har man gjort studier?

  235. Vilken typ av ljus, intensitet
    och riktning?

  236. -Det är ju en effektiv behandling.
    -Det är det.

  237. Svårigheten här är att det är
    en komplex fråga du ställer.

  238. Vi kanske inte hinner reda ut hela.

  239. Dels är det vilken tid på dygnet
    man ger ljuset.

  240. Typen av ljuskälla.
    Där har man kommit en bit.

  241. Det finns motstridiga uppgifter
    när det gäller-

  242. -om man ska använda kallt
    eller varmt ljus.

  243. Det beror i huvudsak på att-

  244. -man ibland producerar ett kallt
    ljus som upplevs som kallt.

  245. Om du minns bilden med lysrören,
    så har man de här topparna.

  246. Det är rött, grönt
    och blått det bygger på.

  247. Så skapar man vitt, och topparna
    är lite varierande i höjd.

  248. Men energimängde
    är nästan den samma hela tiden.

  249. Studierna är tämligen motstridiga
    om det spelar nån roll.

  250. Vi vet ju att ett ljus
    som innehåller en-

  251. -en kontinuerlig spektral fördelning
    fungerar bäst.

  252. För där har vi ljus
    inom alla våglängdsområden.

  253. Vi vet idag att inom 460 till 480-

  254. -behöver man mindre energi för att
    blockera melatoninproduktionen.

  255. Å andra sidan kommer nya
    forskningsrön hela tiden.

  256. De börjar tala om att det finns
    energi i det långvågiga området-

  257. -som är nödvändig
    för att balansen ska fungera.

  258. Där har våra vänner biologerna
    kommit ganska mycket längre-

  259. -när det gäller studiet av växternas
    behov av ljus och våglängdsområden.

  260. Vi har en flervetenskaplig grupp
    här vid Lunds universitet.

  261. Vi är en study group vid Pufendorf.

  262. Där kan man fortsätta arbetet för att
    förstå den här komplexa situationen.

  263. En sista fråga här.

  264. Påverkar åldern vakenheten?

  265. Ja, det gör den faktiskt
    från flera aspekter.

  266. Vi har en ganska stabil
    biologisk klocka.

  267. Men med tilltagande ålder
    förändras denna tendens.

  268. Sen har vi en annan faktor
    som spelar roll.

  269. Det är vår grumling av linsen,
    så vi kan behöva mer ljus.

  270. Även när det gäller de icke visuella
    aspekterna när vi blir äldre.

  271. Tack ska ni ha.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ljus, vakenhet och upplevelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ljuset medverkar till att styra vår vakenhet och upplevelse. Det har både biologisk och psykologisk betydelse. Kombinationen av ljus och mörker är nödvändig för vår överlevad. Vad forskarna sett på senare tid är att speciellt dagsljuset påverkar vår inlärning. Ljusets riktning har också betydelse, berättar Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi vid Lunds universitet. Inspelat i mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Biologi, Miljö
Ämnesord:
Humanekologi, Ljus, Miljöfrågor, Människan och naturen, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Gatukonst - vad är det?

Peter Bengtsen, forskare i kulturvetenskap vid Lunds universitet, förklarar skillnader och likheter mellan graffiti och gatukonst och ger exempel på olika typer av gatukonst. Han menar att gatukonst kan bidra till medborgarnas reflektion och till mer demokrati.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Stan är full av vatten

Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet, ger en bild av såväl vattnets betydelse globalt som de utmaningar som vi står inför för att lösa den framtida vattenförsörjningen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Så undviker man fukt i hus

Lars-Erik Harderup, forskare i byggnadsfysik vid Lunds universitet, berättar om de största fällorna när det gäller fukt i hus och vad man kan göra för att undvika dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Att använda språket konstruktivt

Anders Sigrell, retorikprofessor vid Lunds universitet, ger olika infallsvinklar på retorik, ett ämne som har flera tusen års historia; det härstammar ända från 400-talet f Kr. Retoriken kan få oss att fundera över hur vi väljer, både som talare och lyssnare, och få oss att använda språket mer konstruktivt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Ekonomiska kriser går i cykler

Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, berättar om vad han kallar för den globala ekonomins fyrtioårskriser. Ekonomiska kriser har kantat vägen för utvecklingen av det moderna samhället, de är en del av den ekonomiska tillväxten.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Globaliseringen av ekonomin

Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, säger att vi aldrig tidigare har levt i en värld som är så ekonomiskt integrerad. Den ekonomiska globaliseringen har i stort varit gynnsam för världen och också för Sverige, men det finns vinnare och förlorare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Så får du kreativa medarbetare

Samuel West, psykolog och forskare i psykologi vid Lunds universitet, säger att det finns lite forskning på sambandet mellan lekfullhet och kreativitet. En lek som är frivillig, fantasifull och rolig och som inte är målorienterad kan ge både lust och kreativa medarbetare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Män och kvinnor i populärkulturen

Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, har jämfört hur kvinnor och män porträtteras i populärkulturen. Hon menar att skillnaden mellan idealen i populärkulturen och hur verkligheten ser ut aldrig har varit så stor som nu.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Ljus, vakenhet och upplevelse

Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi vid Lunds universitet, berättar om hur ljuset påverkar oss och hur det medverkar till att styra vår vakenhet och upplevelse. I kombination med mörkret är det nödvändigt för vår överlevnad, och det har visat sig att speciellt dagsljuset påverkar vår inlärning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Religiösa affischer

Religiösa affischer är viktiga för den religiösa minoritetsgruppen aleviterna, något som är otänkbart för de sunnimuslimer de lever ibland i Turkiet. Hege Markussen, doktorand i religionshistoria, säger att hur man använder bilden visar vilket förhållande man har till religionen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Därför går det bra för Sverige

I internationell jämförelse har svensk ekonomi klarat de senaste årens kriser bra, men det finns problem även i framgångslandet Sverige. Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi, beskriver utvecklingen och dagens situation.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Plast av jordärtskockor

Eftersom oljan i världen en dag kommer att ta slut, letar forskare efter alternativ till den. Bo Mattiasson, professor i bioteknik, berättar hur man kan framställa kemikalier från växter. Inspelat i mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Snacka med delfiner

Josefin Starkhammar, forskare i elektrisk mätteknik vid Lunds universitet, berättar om delfiners ekolokalisering och på vilket sätt de senaste årens forskning gett överraskande resultat.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Diabetes hos barn

Hur uppstår typ 1-diabetes hos barn och hur behandlas det? Helena Edling Larsson, överläkare och forskargruppchef vid Lunds universitet, berättar vad som händer i kroppen när man får typ 1-diabetes och visar på olika behandlingsalternativ.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Hjälp, vårt barn har fått diabetes

När barn får diabetes och föräldrarna inte vet vad det innebär är det lätt att både föräldrar och barn känner sig stressade. Per Johnsson, forskare i psykologi vid Lunds universitet, berättar och ger råd.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.

Fråga oss