Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Föreläsningar med fokus på vuxnas psykiska hälsa: om känslor som går över styr, vikten av att hitta sin rätta väg och identifiering av störningar och risksituationer. Inspelat på Folkets Hus i Stockholm den 27 mars 2012. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa : Identifiera risksituationerDela
  1. Jag har arbetat länge med
    psykiatri, omsorg och kriminalvård.

  2. Sedan 2006 är jag egen konsult.

  3. Jag arbetar med föreläsningar–

  4. –och handleder även
    ungefär 25 personalgrupper.

  5. Jag har just avslutat en bok med
    professor Marianne Kristiansson.

  6. Boken kommer ut i dagarna och
    handlar om det jag ska prata om:

  7. Hot och våld på jobbet.
    Hur ska vi undvika det?

  8. När man pratar om aggression
    tänker jag, som jag sa förut–

  9. –att det är normalt att vara arg.

  10. Glöm aldrig bort det.
    Det känns ibland som om vi–

  11. –i vissa av våra myndigheter
    och i våra tjänsteutövningar–

  12. –inte ens klarar av den här
    vanliga besvikelsen eller ilskan–

  13. –som någon kan känna
    när den får avslag–

  14. –i ett negativt beslut eller
    när den känner sig illa bemött.

  15. Man kan bli frustrerad
    när man sitter i häkte–

  16. –och väntar och väntar
    på att ens advokat ska ta kontakt.

  17. Att man ska få förklara sig och få
    hjälp att förstå vad som ska hända.

  18. Det är oerhört många situationer
    som är så utsatta–

  19. –att det är klart att en aggression
    reser sig inom många klienter då.

  20. Det är viktigt att komma ihåg
    att aggressivitet är normalt–

  21. –och en viktig,
    grundläggande skyddsmekanism,

  22. Det är så vi säger: "Här står jag."

  23. "Här är min plats och mitt
    mentala utrymme. Låt bli mig!"

  24. Det måste man få säga.
    Hur blir det annars?

  25. Det kan man ibland säga
    med fula ord eller höjd röst–

  26. –eller med yvigt kroppsspråk,
    tatueringar eller en lustig väst.

  27. Men man måste få säga det,
    eller hur?

  28. Man talar om
    två typer av aggression:

  29. Upplevd
    och instrumentell aggression.

  30. Upplevd aggression
    kommer direkt från en känsla.

  31. Någon knuffar till mig.
    Jag känner mig kränkt.

  32. Det spänner till i magen och käken,
    jag blir irriterad och frustrerad–

  33. –och reagerar på det.
    Det är en direkt känsla.

  34. Den är ganska fysisk. De flesta
    känner aggression i kroppen.

  35. Man känner inuti hur man
    blir arg, irriterad eller sur.

  36. Upplevd aggression
    är väldigt vardagligt.

  37. Det kan hända många gånger
    varje dag för oss människor.

  38. Vi blir irriterade och frustrerade.
    Vi känner oss lite kränkta–

  39. –när nån kör in lite snabbt eller
    står till vänster i rulltrappan.

  40. Instrumentell aggression
    handlar inte om en känsla–

  41. –utan om att uppnå ett syfte
    med sin aggression.

  42. Man använder aggressionen
    för att uppnå ett syfte.

  43. Man är ganska stöddig och hotfull.
    Man är yvig i sitt kroppsspråk.

  44. Man talar om att:
    "Hörru, du borde lyssna på mig."

  45. "Jag är farlig. Lyssnar du inte
    på mig händer det tråkiga grejer."

  46. Då är man inte arg.
    Då är man faktiskt inte arg.

  47. Man använder aggressionen
    för att skrämma den andra personen–

  48. –så att den ska göra som man vill.

  49. Det är ganska många klienter
    som är skickliga på det där.

  50. De har lärt sig det sen de var tre
    fyra år. Att bete sig aggressivt.

  51. Att dra igång
    ett aggressivt rollspel.

  52. "Då gör fröken eller pappa
    som jag säger."

  53. "Då blir det som jag vill."

  54. Instrumentell aggression
    kan vara lika farlig som upplevd.

  55. Ganska raskt blir de arga
    om de inte får som de vill.

  56. Inte bara kriminella och gravt
    personlighetsstörda använder det.

  57. Det gör alla föräldrar också.
    Eller hur?

  58. Man rynkar på ögonbrynen och säger:

  59. "Om du gör så här en gång till
    får du gå in på ditt rum."

  60. Då är man inte arg. Men man säger
    att man kommer att bli arg–

  61. –om du inte gör som jag säger.

  62. Man använder instrumentell
    aggression som ett sätt att fostra.

  63. Det är vad det är.
    En social kod för fostran.

  64. Riskgrupper, som det står
    att jag ska berätta om...

  65. Jag tycker det är enklast att
    förklara det här med "triggers".

  66. När vi förstår
    vad som triggar aggression–

  67. –kan vi undvika aggression,
    eller i varje fall försöka undvika.

  68. "Triggers" är amerikansk engelska
    och betyder "utlösande faktor".

  69. Men jag hävdar att vi kan
    använda det i svenskan.

  70. De som korrekturläser min bok
    säger att det heter "triggrar".

  71. Men jag vägrar.
    "Triggers", säger jag.

  72. Den första och kanske största
    triggern som alla flockdjur har–

  73. –är hot mot avkomma.

  74. Om vi tror,
    eller om en varghona tror–

  75. –att hennes unge är hotad...

  76. Att någon kommer att skada
    hennes barn.

  77. Då kommer hon att slåss
    tills hon har avvärjt hotet–

  78. –tills hon har dödat den individ
    som kränker hennes avkomma–

  79. –eller tills hon själv dör.

  80. Så stark är aggressionen. Så stark
    är kraften att skydda vår avkomma.

  81. Det är inget man tänker.
    Det är biologiskt styrt–

  82. –antagligen på grund av överlevnad.
    Vi ska skydda vår avkomma.

  83. Det finns ganska många vittnen om
    mammor som drar isär tågdörrar–

  84. –eller lyfter bilar
    för att bäbisen ligger under.

  85. Det talar också om att vi blir
    otroligt starka när vi ska skydda.

  86. Ni som arbetar i socialtjänst kan
    behöva tänka på aggressionen–

  87. –när ni ska prata om barn.

  88. Man kan ha en tio år lång relation
    till en klient.

  89. En relation
    som har gått alldeles lysande.

  90. Man har pratat om försörjningsstöd,
    andra insatser, missbruket...

  91. Det har gått hur utmärkt som helst.

  92. Sen ska man plötsligt börja
    prata om hur det går med barnen.

  93. På två sekunder
    kan hela relationen rasa.

  94. För då kommer vi in på ett område
    som är så känslomässigt.

  95. Om en förälder känner sig hotad
    i sin föräldraroll–

  96. –även om den inte alls
    är en god förälder...

  97. Känner den att barnet är hotat,
    att någon ska ta barnet–

  98. –då väcker det aggression.

  99. Det är som när de ringer
    från skolan och säger:

  100. "Jag vill tala lite om din son."
    Bara där höjs trycket.

  101. "Nu får den förbaskade läraren
    tänka på hur den uttrycker sig."

  102. "Om den ska kritisera min son,
    då jäklar."

  103. Så känns det inuti. För oss alla.

  104. Det är en normal och frisk känsla
    att skydda sitt barn.

  105. Trots att man kanske är gravt störd
    så gör man det.

  106. Så tänk på: Hot mot avkomma.

  107. Om ni ger er in på att prata
    om föräldrarollen och barnet–

  108. –är ni ute på svag, tunn is.

  109. Nästa stora "trigger"-område,
    kanske det största för människor–

  110. –är hot mot revir.

  111. Vi har ju en komfortzon.

  112. Stolarna här är bekväma. Det är
    generöst med utrymme emellan.

  113. Vi sitter gärna med lite utrymme
    till människor vi inte känner.

  114. Vi har en komfortzon,
    ett fysiskt revir omkring oss–

  115. –där vi säger:
    "Så här nära vill jag ha andra."

  116. Det har också
    med överlevnad att göra.

  117. Man kan bara försörja
    de individer som finns i reviret.

  118. Det som händer
    när någon kränker ens revir–

  119. –är att man känner aggression.

  120. Tänk så här: Jag går på en buss.

  121. Bussen är alldeles tom.
    Fantastiskt. Det är min buss.

  122. Jag har en chaufför.

  123. Jag sätter mig på ett dubbelsäte
    mitt i bussen.

  124. Jag tycker om att ha
    lika mycket plats bakåt som framåt.

  125. Jag sätter min väska bredvid mig
    och är nöjd med livet.

  126. På nästa hållplats kliver
    en farbror på. Det går väl an.

  127. Men vad händer?
    Farbror går ända fram till mig–

  128. –och tittar på min väska.
    Gubben ska sitta bredvid mig.

  129. Har han inte förstått
    de sociala koder vi har i Sverige?

  130. Han borde sätta sig
    så långt bort från mig som möjligt.

  131. Det väcker en viss aggression
    att han kommer så där nära.

  132. Men jag är ju artig,
    så jag tar bort väskan.

  133. Men jag stör mig på honom.
    Jag hör hans snörvlande–

  134. –och jag iakttar allt han gör
    resten av resan, för jag är störd.

  135. När vi blir aggressiva och ilskna–

  136. –blir vi också väldigt fokuserade
    på den som stör oss.

  137. Vi har svårt att bortse från
    den personen.

  138. Plötsligt upptar farbrorn
    hela mitt inre.

  139. Så är det. Hot mot revir.

  140. Tänk mycket på hur man sätter sig,
    hur man närmar sig–

  141. –och hur man talar om
    vad som ska ske i rummet.

  142. Jag tycker,
    vilket är provokativt för många–

  143. –att klienten ska få sitta
    närmast dörren.

  144. Redan från början kan man säga:

  145. "Om du blir arg eller känner
    att du behöver gå ut en stund"–

  146. –"så får du göra det."

  147. Jag har gjort så
    med väldigt farliga män–

  148. –i aggressiva situationer
    och hotfulla samtal.

  149. Och de har gått ut.
    Det har blivit en strategi för dem.

  150. De har förstått att de kan gå
    i stället för att gå på.

  151. Men när vi har satt dem längst in
    med två tre vårdare emellan–

  152. –och mig vid dörren
    som en rädd hare–

  153. –har det inte gått så bra.
    Det har känts pressat i rummet.

  154. Och så ska man meddela
    negativa beslut.

  155. Klienten kan få sitta nära dörren,
    och man kan få förklara varför.

  156. Man kan säga:
    "Jag vet att du kan bli upprörd."

  157. "Det har du blivit tidigare.
    Då kan vi göra så här."

  158. Tänk också på att vi människor
    har ett mentalt revir.

  159. Har ni tänkt på det?

  160. Det är till exempel jag
    som är hitbjuden att tala.

  161. Det vore jättekonstigt för mig
    om nån av er tog upp en mobil–

  162. –och ringde mamma en stund
    samtidigt som jag står här.

  163. Det skulle kännas jobbigt för mig.
    "Ska inte du vara tyst?"

  164. Det mentala utrymmet handlar om
    vilken social ordning vi har.

  165. Det mentala reviret handlar om
    att klara av att samspela–

  166. –om det mentala utrymmet i ett rum.

  167. Vem ska prata? Vem ska vara tyst?
    Hur ska det gå till?

  168. Har ni mött klienter som inte alls
    klarar av att bli avbrutna?

  169. De blir så sura och aggressiva.

  170. De ska berätta en lång harang
    om hur de tog bussen hemifrån–

  171. –och vad som hände sen
    och sen och sen...

  172. Egentligen vill man bara höra
    om de har det där papperet med sig.

  173. Nej, det kan de inte bara berätta,
    utan de berättar hela det där.

  174. Mitt i berättelsen säger man:
    "Jag undrar bara över papperet."

  175. Då har samtalet gått överstyr.
    Då har man avbrutit dem.

  176. Då får man ibland be om ursäkt
    och höra allt från början igen.

  177. Vi är känsliga för att bli störda
    i vårt fysiska och mentala revir.

  178. Vissa grupper
    är mer känsliga än andra.

  179. I det neuropsykiatriska blocket
    finns det tydlig känslighet–

  180. –för både det fysiska
    och det psykiska reviret.

  181. Man klarar inte av att bli vidrörd
    eller sitta i trånga utrymmen.

  182. Och man har svårt att bli avbruten.
    Då blir man irriterad eller arg.

  183. Bland psykotiska eller schizofrena–

  184. –kan det också finnas
    en tydlig svårighet med reviret.

  185. De har bristande kroppsuppfattning.
    De känner inte sin egen gräns–

  186. –så det blir skrämmande
    när nån annan kommer för snabbt.

  187. Ibland kan det till och med
    göra ont när man rör deras saker.

  188. Man kan röra vid deras stol
    och de säger "Aj".

  189. Men vad gäller det fysiska reviret
    med de här två grupperna:

  190. Närma er sakta och försiktigt.
    Fråga om det går bra.

  191. "Hej, jag heter Maria.
    Går det bra att jag tar i hand?"

  192. "Vill du sitta här eller där borta?
    Får jag titta på dig?"

  193. För mig är det oartigt om doktorn
    tittar på datorn vid läkarbesöket.

  194. För andra är det obehagligt om
    jag stirrar på dem under samtalet.

  195. Vi är olika. Tänk på att reviret
    är den vanligaste triggern–

  196. –för vanlig, normal aggression
    mellan alla människor.

  197. Den tredje "universaltriggern"...

  198. Det är hot mot status.

  199. Ni vet hur det är med status.
    Vi bedömer ständigt vår omgivning.

  200. Hela tiden riskbedömer vi.
    "Är jag smartast? Är hon smartast?"

  201. "Kommer jag att ha mest framgång?
    Är någon annan bättre lämpad?"

  202. "Ska jag träda fram eller inte?"
    Vi bedömer andra människor.

  203. Vi börjar när vi är små med att
    bedöma vem som är fysiskt starkast.

  204. Tvååringar bedömer det. Sen
    fortsätter de och bedömer status.

  205. När någon utmanar vår status
    tenderar vi att bli aggressiva.

  206. En vargvalp ska inte utmana
    en alfahane. Då åker han på stryk.

  207. Han ska veta sin plats, äta sist,
    sova på den sämsta platsen–

  208. –och dricka vid den sämsta sidan
    av vattenhålet.

  209. Så är det för vargvalpar,
    och för oss människor också.

  210. Vi ordnar oss i olika roller.

  211. Om någon utmanar vår status
    blir vi irriterade, eller hur?

  212. Vi vill gärna ha den statusen.

  213. Det märker ni när det kommer
    nån ny till arbetsplatsen–

  214. –som är lite roligare
    än er gamla lustigkurre–

  215. –eller lite mer "fixarmorsa"
    än den andra.

  216. Vad händer med den tidigare morsan
    eller den som alltid skojade–

  217. –när det kommer in nån ung kille
    som är ännu roligare?

  218. Det blir aggression. Hot mot status
    är starkt hos flocklevande djur.

  219. De tre "triggersarna" kan man tolka
    in nästan all vardagsaggression i.

  220. Vet ni vad som är den största
    triggern för oss människor?

  221. Kan nån gissa?

  222. Vad är det som väcker aggression
    allra oftast hos oss människor?

  223. Att man blir tillrättavisad,
    säger du.

  224. Det är trötthet.

  225. Vet ni vad? När vi är trötta
    klarar vi ingenting.

  226. Det är så enkelt. När vi är trötta
    har vi inget tålamod.

  227. Så är det för alla. När vi har
    lågt blodsocker och är trötta–

  228. –kan vi tappa humöret
    för vad fan som helst.

  229. Då kan man bli helt vansinnig
    över att nån tar fjärrkontrollen–

  230. –eller säger nåt som man inte alls
    skulle bry sig om annars.

  231. Man måste tänka på trötthet när man
    arbetar med besvärliga människor.

  232. Lägg inget jobbigt möte klockan 8
    med en morgontrött klient–

  233. –eller när ni själva vet
    att ni är morgontrötta.

  234. Det är dömt att misslyckas.
    Det är ingen bra förutsättning.

  235. Ganska ofta
    på psykiatriska avdelningar–

  236. –kan man märka var "sjunket" är.
    Var det börjar bli gnälligt.

  237. Var är det?
    Jo, strax före måltiderna.

  238. Eller hur? Strax före måltiderna.

  239. Det har vi pratat mycket om
    i kriminalvården.

  240. De kanske får sin sista måltid
    vid fem.

  241. Kanske har de smörgåsar på rummet.
    Sen får de inte frukost förrän 8.

  242. Det är en ganska lång stund.
    Om man tänker på aggression–

  243. –skulle de behöva peta i sig nåt
    innan de gick och lade sig–

  244. –för att det inte ska komma
    så mycket frustration.

  245. Så trötthet är en viktig del.

  246. Psykisk störning...

  247. Nån frågade tidigare vilka grupper
    som är mer representerade–

  248. –när det gäller våld. Dels är det
    personlighetsstörningar kluster B.

  249. Narcissistiska, antisociala–

  250. –borderline, psykopatiska drag
    och det neuropsykiatriska blocket.

  251. Det betyder verkligen inte–

  252. –att alla människor med den
    problematiken är våldsamma.

  253. Men de finns med.
    Det är dem vi ser lite tydligare.

  254. Det som är svårigheten
    i de här grupperna–

  255. –är oförmågan att föreställa sig
    hur andra människor fungerar.

  256. Det gör det besvärligt i samspelet.

  257. Man kan inte "mentalisera"
    eller tänka.

  258. Man kan inte bedöma saker
    hos andra människor.

  259. "Om jag kallar dig för det här,
    vad händer då hos dig?"

  260. Man är så upptagen i sitt inre–

  261. –att man bara är
    i sina egna känslor av kränkning.

  262. Vad som händer hos den andra
    blir inte relevant.

  263. Det kan vara viktigt att tänka på
    att de här grupperna–

  264. –har sina blinda fläckar.
    De har sina oförmågor.

  265. Och det är ju därför de har
    en psykiatrisk diagnos.

  266. En funktionsnedsättning.
    Kom ihåg att acceptera det.

  267. Acceptera de svårigheter
    som finns i den gruppen.

  268. Det tredje man kan tala om...

  269. Den tredje...triggern
    som gäller oss människor–

  270. –är grupptryck.
    Det är ganska fascinerande.

  271. Vad är det som gör
    ett negativt grupptryck?

  272. Jag tror att alla ni
    har varit med om ett sånt.

  273. Ni har suttit på en middag eller så
    och varit ganska nya där.

  274. Inte så bekanta med de som är med.

  275. Då uttrycks det nåt vid bordet
    som ni inte håller med om.

  276. Ni tänker:
    "Det här håller jag inte med om.

  277. Men ni orkar inte säga nånting.
    Varför gör ni inte det?

  278. Varför är det så att man,
    när man borde ta ställning–

  279. –inte gör det?
    Jo, man är rädd att bli utesluten.

  280. "Tänk om jag inte får vara med?
    Om folk blir sura på mig?"

  281. "Resten av kvällen blir otrevlig
    för att jag inte får vara med."

  282. Det är det grupptryck bygger på.

  283. Rädslan för att bli utesluten,
    att inte vara accepterad.

  284. Ni vet ju att det är
    en oerhört stark kraft.

  285. Den kan man använda sig av.
    Så bygger man militära styrkor.

  286. Så skapar man krig eller
    små konflikter på arbetsplatser.

  287. Jag hade ibland fyra fem män som
    varit med om allvarliga våldsbrott.

  288. De hade varit förövare.

  289. Kanske en grov våldtäkt
    eller en grov misshandel.

  290. De satt i olika häktesceller
    eller bostadsrum på häktet.

  291. Och så träffade man dem, en och en.

  292. Nån var kanske väldigt aggressiv
    och tuff och empatistörd.

  293. Nån var kanske väldigt påverkad,
    väldigt berusad.

  294. Men så träffar man
    tre ganska vanliga män–

  295. –som gråter och säger:
    "Jag skulle aldrig göra så."

  296. "Jag skulle aldrig våldta. Jag
    förstår inte att jag varit med."

  297. "Hur kunde jag hamna här?"

  298. Jo, så starkt
    kan det negativa grupptrycket bli.

  299. De flesta av er som är här,
    inklusive jag själv–

  300. –kan faktiskt bruka våld
    i fel, eller rätt, omständighet.

  301. Det finns många psykologiska
    experiment som har visat det.

  302. Man har illustrerat speciellt
    auktoritetsrädslan som många har.

  303. Att någon annan säger till oss:
    "Du ska skjuta de här fyra."

  304. "Annars kommer du att drabbas."

  305. Vad gör vi då?
    Vi är rädda för att uteslutas.

  306. Vi är rädda för vedergällningen,
    och då lyder vi.

  307. Så tänk på att grupptryck
    har en stark dynamik.

  308. Gravt störda klienter styrs ofta
    av ett helt negativt grupptryck.

  309. Inte minst de
    som tillhör kriminella nätverk.

  310. Hela normen är våld.

  311. Normen bygger på att man ska
    ställa upp på kriget och våldet.

  312. Det bygger på utpressning
    eller något annat starkt negativt–

  313. –aggressivt och våldsamt.

  314. Och man bygger också på att:
    "Ni har ingen annan plats."

  315. "Här är du fullvärdig.
    Hos oss får du vara med."

  316. "Ingen annanstans."

  317. Den klientgruppen är svår att möta–

  318. –för vi kan inte
    ersätta den känslan.

  319. Vi kan inte ersätta
    känslan av tillhörighet–

  320. –hos någon som känner tillhörighet
    med ett kriminellt gäng.

  321. I varje fall inte i början.

  322. Så småningom kanske man ser
    förlusten av sin livsstil–

  323. –men i början går det inte.

  324. De här olika "triggersarna"–

  325. –är helt väsentliga
    för att kunna hantera aggression.

  326. En annan sak jag tänker ofta på
    är att kunna iaktta.

  327. Att iaktta en aggressivitet
    utan att kliva i.

  328. "Nu träffar jag någon
    som är väldigt upprörd."

  329. Han är högröstad,
    yvig och bullrig.

  330. Har kanske kastat nåt i golvet,
    vält en stol...

  331. Och sen... Efter en stund
    ser jag att det går ner.

  332. Låt det gå ner ordentligt.
    Låt det passera.

  333. Vi är så snabba på
    att tillrättavisa människor.

  334. "Vad har du gjort nu?
    Nu får du gå härifrån!"

  335. Om vi ser en aggression som har
    en enda topp, inte en spiral...

  336. Någon har varit arg,
    men redan börjat lugna sig.

  337. Låt personen lugna sig. Man behöver
    inte ens prata om det samma dag.

  338. Det betyder inte att man inte ska
    säga att hot är oacceptabelt.

  339. Men går vi in för tidigt är det
    risk att spiralen blir värre.

  340. Vi får en uppgång för att
    personen blir tillrättavisad.

  341. Så den blir arg igen,
    och det vill vi ju inte.

  342. När man ska arbeta
    med aggressiva situationer–

  343. –kan det också vara viktigt
    att känna till dokumentation.

  344. Vi behöver ju inte bli förvånade.

  345. Vet vi att Kalle blir förbannad
    när man ska ta urinprov–

  346. –då kan vi bli förvånade
    första gången.

  347. Nästa gång kan vi rusta för det.
    Eller hur?

  348. I det neuropsykiatriska blocket
    handlar det väldigt ofta om–

  349. –att de inte förstått
    förutsättningarna.

  350. Vi går igenom reglerna.
    Ett kontrakt för hur nåt ska vara.

  351. Efter två meningar har vi tappat
    Kalle, som tittar upp i taket–

  352. –och darrar på benet,
    tittar ut genom fönstret...

  353. Men vi maler på, och bland annat
    berättar vi om urinprovstagningen.

  354. Så kommer vi till den situationen,
    och då blir personen arg:

  355. "Det har ni inte informerat mig om.
    Jag tänker inte lämna prov!"

  356. Han går därifrån, och det blir
    nåt slags rapport eller varning.

  357. Och vad händer nästa gång?

  358. Jo, om vi inte har läst på
    så gör vi om det här igen.

  359. Om vi i stället kan backa bandet
    och tänka oss–

  360. –att för personer
    med neuropsykiatrisk problematik–

  361. –så måste vi veta
    om de har förstått instruktionerna.

  362. Enklaste sättet är att be personen
    beskriva överenskommelsen.

  363. "Nu har jag berättat för dig.
    Kan du berätta för mig?"

  364. Då kan jag höra att det finns
    luckor som jag kan fylla i.

  365. "Det är det här
    med urinprovstagningen också."

  366. Det får man göra respektfullt
    så att man inte klappar på huvudet–

  367. –men det är viktigt
    med den pedagogiska återkopplingen.

  368. För däri ligger förmågan
    att bedöma vad som ska hända–

  369. –så man inte blir arg när man
    utsätts för en kränkande situation.

  370. Det andra är att när nån blivit arg
    måste vi dokumentera det.

  371. Då ska vi inte dokumentera omdömen.
    Jag har sett många såna journaler:

  372. "Sara är gullig och snäll.
    Kalle är busig och arg."

  373. Omdömen är ointressanta.
    De betyder ingenting.

  374. Det vi dokumenterar i aggressiva
    situationer är vad vi har sett.

  375. Observationer. Det är ju det
    som är det intressanta.

  376. "Personen blev upprörd,
    stressad eller rädd"–

  377. –"när den var i den situationen.
    Då hände det här och det här."

  378. Det kan vi objektivt värdera
    och prata om.

  379. Observationer kan vi göra något åt.

  380. Om vi ser att någon blir rädd
    kan vi efteråt förklara.

  381. Då kan vi ställa frågor om det.
    Omdömen har vi ingen nytta av.

  382. Omdömen är bara för att beskriva
    vår känsla inför en person–

  383. –och det har inget större värde.

  384. Om jag säger att nån är snäll–

  385. –så vet ju inte ni
    vad jag tycker är snällt.

  386. Så när vi dokumenterar
    aggressivitet och liknande–

  387. –är det observationer
    vi är intresserade av.

  388. Dem vill vi delge
    våra arbetskamrater–

  389. –för att vi vill se
    hur vi ska rusta inför nästa gång.

  390. Hur ska vi göra nästa gång?
    Hur ska vi hjälpa personen?

  391. Om någon har blivit riktigt arg,
    tilltala det som han är arg över.

  392. Är det det här papperet
    och det som står på det?

  393. Prata inte om nåt annat då.
    Prata inte om vädret–

  394. –och vad du ska göra i helgen
    eller nästa gång vi ses.

  395. Prata om det personen är arg över.

  396. Eftersom de flesta av oss
    är konflikträdda–

  397. –tenderar vi att försöka
    undvika konflikten–

  398. –genom att prata om andra saker.

  399. Men hur är det
    när man är förbannad?

  400. "Jag är arg över det här,
    och du pratar om annat!"

  401. "Jag vill prata om det här!"

  402. Även om man inte tänker ändra sitt
    beslut eller förändra någonting:

  403. Håll kvar vid det det handlar om.
    Finns det en orsak, använd den.

  404. Det är där lösningen ligger.
    Ingen annanstans.

  405. Den ligger precis i det
    som personen är upprörd över.

  406. Akta er för att "terapera"
    en person som är arg.

  407. "Jag ser att du är arg nu.
    Jag upplever att det är så."

  408. Akta er för att gå in i
    en terapeutisk hållning.

  409. Arga människor vill ha en krock.
    De vill ha ett möte.

  410. Det är bättre att beskriva att
    "det känns obehagligt"–

  411. –"när du står och skriker.
    Det känns väldigt otrevligt."

  412. Säg som det är, tilltala orsaken
    och undvik den inte.

  413. Bäst lämpad ska hantera konflikter.

  414. Det kan vara bra att fundera på
    om man är bra på konflikter.

  415. Vi är nämligen olika bra.
    En del blir oerhört stressade.

  416. Jag blev misshandlad
    för många år sen av en patient.

  417. Det var inte på arbetstid.
    Jag var på väg hem.

  418. En man kommer emot mig.
    Först slänger han nycklar mot mig.

  419. Sen trycker han upp mig
    mot en vägg–

  420. –och slår på mitt bröst,
    tack och lov inte i ansiktet.

  421. Och vet ni vad som hände?
    Jag stod så här.

  422. Helt paralyserad.

  423. Jag hade ingen strategi
    överhuvudtaget.

  424. Jag skyddade mig inte,
    jag knuffade inte–

  425. –jag skrek inte, jag försökte inte
    påkalla uppmärksamhet.

  426. Jag bara stod där. Då förstod jag
    att så här kan det inte vara.

  427. Om jag ska jobba med aggressiva
    människor måste jag ha en strategi.

  428. Jag måste göra nånting.
    Så här rädd kan jag inte bli.

  429. Om jag blir det flera gånger
    måste jag jobba med andra saker.

  430. Vem är bäst lämpad?
    Ta reda på hur lämpad du är.

  431. Blir jag stressad eller rädd,
    vad händer då?

  432. Vad ska jag göra
    för att ta tag i det?

  433. Jag har fått träna mig
    både på verbal konflikthantering–

  434. –och på rent fysisk
    konflikthantering.

  435. Nu är det inte så lätt
    när man är 155 cm lång.

  436. Man får hoppas att det räcker
    med det man har i munnen.

  437. Det gäller att bli handlingskraftig
    och ta reda på:

  438. När hamnar jag i "zonen"?
    När är jag som bäst lämpad?

  439. Nu står Kalle i väntrummet.
    Han är förbannad. Vem ska gå ut?

  440. Vem är bäst? Är det Kalles
    socialsekreterare som känner honom?

  441. Är det chefen som ska gå ut, eller
    nån som inte känner honom alls?

  442. Vem ska göra det?

  443. Ha inte bara en standardlösning.
    Ni är olika bra på olika saker.

  444. Det är ganska smart
    att vara liten ibland.

  445. Med riktigt vansinniga män har det
    ibland varit bra att skicka in mig.

  446. För det är inte många
    som sopar till mig ändå.

  447. Man slår inte en liten kvinna.

  448. Ganska många är upprörda,
    men tänker:

  449. "Jag knyter mina nävar,
    men jag slår inte till henne."

  450. "Så lågt sjunker jag inte."
    Och då är det ju bra med mig.

  451. Bättre än med insatsstyrkan
    på tjugo man–

  452. –med visir och batonger.
    Då är det bättre med Maria Bauer.

  453. Så vem är bäst lämpad att lösa
    konflikten? Det är en viktig sak.

  454. Sen är det det här med närvaro.
    När jag började på häktet–

  455. –var jag väldigt stressad
    för det här med våld.

  456. Jag nojade jättemycket
    över om folk skulle vara arga.

  457. Varför skulle jag jobba med våld,
    jag som var så stressad?

  458. Och så såg jag fånig ut. Kriminal-
    vårdstjänstemän har ju blå uniform.

  459. Den såg så knasig ut på mig som
    är så liten. Jag såg clownaktig ut.

  460. Och så nyckelknippa och larm,
    det var tungt och besvärligt...

  461. Nån av de första veckorna på häktet
    hade nån varit riktigt besvärlig.

  462. Det enda jag tänkte var: "Måtte
    jag inte behöva prata med honom."

  463. Plötsligt blev jag själv
    i korridoren en dag.

  464. Då "flaggade" förstås han.

  465. De trycker på sin knapp
    och en lampa blinkar.

  466. Jag kom dit och han var jätteyvig.

  467. Jag tänkte:
    "Han kommer att slå mig! Hjälp!"

  468. Han ville gå på toaletten, och
    jag tänkte: "Jag kommer att dö."

  469. "Han kommer att strypa mig
    med nyckelkedjan."

  470. Så fick jag honom till toaletten.
    Han gick tillbaka till sitt rum.

  471. Jag var helt genomsvettig.

  472. Jag tänkte: "Det här går inte.
    Jag kan inte jobba med det här."

  473. "Alla som sitter här är galna."

  474. Efter fem minuter flaggar det igen
    hos samme man.

  475. Då blir jag arg.
    Då tappar jag humöret.

  476. "Ska han hålla på och vara dum
    mot mig? Jag är ju sommarvikarie!"

  477. Så då blir jag
    väldigt otrevlig tillbaka.

  478. Jag tittar inte ens på vad han vill
    utan slänger igen dörren och låser.

  479. Jag tänker: "Jag har ingen
    kontroll. Alla känslor är utanpå."

  480. Nu har jag jobbat i två veckor
    och är egentligen helt färdig.

  481. För nåt annat arbete, kan man säga.

  482. Efter fem minuter flaggar det igen.
    Då är jag ganska likgiltig.

  483. Jag var aldrig i "zonen",
    men nu är jag helt off.

  484. Jag går dit och tänker:
    "Nu kan vad som helst hända."

  485. "Först var han arg, sen jag. Om han
    slår mig nu har jag förtjänat det."

  486. Jag öppnar dörren.
    Han tittar ut, och jag tittar in.

  487. Och så säger han:
    "Är du från Indien?"

  488. Närvaro, mina vänner.
    Närvaro gör god konflikthantering.

  489. Nu ska jag ta emot lite frågor.

  490. Den här aggressionen
    som riktar sig inåt...

  491. Har du några tankar kring
    hur man hanterar den bäst?

  492. Kan du ge nåt exempel?

  493. Ett klassiskt exempel är väl
    det här med självskadande.

  494. Hur man bearbetar en sån situation.

  495. Självklart är det viktigt
    att ta kontakt med den känslan–

  496. –men hur hanterar man
    en sån situation bra?

  497. Innan pratade jag lite om–

  498. –att en del använder självskador
    som en aggressivitetshandling utåt.

  499. För att vi ska få ångest
    eller dåligt samvete–

  500. –eller ändra vårt beslut
    eller vårt beteende.

  501. Det viktigaste är att lägga
    tillbaka ansvaret hos klienten.

  502. "Du säger att du ska
    hoppa från en bro"–

  503. –"eller ta en massa tabletter...
    Då kommer jag att göra det här."

  504. "Jag kontaktar psykiatrin.
    Vi tar upp det i vårt kollegium."

  505. Att man direkt talar om
    att man tar det på allvar–

  506. –och att man kommer att agera.

  507. De flesta klienter blir stressade
    av att man kommer att agera.

  508. Det var inte det de ville. Bara
    att du skulle ändra ditt beslut.

  509. Att du skulle göra nåt annorlunda.

  510. Jag tycker också att arbetsplatser
    ska ha en handlingsplan–

  511. –för klienter som tar ut
    sin aggression nån annanstans.

  512. Som slår sönder hissen, skär upp
    armarna eller tar en överdos.

  513. Det viktiga är att tala om
    att det här som händer–

  514. –inte ligger hos behandlaren.
    Det ligger hos klienten.

  515. Och det är bra
    att lägga tillbaka det omedelbart.

  516. Att säga: "Jag kommer att agera,
    och dokumentera."

  517. "Jag tar upp det med mina kolleger
    och följer upp det."

  518. Det får inte slentrianmässigt
    bli så att man suicidhotar–

  519. –för att man inte får som man vill.
    Vissa klienter gör det.

  520. Talar om att de tänker ta livet
    av sig om de inte får medicin–

  521. –eller inte får skrivas in
    på avdelningen direkt.

  522. Det är oacceptabelt beteende.
    Det får man lägga tillbaka.

  523. Någon mer reflektion? Ja, där.

  524. Du pratade om att iaktta
    och låta personen lugna ner sig.

  525. Men om personen är i en grupp
    med människor som den skrämmer–

  526. –hur ska jag handskas med det?

  527. "Bort med publiken",
    brukar jag säga.

  528. Vi vill inte ha en situation–

  529. –där vi har en förbannad klient
    och en massa andra personer.

  530. Det finns två vägar: Antingen
    skrämmer den medklienterna–

  531. –eller så får den med sig dem.
    Plötsligt har vi fem som är arga.

  532. Ni vet hur det kan bli. De ska
    också argumentera för killens sak.

  533. Så bort med publiken. Man vill
    aldrig ha en allvarlig konflikt.

  534. Det bästa är om man kan säga:
    "Kan vi gå in i rummet och prata?"

  535. Får man inte med sig personen
    får man försöka mota bort de andra.

  536. Lyckas inte det
    måste man se till att få hjälp.

  537. Börjar det eskalera vill man
    definitivt inte ha andra där.

  538. Då måste man få hjälp på platsen.
    Väktare eller till och med polis.

  539. Så man får hjälp att flytta bort
    människor och lösa konflikten.

  540. Men i första läget gäller det
    att flytta på klienten.

  541. Vet ni vad som också är besvärligt?

  542. En del kan inte vika ner sig
    inför publik. Det är ett nederlag.

  543. Har man hotat att
    "spöa den jävla soc-kärringen"–

  544. –och det står tre stycken bakom en,
    då är det svårt att släppa det.

  545. Men om man slipper publiken som ser
    om man ska efterleva sitt hot–

  546. –så kan man släppa det där.

  547. Så det är även för klientens skull.
    Man vill hjälpa den att lugna sig.

  548. Ingen vinner på våld.
    Allra minst den här personen.

  549. Så att hjälpa den på det sättet...

  550. Tusen tack!

  551. Textning: Rickard Sjöberg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Identifiera risksituationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Beteendevetaren och författaren Maria Bauer föreläser om förebyggande åtgärder i organisationer och verksamheter för att hantera personer med personlighetsstörningar. Hon belyser vikten av dokumentation och handlingsplaner och menar att närvaro är en god konflikthantering. Om vi förstår vilka faktorer som utlöser aggression så kan vi undvika aggression. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Arbetspsykologi, Personlighetsstörningar, Psykiatri, Psykiska sjukdomar, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Hjärnan och känslorna

Åke Pålshammar, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, talar om hur hjärnan ligger bakom känslor som till exempel kärlek. Han berättar också om det lilla barnets hjärna vid anknytningsprocessen och hjärnans förmåga att nybilda celler.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Personlighetsstörningar - kriterier och symtom

Alla människor har sin personlighet med olika drag som utmärker oss, men om de är avvikande och leder till ett signifikant lidande för en person så kallas det för en personlighetsstörning. Psykologen Helena Bingham redogör, med utgångspunkt i diagnostiseringsverktyget DSM IV, för olika personlighetsstörningar och hur de visar sig hos människor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Att bemöta personlighetsstörningar

Maria Bauer, beteendevetare och författare, föreläser om svårigheter och utmaningar i behandling och vård av personer med personlighetsstörningar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Identifiera risksituationer

Beteendevetaren och författaren Maria Bauer föreläser om förebyggande åtgärder i organisationer och verksamheter för att hantera personer med personlighetsstörningar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.

Fråga oss