Titta

UR Samtiden - Terapi på nätet

UR Samtiden - Terapi på nätet

Om UR Samtiden - Terapi på nätet

Det blir allt vanligare med terapi på nätet. Under senare år har internetbehandlingar prövats mot ångest och depressioner, tinnitus, panikångest och en hel del annat. Det är en behandlingsform som utvecklas - fler intresserade och fler behandlingsområden. Gerhard Andersson, psykoterapeut och professor i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om resultaten som oftast är goda. Inspelat 24 januari 2012. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Terapi på nätetDela
  1. Jag är här som representant
    för flera forskare.

  2. Om jag inte sa det
    skulle det verka skumt.

  3. "Hur har han hunnit med det där?"
    Men jag är alltså representant.

  4. I dag tänkte jag berätta om det här.
    Jag ska ge en historisk bakgrund.

  5. Hur kom vi på att man kan
    använda internet för behandling?

  6. Jag berättar kort hur det går till,
    men går inte in på tekniska detaljer.

  7. Jag ger lite exempel på forskning,
    och kanske en utblick i framtiden.

  8. Jag kan börja med en god nyhet
    som vi känner till:

  9. Det går att komma ur svackor i livet.

  10. Nedstämdhet, depressioner, ryggbesvär
    och sånt går att komma över.

  11. Dels med hjälp av sjukvården
    men också med psykologisk behandling.

  12. Om vi inte visste det hade det här
    varit väldigt svårt att uppnå.

  13. Det är en god "nyhet".
    En annan, ännu mer färsk nyhet är-

  14. -att det inte bara fungerar
    om man träffar en terapeut-

  15. -utan också om man får
    samma behandlingsinnehåll-

  16. -presenterat via nätet.
    Konstigt, va? Det är grundidén.

  17. Hur kom vi på det här då?

  18. Jag höll egentligen på med
    yrselbesvär och tinnitus.

  19. Tinnitus har ni väl hört talas om?

  20. Förr pratade man om "öronsus",
    men nu vet alla vad tinnitus är.

  21. Jag höll på med hörselproblem
    och med balansforskning.

  22. Jag undersökte vad som hände
    om man står på en gungig plattform-

  23. -och samtidigt räknar baklänges.
    Ja, det var lite annorlunda-

  24. -jämfört med det jag gjorde sen
    i Sverige. Det andra var i England.

  25. Jag handledde
    psykologexamensuppsatser i Uppsala.

  26. Då kom två killar och knackade på
    och sa: "Vi har en idé."

  27. "Vi tänkte använda internet
    till att behandla huvudvärk."

  28. Då tänkte jag "det var det dummaste",
    och ville nästan kasta ut dem.

  29. Jag ville säga "försvinn",
    men jag bad dem berätta mer.

  30. Vi kokade ihop en av
    världens första undersökningar-

  31. -om användande av internet
    för att behandla.

  32. Då minns ni
    som har varit med ett tag-

  33. -att år 1990 visste vi ju inte
    vad internet var.

  34. 1995 började man besöka
    vissa hemsidor möjligen-

  35. -och möjligtvis e-postade man.

  36. Vi hade inte kommit så långt då,
    och så var det när vi började.

  37. Det var ju ingen som hade bredband.

  38. Man satt med modem
    och skulle ringa upp.

  39. Det lät konstigt när man ringde upp.

  40. Man ville inte sitta i timmar,
    för då blev det för dyrt.

  41. Så var det i början.
    Men det gick så bra att vi fortsatte.

  42. Det kom fler studenter
    som blev doktorander.

  43. Ganska tidigt kom vi på att vi skulle
    skapa en internationell grupp.

  44. Det gjorde vi, och då kom det
    några människor från Australien.

  45. Sen träffades vi igen,
    och så har det växt och växt.

  46. Det är en illustration av att
    ganska många forskar om det här.

  47. Jag vill påstå att jag vet
    ganska mycket om tinnitus.

  48. Jag vet en hel del om depression
    och några andra saker också...

  49. Men jag är inte expert på
    alla sakerna som står här på listan.

  50. Den är faktiskt inte fulltäckande.

  51. Det är exempel
    på områden vi har jobbat med.

  52. I Sverige var vi bland de första
    att behandla sömnbesvär via nätet.

  53. Sömnbesvär har kanske tio procent
    av befolkningen, och säkert nån här.

  54. Det går att behandla med
    ett pedagogiskt program via internet.

  55. Ni undrar kanske vad PTSD är.
    Det är post traumatic stress.

  56. Man har varit med om svåra
    eller våldsamma händelser-

  57. -och sen kan man inte frigöra sig,
    utan får mycket besvärliga problem.

  58. Det har vi också behandlat
    med internetbehandling.

  59. Hur går det till, då?

  60. Det kan liknas vid distanslärande
    som terapi.

  61. Distanskurser, eller Hermodskurser
    som man sa förr.

  62. Ett annat sätt att lära sig saker,
    eller att gå i terapi.

  63. Jag vill betona
    att det här är ett komplement.

  64. Det kan vara ett alternativ,
    men också ett komplement.

  65. Det är inte upplagt på samma sätt,
    men bygger på idén-

  66. -att när man jobbar med terapi
    lär man ut saker till patienten.

  67. Man hoppas att patienten
    provar sakerna man går igenom-

  68. -i sin vardag,
    och ändrar saker i sin vardag.

  69. Vi vet att vid ett sjukvårdsbesök
    minns genomsnittspatiensen-

  70. -en sådär tjugo procent
    av det som sades.

  71. Det är inte så mycket
    som följer med efter terapiträffen.

  72. Vi vinner på att man har
    tillgång till materialet.

  73. Texter, filmer och ljudfiler
    har man tillgång till på internet.

  74. Man går tillbaka och repeterar.
    Där vinner vi en del.

  75. Sen förlorar vi i det fysiska mötet,
    men det återkommer jag till.

  76. Vinner en del, förlorar en del.
    Vad är det för material, då?

  77. Det motsvarar en bok i längd.

  78. Man går inte ut och kollar lite
    på en hemsida på nåt intressant tips.

  79. Det är minst lika mycket jobb
    som att gå till en psykolog.

  80. Det är kursliknande eftersom
    det är upplagt med uppgifter.

  81. Det räcker inte att läsa.
    Man måste prova i vardagen.

  82. Vi uppmuntrar folk att göra det
    och frågar dem hur det gick.

  83. Det finns flera aktörer inom det här,
    och vissa har "open access".

  84. Man registrerar sig på sidan och kan
    ta del av en depressionsbehandling.

  85. Men det är ingen som följer en
    och frågar hur det går.

  86. Man håller på lite
    och sen är det bra.

  87. Exempel visar att 90 procent
    som börjar med sånt bara slutar.

  88. Vi har omvända siffror.
    Vi har 90 procent som fullföljer.

  89. P.g.a. vetskapen av att en fysisk
    person bryr sig och har kontakt.

  90. Då är ni med. Det är distanslärande
    med en närvarande lärare.

  91. Här är det distansterapi
    med en närvarande behandlare.

  92. Vi har kikat på
    hur man uppfattar sin nätbehandlare.

  93. Det är ungefär som man
    uppfattar en terapeut man träffar.

  94. Som varm, förstående och så vidare.

  95. Det är lite intressant,
    men det gör man.

  96. Här ser vi hur tråkig
    en sån här behandling kan vara.

  97. Här är en depressionsbehandling
    där man ska få ordning på sitt liv-

  98. -och strukturera upp sin tid.
    Det kallas beteendeaktivering.

  99. Det är inte det roligaste,
    men det är nödvändigt.

  100. Det är sånt vi jobbar med
    med just det tillståndet.

  101. Nedstämdhet eller depression.

  102. Lite mer om hur det går till, då.

  103. Nu vet jag inte på rak arm, men det
    rör sig om 30, 40 undersökningar.

  104. Tusentals personer
    har gått igenom undersökningarna.

  105. De får också gå igenom
    vanlig behandling inom sjukvården.

  106. Det är ganska flexibelt,
    eller man kan göra det flexibelt.

  107. Man kanske inte
    går igenom alla nio veckor.

  108. I vårt system kan man skräddarsy
    insatserna efter personens problem.

  109. Vi har ju ett problem
    med diagnoser inom psykiatrin.

  110. Diagnosen paniksyndrom kan vi
    behandla effektivt på det här sättet.

  111. Tyvärr finns det många som har
    ångestattacker men inte paniksyndrom.

  112. Då får de inte vara med.

  113. De kan dessutom ha problem
    med stress eller sömn också.

  114. Då kan man sätta ihop ett program
    efter alla våra behandlingstexter.

  115. Så får man nåt som passar en.

  116. Det tog några år att komma på det,
    men så är det ibland med forskning.

  117. Vi är tydliga med deadline,
    vilket ju liknar undervisning.

  118. Det kanske är för att vi
    är från universitetet.

  119. Vi säger ofta till studenter:
    "När du har läst den här kursen"-

  120. -"så får du en tenta
    den 17 februari."

  121. Då kommer de flesta den 17 februari
    och skriver sin tenta.

  122. Det är ett invant beteende
    från grundskolan.

  123. Det surfar vi lite på
    i behandlingarna.

  124. Vi gör det tydligt när det är slut
    och vi vill prata om hur det gick.

  125. Det tydliga avslutet är viktigt.

  126. Vi är noga med bedömning,
    för det här är allvarliga saker.

  127. Jag nämnde cancer,
    och det finns andra.

  128. Vi är noga med bedömning,
    och ställer mycket frågor innan.

  129. Jag är ju inte cancerläkare, så vid
    en undersökning har vi med en sån.

  130. De kontrollerar våra bedömningar även
    om vi jobbar med det psykologiska.

  131. Hittills har det nästan alltid
    rört sig om kognitiv beteendeterapi.

  132. Det är en populär behandlingsform.
    Har ni hört talas om KBT?

  133. Några har gjort det.
    Det kallas KBT i förkortning.

  134. Anledningen till
    att vi har gått in på KBT-

  135. -är dels att den har
    mycket pedagogik över sig.

  136. Hemuppgifter, övningar
    och lära sig saker.

  137. På senare tid har vi provat annat,
    bland annat psykodynamisk terapi.

  138. Det gick till vår stora förvåning
    jättebra på nätet.

  139. Man blir förvånad ibland.
    Jättebra gick det.

  140. Sen har vi testat en modern KBT
    som bygger på acceptans-

  141. -och nåt som inte alls har
    med kognitiv terapi att göra:

  142. Utbildning för hörselskadade.
    Jag tar bara några exempel här.

  143. Här är ett exempel. Jag ska förklara.
    Det är vår första depressionsstudie.

  144. Vi bad deltagarna att fylla i
    hur mycket depressionsbesvär de hade-

  145. -på en skala där 20 betydde
    att man har rätt så mycket besvär.

  146. Efter behandlingen sjönk besvären.
    Sen kom vi tillbaks efter ett halvår.

  147. Motsvarande det här gänget
    som lottas till att vänta, nästan...

  148. De väntade inte bara utan var med
    i en diskussionsgrupp på nätet.

  149. Där hände inte så mycket. Efter
    väntetiden fick de också behandling.

  150. Så brukar det se ut.
    Det här sättet att forska-

  151. -är nåt vi har ägnat oss mycket åt.
    Det har fördelar och brister.

  152. Fördelen är att det är så sjukvården
    vill se att vårdande insatser prövas.

  153. Alltså med kontrollerade studier-

  154. -med nån typ av jämförelsebetingelse.

  155. Såna har vi gjort några stycken.

  156. Alla har inte gått bra,
    men jag visar de som har gått bra.

  157. Det är inte bara vi,
    det hade varit mycket olyckligt.

  158. "Svenskt fenomen,
    funkar bara i Sverige."

  159. Då kom före detta elitkanotisten
    Nikolai Titov, som är ryskättling-

  160. -och började med det här.
    Han gör enormt mycket undersökningar.

  161. Han får väldigt lika resultat.

  162. Det är glädjande att det finns
    på flera andra ställen i världen.

  163. Alla hittar samma saker.

  164. I forskarvärlden är det inte bra
    om man hittar nåt bara på ett lab.

  165. Bra resultat ska kunna upprepas
    runt om i värden.

  166. En fördel är att en del
    undersökningar går ganska fort.

  167. Annars kan terapiundersökningar
    ta tio år att genomföra.

  168. För oss kan det ibland ta ett halvår.

  169. Vi når många fler mycket snabbare.

  170. En gång när vi presenterade
    en av våra undersökningar-

  171. -sa en äldre kollega till oss
    att vi måste jämföra.

  172. Eftersom vi tror på den mannen
    så gjorde vi det.

  173. Här har vi jämfört olika behandlingar
    för ångestattacker och paniksyndrom.

  174. Antingen via internet
    eller genom att träffa en psykolog.

  175. Jag var en av psykologerna
    som behandlade och träffade.

  176. Vi ville att det skulle bli bra.

  177. Det skulle ju se konstigt ut
    om vi hade sämre KBT-

  178. -än vad som finns på andra ställen.

  179. Vi skulle ju jämföra
    med vår egen behandling.

  180. De där två killarna
    är två doktorander-

  181. -som har forskat just
    om paniksyndrom.

  182. När staplarna sjunker-

  183. -så minskar besvären
    med agorafobiskt undvikande.

  184. Det är ett exempel av många.

  185. Jag brukar berätta en sann anekdot.
    Kan en anekdot vara sann? Ja.

  186. Vi kallade in människor
    på intervjuer-

  187. -för att få vet att de hade
    paniksyndrom. Vi ställde frågor.

  188. De fyllde först i frågor på nätet
    och sen fick de komma på intervju.

  189. I ett fall visade det sig
    att en av dem som jag intervjuade-

  190. -hade inte paniksyndrom
    utan problem i såna här situationer.

  191. Social ångest. Man tycker att det är
    jättesvårt att t.ex. uppträda så här.

  192. Det är ju lite läskigt.

  193. Man har även i andra fall svårigheter
    att interagera med andra människor.

  194. Man känner sig granskad och bryr sig
    lite för mycket om vad andra tycker.

  195. Social fobi kallas det.

  196. Innan hade jag sagt
    till mina medarbetare...

  197. Vi hade börjat med tinnitus,
    depression, paniksyndrom och stress.

  198. Jag sa att om jag vill göra nåt nytt
    område får ni slå mig hårt i huvudet.

  199. Sen gick jag från intervjun-

  200. -och raka vägen till nån och sa:
    "Vi måste studera social fobi."

  201. Ingen slog mig, så det blev så.

  202. De här studierna heter Sofi.
    Vi har namn på dem.

  203. Nu är vi uppe i Sofi 11,
    så vi fastnade verkligen för det.

  204. Det här går lite emot sunt förnuft.

  205. Man tänker att om man har svårt
    för att umgås med andra människor-

  206. -får man kanske mer problem
    om man behandlas via internet.

  207. Nej, eftersom man i lugn och ro
    kan sätta sig in i det här.

  208. Hur hänger det ihop? Vad händer i
    kroppen? Hur ser mina beteenden ut?

  209. Så kallade säkerhetsbeteenden
    som man gör för att klara sig.

  210. Exempelvis har jag förberett
    allt jag säger här ordagrant.

  211. Jag läser ur minnet. Märker ni det?
    Nej, skämt åsido.

  212. Har man social ångest
    kan man göra så.

  213. Man repeterar för sig själv-

  214. -och har förberedda konversations-
    ämnen om nån skulle fråga nåt.

  215. Att träffa en terapeut är också
    läskigt och kan försvåra inlärningen.

  216. Vi tror att vi vinner på att man
    lär sig innan man går ut och övar.

  217. Man provar saker
    som att göra bort sig.

  218. Om man till exempel tror
    att det ser ut som att man svettas-

  219. -så blöter man ner sig ordentligt
    och ser om folk ogillar en.

  220. Folk bryr ju sig inte om det.
    Vi kallar det för exponering.

  221. Man ska med vilja pröva sina rädslor
    och möta sina rädslor.

  222. Det är så man kommer ur det här.

  223. Vi har följt upp efter fem år.

  224. Fem år efter behandlingen
    har man fortfarande mindre symptom.

  225. Ni tänker väl
    att det låter som ett mirakel.

  226. Nja, man blir ju aldrig
    helt fri från sina problem.

  227. Vissa har riktigt svåra problem,
    men man kommer en bra bit ändå.

  228. Här är ett annat exempel
    på sånt vi har jobbat med:

  229. IBS - Irritable bowel syndrome.

  230. Hade ni problem med det skulle ni
    tänka på var närmsta toalett är nu.

  231. Och hur ni skulle komma dit.

  232. Det är faktiskt
    ett ganska vanligt problem.

  233. Brjánn, min doktorand
    som disputerade förra året-

  234. -utvecklade en ny behandling för
    "ballongmage" som det kallas ibland.

  235. Ballongmage.

  236. Det här var nåt nytt.
    Det är nåt som börjar hända nu.

  237. Nu hittar vi på nya behandlingssätt.

  238. Vi för inte bara över
    de etablerade sätten på internet.

  239. Nu prövar vi
    nya sätt direkt på internet.

  240. Det är en nyhet som Brjánn har varit
    med och prövat. Det är han på bilden.

  241. Han fick hoppa in bland staplarna.

  242. Vem passar det, då?
    Det är ju inte bra för alla.

  243. Man har ju fortfarande en fördel
    om man är läskunnig-

  244. -och kan svenska.

  245. Men vi ska åtgärda det genom att
    göra en studie på kurdiska snart.

  246. Vi vill också ha fler ljudfiler
    och kanske tänka i förenklat språk.

  247. Än så länge
    har de varit välutbildade.

  248. Ofta är det rätt så välutbildade
    som tänker att man kan gå i terapi.

  249. Det är ändå så.

  250. En del saknar självklart
    det fysiska mötet.

  251. Jag har bytt ut en del bilder.
    Här är bilder på kor.

  252. Det är helt orelaterat
    till det jag pratar om.

  253. Vissa saknar det fysiska mötet,
    men andra tycker att det är bra.

  254. Det är krångligt att ta ledigt och så
    för att åka till en terapeut.

  255. Man vinner en del
    och förlorar en del.

  256. Vill ni se våra nya undersökningar
    så finns de på www.studie.nu.

  257. Där står det allsköns olika saker
    som är på gång inom området.

  258. Som forskare är det verkligen
    en ynnest att få hålla på och forska.

  259. Det är mindre roligt om ens forskning
    hamnar i nån byrålåda nånstans.

  260. Jag är stolt och glad över
    att våra fynd ändå förvaltas-

  261. -och kommer ut i sjukvården.

  262. Här är enheten för internetpsykiatri
    i Stockholms läns landsting.

  263. De jobbar med modellen nu
    sen några år.

  264. Här nere ser ni Erik Hedman
    som är duktig på social fobi.

  265. Han är bra på att behandla det
    och hälsoångest.

  266. Förr kallades det för "hypokondri"
    eller "inbillningssjuka".

  267. "Hälsoångest" är ett bättre ord,
    och det har han studerat.

  268. Framtiden, då? Flera av er har nog
    redan framtiden i era fickor.

  269. Utmaningen nu är
    att internet används ju-

  270. -men det är ofta plattorna
    och de konstiga telefonerna man har.

  271. Vi har inte riktigt
    fastnat i app-hysterin, bara lite.

  272. Det är en ny utmaning.

  273. Vi måste förstå hur folk och
    den nya teknikanvändningen funkar.

  274. Kan vi göra
    bättre behandlingar med den?

  275. Man får aldrig stanna upp och tänka:
    "Nu har vi bevisat allt."

  276. Det finns mycket mer att göra
    och att ta reda på.

  277. Det är en av våra katter, Frodo,
    som ligger där.

  278. Jag tror att psykologisk behandling
    får nytta av informationsteknologi.

  279. Vi jobbar tillsammans med
    IT-enheten här i Linköping.

  280. Det kommer kanske att smälta ihop
    med övrig sjukvård.

  281. Det behöver inte vara antingen eller.
    Delar av behandlingen...

  282. En del av ens kommunikation
    med vården kan ske via internet.

  283. Det är farligt att placera
    saker i olika lådor.

  284. Man kan faktiskt se
    om det går att integrera.

  285. Det tror jag mycket på.

  286. Här är en minnesbild
    av hur det såg ut när det snöade.

  287. Det var riktigt mycket
    nåt år tillbaka. Tack ska ni ha.

  288. Text: Sara Heikkilä
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Terapi på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det blir allt vanligare med terapi på nätet. Under senare år har internetbehandlingar prövats mot ångest och depressioner, tinnitus, panikångest och en hel del annat. Det är en behandlingsform som utvecklas - fler intresserade och fler behandlingsområden. Gerhard Andersson, psykoterapeut och professor i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om resultaten som oftast är goda. Inspelat 24 januari 2012. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykoterapi via Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Terapi på nätet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Terapi på nätet

UR Samtiden - Terapi på nätet

Det blir allt vanligare med terapi på nätet. Under senare år har internetbehandlingar prövats mot ångest och depressioner, tinnitus, panikångest och en hel del annat. Gerhard Andersson, psykoterapeut och professor i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om resultaten som oftast är goda.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss