Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Forskare vid Lunds universitet föreläser om olika ämnen. Inspelat den 29 februari och den 1 mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser: Utopier i science fiction och datavetenskapDela
  1. Jag har köpt ett pussel
    i en leksaksaffär.

  2. Det går att köpa var som helst.
    Man ska fylla hela den här ytan-

  3. -med 256 såna här pusselbitar,
    och de hör ihop två och två.

  4. De ska matcha i färg, så...

  5. Och man börjar lägga det någonstans.

  6. När man blir klar
    och allting är fullt-

  7. -får man två miljoner dollar
    av förlaget. Ingen har lyckats.

  8. Man har kunnat köpa det sen 2005.

  9. Det är svårt. Det blir ingen bild
    utan bara ett abstrakt mönster.

  10. Man får bara pröva sig fram.

  11. Passar den inte prövar man
    något annat. Metoden är enkel nog-

  12. -att man kan göra en simulering
    och göra processen i en dator.

  13. Den kör här i bakgrunden.

  14. Eftersom jag gör det systematiskt
    kommer den finna lösningen till slut-

  15. -och jag får två miljoner dollar.
    Det är ett exempel på en algoritm.

  16. En grundlag i datavetenskap. Metoder
    som löser väldefinierade problem.

  17. Ett annat väldefinierat problem är
    att sortera en kortlek.

  18. Det är ungefär samma sak.
    Vi ska sätta saker i rätt ordning.

  19. Ni vet alla hur man gör.
    Först hittar jag det lägsta kortet-

  20. -och lägger det åt sidan,
    sen tar jag det näst minsta.

  21. Det finns säkert någonstans. Jag
    har snabbat på processen där uppe.

  22. Så... Är man mer systematisk än jag
    skulle man lyckas. Här var den.

  23. Trean lägger vi här.

  24. Ger jag dig kortleken så kan du
    också exekvera den här algoritmen.

  25. Algoritmer kan man köra både på
    homo sapiens och datorer.

  26. Skillnaden är att det där
    går en miljard gånger fortare-

  27. -men vi skulle bli klara
    under föreläsningen.

  28. Men det där tar ganska länge.
    Nu har den fastnat.

  29. Den är väldigt duktig. Jag är glad
    att det inte är jag som ska göra det.

  30. Hur länge tror ni det tar?
    Jag har inte inkasserat pengarna än.

  31. Härifrån och dit går det ganska fort,
    halvvägs genom problemet.

  32. Sen kan vi fråga oss.
    Blir vi klara idag, eller i mars-

  33. -eller ens 2012? Hur lång tid tror ni
    att det tar? Vad är acceptabelt?

  34. Två miljoner dollar är mycket.
    Ska jag ge min dator tre år?

  35. Den kostar ju
    mindre än två miljoner dollar.

  36. Hur lång tid är acceptabelt?
    Vi kan ta en vanlig dator.

  37. Det här är en ganska kraftfull dator,
    lika stark som den på skrivbordet.

  38. Jag lägger den i en tidsmaskin,
    ett av science fiction genrens teman-

  39. -från guldåldern, och skickar
    tillbaka den till tidens begynnelse.

  40. Där... Sen låter jag den köra
    ända från stora smällen.

  41. Sen skapas stjärnorna och galaxerna
    fem miljarder år senare.

  42. Livet skapas, Johan Sebastian Bach
    skriver sin musik och vi är tillbaka.

  43. Hur långt har den kommit?
    Hur stort tal har den räknat ut?

  44. Den har räknat 0, 1, 2, 3, 4...
    Pusslet är ungefär samma sak.

  45. Hur långt har den kommit?
    Hundra miljoner, miljarder?

  46. Man kan fråga en fysiker hur gammalt
    universum är, eller fråga sin dator.

  47. Då ska vi se...
    Hur gammalt är universum, i sekunder?

  48. Vi får hoppas att det här fungerar.

  49. Röstigenkänning... Svaret är
    ungefär tio upphöjt i sjutton.

  50. 13 miljarder år. Vi vill ha det
    i sekunder för en modern dator-

  51. -gör en miljard operationer per
    sekund och vi vet antalet sekunder.

  52. Produkten av detta ger det här talet.

  53. Tio upphöjt i 26 operationer,
    och det är även med en tidsmaskin.

  54. Räknar vi hela universums livslängd
    har vi ett tal med 26 siffror.

  55. Det är en övre gräns på beräkningen.

  56. På den tiden hinner du sortera,
    men hinner vi med det här?

  57. Det finns 256 pjäser
    som kan ligga på 256 platser-

  58. -och roteras på fyra olika sätt.

  59. Det är en enkelt uppgift
    att räkna ut med skolmatematik.

  60. Det blir såhär mycket.
    Tio upphöjt i 661 kombinationer.

  61. Det är alltså tio upphöjt i 600
    gånger större än vi behöver.

  62. Det här talet har 661 siffror.
    Det är ett så långt tal.

  63. All tid i universum räcker inte ens
    för att räkna ut en procent av det.

  64. Det är obeskrivligt patetiskt.

  65. Astronomiska tal är skrattretande små
    jämfört med vad vi behöver-

  66. -för att lösa såna här
    väldefinierade algoritmiska problem.

  67. Astronomiska tal skrattar vi åt
    inom datavetenskapen. Det är lätt.

  68. Aj, aj... Det här går inte att lösa.
    Inte för att principen är olöslig.

  69. För en matematiker är det enkelt.
    Det tar bara ett antal sekunder.

  70. För oss är det omöjligt,
    då vi inte blir klara i tid.

  71. Det här gick att lösa.
    Vi har vissa problem som är lätta-

  72. -som sorteringen av den här, och
    det finns andra problem som är svåra.

  73. Det här löser vi lätt.

  74. Men det här kan aldrig
    varken en dator eller människa lösa.

  75. För det här har vi smarta algoritmer.

  76. Det enda vi kan göra med det här är
    att kontrollera alla möjligheter.

  77. Skillnaden mellan
    vad vi kan lösa och inte-

  78. -handlar om algoritmers existens.
    Det går fort, det gör inte det här.

  79. Det har inte med datorn att göra.
    Algoritmerna, datavetenskapens kärna-

  80. -har inte med datorer att göra, utan
    existensen av formaliserbara metoder-

  81. -som kan lösa problem.

  82. Jag vet att det inte går
    att göra en hjärndöd algoritm-

  83. -och låta en dator sköta problemet.
    Varför hittar jag inte en algoritm?

  84. Denna algoritmen kan vi sen 2 000 år
    tillbaka, varför inte en för det här?

  85. Varför sköter jag inte mitt jobb?
    Det finns två förklaringar.

  86. Antingen är jag
    och alla mina kollegor för dumma-

  87. -eller så finns det inte en algoritm
    för att lösa den här sortens problem.

  88. NP-problem, kallas de.

  89. Det är de två möjligheter som finns.
    Båda säger något om världen.

  90. Antingen om algoritmteoretiker
    eller om vilka algoritmer som finns.

  91. Det kan man formalisera såhär...

  92. Vi lever i någon av de här
    fem beräkningsverkligheterna.

  93. Det finns fler,
    men de här har underhållande namn.

  94. I Algoritmika finns algoritmer
    för allt, bland annat det där spelet.

  95. Lever vi i Algoritmika hittar någon
    snart algoritmen som löser problemet-

  96. -och inkasserar 2 000 000 dollar.

  97. Men vi kanske lever i Kryptomanien,
    där problem inte har bra lösningar.

  98. Det är lite pinsamt att medge,
    men vi vet inte.

  99. Datavetenskapen har ställt de här
    frågorna sen 70-talet ungefär.

  100. Vi vet inte var vi lever.
    Vi tror inte att vi lever här-

  101. -men vi kan inte bevisa det.
    Det är en matematisk frågeställning.

  102. Man har formulerat milliennieproblem,
    som är problem inom matematiken.

  103. Här är de sju stora problemen.

  104. Ett av dem löstes nyligen -
    Poincares förmodan.

  105. P=NP? är den matematiska
    formaliseringen av det jag pratar om.

  106. Jag ber om ursäkt för de trista
    namnen vi har. De svåra problemen-

  107. -heter NP-hårda problem.
    Frågan är om P=NP.

  108. Vi har inte samma fantasi som fysiker
    med stora smällen och superkvarkar.

  109. Det är nu, 30 år efter att det
    formulerades, accepterat-

  110. -som ett av
    vår civilisations stora problem.

  111. Lösningen på
    ett sånt här ger en miljon dollar-

  112. -om svaret också är ja får man
    två miljoner och ett par nobelpris.

  113. Det kan löna sig att göra det här.
    Tre miljoner och fina priser.

  114. Var vi lever är inte bara en fråga
    som fascinerar mig som datavetare-

  115. -utan den fascinerar matematiker.

  116. Det finns
    mycket litteratur om detta idag.

  117. Science fiction
    inspireras av såna här frågor.

  118. Datavetenskap är den vetenskap
    som inspirerar science fiction idag.

  119. De här böckerna har fått utmärkelser,
    och handlar om var vi lever.

  120. Kan vi göra det här? Vad skulle
    hända om vi levde här, eller här?

  121. Datavetenskap är den vetenskap
    som inspirerar litteraturen.

  122. Till skillnad från science fictions,
    guldålder då det var fysiken-

  123. -med böcker om
    laservapen, tidsresor och rymdskepp.

  124. Detta är en utveckling som fascinerar
    science fiction-författare idag.

  125. De är duktiga, riktigt duktiga.

  126. Ska man läsa en bok, rekommenderar
    jag Neal Stephensons Cryptonomicon.

  127. Den utspelar sig i Kryptomanien.

  128. I Kryptomanien kan vi lösa
    några problem. Vi har GPS i bilen-

  129. -precis som vi kan idag.

  130. Vi får våra datorer
    att lösa ganska häftiga problem.

  131. Men alla problem går inte att lösa.
    Man kan till exempel inte avkryptera.

  132. Det är jättebra. Det finns
    problem vi inte har algoritmer för-

  133. -och kan därför
    föra över data säkert-

  134. -då vi antar att algoritmen
    för att bryta koden inte existerar.

  135. Vi kan med vår kompetens
    bygga vissa teknologier.

  136. Det tycker jag är roligt.

  137. Det mest fascinerande är att
    föreställa sig att vi lever här.

  138. Där fungerar tidsresor och annat,
    som vi inte tror fungerar.

  139. Där finns en bra grund för fiktion.

  140. En av de bästa böckerna i den här
    genren är Charles Stross Accelerando.

  141. Den utspelar sig i en värld
    där alla problem går att lösa.

  142. Bland annat finns stark artificiell
    intelligens, bland det häftigaste-

  143. -man kan göra med en dator,
    simulera hjärnor och snabba på dem.

  144. Det är ett ganska väldefinierat
    problem i det här sambandet.

  145. Men vänta... Har jag inte precis
    gjort detta och pratat med en dator-

  146. -och fått rätt svar?
    Då kanske vi lever här.

  147. Vad skulle hända om så var fallet?
    Den här boken har följande dystopi.

  148. Här har vi vår mänskliga intelligens.

  149. Och datorer, oberoende av
    hur pessimistisk man är-

  150. -måste man medge att de kan mer nu
    än för en generation eller två sen-

  151. -då jag inte kunde
    prata med min miniräknare.

  152. De växer således i intelligens
    generation efter generation.

  153. Då kan man fråga sig, är de här?

  154. Jag vet inte, men de är i alla fall
    inte där de var för ett år sen.

  155. Förr eller senare kommer de ifatt
    den mänskliga intelligensen.

  156. Och då kommer de att ta över.
    Det är föremål för utmärkta utopier.

  157. En sak är helt säker
    att så här blir det inte.

  158. De kommer inte sakta ifatt
    och sen långsamt kör förbi oss.

  159. För den här uppfinningen,
    när vi lyckas med det här steget-

  160. -blir det den sista uppfinningen
    som människan gör. När detta händer-

  161. -blir det de som gör uppfinningarna,
    och de är snabbare och bättre.

  162. De förbättrar sig själva snabbare än
    vi kunde. Så följande kommer hända.

  163. Vi är kanske här någonstans nu.

  164. Men så fort de kommer hit upp,
    då rusar de iväg.

  165. Den teknologiska singulariteten -
    när maskinerna blir smartare än vi-

  166. -och förbättrar sig själva
    snabbare än vi kunde förbättra dem.

  167. De blir helt obegripliga för oss.

  168. På samma sätt som vi är obegripliga
    för en mus, miniräknare eller abakus.

  169. Vad händer då? Oavsett hur vi
    programmerar de här från början-

  170. -kommer de att vilja maximera
    sin beräkningskraft.

  171. Vi ville att de skulle lösa så många
    problem som möjligt, fortast möjligt.

  172. De kommer därför troligen att
    förvandla all materia i solsystemet-

  173. -till telefoner och små datorer-

  174. -som ligger i någon ring kring solen
    för att få ut maximalt med energi.

  175. All materia i solsystemet, även du,
    kommer att förvandlas till-

  176. -antingen en solfångare
    eller en dator som räknar.

  177. Det budskapet fick den av oss.

  178. Hur förhindrar vi detta?
    Hur förhindrar vi att när detta sker-

  179. -om det nu blir om 40 år,
    om 400 år eller 4 000 år...

  180. Hur förhindrar vi att de dödar oss.

  181. Vi dödar allt som är i vägen för oss.

  182. Hur ger vi dem inte bara
    våra värderingar, för då dör vi...

  183. De måste ha bättre värderingar.
    Vi måste formalisera filosofin nu.

  184. Nej, det kan inte vi
    som har ihjäl saker göra...

  185. Många riktigt intelligenta människor
    är väldigt oroliga över det här.

  186. Jag är inte det, men det är en
    underhållande dystopi att fundera på.

  187. Läs den här om ni vill bli skrämda.

  188. Det här har funnits i science fiction
    sen 50-talet. Asimovs robothistorier-

  189. -ställde frågorna.
    Han var väldigt framsynt.

  190. Det här är vetenskapligt intressanta
    frågor som intresserar mig i jobbet-

  191. -men även som brädspelsfantast.

  192. Men idag är de också vedertagna
    öppna matematiska problem-

  193. -som är roliga att fundera över,
    och som har konsekvenser för oss.

  194. Vad händer, och vilken
    av dessa verkligheter lever vi i?

  195. Man behöver inte vara så dramatisk
    och säga att alla kommer att dö.

  196. Man kan vara lite försiktigare.

  197. Människor är i växande grad
    en del av informationssamhället.

  198. Ett samhälle som begränsas av vilka
    algoritmer vi har till förfogande.

  199. Algoritmernas existens avgör
    vilken information vi kan läsa-

  200. -vad vi får dela med oss av,
    och vad andra kan se av den.

  201. Vad kan vi läsa och skriva?
    Hur fungerar demokrati?

  202. Alla dessa frågor handlar om
    algoritmernas existens-

  203. -och i vilken av
    dessa verkligheter vi lever.

  204. Man kan således bry sig av mindre
    dramatiska anledningar än de här.

  205. Det återstår att bekänna färg.
    Jag är så klart agnostiker.

  206. Datavetenskap är en matematisk
    disciplin. Jag vet inte var vi lever-

  207. -men om jag ska bekänna färg...

  208. Vi insåg ganska snart att det är
    enkelt att ta sig härifrån och dit-

  209. -men troligen omöjligt
    att ta sig härifrån och dit.

  210. Åtminstone med samma process.

  211. Jag kan inte se att bara för att
    vi kan komma härifrån och dit-

  212. -på tusen år,
    är det en logisk konsekvens-

  213. -att det här problemet är enkelt.

  214. Jag tror att de nog stannar här
    eller växer i en annan dimension.

  215. Jag tror inte på det här argumentet,
    och har försökt att sammanfatta det-

  216. -så lojalt jag kan. I slutändan
    är det här en beräkningsfråga-

  217. -och jag tror
    att beräkningen är svår.

  218. Jag tror även att de här sakerna
    ligger i Kryptomanien-

  219. -och det här i Algoritmika.

  220. Mitt jobb är att ta fram algoritmer
    och jag tycker det är jättesvårt-

  221. -så jag tror vi lever i Kryptomanien.

  222. Mina mätningar av verkligheten
    tyder på att vi lever i Kryptomanien.

  223. Jag tror inte att det generellt finns
    algoritmer för universella problem-

  224. -men jag vet inte helt säkert.

  225. Jag vill sålunda försiktigt deklarera
    min lojalitet till Kryptomanien.

  226. Jag hoppas att ni och jag slipper
    bli uppätna av en robot idag-

  227. -och förvandlas till grafikkort.
    Tack för er uppmärksamhet.

  228. Tack, Thore. Är det någon
    som vågar sig på några frågor?

  229. Ursäkta.

  230. En fråga här...

  231. Jag bara undrar om man kommit
    så långt att robotarna kan-

  232. -programmera sig själva. Det är
    människor som programmerar, men...

  233. Det är människor som programmerar.
    Vissa program kan programmera-

  234. -men de gör vad vi säger åt dem.

  235. Det kan bli ett långt svar det här,
    men det korta svaret är nej.

  236. Jag tyckte det här var hemskt
    spännande och roligt att lyssna på.

  237. I min begränsade och fördomsfulla
    värld trodde jag att datavetare-

  238. -var folk som satt och räknade.

  239. Inte som du nu gjorde,
    filosoferar och diskuterar-

  240. -kunskapens möjligheter och
    människan kontra andra intelligenser.

  241. Är det något ni gör allmänt-

  242. -eller är det bara någonting
    som du gillar att fundera över?

  243. Datavetenskap är ett brett ämne,
    precis som biologi eller fysik.

  244. Teoretiska fysiker funderar över
    andra saker än experimentalfysiker.

  245. Jag arbetar med beräkningsteori,
    algoritmteori för att vara precis-

  246. -och funderar över vilka algoritmer
    som finns och konsekvenserna av det.

  247. Mina kollegor fascineras av det,
    men datavetenskapen är bred.

  248. Det finns folk som producerar bilder
    eller ny programvara.

  249. Det är också häftigt,
    och vi har ett gemensamt språk.

  250. Jag tror de flesta datavetare
    kan det här. Det är grundläggande-

  251. -beräkningskomplexitetsteori,
    som alla datavetare borde kunna.

  252. Här kommer en dum fråga till.
    Jag undrar i vilken mån du tycker-

  253. -att de algoritmer vi har idag-

  254. -bidrar till
    att lösa världens problem.

  255. Det är också ett intressant föredrag
    på 20 minuter, det är det.

  256. Om jag inte ska vara för evangelisk
    tror jag att väldigt många...

  257. Mycket teknologi ställer till det
    för oss, då den kräver energi.

  258. En stor del av datorerna idag
    kräver hur mycket energi som helst.

  259. Samtidigt ger datavetenskapen och
    informationsteknologin oss chansen-

  260. -att spara energi, om vi tar fram
    teknologier som med samma energi-

  261. -kan räkna ut smartare lösningar
    och flytta energi från A till B-

  262. -för att minimera spill.

  263. På det sättet är datavetenskapen en
    del av lösningen. Det kan sägas om-

  264. -både energi, medicin och annat.

  265. Jag kan berätta vilken transformativ
    effekt datavetenskapen har-

  266. -men datavetenskapen är bara
    en väldigt kraftfull hammare.

  267. Man kan slå folk i skallen med den,
    eller slå in spik. Därför behövs vi.

  268. Viktigare är kanske att vi behöver
    biologer, fysiker och samhällsvetare-

  269. -som kan mycket datavetenskap,
    eftersom hammaren nu finns.

  270. Det är bara datavetare som vet hur
    den ska hanteras. Det är inte bra.

  271. Några fler frågor?

  272. Det är imponerande att lyssna på.
    Men jag minns att vi i juli 1984-

  273. -hade ett stort strömavbrott,
    och vi har haft fler sen dess.

  274. Man kan ju undra vart vi är på väg
    om sladden dras ut.

  275. Jag upplevde det i förrgår,
    på Amager då strömmen försvann.

  276. Visst, det är ett stort problem-

  277. -att vi låter så mycket styras
    av ganska ostabil teknologi.

  278. Jag håller med, men i mitt jobb
    använder jag inte mycket datorer.

  279. När strömmen går kan jag sitta
    med mitt papper och skriva formler-

  280. -vilket är det jag gör, och slipper
    uppdatera min facebookstatus.

  281. -Okej, en sista fråga.
    -Bara ett konstaterande.

  282. Det är precis som
    i så många andra sammanhang-

  283. -att det finns ingen ansvarig.

  284. Nu pratar du om energipolitik.
    Det har jag inte mycket att säga om.

  285. En stor del av informationsteknologin
    är byggd på ett sånt sätt-

  286. -att den ska överleva såna avbrott.
    Idén med internet var att den ska-

  287. -överleva att strömmen går, eller
    att en atombomb spränger New York.

  288. Man försöker bygga teknologier
    så att de har såna skyddsnät-

  289. -och andra resurser kan ta över.

  290. Det finns en poäng i att ingen
    är ansvarig. Man delar på ansvaret.

  291. Det tycker jag är positivt.

  292. Datavetenskapen som teknologi är
    en väldigt distribuerad vetenskap-

  293. -som inte är hierarkisk.

  294. Det är både ideologiskt trevligt,
    men det stärker även teknologin.

  295. Okej.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Utopier i science fiction och datavetenskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kommer datorerna att bli smartare än människorna? Kommer artificiell intelligens att ta över jorden som de gjort i science fiction-världarna? Kan datorer finna svar på omöjliga mattegåtor? Några problem är lösbara men inte alla, vissa känner vi inte helt enkelt inte algoritmer för, säger Thore Husfeldt, forskare i datavetenskap vid Lunds universitet. Det gör att vissa problem är lätta medan andra är svåra, och det har ingenting med datorer att göra. Datorerna programmerar inte sig själva. Men datavetenskap stimulerar science fiction-författarna! Inspelat i mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Matematik
Ämnesord:
Algoritmer, Litteratur och vetenskap, Matematik, Science fiction
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Gatukonst - vad är det?

Peter Bengtsen, forskare i kulturvetenskap vid Lunds universitet, förklarar skillnader och likheter mellan graffiti och gatukonst och ger exempel på olika typer av gatukonst. Han menar att gatukonst kan bidra till medborgarnas reflektion och till mer demokrati.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Stan är full av vatten

Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet, ger en bild av såväl vattnets betydelse globalt som de utmaningar som vi står inför för att lösa den framtida vattenförsörjningen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Så undviker man fukt i hus

Lars-Erik Harderup, forskare i byggnadsfysik vid Lunds universitet, berättar om de största fällorna när det gäller fukt i hus och vad man kan göra för att undvika dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Att använda språket konstruktivt

Anders Sigrell, retorikprofessor vid Lunds universitet, ger olika infallsvinklar på retorik, ett ämne som har flera tusen års historia; det härstammar ända från 400-talet f Kr. Retoriken kan få oss att fundera över hur vi väljer, både som talare och lyssnare, och få oss att använda språket mer konstruktivt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Ekonomiska kriser går i cykler

Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, berättar om vad han kallar för den globala ekonomins fyrtioårskriser. Ekonomiska kriser har kantat vägen för utvecklingen av det moderna samhället, de är en del av den ekonomiska tillväxten.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Globaliseringen av ekonomin

Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, säger att vi aldrig tidigare har levt i en värld som är så ekonomiskt integrerad. Den ekonomiska globaliseringen har i stort varit gynnsam för världen och också för Sverige, men det finns vinnare och förlorare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Så får du kreativa medarbetare

Samuel West, psykolog och forskare i psykologi vid Lunds universitet, säger att det finns lite forskning på sambandet mellan lekfullhet och kreativitet. En lek som är frivillig, fantasifull och rolig och som inte är målorienterad kan ge både lust och kreativa medarbetare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Män och kvinnor i populärkulturen

Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, har jämfört hur kvinnor och män porträtteras i populärkulturen. Hon menar att skillnaden mellan idealen i populärkulturen och hur verkligheten ser ut aldrig har varit så stor som nu.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Ljus, vakenhet och upplevelse

Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi vid Lunds universitet, berättar om hur ljuset påverkar oss och hur det medverkar till att styra vår vakenhet och upplevelse. I kombination med mörkret är det nödvändigt för vår överlevnad, och det har visat sig att speciellt dagsljuset påverkar vår inlärning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Religiösa affischer

Religiösa affischer är viktiga för den religiösa minoritetsgruppen aleviterna, något som är otänkbart för de sunnimuslimer de lever ibland i Turkiet. Hege Markussen, doktorand i religionshistoria, säger att hur man använder bilden visar vilket förhållande man har till religionen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Därför går det bra för Sverige

I internationell jämförelse har svensk ekonomi klarat de senaste årens kriser bra, men det finns problem även i framgångslandet Sverige. Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi, beskriver utvecklingen och dagens situation.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Plast av jordärtskockor

Eftersom oljan i världen en dag kommer att ta slut, letar forskare efter alternativ till den. Bo Mattiasson, professor i bioteknik, berättar hur man kan framställa kemikalier från växter. Inspelat i mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Snacka med delfiner

Josefin Starkhammar, forskare i elektrisk mätteknik vid Lunds universitet, berättar om delfiners ekolokalisering och på vilket sätt de senaste årens forskning gett överraskande resultat.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Diabetes hos barn

Hur uppstår typ 1-diabetes hos barn och hur behandlas det? Helena Edling Larsson, överläkare och forskargruppchef vid Lunds universitet, berättar vad som händer i kroppen när man får typ 1-diabetes och visar på olika behandlingsalternativ.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Hjälp, vårt barn har fått diabetes

När barn får diabetes och föräldrarna inte vet vad det innebär är det lätt att både föräldrar och barn känner sig stressade. Per Johnsson, forskare i psykologi vid Lunds universitet, berättar och ger råd.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2012

Hur sannolik är osannolikheten?

Ibland går det att göra en exakt beräkning av sannolikheten för något. David Sundgren är forskare i data- och systemvetenskap och föreläser om andra ordningens sannolikhet, om hur sannolika osannolikhetsvärden är.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Kvantspel

Samhället står inför en teknisk revolution: kvantinformationsteori. Armin Tavakoli från Stockholms Universitet berättar om denna teori som låg till grund för Nobelpriset i fysik 2012.

Fråga oss