Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Föreläsningar med fokus på vuxnas psykiska hälsa: om känslor som går över styr, vikten av att hitta sin rätta väg och identifiering av störningar och risksituationer. Inspelat på Folkets Hus i Stockholm den 27 mars 2012. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa : Hjärnan och känslornaDela
  1. Jag googlade på dig och såg-

  2. -att du har kompetensutvecklat
    självaste kronprinsessan-

  3. -om att kärlek inte sitter i hjärtat
    utan i hjärnan. Och det bar ju frukt.

  4. Hur reagerade hon på detta?

  5. Jag var imponerad av henne. Hon
    satt på första raden och antecknade.

  6. Jag sa att många talar om hjärtat,
    men att det är i hjärnan det händer.

  7. All vetenskaplig forskning
    visar på det.

  8. På kafferasten efteråt var hon
    med på det, men ofta är det så att...

  9. Jag tog med en bild.

  10. Om man ber nån att rita kärlek
    blir det ett hjärta.

  11. Men hjärnan... "Låt hjärnan va' med,
    allt du gör beror på det..."

  12. -Det känns lite...
    -Torftigt?

  13. Det är svårt att tänka så,
    men visionen är att folk ska veta-

  14. -att hjärtat kanske slår lite
    starkare, men det styrs av hjärnan.

  15. Hjärnan bedömer nåt som fantastiskt
    och säger åt hjärtat att öka lite.

  16. Man blir uppvarvad:
    "Här ska det hända saker!"

  17. Evolutionen har gett oss instrument
    som gör att vi närmar oss.

  18. Man tänker inte så mycket,
    det ska bara fungera.

  19. Det låter ju väldigt romantiskt.

  20. Du verkar ha varit med om det.

  21. Det betyder då att man ska vårda
    hjärnan för att kunna odla kärleken?

  22. Kanske även
    den mindre passionerade kärleken?

  23. Det går en tv-serie där man ser hur
    folk klarar att vara tillsammans.

  24. En del klarar det, andra inte. Det
    pratade kronprinsessan med mig om.

  25. "Hur varar sånt här?" sa hon.
    Jag har ju varit gift i 40 år.

  26. Man måste ha lite idéer
    om vad som händer i hjärnan.

  27. Inte bara när man blir passionerat
    kär och det sprutar dopamin.

  28. Det varar inte så länge. Biokemiskt
    liknar det en beroendesjukdom.

  29. Det är inte bra. Så småningom ska det
    övergå i den lugna, fina kärleken.

  30. Då är det ämnet oxytocin som ökar.

  31. Det är ett "mys-och-pys-hormon".

  32. Det hormonet ligger med hela tiden
    och toppar med dopamin av och till.

  33. Men då måste man krama om varandra,
    när den ena står och diskar t.ex.

  34. Eller ta nån i handen,
    eller nåt annat mysigt.

  35. Då går man i gång,
    både dopaminärt och med oxytocinet.

  36. Kungsholmen här utanför har världens
    högsta andel singelhushåll, 80 %.

  37. Men om vi tänker på barnhjärnan...
    Hjärnan börjar utvecklas tidigt.

  38. Barn ska knyta an till nån
    som kan utlösa mys-pys-hormonerna.

  39. -Vad händer annars?
    -Det är en viktig fråga.

  40. Den första kärleken är relationen
    mellan en vuxen och ett barn.

  41. Vi vill ha en trygg anknytning.
    Men vad händer om den blir otrygg?

  42. Förr har man inte tittat på hjärnan
    hos barn som haft otrygg anknytning.

  43. Nu har man gjort det,
    tack vare fantastiska maskiner.

  44. Man kan mäta barnhjärnans aktivitet,
    och finner då en massa nya saker.

  45. Om barnet har en dålig uppväxtmiljö-

  46. -med en otrygghet, där nån som ska
    ta hand om barnet också skrämmer det-

  47. -så blir det en konflikt. Det
    kallas för desorienterad anknytning.

  48. -Och det sprutar stresshormoner.
    -Motsatsen till oxytocin. Kortisol?

  49. Då hamnar kroppen i beredskaps-
    tillstånd, ett uppvarvat tillstånd.

  50. Så småningom tär det på hjärnan,
    visar även vuxenstudier.

  51. En del förändringar äger rum,
    bland annat i hippocampus.

  52. -Lilla sjöhästen där inne.
    -I tinningloberna.

  53. Där. Pedagogiskt.

  54. De använder vi
    för att lära oss och för att minnas.

  55. De utvecklas inte ordentligt?

  56. De har en tendens att,
    beroende på omständigheterna...

  57. Det ökar risken att de
    inte utvecklas på ett normalt sätt.

  58. -Minnet blir försämrat?
    -Ja, och man lär sig sämre.

  59. Och det här försiggår i hjärnan,
    inte bara på ett psykologiskt sätt.

  60. Hippocampusstrukturerna skadas,
    frontalloberna skadas-

  61. -corpus callosum, alltså hjärnbalken,
    skadas.

  62. Detta när vi har
    en långvarig, icke-optimal...

  63. Stressande, påfrestande omgivning.

  64. Vad händer sen i tonåren,
    när hormonerna sprutar?

  65. Ja...

  66. -Då händer en massa saker!
    -Även om man haft en optimal start.

  67. Det är ju så
    att den inre delen av hjärnan...

  68. Alltså en bit in, inte på barken.
    Den kallas för känslohjärnan ibland.

  69. Där ingår hippocampus och amygdala.
    Den laddas upp med hormonerna.

  70. De som har den otrygga anknytningen
    sen tidigare och har lite defekter-

  71. -har ännu svårare att komma i ordning
    i tonåren. Det förstärker problemen.

  72. De flesta känner turbulens i tonåren.

  73. Hjärnan förändras, den intellektuella
    funktionen förändras.

  74. Suget att möta andra
    på ett annat sätt ökar också.

  75. Då laddas den delen
    som kallas för känslohjärnan upp.

  76. Det som inte är okej för några-

  77. -är att frontalloberna är tilltufsade
    sen tidigare... Kommer du ihåg?

  78. Hippocampus,
    amygdala, corpus callosum.

  79. De är tilltufsade. Då ökar risken att
    personen inte kan kontrollera sig-

  80. -eller dra nytta av minnen,
    utan man drivs mer av känslor.

  81. Det är normalt att man tar mycket
    risker, men här blir det ännu värre.

  82. Det är även vanligt att man får olika
    störningar, som debuterar i tonåren.

  83. Det är vanligare hos dem som har
    en historia som inte är så positiv.

  84. Sårbarheten ökar.

  85. Även som vuxen
    blir man mer sårbar för stress...

  86. -...om man har börjat på det sättet?
    -Ja, mycket talar för det.

  87. Har man t.ex. haft en depression
    tidigt är risken att det återkommer.

  88. Hjärnan har tufsats till.
    Det behöver inte bli så-

  89. -om man har gynnsamma omständigheter,
    men risken ökar.

  90. I samband med ordentlig stress,
    vilket många av oss upplever-

  91. -kan vi känna av
    att hjärnan inte är i toppskick.

  92. Det gäller ju även andra, men
    med en sårbarhet är risken större-

  93. -att det blir fler problem.

  94. Man kanske lättare går in i väggen.
    Man mår dåligt av stressen.

  95. Den kan ytterligare, i vuxen ålder,
    ta kål på en del av hjärncellerna.

  96. Då talar vi om lång, intensiv stress.

  97. Det positiva är att det går att läka.

  98. Förr trodde vi att neuroner bara
    dog ut, men de kan alltså nybildas.

  99. Det är en ny upptäckt som gjorde
    att man fick skriva om läroböckerna.

  100. Peter Eriksson, en av de forskande
    biologerna... Nu är han avliden.

  101. Han fann
    att det nybildas celler hela livet-

  102. -och att nybildningen används
    till reparationsarbete i hjärnan.

  103. Men när stressen blir hög
    upphör den nybildningen i hjärnan.

  104. Nybildningen sker
    just från hippocampusstrukturerna.

  105. Utan den möjligheten till reparation
    blir det extra angeläget-

  106. -att ta bort stressen,
    göra mysiga saker och motionera.

  107. De tre sakerna rekommenderade han
    för att få i gång hjärnan igen.

  108. De rekommendationerna har betydelse
    inom flera områden i dag.

  109. Vi försöker lära oss mer om hjärnan
    för att förstå sånt här.

  110. Varför det blir...
    Jag ska visa nån mer bild.

  111. Egentligen är det absurt. Vi
    anses vara världens tryggaste land.

  112. Vi har inga krig eller natur-
    katastrofer, går trygga på gatorna.

  113. Men vi lyckas
    med våra kreativa sinnen-

  114. -skapa stressituationer inom oss.

  115. Jag blev inspirerad
    när du berättade att man nu kan mäta-

  116. -att man via terapi, exempelvis KBT,
    kognitiv beteendeterapi-

  117. -kan skulptera om hjärnan.

  118. Ja, det är jättefascinerande.

  119. Vi tittar
    på människor med social fobi.

  120. De som undviker att hålla föredrag.

  121. De har i strukturerna i hjärnan...
    Nu går vi in här igen.

  122. Jag visar lite här. Amygdala...
    Nu pekar den fel.

  123. Amygdala är den lilla lila delen.

  124. Den aktiveras mycket mer
    när personer blir ängsliga, rädda.

  125. Det är en skillnad mellan de som har
    social fobi och de som inte har det.

  126. De vanliga åtgärderna är
    att man ger mediciner, SSRI-preparat.

  127. -De stärker serotoninsystemet.
    -Antidepressiva.

  128. Man försöker
    också med kognitiv beteendeterapi-

  129. -som mer
    handlar om prat och exponering.

  130. Med PET-studier har vi kunnat visa
    hur det ser ut före-

  131. -och hur det ser ut efter
    en behandling med SSRI eller KBT.

  132. När vi kör in dem i maskinen och
    utsätter dem för en stressituation-

  133. -så märker man att amygdala
    har minskat sin aktivitet-

  134. -både efter behandling
    med SSRI-preparat och KBT.

  135. -Men det är mer bestående med KBT?
    -Ja, mycket mer.

  136. Tar man bort SSRI-preparatet
    är man tillbaka på noll.

  137. Men KBT har en långtidsverkan.
    Och om man faller tillbaka-

  138. -är det mycket lättare
    att fylla på med lite ny behandling-

  139. -och få en stadigvarande effekt. Så
    man behöver inte vara ängslig längre.

  140. För ett par år sen intervjuade jag
    Dalai Lama, och han sa:

  141. "Bry er inte om alla heliga personer
    utan var en bra medmänniska."

  142. "Odla empatin hos dem ni träffar."

  143. Han var i hjärtat, inte i hjärnan.
    Han sa: "Vattna empatin."

  144. Man måste ju skulptera, hjälpa till.

  145. Om nu hjärnan
    är så här plastisk för ungdomar-

  146. -kan man då träna
    medkänsla och uthållighet?

  147. Vi fokuserar på omedelbar behovs-
    tillfredsställelse i vår kultur.

  148. Vi står inte och tränar backhand
    mot garagedörren, för det är tråkigt.

  149. Kan man träna upp de här förmågorna?

  150. Hjärnan är biologisk, består av
    celler, är kapabel till förändring.

  151. Ordet "neuroplasticitet" är tydligt
    och används ofta i dag.

  152. Man har funnit att hjärnan kan genom-
    gå större förvandlingar än vi trott.

  153. Vid träning av olika slag
    händer saker i hjärnan.

  154. Nya nätverk bildas
    och de blir kraftfullare.

  155. På det viset följer det
    regeln "use it or lose it".

  156. Om vi inte använder delar av hjärnan
    under lång tid släpper kopplingar.

  157. Men tränar vi en viss sak blir vi
    duktigare på det. En enkel regel.

  158. Det är som en avancerad muskel.
    Tränar man mycket blir den större.

  159. Sådan är hjärnan.

  160. Därför lönar det sig att träna
    frontalloberna från tidig ålder.

  161. Frontalloberna har med exekutiva
    funktioner att göra, att bromsa oss.

  162. Den delen av hjärnan
    reglerar starka känslor t.ex.

  163. Den är inte fullt utvecklad
    före 25 års ålder-

  164. -och därför
    gör tonåringar riskabla saker.

  165. Men vi kan förbättra kapaciteten
    i frontala delarna genom att träna.

  166. Kan man göra det tidigt kanske barnen
    är kapabla att skjuta upp saker.

  167. Ni får en liten banan där... Ja, en
    skumbanan, annars går det inte hem.

  168. Jag går ut en stund, och om du inte
    äter upp den under tiden får du två.

  169. Somliga barn käkar den direkt
    och andra väntar.

  170. Kan man låta bli att ta den-

  171. -har man nåt här
    som skiljer sig från andra.

  172. En uppföljningsstudie
    visar att det är en framgångssaga.

  173. De som klarar det har bättre förut-
    sättningar att klara sig i livet.

  174. För några år sen på en konferens
    hörde jag om ett empatidagis-

  175. -där barnen var ledsna
    för att ett gosedjur var borta.

  176. Barnen skulle hitta det själva,
    känna med barnet som saknade djuret-

  177. -och sen hjälpas åt att hämta det.

  178. Det handlar om
    neurofysiologiska banor.

  179. Vad drömmer du om att vi ska uppnå
    för att underlätta för våra hjärnor?

  180. Det vore helt fantastiskt-

  181. -om vi fick mycket pengar
    till Hjärnfonden.

  182. De gör att många av våra problem,
    som depressioner och barns problem-

  183. -kan utforskas fullt ut.

  184. Att vi även kan gå ner i det kemiska-

  185. -och se efter hur det fungerar.

  186. Om vi kunde nå därhän:
    Bort med en massa lidande och elände.

  187. Det gäller också barn. Som barnen
    mår, så mår den vuxne, och tvärtom.

  188. Limbiska systemet måste vara med.

  189. Vi kan inte bara mata intellektet,
    utan måste få med hela känslolivet-

  190. -om vi ska påverkas på djupet.

  191. Det är limbiska systemet som har
    med kärlek och känslor att göra-

  192. -och inte i första hand hjärtat.
    Hjärnan, igen.

  193. Ja, du vann. Tack, Åke Pålshammar!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hjärnan och känslorna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åke Pålshammar, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, talar om hur hjärnan ligger bakom känslor som till exempel kärlek. Han berättar också om det lilla barnets hjärna vid anknytningsprocessen och hjärnans förmåga att nybilda celler. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Fysiologisk psykologi, Hjärna, Känslor, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Hjärnan och känslorna

Åke Pålshammar, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, talar om hur hjärnan ligger bakom känslor som till exempel kärlek. Han berättar också om det lilla barnets hjärna vid anknytningsprocessen och hjärnans förmåga att nybilda celler.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Personlighetsstörningar - kriterier och symtom

Alla människor har sin personlighet med olika drag som utmärker oss, men om de är avvikande och leder till ett signifikant lidande för en person så kallas det för en personlighetsstörning. Psykologen Helena Bingham redogör, med utgångspunkt i diagnostiseringsverktyget DSM IV, för olika personlighetsstörningar och hur de visar sig hos människor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Att bemöta personlighetsstörningar

Maria Bauer, beteendevetare och författare, föreläser om svårigheter och utmaningar i behandling och vård av personer med personlighetsstörningar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Identifiera risksituationer

Beteendevetaren och författaren Maria Bauer föreläser om förebyggande åtgärder i organisationer och verksamheter för att hantera personer med personlighetsstörningar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2013

Smart eller dum reaktion på misstag - självbilden avgör

Alva Appelgren är neuroforskare vid Karolinska institutet. Här berättar hon om hur misstag påverkar vår hjärna. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskap & Allmänhet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Fråga oss