Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Föreläsningar med fokus på vuxnas psykiska hälsa: om känslor som går över styr, vikten av att hitta sin rätta väg och identifiering av störningar och risksituationer. Inspelat på Folkets Hus i Stockholm den 27 mars 2012. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa : Personlighetsstörningar - kriterier och symtomDela
  1. Alla människor har sin personlighet
    med unika drag-

  2. -som gör oss till unika människor.

  3. Men när dragen blir "för mycket"-

  4. -eller avviker från det mönster
    man brukar prata om-

  5. -som vanligt förekommande
    i den miljö där man befinner sig...

  6. När man också får
    en funktionsnedsättning-

  7. -och inte klarar av sina relationer,
    arbete och studier-

  8. -och både personen och omgivningen
    utsätts för signifikant lidande-

  9. -pratar man
    om en personlighetsstörning.

  10. Man kan se personlighetsdragen
    som ett kontinuum.

  11. Ett överskott av vissa drag
    ger obalans.

  12. Det kan vara lite
    eller ganska mycket överskott-

  13. -men också oerhört mycket överskott
    och obalans.

  14. Nånstans i detta kontinuum
    finns vi allihop.

  15. Varför utvecklar vissa
    en personlighetsstörning?

  16. Och hur kommer det sig att det blir
    olika personlighetsstörningar?

  17. Det är bra att se människan
    som ett träd.

  18. Man har med sig genetiskt betingad
    sårbarhet eller styrka.

  19. Och så har vi vår uppväxtmiljö.

  20. Det gäller inte bara våra föräldrar.

  21. Vi har också med oss förhållningssätt
    som kan ha funnits i generationer.

  22. Man kan ha depressiva drag-

  23. -eller förhålla sig till livet
    på ett aggressivt sätt.

  24. Vi tar efter drag och
    förhållningssätt av våra föräldrar.

  25. Man kan också se på hur föräldrarnas
    föräldrar har förhållit sig.

  26. Man glömmer ibland bort mönster
    i familjelinjen.

  27. Det kan vara bra att rita upp
    familjeträdet i 3-4 generationer.

  28. Mönstren blir tydliga då.

  29. Men vi har alla med oss
    sårbarhet eller styrka.

  30. Vi kanske har växt upp
    i en familj-

  31. -där föräldrarna lider
    av personlighetsstörning-

  32. -instabila drag eller obalanser.

  33. Det kan vara missbruk
    eller en miljö fylld av våld-

  34. -aggressivitet, övergrepp
    eller trauman.

  35. Och det som är trauma för en person
    behöver inte vara det för en annan.

  36. Man brukar prata om att alla
    är en frukt av arv och miljö.

  37. För att utveckla personlighets-
    störning är det cirka 50/50.

  38. Vi har också med oss ärftlighet
    för fysiologiska problem.

  39. Har man en stark konstitution
    står man emot påfrestningar bättre.

  40. Sen handlar det om barnets anknytning
    till de viktiga vuxna-

  41. -och speciellt mamman
    eller den som är vårdnadshavare.

  42. Om man blir tryggt anknuten
    blir man stabilare-

  43. -än om man börjar
    som otryggt anknuten.

  44. Man delar upp anknytningarna
    i fyra olika mönster.

  45. Man pratar om
    en trygg anknytningsform-

  46. -en otryggt undvikande form-

  47. -och en otryggt ambivalent,
    där det svänger mycket.

  48. Ibland är det tryggt, ibland otryggt.
    Man får ingen förutsägbarhet-

  49. -och barnet får inget begrepp
    om hur världen ser ut.

  50. Man pratar också
    om en desorganiserad anknytning-

  51. -där barnet utsätts
    för väldigt svåra upplevelser.

  52. Man kan vara uppväxt
    med psykotiska föräldrar-

  53. -eller också händer det saker tidigt
    som gör att man dissocierar.

  54. Beroende på hur sårbart
    eller stabilt det är-

  55. -kommer vår personlighet att formas
    och vi får överlevnadsmekanismer-

  56. -för att hantera verkligheten
    eller det vi ska förhålla oss till-

  57. -i vår familj, i skolan
    och samhället i stort.

  58. Man brukar prata
    om tre sätt att försvara sig.

  59. Antingen undviker vi,
    eller också attackerar vi-

  60. -eller hamnar i en neutralitet,
    som djuren som spelar döda.

  61. Och så finns det förfinade varianter
    av det här.

  62. Ju tidigare i livet en person en
    person är utsatt för påfrestningar-

  63. -desto större risk är det att få
    en instabil personlighetsutveckling-

  64. -där det finns risk att man utvecklar
    en personlighetsstörning.

  65. Man diagnostiserar inte person-
    lighetsstörningar före 18 års ålder.

  66. En person behöver gå igenom
    sin utveckling i tonåren-

  67. -där hormonerna svänger åt alla håll
    och man söker sin plats i samhället.

  68. När det har lagt sig kan man se
    hur personligheten har landat.

  69. Från arton års ålder
    kan man diagnostisera.

  70. En person med sårbarhet
    som har en instabil uppväxtmiljö-

  71. -och inte hittar sin plats-

  72. -utan mår dåligt, känner ångest eller
    osäkerhet och undrar vem man är...

  73. Alla behöver en grundkänsla:
    "Så här funkar jag."

  74. Om man ber människor beskriva
    sig själva-

  75. -svarar de ofta:
    "Det får du fråga nån annan."

  76. Men man kanske ändå
    har nån känsla av-

  77. -att man finns till-

  78. -och att det inte är
    som ett enda svart hål.

  79. Många beskriver det som ett hål.

  80. Det spelar ingen roll hur mycket man
    fyller hålet. Det blir aldrig nog.

  81. När man får hålet fyllt
    kan det väcka aggressivitet-

  82. -för att man regredierar
    och kommer på vad man har missat.

  83. Man kan aldrig fylla
    mamma- eller pappafunktionen-

  84. -men man kan ge stöd.

  85. Det är viktigt att vända sig till
    de vuxna strukturerna i personen.

  86. Det finns såna också.

  87. Ponera att det är en sårbar person
    med en instabil uppväxt-

  88. -och man har utvecklat
    en personlighetsstörning-

  89. -så har man också en sårbarhet
    för samsjuklighet.

  90. Man har högre risk att drabbas
    av ångest och depressioner.

  91. Man kan också få värk i kroppen
    och sätta känslorna där.

  92. Man kan svänga i sinnesstämningen
    väldigt mycket.

  93. En del personer
    utvecklar fobier eller tvång.

  94. Man blir väldigt rigid
    i sitt sätt att fungera.

  95. Man löper också högre risk
    att utveckla psykossjukdomar.

  96. Där handlar det om att man
    tappar verklighetsförankringen.

  97. Man kanske ser saker som inte finns
    eller hör röster.

  98. Man kan ha svårt att känna
    var gränserna för jaget finns.

  99. Man kan få en känsla av att
    man flyter samman med omgivningen.

  100. Man kan tänka sig vilken
    skräckupplevelse det måste vara.

  101. Och så kommer det ångest på grund
    av det. Det blir pålagringar.

  102. Man har ett problem i botten.

  103. Det är inte så lätt när en person
    söker sig till psykiatrin-

  104. -att kunna se vad som är vad.

  105. Det är viktigt att gå tillbaka
    i anamnesen och se hur det ser ut.

  106. Hur ser anknytningen ut?
    Hur tryggt har det varit?

  107. Är instabiliteten nåt
    som är tillfälligt-

  108. -eller förorsakat av ett trauma
    eller en kris?

  109. Om man är stabil i botten läks man
    när krisen går över.

  110. Har man en instabilitet bakom
    tar det längre tid.

  111. Till psykisk sjukdom
    räknas organiska sjukdomar-

  112. -som demens och retardation,
    som utvecklingsstörning.

  113. Man diagnostiserar psykisk ohälsa
    enligt två system.

  114. Kriterierna vi ska titta på
    är tagna från DSM-

  115. -manualen som västvärlden använder.

  116. Just nu
    har vi en fjärde reviderad upplaga.

  117. En femte kommer nån gång nästa år.

  118. Man funderar på att förändra lite,
    och det har förändrats även tidigare.

  119. Tidigare har man kunnat ha
    en "organisk personlighetsstörning"-

  120. -och då syftar man
    på drag som kan ta sig uttryck i-

  121. -att man har blödningar eller att
    det har hänt saker i frontalloben-

  122. -som reglerar vårt sätt
    att förhålla oss-

  123. -vår impulskontroll och hur vi styr
    över vårt känsloliv.

  124. Det kan vara bra
    att tänka på det här.

  125. Arv och miljö.
    Hur ser anknytningen ut?

  126. Hur är vår personlighetsutveckling?

  127. Och vad är samsjukligheten,
    om det är nån?

  128. Diagnosen personlighetsstörning
    kräver vissa grundkriterier.

  129. Det man tittar efter i grunden
    är det här mönstret-

  130. -av upplevelser, tankar, känslor
    och beteenden som avviker.

  131. Och det ska inte bara avvika
    i en viss miljö-

  132. -som hemma eller i skolan. Avvikelsen
    ska synas genom hela linjen.

  133. Både i privata sammanhang
    och ute i samhället.

  134. Mönstret ska avvika-

  135. -från den kulturella miljön
    som personen befinner sig i.

  136. I västvärlden förhåller vi oss
    på ett sätt.

  137. I andra länder
    kan det vara annorlunda.

  138. Man får vara försiktig
    när man sätter en diagnos-

  139. -på en person från en annan kultur.

  140. Mönstret ska ta sig uttryck
    på två sätt av fyra.

  141. I kognitionen, vårt sätt att tänka-

  142. -och i affekterna, vårt känsloliv.

  143. Det vi tänker och känner
    visar sig oftast-

  144. -i hur vi relaterar till andra.

  145. Om vi är trygga relaterar vi
    annorlunda än om vi är otrygga.

  146. Var och en har en referensram
    där tillvaron blir begriplig.

  147. När människor agerar tolkar vi det
    utifrån våra tidigare erfarenheter-

  148. -och mycket
    utifrån anknytningsmönstren.

  149. Det sätt man är anknuten på och
    har relaterat i grunden som liten-

  150. -ser man ofta i
    hur man relaterar i andra relationer-

  151. -speciellt i parrelationer.

  152. Ingen kommer åt vårt hjärta
    som den vi lever tillsammans med.

  153. Det som triggar mest
    och får i gång anknytningsmönstren-

  154. -är det man känner igen och har mått
    dåligt av, eller det som är olikt.

  155. Det som är främmande kan man inte
    få in i en begriplig karta.

  156. Där brukar det bli problem.

  157. Människor säger att de inte passar
    ihop och inleder en ny relation.

  158. Var och en är fri att göra det-

  159. -men man tar med sig själv
    och sina förhållningssätt-

  160. -och så iscensätts det igen,
    i en ny mix med en annan person.

  161. Det kan vara bra att i stället
    arbeta på att bygga broar emellan.

  162. Man kan sträva efter förståelse
    i kommunikationen.

  163. Man behöver inte vara lika.

  164. Tvärtom berikar vi varandra
    om det finns olikheter.

  165. En fjärde sak är impulskontrollen.

  166. En stabil person
    kan hålla sina impulser.

  167. Man flyger inte på nån
    eller skriker rakt ut.

  168. Man kan ha svårare att reglera sig-

  169. -om man har en instabilitet i botten.

  170. Jag har jobbat inom rättspsykiatrin,
    och där såg vi ofta-

  171. -att svårigheten att hålla impulsen
    ställde till det.

  172. Man kan vara en bra person
    och ångra sig-

  173. -men om man inte klarar av att
    hålla impulserna händer det mycket-

  174. -som gör att man mår dåligt
    av pålagringarna.

  175. Att växa upp i en miljö
    där det är väldigt impulsstyrt-

  176. -blir väldigt oförutsägbart
    och otryggt.

  177. Barn har en tendens
    att vända saker till sig själva.

  178. "Är det mig det är fel på?"
    "Hur ska jag förstå det här?"

  179. Det här mönstret ska vara oflexibelt
    och visa sig i olika sammanhang.

  180. Det ska förorsaka
    ett kliniskt signifikant lidande.

  181. Ofta påverkar lidandet också
    människor runt omkring-

  182. -i nära relationer
    och på arbetsplatsen.

  183. Det är ofta en grund till mobbning
    och andra problem-

  184. -som kan komma när man inte
    kan samspela på ett bra sätt.

  185. Man kan ha en försämrad funktion
    i arbetet.

  186. Om man är instabil
    och upptagen av en kriskänsla-

  187. -är det inte så lätt att ha
    energi över till att reflektera.

  188. Krisen är det som styr.
    Många personer har sagt-

  189. -när de har blivit lugnare
    och inte längre är i kris:

  190. "Jag vet inte hur man lever.
    Jag är van vid att ha kris."

  191. Då kan personen få en vinst
    av att hålla kvar sin kris-

  192. -för att slippa tomheten som kommer
    när det hela lägger sig.

  193. Det är lättare att hantera känslor
    när det är nån annans fel-

  194. -än att hantera tomhet.

  195. Det är en otrolig skräckupplevelse.

  196. Jag har jobbat med flera personer
    som gradvis har vågat möta tomheten-

  197. -och haft turen att ha stabila
    förhållanden runt omkring.

  198. Jag har sett glädjen över
    att slippa den diffusa ångesten-

  199. -och i stället upptäcka
    att man klarar av saker-

  200. -och kan må bra.

  201. Att slippa vakna varje morgon
    med oro, ängslan och ångest.

  202. Mönstren ska spåras
    till tidig vuxen ålder-

  203. -men man ska ha gått igenom tonåren
    så att man har fått en mognad.

  204. Man ska inte kunna förklara det
    bättre med en annan psykisk störning.

  205. Det ska inte ha kommit till
    en kris eller ångest-

  206. -eller att man har en psykossjukdom.

  207. Anamnesen ger en tydlig bild
    om man tittar bakåt.

  208. Mönstret ska inte bero på en effekt
    av nån substans-

  209. -som alkohol, droger
    eller lugnande tabletter.

  210. Man kan också få problem
    av abstinensen.

  211. Det kan vara många pålagringar
    som det handlar om.

  212. Det ska inte heller finnas
    nån somatisk sjukdom eller skada-

  213. -som trauma mot huvudet
    eller en ämnesomsättningsrubbning.

  214. Det kan också ge instabila drag.

  215. Det här är själva grunden.

  216. Man delar in personlighetsstörningar
    i kluster.

  217. Det finns tre kluster: A, B och C.

  218. Det första klustret handlar
    om de udda och excentriska-

  219. -förpsykotiska
    personlighetsstrukturerna.

  220. I vissa läroböcker
    räknar man kluster A-störningarna-

  221. -som förstadier till schizofreni.

  222. Man är sjukligt misstänksam
    eller drar sig undan omgivningen.

  223. Man kan också ha ett udda tänkande,
    den schizotypa personligheten.

  224. Det här med att höra röster
    och se saker som inte finns...

  225. Jag har läst
    att upp till tio procent hör röster-

  226. -utan att för övrigt
    ha psykotiska symptom.

  227. Det är ett innehåll i tankevärlden-

  228. -som är främmande
    från de egna tankarna.

  229. Men det kan stanna på ett stadium-

  230. -av att vara udda
    och misstänksam till viss del-

  231. -utan att det blir övergång
    i ett psykotiskt utbrott.

  232. Det handlar också om uppväxten.

  233. Om man har fått lära sig att man
    ska akta sig för andra människor-

  234. -eller att andra vill en illa
    har man den grundinställningen.

  235. Kluster B är de störningar
    som man ofta märker av-

  236. -i brottsliga sammanhang eller andra
    sammanhang där de gör väsen av sig.

  237. De är utagerande, dramatiska,
    impulsiva och känslostyrda.

  238. Till dem räknas
    den antisociala störningen-

  239. -och borderline, som vi ofta
    har väldigt mycket känslor kring.

  240. En bättre benämning,
    som i ett annat diagnossystem-

  241. -är emotionellt
    instabil personlighet.

  242. Ordet "borderline" beskriver
    en person-

  243. -som kan svänga mellan att allt är
    lugnt, när omständigheterna är lugna-

  244. -till att man nästan
    tappar verklighetsförankringen.

  245. En person med borderline
    ligger nånstans mitt emellan.

  246. Det kan vara olika grad av det också.

  247. Den histrioniska personligheten
    benämndes förr som "hysterisk".

  248. Och så den narcissistiska,
    egofokuserade personligheten.

  249. Vi ska titta mer ingående på dem.

  250. Kluster C handlar om de nervösa,
    ängsliga-

  251. -lite
    mer ångestdrivna personligheterna.

  252. En fobisk personlighetsstörning
    har en social ängslan.

  253. Det är annorlunda att dra sig undan-

  254. -för att man har en låg självkänsla-

  255. -jämfört med att vara
    som en schizoid personlighet-

  256. -som inte har stor behållning
    av att umgås.

  257. Det kan te sig lika utåt,
    men det har olika grund.

  258. Den osjälvständiga, barnsliga
    personlighetsstörningen-

  259. -kan komma av en uppväxtmiljö-

  260. -utan så mycket tilltro
    till att man klarar av nåt.

  261. Man har kanske växt upp med mycket
    ängslan och inte fått försöka.

  262. Jag träffade en kvinna
    i 30-årsåldern-

  263. -som beskrev att hon måste fråga
    om hon gör rätt på sin arbetsplats-

  264. -fast hon har gjort det i åratal.
    Ändå frågar hon: "Är det rätt?"

  265. Det blir en irritation
    från arbetskamrater eller chefer-

  266. -när man inte hittar nån trygghet.

  267. Bästa sättet att ta sig ur det
    är att inte ställa frågorna.

  268. Man kanske beter sig som man är van-

  269. -och behåller sin personlighets-
    obalans vid liv i onödan.

  270. När man ska förändra såna här saker
    behöver man nån bredvid sig.

  271. Nån som står där när det skakar
    och man möter tomhetskänslor.

  272. Den tvångsmässiga personligheten som
    är ordningsam och perfektionistisk...

  273. ...blandas ofta samman
    med tvångssyndrom.

  274. Det finns också en variant
    som kallas UNS-drag.

  275. "Utan närmare specifikation".
    Det är en blandad personlighet.

  276. Man kan få diagnosen
    personlighetsstörning UNS-

  277. -med borderlinedrag
    och narcissistiska drag.

  278. Men man kan också få en diagnos
    i botten, som borderlinestörning-

  279. -och sen lägger man till drag
    utifrån det.

  280. Vissa har flera
    personlighetsstörningsdiagnoser.

  281. Då måste man vara noga, så att de
    inte sammanblandar sig för mycket-

  282. -och man får diagnoser i onödan.
    Det händer.

  283. Diagnoserna är till för
    att beskriva ett förhållningssätt-

  284. -för att man sen ska kunna
    sätta in åtgärder och träning.

  285. Man ska få en begriplighet
    om hur personen fungerar.

  286. Det är inte
    för diagnostiserandets skull.

  287. Man diskuterar
    om diagnoser passiviserar oss-

  288. -eller om en person med diagnos
    får en stämpel.

  289. Sen är det upp till andra
    att behandla.

  290. Ofta är det bättre att titta
    på beteendet eller funktionen-

  291. -och försöker träna
    och arbeta på det.

  292. Enligt DSM-IV
    ser diagnoserna ut så här.

  293. Det har funnits andra varianter,
    som passivt aggressiv.

  294. Man skulle också kunna sätta in
    en depressiv personlighetsstruktur.

  295. Inför upplaga V pratar man om
    att ta bort narcissistisk störning.

  296. Det finns mycket att säga
    och tänka kring det.

  297. Man funderar också på att lägga in
    en hypersexuell störning-

  298. -som när man fastnar i pornografi
    på nätet.

  299. Det är en försvarsmekanism
    att fly in i nåt annat-

  300. -för att slippa nånting.

  301. Vi ska också titta på psykopati
    i dag.

  302. Det blandas samman
    med antisocial störning.

  303. Det kan se liknande ut,
    men är inte samma.

  304. Antisocial personlighetsstörning
    handlar mer om ett ungdomsbeteende-

  305. -som har följt med upp i vuxen ålder-

  306. -där det kan ingå psykopatiska drag,
    men inte behöver göra det.

  307. Man kan också ha en personlighets-
    struktur som är känslokylig-

  308. -utan
    att man uppvisar antisociala drag.

  309. Det här mixas också i läroböckerna
    emellanåt.

  310. Vi ska titta på hur man bedömer
    och diagnostiserar det-

  311. -och vad det är för kriterielista
    på det.

  312. Vi börjar med den paranoida
    personlighetsstörningen mer ingående.

  313. Det handlar om
    en sjuklig misstänksamhet-

  314. -gentemot omgivningen i stort
    och i nära relationer.

  315. Ofta uttrycker det sig
    som svartsjuka mot partnern.

  316. Är personen otrogen,
    eller berättar personen nåt om en?

  317. Man kan också vara misstänksam
    mot chefer eller arbetskamrater.

  318. Man tror att människor vill en illa.

  319. Om det skulle hända nåt
    när man har en sån störning-

  320. -är risken mycket större.

  321. Man har en sårbarhet
    för att få ett psykotiskt genombrott.

  322. Om man börjar uppvisa såna tendenser
    är det viktigt med snabb behandling-

  323. -så att man får
    antipsykotisk medicin-

  324. -och kan hålla samman personligheten.

  325. Personen kan också vara misstänksam
    mot tabletterna.

  326. Man säger till doktorn
    att man tar dem-

  327. -och upprätthåller en fasad
    fast man krackelerar på insidan.

  328. Det kan bli en psykos och ta lång tid
    innan man blir sammanhållen.

  329. Det kan röra sig om år,
    även om det inte behöver det.

  330. De har svårt att hantera motgångar-

  331. -och tror att människor
    har en underliggande agenda.

  332. De tror att människor
    sammangaddar sig emot dem.

  333. I den här gruppen finns det
    en tendens till rättshaverism.

  334. Man brukar också prata
    om det autistiska spektrumet-

  335. -när det gäller rättshaverism.

  336. Man driver en sak utan att ge sig-

  337. -och blir illa bemött
    när man är påstridig.

  338. Ofta blir det ett moment 22.

  339. Det kan riktiga saker
    i det rättshaveristen driver.

  340. Det kan finnas verkliga oförrätter-

  341. -men sättet de gör det på
    gör det till en rundgång.

  342. Det finns människor som ägnar livet
    åt att vara i olika processer.

  343. Då funderar man på
    vad de smiter ifrån i sitt inre.

  344. Vad har de för vinning
    av att hålla på med det här?

  345. Man kan också finna
    en väldigt hög självkänsla.

  346. Man kan ha en självbild
    att man är förmer än andra.

  347. Det finns varianter
    av den paranoida störningen.

  348. Det kan också finnas
    en väldig överkänslighet.

  349. De kan också vara grälsjuka
    och skapa konflikt av ingenting.

  350. Jag har varit med om det
    några gånger.

  351. Då har jag ansträngt mig
    för att inte hamna i konflikt-

  352. -bara för att upptäcka
    att jag sitter i en konflikt ändå.

  353. Nånting har personen nappat på.

  354. Det är omöjligt att kommentera,
    förklara eller ställa tillrätta.

  355. Det är ingen idé
    att engagera sig i nåt sånt.

  356. Det kan övergå
    i en paranoid schizofreni-

  357. -men i en personlighetsstörning
    ser man inte de psykotiska symptomen-

  358. -som man beskriver
    som positiva eller negativa.

  359. Fast inte positiv
    i bemärkelsen "bra".

  360. Det är saker som läggs till,
    som hallucinationer eller röster.

  361. Det är positiva symptom.

  362. Negativa symptom handlar om att
    man blir flack i sitt känslouttryck-

  363. -eller ansiktsuttryck.

  364. Den schizoida
    personlighetsstörningen-

  365. -handlar om en känslokyla-

  366. -som kommer av ointresse
    och likgiltighet inför andra.

  367. Man har få vänner,
    om man har några alls.

  368. Man trivs bäst med aktiviteter
    där man är ensam-

  369. -och får pyssla med sitt eget.

  370. Det kan också finnas autistiska drag-

  371. -i det här med schizoid
    och schizotyp personlighet.

  372. Men det kanske inte räcker
    för en autistisk diagnos.

  373. Man är ofta oberörd
    av sociala normer.

  374. Oberörd om man får beröm
    eller kritik. Man är sig själv nog.

  375. Det är inte ovanligt
    i en parrelation-

  376. -att en person har schizoida drag
    och den andra känslouttryckande drag.

  377. Från början kompletterar
    man varandra-

  378. -och blir hel
    när båda typerna av drag finns.

  379. Men det ställer till det senare.

  380. En vill kommunicera hela tiden
    och den andra inte alls.

  381. Ändå finns det en känsla mellan dem.
    "Motsatser attraherar", säger man.

  382. Det är svårt att bygga broar här-

  383. -om personen inte förstår
    varför man behöver bygga en bro.

  384. Man har det bra
    när man lever parallella liv.

  385. En schizoid personlighet
    kan ha ett inre rikt liv-

  386. -av fantasier och själviakttagelser.

  387. Då vill det till
    att fantasierna inte är av ond natur-

  388. -eller att det är sammanblandat
    med paranoia.

  389. När personer med den här läggningen
    begår brott-

  390. -kan det ha kretsat nåt inom dem
    under lång tid-

  391. -utan att nån annan har kunnat säga:
    "Det där var inte bra."

  392. Man har gått ensam och kanske
    varit upptagen av ett spel.

  393. Man kanske inte vet vem man är.

  394. Man hittar en rollfigur i ett spel
    och spelar dygnet runt.

  395. Det finns många varianter.

  396. Under åren på rättspsykiatrin
    har jag hört meningen:

  397. "Om jag hade haft nån att prata med
    hade det här aldrig hänt."

  398. Den schizotypa personligheten
    kallades "borderline-schizofreni"-

  399. -för att det finns
    schizofrenliknande drag.

  400. Man har ett udda,
    kanske magiskt sätt att tänka-

  401. -och lägger ihop saker
    som inte har nån relevans alls.

  402. Jag träffade en person
    som drog sig undan omgivningen.

  403. Han vågade inte gå ut, för han trodde
    att alla kunde höra hans tankar.

  404. Om han tänkte nåt negativt om nån
    och alla i mataffären hörde det-

  405. -tyckte han att det var obehagligt.
    Så han höll sig hemma.

  406. Ofta finns ett behov
    av social isolering-

  407. -men det är också den
    som ställer till det.

  408. Det finns en hög samsjuklighet
    av det fobiska.

  409. Man har ett väldigt kontrollbehov-

  410. -och
    ett misstänksamt förhållningssätt.

  411. Sättet att tänka är stört.

  412. Eller väldigt udda.

  413. Det är de tre störningarna
    i kluster A.

  414. Den misstänksamma, den som drar sig
    undan och den som tänker udda.

  415. I kluster B har vi de personligheter
    som vi läser om i samhället.

  416. Det händer saker kring dem. Det
    första är den antisociala störningen.

  417. Där ska det egentligen finnas...

  418. ...indikatorer eller en diagnos
    på uppförandestörning-

  419. -för att man
    ska kunna ställa diagnosen.

  420. Om de indikationerna inte finns
    pratar man om "antisociala drag".

  421. Vi pratade om
    att vi alla har vår personlighet-

  422. -och en person kan ha uttalade drag
    utan att uppfylla kriterierna.

  423. Men man förhåller sig ändå
    som schizoid eller antisocial.

  424. Och man kan uppfylla kriterierna
    med råge.

  425. Vid uppförandestörning
    har man skolkat, stulit-

  426. -skadat djur, tänt eld eller rymt
    och såna saker.

  427. Man har haft svårt
    att följa normerna som liten.

  428. Grunden kan vara
    att man har autistiska drag-

  429. -eller en obehandlad ADHD-

  430. -där man inte känner sig förstådd
    eller har fått rätt hjälp.

  431. Ingenting i beskrivningarna
    i DSM-IV-

  432. -säger nåt om grundorsaken.
    Det kan vara ett trauma i familjen.

  433. Man kan vara uppväxt i en familj
    som har antisocialitet-

  434. -kriminellt beteende
    eller kriminella värderingar.

  435. Man kan vara uppväxt i ett hem
    där man blir hårt kontrollerad.

  436. Man kanske bli utsatt för verbala
    övergrepp eller slagen.

  437. Det kan finnas
    många olika anledningar.

  438. Det är inte ovanligt
    med en obehandlad ADHD i botten-

  439. -som leder till antisocial
    personlighetsutveckling.

  440. Det är inte så lätt för
    personligheterna att göra nåt åt det.

  441. Om man har kommit snett
    och umgås i fel sällskap-

  442. -är det inte lätt att få kompisar
    som inte beter sig så.

  443. Ibland hjälper familjerna till
    att hålla barnen ifrån sig.

  444. "Umgås inte med den." "Akta dig."

  445. Om man har kommit snett
    är det inte lätt att hitta tillbaka.

  446. Speciellt inte vid tidigt missbruk.

  447. Personligheterna inom kluster B
    har en ökad risk för missbruk.

  448. Om man lämnar en ADHD obehandlad-

  449. -och personen inte
    får tillräckliga insatser-

  450. - och då handlar det inte bara
    om medicin -

  451. -ökar missbruksrisken med 85 procent.

  452. Man självmedicinerar eller försöker
    hitta sätt att göra livet spännande-

  453. -för att komma ifrån sitt eget inre
    eller andra omständigheter.

  454. De bryr sig inte om sociala normer-

  455. -utan tar för sig
    på andra människors bekostnad.

  456. Ofta kan man se en irritabilitet
    och aggressivitet.

  457. Det kan vara upprepade slagsmål
    eller överfall.

  458. Många gånger hör man:
    "Det bara hände. Det bara blev så."

  459. Det är inte helt ovanligt
    att ungdomar bär kniv på stan.

  460. Då ökar risken att saker ska hända
    om man har dålig impulskontroll.

  461. Man kanske ska hjälpa sin kompis,
    och begår ett överfall-

  462. -och så hamnar man
    på ungdomsvårdsskola.

  463. Det är inte säkert att man blir
    väl bemött när man ska få hjälp.

  464. Det kan bli ytterligare trauman,
    med t.ex. maktmissbruk.

  465. Det finns ungdomar som råkar ut
    för övergrepp-

  466. -inom samhällets
    hjälpande myndigheter.

  467. Ofta ser man en falskhet
    eller upprepade lögner.

  468. Man kanske ljuger obehindrat
    och inte känner sitt samvete.

  469. Man kan också ha dövat samvetets röst
    och inte hör signalerna.

  470. Det finns barn
    som har förmåga till samvete-

  471. -där föräldrarna säger:
    "Du gjorde helt riktigt."

  472. Man får inte
    den spegling man behöver-

  473. -för att utveckla en trygg
    personlighetsstruktur-

  474. -där man inte beter sig
    på andra människors bekostnad.

  475. Ofta kan man se impulsivitet.

  476. Man har svårt att visa ansvar,
    är vårdslös och spänningssökande.

  477. Man kan också misslyckas med
    att ta hand om sin försörjning.

  478. Man kan ha svårt
    att sitta stilla i skolan-

  479. -eller att klara av
    det "vardagstråkiga".

  480. Man ska lägga sig i tid
    och vänta på semestern.

  481. Man har en impulssvårighet
    och vill ta ut det nu.

  482. De här antisociala beteendena,
    om det ska ställas en sån diagnos-

  483. -får inte finnas
    under ett schizofrent skov-

  484. -eller att en manodepressiv person
    är manisk och beter sig knepigt.

  485. Såna diagnoser ska vara uteslutna.

  486. Nu ska vi gå över
    till att titta på psykopati-

  487. -som diagnostiseras
    enligt ett helt annat system.

  488. Därför blir det ofta
    missuppfattningar.

  489. Kriterierna går i varandra.

  490. När man bedömer psykopati,
    en extrem personlighetsstörning-

  491. -brukar man titta på en känslomässig
    lista och en beteendelista-

  492. -med tio kriterier vardera.

  493. Därutöver bedömer man kriterierna
    från 0-2.

  494. "inte alls", "lite/kanske"
    eller "det finns belägg".

  495. Sen poängsätter man det.

  496. Man kan få 20 poäng
    på den känslomässiga sidan-

  497. -och 20 på beteendesidan.

  498. Och så har man ett cut off-värde-

  499. -d.v.s. var gränsen ligger
    för diagnos. Den ligger vi 30.

  500. Man har diskuterat om den ska sänkas.

  501. Det räcker att ha många poäng
    på psykopati-bedömningen-

  502. -för att man ska ha
    uttalade psykopatiska drag.

  503. Psykopati-checklistan
    är reviderad för andra gången.

  504. Den amerikanske fängelsepsykologen
    Robert Hare har reviderat den.

  505. Han har skrivit bra böcker
    om psykopati som finns på svenska.

  506. De många exemplen gör det lätt att
    förstå hur personligheten fungerar.

  507. Om man tittar ute i samhället
    på vanlighetsgrad-

  508. -så uppfyller 3 procent av männen och
    1 procent av kvinnorna kriterierna.

  509. Betänk andra personlighetsstörningar
    med andra siffror-

  510. -med psykopatiska drag
    som inte uppfyller kriterierna.

  511. I en kriminell population
    av personer i fängelse-

  512. -är den antisociala störningen
    förekommande till 65 procent-

  513. -medan psykopatin
    ligger på 20-30 procent.

  514. Det kan samvariera-

  515. -men man kan också ha psykopatiska
    drag utan antisociala drag.

  516. Ungefär så ser det ut i proportion.

  517. Det är ibland lite vilseledande
    i litteraturen.

  518. På den känslomässiga sidan
    tittar man på "skärmen".

  519. Man är nonchalant, hal och opålitlig.

  520. Vad får man för känsla i magen
    när man möter en människa?

  521. Det första intrycket
    säger ofta ganska mycket.

  522. Man behöver både ta reda på fakta
    och lyssna på sin intuition.

  523. Med en person som är ytligt charmig
    känner man att det inte är äkta.

  524. Man kan få ett väldigt trevligt
    bemötande eller frågor.

  525. "Hur är det? Trevligt att träffas."

  526. Men innan man hinner svara-

  527. -har personen dragit iväg
    i sitt pratande.

  528. Det är ganska vanligt
    med narcissistiska drag-

  529. -bland psykopater.

  530. De blir lätt uttråkade,
    behöver mycket spänning-

  531. -och är bra på
    att lura och manipulera.

  532. Det är egentligen ganska märkligt-

  533. -att de har en sån känslighet
    för att se var du är svag-

  534. -för att få som de vill-

  535. -när de tycks sakna djupare känslor
    i sitt eget känsloliv.

  536. Ingen är så bra på att läsa av
    som en person med psykopatiska drag.

  537. De vill ha ut nånting av dig.

  538. Rubriken på en psykopat
    vore "egen vinning".

  539. Allt sker för egen vinnings skull.

  540. De är ofta kyliga, distanserade
    och har låg förmåga till inlevelse.

  541. De kan bete sig sadistiskt
    och annat.

  542. De utnyttjar ofta andra ekonomiskt.

  543. Gamla föräldrar eller partner.
    Man kan ha flera parrelationer.

  544. Man kanske är gift och sammanbor
    och utnyttjar dem.

  545. Man bryr sig inte om
    ifall man blir påkommen med lögner.

  546. Man tar till en ny lögn
    för att kamouflera det.

  547. De har lätt att tappa humöret-

  548. -om nån inte uppfyller
    det som personen förväntar sig.

  549. En känsla som jag får-

  550. -när jag har varit i kontakt
    med personer med psykopatiska drag-

  551. -är en känsla av obehag inom mig.

  552. Det är svårt att sätta fingret
    på det, men nåt är obehagligt.

  553. Man behöver lyssna på det.

  554. Kvinnor och män
    som faller för psykopater-

  555. -brukar man ha åsikter om.

  556. Hur kunde han eller hon
    gå in i det här?

  557. Men det kan drabba vem som helst.

  558. Det har inget att göra
    med utbildningsgrad.

  559. Man kan nästlas in i en period.

  560. När förälskelsen kommer
    har man svårare att se klart.

  561. Det behöver man inga problem för.
    Förälskelsen ger anknytning.

  562. Från den stund
    man har ett sexuellt förhållande-

  563. -utsöndras ett anknytningshormon
    för att vi ska binda oss.

  564. Många saker gör det svårt att bryta
    efter en tid i relationen.

  565. Man måste se sig för,
    så att det inte går för snabbt.

  566. De som har fler poäng
    på den här listan-

  567. -är kanske inte så charmiga
    och manipulativa.

  568. De är mer råbarkade
    i sin framtoning.

  569. Om de begår brott
    är det av en helt annan grad-

  570. -av kallblodighet,
    eller vad man ska säga.

  571. Ofta finns en kriminell mångfald.

  572. Man bryr sig inte om
    ifall man är villkorligt frigiven-

  573. -utan man gör som man vill.

  574. Om de här personerna blir straffade
    är de duktiga på-

  575. -att bete sig enligt normerna
    för att få sina förmåner.

  576. Personen kanske inte har förändrats-

  577. -för att den inte beter sig illa
    i fängelset.

  578. Det kan vara en strategi bakom.

  579. När man diagnostiserar psykopati-

  580. -tittar man på den känslomässiga
    delen och beteendedelen.

  581. I den känslomässiga
    ser man samspel med andra-

  582. -och hur affekterna fungerar,
    känslokallt och manipulativt.

  583. På beteendesidan ser man mer
    på livsstil och antisocialitet.

  584. Man kan hitta personer med
    antisocial personlighetsstörning här.

  585. Det kallas tvåfaktormodellen-

  586. -och man har pratat om
    en trefaktormodell-

  587. -så att samspelet med andra
    skulle få en egen kriterielista.

  588. Det finns mycket forskning på
    psykopati i Sverige och andra länder.

  589. Man har också sett att det kan finnas
    olika grupper av psykopater.

  590. Det finns böcker skrivna
    om indelningar-

  591. -men forskningen visar
    att det är bäst att titta på-

  592. -om personen har låg
    eller hög grad av ångest.

  593. En person med låg grad av ångest
    är mer instrumentellt kall-

  594. -medan en person med mycket
    ångest är mer reaktiv.

  595. Kanske mer antisocial
    eller borderline och utagerande.

  596. Det finns forskning på det också.

  597. Det finns en hel del att googla på
    när det gäller det här.

  598. Vi ska övergå
    till borderline-störning-

  599. -som man kan känna igen
    på "splitten" mellan ont och gott.

  600. Allt är idealiserat och fantastiskt
    eller förskräckligt och nedvärderat.

  601. Och personer med personlighets-
    störning gör nåt med oss.

  602. Det bästa diagnostiska instrumentet
    är överföringskänslan i samspelet.

  603. Man ska inte dras in
    i deras ångest-

  604. -eller fastna
    i ett idealiserat läge-

  605. -där man är en fantastisk terapeut
    eller utredare-

  606. -eller vilken situationen nu är.

  607. "Ingen förstår mig som du."
    Tills man säger nåt som inte passar-

  608. -eller beter sig på nåt sätt
    som de tolkar-

  609. -som kränkande
    eller att man överger dem.

  610. Då faller man ner från piedestalen
    och blir hemsk och förskräcklig.

  611. Det är bättre
    när man ska arbeta med dem-

  612. -för man är friare som förskräcklig-

  613. -än om man blir låst
    för att inte störa friden.

  614. Det blir en vinning
    när personen mår bra och är lugn.

  615. Man kan bli lurad där ibland.

  616. Man kan illustrera det här
    som två personer-

  617. -som det inte finns kontakt mellan.

  618. När man mår bra glömmer man bort
    att det kan vara hemskt.

  619. Och när det har blivit kris har
    man ingen kontakt med det positiva.

  620. Man kan inte hämta nånting inifrån
    som gör att det kommer att gå över-

  621. -eller att personen
    också har goda sidor.

  622. Det skapar dramatiken-

  623. -som ofta leder till att man skär
    sig, försöker ta livet av sig-

  624. -eller hotar med att ta livet av sig
    om man inte blir förstådd.

  625. Borderline är egentligen
    en identitetsstörning-

  626. -med en kroniskt tomhetskänsla.
    Man vet inte vem man är.

  627. De använder projektion
    som den främsta försvarsmekanismen.

  628. Det är inget fel på dem-

  629. -utan de är orättvist behandlade.
    Det är omgivningen det är fel på.

  630. När man möter en sån här person
    i behandlingssammanhang-

  631. -brukar man känna
    att man är ganska värdelös.

  632. Det är lika bra att packa ihop
    och gå hem och syssla med nåt annat.

  633. Det är meningen, för personen klarar
    inte av att titta på sig själv-

  634. -och se att man kanske behöver
    ta eget ansvar.

  635. Strukturerna är för sköra.

  636. Det finns mycket åsikter
    kring borderline-personlighet.

  637. Vi kan glömma att de har haft
    en tragisk eller instabil uppväxt.

  638. Det kan vara ett övergrepp i grunden
    som man ingen vet om-

  639. -som ligger till grund
    för personlighetsutvecklingen.

  640. Om man själv hade varit sårbar
    och född under såna omständigheter-

  641. -så hade man kanske själv agerat ut.

  642. Det är viktigt att se på personerna,
    hur besvärliga de än kan vara.

  643. Hur mycket de än väcker i oss
    behöver vi se på dem med empati.

  644. Jag har arbetat både med utredning
    och som privatpraktiserande.

  645. Jag brukar tänka: "Om det var min son
    eller dotter som satt där"-

  646. -"hur skulle jag vilja
    att mitt barn blev bemött?"

  647. Man ska ändå inte tappa sina gränser-

  648. -för det är otroligt viktigt
    att man håller fast vid gränserna.

  649. "Splittingen" brukar förorsaka
    att man tappar gränserna.

  650. I en personalgrupp
    kan några vara förtjusta-

  651. -och ser det sköra i personligheten-

  652. -tycker synd om personen
    och daltar för mycket.

  653. Men den andra delen ser det som
    är besvärligt och manipulativt-

  654. -och vill inte hjälpa alls.

  655. Då blir det bråk i personalgruppen
    kring personen.

  656. Det är ett bra symptom-

  657. -där man behöver handledning
    för att se vad som pågår.

  658. Om en arbetsgrupp funkar bra
    och det kommer in en ny patient-

  659. -och det börjar hända saker-

  660. -behöver man börja titta på
    vad det är som iscensätts.

  661. Det är viktigt.

  662. Personer med personlighetsstörning
    hamnar ofta i missbruk.

  663. Det är förståeligt att man försöker
    självmedicinera ångesten-

  664. -eller den bottenlösa existentiella
    skräcken som finns inombords-

  665. -och som man kanske inte
    kan förklara-

  666. -för att man har upplevt
    diffusa känslor så länge.

  667. Ju mer diffust det är,
    desto större blir ångesten.

  668. Hur man än försöker söka hjälp
    finns det aldrig nån som hjälper en.

  669. Vi kan hjälpa personligheterna
    att hjälpa sig själva-

  670. -och få tag i de vuxna strukturerna-

  671. -och visa barmhärtighet för övrigt.

  672. Hög samsjuklighet.

  673. Pålagringarna av ytterligare ångest,
    depression och missbruk-

  674. -och symptom på missbruk-

  675. -tvång, kontroll, perfektionism,
    fobier av olika slag.

  676. Ofta är både tvång, ångest
    och fobier-

  677. -känslor "i stället för".

  678. Det kan vara nåt som personen
    inte orkar eller förmår kännas vid.

  679. Är man upptagen av ångest eller tvång
    kommer man bort från sig själv.

  680. Fast man konstant söker hjälp
    fyller ångesten en funktion.

  681. Man brukar fråga: "Vad har du för
    vinning av att bete dig så här?"

  682. Man behöver kartlägga
    och sakta börja föra in en struktur.

  683. När en terapeut börjar rota i det
    kan det bli väldiga ångestpåslag-

  684. -och man kan vara ute efter
    att ta livet av-

  685. -eller fullkomligt knäcka.

  686. Man kan också få såna uttryck
    i terapirummet.

  687. "Är du ute efter att förgöra mig?"

  688. Det gäller att hålla i sig-

  689. -och veta att om man plockar upp
    ångestkänslorna-

  690. -så kan man själv börja bada
    i ångest.

  691. Då måste man förstå
    att det inte handlar om mig.

  692. När personen går ut ur rummet återgår
    man till hur man brukar känna.

  693. Vad det nu är man kände.

  694. Det är lätt att plocka upp det. Det
    kallas "projektiv identifikation".

  695. Man måste få ögonen på det,
    så att man blir fri att agera.

  696. Nancy McWilliams har skrivit en
    bra bok om personlighetsstörningar.

  697. Hon belyser att det finns
    olika personlighetsstörningar-

  698. -men man kan vara borderline-
    strukturerad oavsett störning.

  699. Man tittar på graden
    av emotionell stabilitet.

  700. Det tycker jag är
    ett bra förhållningssätt.

  701. Ofta kan de hålla ihop
    så länge allt är väl-

  702. -men vid kriser krackelerar det.

  703. Då kan man få dissociativa symptom,
    "utanför kroppen"-upplevelser-

  704. -eller paranoida tankar om att nån
    är ute efter att förstöra för en.

  705. Man kan jämföra med den histrioniska
    personlighetsstörningen-

  706. -som också är labil
    i sina känslouttryck-

  707. -men "splittingen" finns inte där.

  708. Man kommer ihåg när man idealiserar
    och nedvärderar.

  709. Man åker ytligare mellan känslorna.

  710. Överföringskänslan
    i kontakt med såna människor-

  711. -är att de starka känslorna
    inte påverkar en själv så mycket.

  712. Man känner inte det djupa medlidandet
    med de stora tårarna.

  713. Det övergår från ilska till lugn,
    skratt och gråt ganska frekvent-

  714. -utan att det griper tag i en.

  715. En person
    som fungerar på det här sättet-

  716. -är inte lika tidigt störd, eller har
    inte haft lika svårt tidigt i livet.

  717. Det har kommit lite senare, så man
    har ingen krackelerad personlighet.

  718. Man har en kärna.

  719. En histrionisk personlighet
    är uppmärksamhetssökande.

  720. Många gånger genom ett flirtigt
    eller dramatiskt uppträdande.

  721. "Sexualiserande", kallas det.

  722. Man känner inte att man som person
    har tillräckligt mycket-

  723. -utan att man måste lägga till manér
    för att man ska duga.

  724. Den histrioniska personligheten
    är lättpåverkad av samhällstrender-

  725. -och av vad omgivningen tycker.

  726. De kan också åka med i diskussionerna
    och vända.

  727. Självbilden är inte helt stabil.

  728. De har svårt att klara av sociala
    och romantiska relationer-

  729. -men oftast utan självskadebeteende
    eller hot om självmord.

  730. Kanske inte fullt så dramatiskt.

  731. Men det kan bli depression
    eller ångestattacker vid separation.

  732. Det är jagfunktionen
    i utvecklingen som blir stabila-

  733. -när man inte har en störning.

  734. Men ju mer instabil man blir-

  735. -desto mindre sammanhållen
    känner man sig i sitt jag.

  736. Man skyller misslyckanden på andra-

  737. -för självbilden håller inte
    för att man ska ha gjort fel.

  738. Det här är också en grupp som lätt
    blir uttråkad och söker spänning.

  739. Det är också ett sätt att fylla på,
    att det händer saker.

  740. Om det är lugnt
    kan man iscensätta saker.

  741. Har man levt i en lugn relation-

  742. -kanske man iscensätter
    en separation för att få fart.

  743. Sen kanske man vänder
    och vill stabilisera relationen igen-

  744. -för att spänningen fyller
    en funktion.

  745. Om man lever med en person
    med störning, och inte har det själv-

  746. -så kan man åka med ett tag.
    Nåt händer med ens eget känsloliv.

  747. Den narcissistiska personligheten
    har fått namn från grekisk mytologi.

  748. Narcissus, en vacker ung man
    som enligt sagan-

  749. -blev förälskad
    i sin egen spegelbild-.

  750. Han var ute i naturen
    och stannade vid en damm.

  751. Han fastnade och kom aldrig därifrån.

  752. Det fanns en ung flicka med,
    men hon hade ingen chans-

  753. -om man jämför med hur förälskad
    han blev i sig själv.

  754. Det narcissistiska förhållningssättet
    är ett "ihärdigt mönster".

  755. Det uttrycket säger en hel del.

  756. Man är grandios
    och ser sig själv som förmer.

  757. Ett sätt att bemöta andra
    är att visa förakt.

  758. De har svårt
    med medkänsla och empati.

  759. De är ofta lättkränkta. Man pratar
    om den narcissistiska kränkningen.

  760. Det krävs inte mycket för att de ska
    känna sig förorättade eller kränkta.

  761. Det märker man som terapeut.
    "I somras sa du..."

  762. De kan citera mening efter mening.
    "Jag har tänkt på det här..."

  763. Och så tänker man lite förvirrat:
    "Ja, det kanske jag sa..."

  764. Man överdriver ofta personligheten
    med framsteg och talanger-

  765. -och betraktar sig som överlägsen
    även i arbetssammanhang-

  766. -trots att man saknar
    lämpliga meriter.

  767. Det behöver inte betyda betyg
    och utbildningar, utan förmåga.

  768. Man anser sig förmer och över andra-

  769. -utan att ha kapaciteten.

  770. Man behöver och kräver stor beundran.

  771. I parrelationer
    söker sig narcissisten-

  772. -till nån som är svagare
    och som behöver beundra.

  773. Kaka söker maka.

  774. Två narcissister som lever
    tillsammans eller trängs om chefskap-

  775. -hamnar i riktiga konflikter.

  776. Man "tuppar sig" för att se
    vem som är mest ihärdig-

  777. -och har störst behov
    av att hålla sig uppe på toppen.

  778. De har svårt att glädjas med andra
    och andras framgång.

  779. Att arbeta i team
    och tillsammans göra ett arbete-

  780. -kan vara en underbar känsla,
    även om man inte funkar så väl-

  781. -för man utvecklar varandra
    och kommer framåt.

  782. Men narcissisten
    behöver glänsa själv.

  783. De avbryter ofta och kör sitt race
    på andras bekostnad.

  784. De utnyttjar andra.

  785. Ett narcissistiskt förhållningssätt
    i kombination med psykopatiska drag-

  786. -blir en grandios person
    med låg grad av ångest-

  787. -som beter sig på andras bekostnad.

  788. Arrogant, hotfull, attityder...

  789. Jag vet inte hur de tänker
    när de vill ta bort diagnosen-

  790. -även om man blir bunden av diagnoser
    och behöver titta på beteende.

  791. Men risk för att låta gammalmodig
    tror jag-

  792. -att vi skulle behöva gå tillbaka
    till gamla grundvalar.

  793. Det här självuppfyllandet som vi
    ägnar oss åt i samhället i dag...

  794. Vi ska vara så utbildade
    och bo bra...

  795. Allt ska vara perfekt.

  796. Det gör inget att man har mål
    och blomstrar.

  797. Men när man glömmer bort den andre
    är det nåt som är fel.

  798. Det blir kärlekslöst och ingen
    bra grogrund för familjebildning.

  799. Vi behöver utveckla oss själva,
    men också ha empatisk förmåga.

  800. Det är jätteviktigt.

  801. Vi ger näring till det narcissistiska
    förhållningssättet i dag.

  802. Och som allt annat
    kan vi se det här så småningom-

  803. -i samhällsutvecklingen.

  804. Den narcissistiska personligheten
    fantiserar om framgång och makt-

  805. -och perfekt kärlek.

  806. Därför stannar de ofta inte
    i relationer, utan letar vidare.

  807. Partnern kanske inte duger att vara
    tillsammans med nån så speciell.

  808. Det blir ingen kontakt
    och inget äkta möte av det.

  809. De är avundsjuka
    och tror att andra är avundsjuka.

  810. Det här att vara avundsjuk
    och ha det perfekta...

  811. Den narcissistiska hållningen-

  812. -står som skydd mot sin motsats,
    baksidan av myntet.

  813. Att uppleva skam och skuld
    och att man inte räcker till.

  814. Personen kanske inte alls
    har kontakt med den sidan.

  815. Det är så avstängt att man inte
    upptäcker att man är narcissistisk.

  816. Man ser sig som fantastisk.

  817. Man förstår ingenting
    när nån försöker pålysa såna saker.

  818. När man möter narcissistiska personer
    i terapi eller utredningar-

  819. -har de många gånger sagt: "Det är
    inte så lätt för dig att förstå."

  820. "Hur länge har du jobbat
    som psykolog?"

  821. Känslan man får är
    att man är värdelös och okunnig.

  822. Man får tänka att man måste gå ur
    det som händer mellan oss.

  823. "Det här är jag, och jag vet
    vad jag gör på mitt område."

  824. En osäker och osjälvständig person
    har lättare att dras in i det här.

  825. De kan börja anklaga sig själv.

  826. Tiden som är kvar
    ska vi ägna åt kluster C.

  827. Det är osjälvständiga, ängsliga,
    neurotiska personligheter-

  828. -som ofta har
    ett undvikande beteende.

  829. Det som känns obehagligt
    undviker man.

  830. Man blir lättad när man slipper.

  831. Men nästa gång blir det ännu lättare
    att undvika och få en lättnad.

  832. Man målar in sig i ett hörn-

  833. -där man håller sig undan och aldrig
    får träning att bryta mönstret.

  834. Det bästa sättet att jobba
    med undvikande är att göra tvärtom.

  835. Det kan man ibland behöva hjälp med,
    men det är fullt möjligt.

  836. Mönstret är inte fobier,
    utan en social hämning.

  837. Man är osäker, och självkänslan
    håller inte i sociala sammanhang.

  838. Det liknar social fobi
    och kan utvecklas till det.

  839. Då får man problem med
    att man rodnar eller svettas.

  840. Man kan inte äta med andra.
    Tuggorna växer i munnen.

  841. Man känner sig scannad hela tiden.
    Och man scannar sig själv också.

  842. Man har ett metaperspektiv
    där man registrerar-

  843. -hur man ser ut och hur man gör.

  844. Då har man ingen möjlighet att
    bete sig avslappnat eller samspela.

  845. Det finns ingen uppmärksamhet över.

  846. Man ser sig själv
    som socialt oduglig och så.

  847. Om man i det läget
    träffar på en narcissist-

  848. -blir man full av beundran
    och vill vara som den.

  849. Där kan det bli ett slags dans där
    man fyller en funktion för varandra.

  850. Det är vanligt med ångeststörningar-

  851. -som generaliserad ångest
    eller panikattacker.

  852. Panikattacker drabbar
    ungefär var fjärde person.

  853. Varje människa
    har nån gång upplevt ångest.

  854. Så många som var fjärde person
    har upplevt panikångest.

  855. Det går att bli av med.

  856. Det är en signal på att nåt är fel
    eller att det är för mycket stress.

  857. Ångest är psykets signal på att
    nåt är fel, som feber för kroppen.

  858. Man behöver titta på
    vad det handlar om.

  859. Det är inte bra att bara medicinera.
    Man bör titta på själva grunden.

  860. Annars har man problemet med sig,
    fast det går att göra nåt åt.

  861. Den osjälvständiga personligheten
    som beter sig barnsligt och osäkert-

  862. -frågar, vill bli omhändertagen
    och är rädd att bli övergiven.

  863. I en arbetsgrupp
    kan de råka ut för att bli mobbade-

  864. -eller att människor blir irriterade.
    Osäkerheten visar sig hela tiden.

  865. Om man har extra svårt
    att hantera osäkra människor-

  866. -behöver man fråga sig varför man har
    så svårt med osäkerhet och svaghet.

  867. Kan man ha svårt att se svaghet
    i sin egen person?

  868. Man behöver sätta gränser
    och lägga tillbaka ansvaret-

  869. -på den andre.

  870. Maria kommer att prata mer
    om bemötande och förhållningssätt-

  871. -gentemot olika personligheter.
    Man ska inte ta över som hjälpare.

  872. Det behöver man också titta på.

  873. Om man tar över den andres oförmågor,
    vad är det då man själv sliter med?

  874. Om man bemöter på ett vuxet sätt
    så hjälper man personen.

  875. Man ska ge lagom med stöd och inte
    stödja och uppmuntra in absurdum.

  876. Den här personligheten går hellre med
    på att bli felbehandlad, dominerad-

  877. -eller utsatt för dåliga relationer
    eller dåligt chefsskap.

  878. Man vill inte bli övergiven
    eller ensam.

  879. Man finner sig
    och anpassar sig för mycket.

  880. Det brukar bli en rekyl
    när man har anpassat sig för mycket.

  881. Om man har fått anpassa sig
    i familjen-

  882. -så kan man i trettioårsåldern börja
    titta på de val man har gjort.

  883. När man har anpassat sig
    brukar det komma ett uppror.

  884. Och det är sunt att välja
    det som är rätt för mig i livet.

  885. Men det kan få väldiga konsekvenser
    i parrelationen och för barnen.

  886. För den tvångsmässiga personligheten
    kan det vara perfektionistiskt.

  887. Man gör överdrivna "att göra"-listor
    för att få nåt slags struktur-

  888. -och kompensera
    för en inre kaoskänsla.

  889. Man rationaliserar ofta beteendena
    med att man är ordentlig-

  890. -att man har ordning och reda-

  891. -är väldigt hälsosam
    eller har en väldig struktur.

  892. Att äta väldigt sunt
    och träna är jättebra-

  893. -om det inte övergår
    i en tvångsmässighet.

  894. Det har vi ofta inte koll på
    i samhället.

  895. Det blir ortorexi, för mycket.

  896. Om man släpper beteendena
    kan man få ångestkänslor.

  897. Men man lurar sig
    genom att rationalisera.

  898. Den tvångsmässiga personligheten
    förväxlas ofta med tvångssyndrom-

  899. -där man får en stark ångest
    och beteenden som skapar ångest.

  900. Sen har man andra beteenden
    som ska reglera den första ångesten.

  901. Till exempel
    att man tvättar sig jättemycket-

  902. -eller kollar sladdar och spis.

  903. Vissa tittar på vredet på spisen
    tills det nästan rör på sig.

  904. Har man stirrat på lampan i fem
    minuter så tror man att den blinkar.

  905. Man kan nästan inte lämna bostaden-

  906. -för att det är en sån ångest
    förknippad med att missa nåt.

  907. "Då är det mitt fel."

  908. "Tänk om huset brinner ner
    och jag inte har kollat det."

  909. "Tänk om jag slänger nåt som
    mina barn eller barnbarn vill ha."

  910. Man får så mycket saker att det
    bara blir en liten gång att gå på.

  911. Ni kanske har sett program
    om extrema samlare.

  912. De lägger ofta mänskliga egenskaper
    i sakerna.

  913. De behöver saker för att hålla ihop.
    Och saker gör ingen illa.

  914. Det är ofta tryggare med saker
    än med människor.

  915. Man brukar säga att 6-22 procent
    lider av personlighetsstörningar.

  916. Men ofta pratar man
    om runt 10-15 procent.

  917. Det är svårbedömt.

  918. Vad är uppfyllda kriterier
    och vad är uttalade drag?

  919. Ofta kanske man
    har andra problem också.

  920. Det är sammanblandat.

  921. Det är skillnad
    på mäns och kvinnors diagnoser.

  922. Kvinnor är oftare borderline,
    "hysteriska" eller osjälvständiga.

  923. Män får antisocial diagnos,
    psykopati-

  924. -eller också är de misstänksamma
    och tvångsreglerade.

  925. Borderlinedrag och obehandlad ADHD-

  926. -som ofta är ett problem för pojkar,
    men finns hos flickor också-

  927. -kan te sig ganska lika.

  928. Kvinnor kan få en borderlinediagnos
    när det egentligen är ADHD.

  929. Men så här ser det ut
    i genusperspektivet.

  930. Där kom jag i mål.
    En minut innan min tid var ute.

  931. Textning: Malin Hedlund
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Personlighetsstörningar - kriterier och symtom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alla människor har sin personlighet med olika drag som utmärker oss, men om de är avvikande och leder till ett signifikant lidande för en person så kallas det för en personlighetsstörning. Psykologen Helena Bingham redogör, med utgångspunkt i diagnostiseringsverktyget DSM IV, för olika personlighetsstörningar och hur de visar sig hos människor. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Personlighetsstörningar, Psykiatri, Psykiska sjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Hjärnan och känslorna

Åke Pålshammar, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, talar om hur hjärnan ligger bakom känslor som till exempel kärlek. Han berättar också om det lilla barnets hjärna vid anknytningsprocessen och hjärnans förmåga att nybilda celler.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Personlighetsstörningar - kriterier och symtom

Alla människor har sin personlighet med olika drag som utmärker oss, men om de är avvikande och leder till ett signifikant lidande för en person så kallas det för en personlighetsstörning. Psykologen Helena Bingham redogör, med utgångspunkt i diagnostiseringsverktyget DSM IV, för olika personlighetsstörningar och hur de visar sig hos människor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Att bemöta personlighetsstörningar

Maria Bauer, beteendevetare och författare, föreläser om svårigheter och utmaningar i behandling och vård av personer med personlighetsstörningar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Identifiera risksituationer

Beteendevetaren och författaren Maria Bauer föreläser om förebyggande åtgärder i organisationer och verksamheter för att hantera personer med personlighetsstörningar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Fråga oss