Titta

UR Samtiden - Grav språkstörning

UR Samtiden - Grav språkstörning

Om UR Samtiden - Grav språkstörning

Hur möter man barn och unga som bär på en grav språkstörning? Hur kan man som pedagog hjälpa dem i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter barn med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala konsert och kongress i april 2012. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning: När språklig sårbarhet möter skolans kravDela
  1. Tack för de varma, välkomnande orden.

  2. Jag känner
    att jag vill lägga den här timmen på-

  3. -att sammanfatta vad jag anser
    att språkstörning handlar om.

  4. Under 30 år har jag mött barn
    med språk- och kommunikationsproblem-

  5. -i ett sjukvårdsperspektiv,
    som logoped.

  6. Jag avslutade det med en avhandling
    som behandlade-

  7. -de frågor och problem
    som jag inte riktigt kunde förklara-

  8. -för mina logopedstudenter
    eller för föräldrar till barnen.

  9. De frågor som jag behandlade
    inom ramen för avhandlingsarbetet-

  10. -var t.ex.
    hur man skiljer språkförsening-

  11. -från språkstörning,
    som varar livet ut.

  12. Nästa fråga var hur uppmärksamhets-
    och koncentrationsproblem, som ADHD-

  13. -förhåller sig
    till språkstörning och dyslexi.

  14. Den tredje frågan som jag behandlade
    i avhandlingen var:

  15. Hur arbetar vi med språkstimulering i
    förskolan för barn med språkstörning?

  16. Ska man ha grupper
    med barn på samma språkliga nivå-

  17. -eller ska de vara med barn som har
    ett typiskt utvecklat språk?

  18. Den fjärde frågan som jag adresserade
    inom ramen för avhandlingen var:

  19. Hur talar vi som ska vara
    professionella samtalare?

  20. Hur pratar vi själva för att hjälpa
    barnen med språkstörning?

  21. Nu ser jag alltihop
    från andra sidan-

  22. -från skolans sida.

  23. Efter fyra år på
    Fakulteten för lärande och samhälle-

  24. -där jag utbildar specialpedagoger-

  25. -har jag mött frågan om vad som
    händer när barnen möter skolans krav.

  26. Det ska jag prata om här i dag.

  27. Då så...

  28. Om ni undrar över loggan
    eller Power Point-bakgrunden-

  29. -som är härligt skvalpande vatten-

  30. -tyvärr där uppe
    i stället för där nere-

  31. -så symboliserar den min arbetsplats
    som ligger vid hamninloppet i Malmö.

  32. Från mitt tjänsterum
    ser jag det underbara vattnet.

  33. Jag har fem tankar om språkstörning-

  34. -och kring dem vill jag ge er
    lite tankestoff.

  35. Jag kommer inte med några sanningar-

  36. -utan det är mitt sätt
    att försöka förstå-

  37. -vad jag är med om i mina möten
    med barn med kommunikationsproblem.

  38. Den första tanken är-

  39. -att muntligt och skriftligt språk
    hänger ihop. Det är inte olika saker.

  40. Man börjar inte på ruta ett när man
    ska lära sig att läsa och skriva-

  41. -utan det är fortsättningen på den
    tidiga muntliga språkutvecklingen.

  42. Vad har jag då för tankar kring det?

  43. Många som har hört mig tidigare
    vet att jag-

  44. -inte kan låta bli
    att visa min språktrappa.

  45. Anledningen till att jag är
    så förtjust i den-

  46. -är att grunden
    är samspel och kommunikation-

  47. -och att överhuvudtaget
    ser på ett ömsesidigt sätt-

  48. -mellan barnen och omgivningen-

  49. -och hur man gör sig förstådd
    och kan förstå varandra.

  50. Det är grunden för hela alltet-

  51. -så även de högsta stegen,
    där man läser och skriver-

  52. -vilar på samspel och kommunikation,
    och att man tillsammans tolkar text-

  53. -och gör sig förstådd
    via det skriftliga språket.

  54. På nästa steg bygger man upp
    sin begreppsapparat.

  55. Det gör man med alla sinnen.

  56. Man får ett meningsfullt innehåll
    för sina upptäckter.

  57. Man gör helt enkelt ord
    av omvärldskunskap.

  58. Det är fundamentet när man sen
    ska läsa och skriva.

  59. På det tredje steget kommer vi till-

  60. -uttal
    och grammatisk uttrycksförmåga.

  61. Det innefattar att kunna uttrycka
    och uttala, men också att förstå.

  62. Nästa steg är ett bemästrande steg-

  63. -där man visar att man kan
    laborera med, ifrågasätta, leka med-

  64. -kritiskt granska sitt språk
    i förhållande till dess innehåll.

  65. Därefter följer naturligt
    ett möte med skriften-

  66. -en nyfikenhet på bokstävernas värld.

  67. När man börjar skolan
    har man grunden.

  68. Grunden i form av kommunikation
    och samspel kan man kalla funktion.

  69. Man kan förstå och göra sig förstådd
    i vardaglig kommunikation.

  70. Det andra trappsteget handlar om
    begrepp och ordförråd.

  71. Vi har också
    ett grundläggande paket av ord-

  72. -att använda för att uttrycka mening.

  73. Det tredje steget,
    den språkliga formen-

  74. -är i de allra flesta fall grundlagd
    när man börjar skolan.

  75. What's the problem?

  76. Då menar jag att alla de här stegen-

  77. -fortsätter utvecklas
    även efter att man har börjat skolan.

  78. Funktionen
    vidareutvecklar man hela livet.

  79. Man blir mer följsam
    för den man står framför.

  80. Det här är ett lärtillfälle för mig.

  81. Jag ska försöka få fram mina tankar
    i en så här pressad situation-

  82. -med kameror
    och allt vad det innebär-

  83. -och jag ska vara flexibel-

  84. -och anpassa budskapet efter
    det intresse som finns hos åhörarna.

  85. Nästa steg har mer anknytning till
    begreppen och orden-

  86. -och vi hoppas att vi alla lär oss
    nåt nytt varje dag.

  87. Ordförrådet är långt ifrån färdigt
    när jag börjar skolan.

  88. Det ska finnas
    ett ständigt tillflöde-

  89. -och de ord som fylls på-

  90. -betecknar mer och mer variation,
    fyllighet och färg-

  91. -så att språket får blomma
    med fler adjektiv och adverb.

  92. Och vad gäller formen, så lär jag mig
    fler och fler finesser-

  93. -och komplext språkbruk,
    som att binda ihop satser, att syfta-

  94. -att ha bisatser som kanske är
    relativa till huvudsatserna-

  95. -och att få ihop det så att jag kan
    uttrycka mig precist-

  96. -och dessutom få alltihop att lyfta

  97. Jag kan generalisera
    genom abstraktioner.

  98. Jag tror mycket på
    att man vidareutvecklar sitt språk-

  99. -när man möter skriften.

  100. Det muntliga innebär till stor del
    att man benämner det närvarande-

  101. -och det pågående.

  102. Därifrån ska vi komma över till det
    som är bortom här och nu-

  103. -d.v.s. en annan plats
    och en annan tid.

  104. Det kan vara tid bakåt eller framåt.

  105. Det refererande språket
    byggs ut mycket-

  106. -och man pratar i dag mycket om
    narrativ förmåga och narration.

  107. Själva mediet skrift-

  108. -ser jag som ett sätt
    att göra kommunikation hållbar-

  109. -eller permanent.

  110. Den finns kvar även när den fonetiska
    signalen har klingat ut.

  111. Då är det lätt att hitta förelöpare-

  112. -till skrivandet.

  113. Det räcker att lämna
    några spår efter sig-

  114. -som andra kan tyda
    eller som hjälper mig minnas.

  115. Man kan lägga stenar, pinnar och löv
    i mönster som betyder nåt-

  116. -åtminstone "Jag har varit här".

  117. Man kan rita eller kladda
    med lera, kol, sand eller kritor-

  118. -och spåra eller klottra.
    Alla dessa uttrycksformer ser jag-

  119. -som förelöpare till
    de skriftliga symbolerna bokstäver-

  120. -och dem kan förskolan stimulera.

  121. Förståelsen - att tolka och tyda-

  122. -det innebär att tolka
    andras efterlämningar och spår.

  123. Det kan vara runor, ristningar,
    hemliga lappar, loggor eller skyltar.

  124. Att vidga textbegreppet
    tror jag mycket på-

  125. -och då får vi med förskolan.

  126. Nu tror ni kanske att det är fel
    att jag kommer till trappan igen-

  127. -men om ni tittar noga så ser ni
    att det står andra saker på stegen.

  128. De här sakerna har att göra med
    skriftspråksutvecklingen-

  129. -så det första steget
    är att kommunicera i skrift-

  130. -att göra sig förstådd genom
    att skriva och förstå när man läser-

  131. -både det utskrivna
    och det som är mellan orden.

  132. Nästa steg, innehållssteget-

  133. -innebär att man utvidgar
    och organiserar sitt ordförråd-

  134. -så att man kan hitta orden igen
    när man behöver dem för att berätta.

  135. "Ord" och "ordning"-

  136. -är lika och har mycket gemensamt.

  137. Det gäller att ha ordning
    i hierarkiska strukturer:

  138. Alla möbler i en kolumn
    och alla insekter i en annan.

  139. Har jag mappat in ordförrådet,
    så blir det lättare att hitta orden.

  140. Det är precis
    som med pappren hemma på köksbänken.

  141. Har vi dem i mappar så hittar vi, och
    detsamma gäller dokument i datorn.

  142. Det tredje steget är att utveckla
    sin syntax och morfologi-

  143. -så den blir elaborerad och komplex-

  144. -så man inte bara klarar enkelt språk
    med subjekt, verb och objekt-

  145. -utan kan använda omvänd ordföljd
    eller passiv satskonstruktion, o.s.v.

  146. Metaspråket - att leka med och
    ifrågasätta orden och dess innehåll-

  147. -står för kreativitet
    och olika genrer.

  148. Att se lekfullt på språk hoppas vi
    att vi fortsätter med hela livet-

  149. -och inte minst när vi
    läser och skriver-

  150. -så att vi sen
    språkar för att lära-

  151. -vilket det blir i skolan.

  152. Det var lite av mina tankar kring
    att muntligt och skriftligt hör ihop.

  153. Nästa take home-message-

  154. -är att
    språkstörning i tal och skrift-

  155. -inte är konstant,
    utan nåt som ändrar skepnad över tid.

  156. Det har tagit mig många decennier
    att inse det.

  157. Till en början är det kanske mest
    så att man är lite sen i starten.

  158. Man kan vara en "late talker"-

  159. -så att man inte utvecklar sina
    första begripliga ord när man är ett-

  160. -utan när man är ett och ett halvt.

  161. Själva starten och tajmningen av den
    är sen.

  162. Nästa typ av tecken på
    en skör och sårbar språkutveckling-

  163. -är takten.
    Det kom i gång, men det går långsamt.

  164. Milstolparna förskjuts, och satserna
    kanske inte kommer förrän man är tre-

  165. -fastän ens jämnåriga har börjat
    uttrycka sig i satser när de är två.

  166. Den tredje typen
    av sårbar språkutveckling-

  167. -har inte bara att göra med tajmning
    och takt, utan är helt annorlunda.

  168. Lillebror pratar inte alls som
    storebror gjorde i motsvarande ålder.

  169. Det kommer kanske bara ljud bak
    i halsen eller framme vid läpparna.

  170. Eller så är det omöjligt
    att få med nån grammatisk finess-

  171. -i en ålder då man väntar sig det.

  172. Då blir det ofta telegramstil.

  173. Säger man "Åka mormor"
    så undrar man-

  174. -"Har du varit hos din mormor, ska du
    åka dit eller vill du åka dit?".

  175. Det blir en stor tolkningsmån om man
    uttrycker sig telegramstilsaktigt-

  176. -eller, som jag säger, sms-aktigt.

  177. Man kan också säga att
    den där språkstörningsdiagnosen-

  178. -från förskoleåldern kanske inte
    märks när man börjar skolan.

  179. De hörbara språkproblemen
    har ofta försvunnit-

  180. -eller läkt ut.

  181. Men det kanske är en illusion.

  182. Precis det
    kom Scarborough och Dobrich på.

  183. Det kan vara en illusion
    att den är borta-

  184. -för efter ett par år i skolan
    upptäcks läs- och skrivsvårigheter

  185. -och då undrar man
    hur det kan komma sig.

  186. Föräldrarna trodde att allt var bra
    och att de där bekymren var borta.

  187. Då är min förståelse att-

  188. -det kanske ligger under ytan
    som ett slags sårbarhet-

  189. -som märks mer eller mindre i olika
    sammanhang och utvecklingsskeden.

  190. De märks mer när skolans krav
    triggar fram dem-

  191. -och kanske inte alls hemma,
    för vardagsspråket funkar ju.

  192. Då vill jag med några bilder
    ge er lite exempel på-

  193. -hur man i det tidiga kan märka-

  194. -problemen med funktionen i språket-

  195. -alltså pragmatiken,
    eller det första trappsteget.

  196. Det gäller då
    att komma och dela med sig.

  197. "Kommunikation" betyder
    "dela med sig" och "göra gemensamt".

  198. Men man kanske inte visar eller
    berättar vad man har varit med om-

  199. -och man kanske inte är så duktig på
    att läsa av andra-

  200. -och se vad andra har att komma med.

  201. Kanske är det problem med att
    bjuda in andra i samtal och leken-

  202. -och kanske är det svårt att komma in
    i andras pågående lek.

  203. Ska man berätta nåt så tar man kanske
    för mycket för givet-

  204. -så att det blir obegripligt-

  205. -eller så berättar man så mycket
    att de som lyssnar går därifrån.

  206. Vad blir det för problem? Jo,
    man blir svår att kommunicera med.

  207. Det kanske kommer
    för mycket oväntade svar-

  208. -och initiativ till
    "god dag yxskaft-samtal".

  209. Eller så glider ämnet i diket
    så att man tappar tråden.

  210. Hur kan då pragmatiska svårigheter
    märkas i skriften?

  211. Det finns säkert samband där-

  212. -för om man inte förstår det som är
    mellan raderna eller bakom orden-

  213. -utan bara det explicita-

  214. -då lägger man inte till
    sina tolkningar-

  215. -och sin inferentiella förståelse.

  216. Kanske håller man sig inte till
    ämnet, utan när man skriver texter-

  217. -så glider man ifrån
    det man skulle skriva om.

  218. I läsförståelsen så blir det svårt.

  219. Det blir väldigt näratolkat
    och man läser inte alls på djupet.

  220. Det kanske är svårt att formulera sig
    så att andra förstår.

  221. Så kan första trappstegets problem
    ändra sig-

  222. -från muntlighet till vänster
    till skriftlighet till höger.

  223. När det gäller semantiken,
    ordens betydelser, då?

  224. Det här med begreppen och orden...?

  225. När man var liten var det kanske
    svårt att skapa egna inre bilder-

  226. -när man lyssnade på sagor.

  227. Kanske var det svårt att plocka till
    sig och bemästra nya begrepp och ord-

  228. -och att få en struktur på det
    i sitt ordförråd.

  229. Det kanske märktes genom att man
    inte satt kvar när det lästes saga-

  230. -för att man
    inte fick det att blomma i huvudet-

  231. -genom visualiserade föreställningar.
    Då drabbas behållningen.

  232. Många i förskolan tänker att det är
    ADHD när man inte kan sitta still-

  233. -men i många fall är det så
    att språkförståelsen brister.

  234. När föräldrarna kommer får de nästan-

  235. -mjölka ur barnet
    för att få höra vad de har gjort-

  236. -för det är svårt att strukturera
    egna meningsfulla berättelser.

  237. Det blir fåordigt.

  238. I skriften kan man se samma sak.

  239. Det är helt enkelt
    svårt med det meningsbärande-

  240. -att lägga till
    och bemästra ett innehåll-

  241. -och även att mobilisera ord
    och formulera begripliga texter.

  242. När det går så trögt och är så svårt
    att lyckas med det-

  243. -så får man en svag läs- och
    skrivlust. Det blir inte så roligt.

  244. Det tredje trappsteget, då?

  245. Hur kan vi se att språkproblem kan-

  246. -finnas med och visa sig i olika
    muntliga och skriftliga skepnader?

  247. I det muntliga kretsar mycket kring
    begriplighet-

  248. -både uttals- och uttrycksmässigt.

  249. Lyckas man inte med det så blir man
    mer tyst och fåordig-

  250. -och kanske svårförståelig.

  251. I skriften kan motsvarande
    fonologiska och grammatiska problem-

  252. -märkas genom ett osäkert förhållande
    mellan fonem och grafem.

  253. Läskoden knäcks senare-

  254. -och det är inte lika lätt
    att formulera sig i skrift.

  255. Det gör att man får ta om och kämpa
    för att få ut mening ur texten.

  256. Ofta tappar man sånt som inte är
    betonat och sånt som är grammatiskt.

  257. Vi får komma ihåg vad dyslexi
    hette förr. Det kommer ni väl ihåg?

  258. Ordblindhet.

  259. Jag ser alltså samband mellan tidigt
    och sent, muntligt och skriftligt.

  260. Tal och skrift hör ihop,
    och det kan förändras över tid.

  261. Min nästa punkt-

  262. -är att språkstörning varierar
    beroende på sammanhanget.

  263. När vi kommer till skolan-

  264. -finns inte riktigt tid och tålamod-

  265. -till att ha själva språket
    som mål i sig-

  266. -utan man tar nästan för givet
    att det ska funka.

  267. Från att ha haft
    mycket tid att lära språk-

  268. -tas det för givet att man äger det,
    för nu ska språket funka som verktyg.

  269. Nu finns inte tid till att lära språk
    på samma helhjärtade sätt-

  270. -utan man språkar för att lära.

  271. Här vill jag stanna upp och säga-

  272. -att vi aktivt måste jobba för att
    vi ska lära oss språk i alla ämnen-

  273. -så att man inte tar för givet
    på sätt som skapar problem.

  274. I Malmö känner jag mig stolt över att
    vi har en gästprofessor från Holland-

  275. -som hjälper oss med att införa
    språkinriktad undervisning-

  276. -i alla ämnen.

  277. Letar ni på internet
    så heter hon Maaike Hajer.

  278. Hajer stavas precis som det låter.

  279. Hon har nämligen skrivit en bok
    om språkinriktad undervisning-

  280. -och det innebär
    att vi ska ha kvar språket som mål-

  281. -och inte bara ta för givet
    att det ska funka.

  282. Vilka utmaningar
    triggar fram problemen?

  283. Ja...

  284. Jag tycker mig ha sett
    åtminstone tre viktiga faktorer.

  285. Det första är att det finns fler
    språk än svenska.

  286. Det är komplext och abstrakt språk
    och en ökad textmassa.

  287. Det är inte en sida, utan sju.

  288. Det är hela tiden mer och mer,
    och fort ska det gå.

  289. Helst ska allt vara klart i morgon.

  290. Det är klart att det
    skapar en känsla av insufficiens.

  291. Nästa faktor är att det är
    fler att relatera till-

  292. -och större lokaler
    att orientera sig i.

  293. Man har olika lärare i olika ämnen,
    som har olika språkkulturer.

  294. Det är en väldig skillnad
    på kemilaborationsuppgiften-

  295. -och inlämningsuppgiften
    i t.ex. svenska.

  296. Vad är det då
    som skolan tar för givet?

  297. Man förväntas
    kunna jobba självständigt-

  298. -vilket kräver mycket språk.

  299. Vi har en förhoppning om att ha en
    internaliserad dialog med oss själva-

  300. -när vi ska lösa problem, klura
    och försöka begripa saker.

  301. Man ska också kunna
    samverka med andra.

  302. Då måste jag förstå vad andra säger,
    och sätta in det i ett sammanhang-

  303. -och se min roll i det.

  304. Att man kan förstå och lyssna
    på andra tas ofta för givet.

  305. Nån sa:

  306. "Att förstå innebär inte att man
    hämtar mening ur ett uttalande"-

  307. -"utan att man ger det en mening."
    Att förstå är nåt aktivt.

  308. Allt som gäller exekutiva funktioner-

  309. -som att planera, organisera
    och genomföra egna arbeten-

  310. -är nåt
    som man måste jobba mycket mer med-

  311. -för det är nåt man lär sig-

  312. -och inte nåt som man bara kan.

  313. Det gamla ordet "studieteknik"
    borde vi plocka in i ny tappning.

  314. Det tas också för givet
    att man har en motor-

  315. -en nyfikenhet och drivkraft,
    och att man formulerar egna frågor-

  316. -och kan söka, hitta och fatta
    från olika källor.

  317. Man är ute på nätet
    och i biblioteket-

  318. -och intervjuar föräldrar och lärare-

  319. -men att sen sätta ihop egna alster
    av fem olika källor-

  320. -är ju otroligt krävande egentligen.

  321. Men man tar ofta för givet
    att man bara kan det-

  322. -och att man kan få ner det
    på pappret eller i datorn.

  323. Det är klart att många kopierar
    och klistrar in, för det är svårt.

  324. Där måste vi jobba mer proaktivt.

  325. Sen tar man för givet
    att man kan läsa på olika sätt.

  326. Mina barn med språkstörning i botten
    eller i bagaget-

  327. -läser alltid med treans växel.

  328. I själva verket ska man ibland gå upp
    i högre växlar för att översiktsläsa-

  329. -men man ska framförallt kunna gå ner
    i lägre växlar för att stanna upp-

  330. -och fundera, formulera med egna ord-

  331. -och variera sin lästeknik
    och sitt lästempo.

  332. Vi har också tagit för givet att man
    kan ifrågasätta, värdera-

  333. -läsa kritiskt och inte köpa allt.

  334. Barnen med språkstörning tror
    att det bara är de som inte fattar.

  335. De lägger för mycket på sig själva-

  336. -i stället för att träna
    på att granska källor-

  337. -och se att det står så positivt
    för att nån vill sälja nåt, t.ex.

  338. Man behöver resonera mer med ungdomar
    kring värdet av det de läser-

  339. -och kring det
    som står mellan raderna.

  340. Allt det kan vi träna muntligt.
    Vi måste inte läsa och skriva.

  341. Vi kan träna det genom att diskutera
    och ta det muntligt.

  342. Då får vi mer reflexion, resonemang,
    granskning, argumentation-

  343. -och problemlösning.

  344. Allt det kan man med fördel
    börja med i förskolan-

  345. -och jag och Bim Riddersporre har
    nedtecknat våra tankar kring det här-

  346. -och velat döpa det till nåt,
    för att det inte ska tas för givet.

  347. Vi har döpt det till
    "kärnämnen i förskolan".

  348. Ja...

  349. Då ska vi se om jag hittar tillbaka.

  350. Då har vi pratat om tre
    av mina take home-messages.

  351. Det fjärde är:
    Språkstörning syns inte.

  352. Det är ju för väl det, kan man tycka.

  353. Det är väl ingen
    som önskar sig synliga handikapp.

  354. Men det är också lite dumt
    att det inte syns.

  355. Den tanken vill jag utveckla
    tillsammans med er.

  356. Det genererar
    ingen gratis förståelse.

  357. Det är mer fritt att tolka det
    som att man är lite lat-

  358. -att man inte skärper sig
    eller att man egentligen kan.

  359. Ofta får barn med språklig sårbarhet
    för lite förståelse.

  360. Jag försöker tolka det här
    utifrån deras perspektiv-

  361. -och då föreställer jag mig att-

  362. -den centrala frågan är:
    "Duger jag?"

  363. Vi ska ändå tänka att-

  364. -det inte bara är när det gäller
    kunskapande och lärande-

  365. -som man ska duga. Man ska inte bara
    klara av proven, förhören-

  366. -och kunskapsutvecklingen-

  367. -utan det handlar
    precis lika mycket om vänskapandet-

  368. -om att ha kamrater,
    att bli inbjuden i leken-

  369. -och att som en knatte sa
    om vad som var viktigast med skolan:

  370. "Att det är nån
    som väntar på morgonen."

  371. Man behöver känna att man har
    ett sammanhang där man är viktig.

  372. När jag försöker förstå det här med
    språk och självkänsla känner jag-

  373. -att om jag inte riktigt
    förstår vad andra pratar om-

  374. -eller om jag har
    läsförståelseproblem-

  375. -så är det lätt att känna sig dum.

  376. Och om andra börjar skratta
    åt nåt som är roligt i texten-

  377. -eller i språket-

  378. -så triggar det ännu mer fram
    en känsla av att man inte hänger med.

  379. Om andra inte lyssnar
    på det man berättar-

  380. -utan hela tiden säger
    "Va? Nu hörde jag inte riktigt"-

  381. -så är det klart att man till slut
    säger "Det var inget".

  382. Man ger upp,
    för det är otroligt provocerande.

  383. Ni kan träna en kort stund-

  384. -på fikarasten genom att hela tiden
    säga "Nu hänger jag inte med".

  385. Det är förfärligt.

  386. Och barn med språkstörning
    har det så hela dagen.

  387. Folk säger: "Hur menar du då?"

  388. Risken är att de till slut
    inte tycker att de har nåt att säga.

  389. Och att nån härmar ens sätt att prata
    är ännu värre.

  390. Då blir man garanterat tyst,
    för det är inte alls kul.

  391. Jag läste i en artikel
    om en nittonåring med språkstörning-

  392. -som hade intervjuats om hur
    det känns att ha en språkstörning.

  393. Han säger "It's like they're driving
    sports cars and I'm on a tricycle"-

  394. -d.v.s. "De andra kör sportbilar
    men jag kör trehjuling".

  395. Det är inte kul.

  396. Det känns som att jag håller tiden-

  397. -så då kan vi vila lite mer
    i de här budskapen-

  398. -och på nåt sätt ta det femte
    och sen försöka förstå helheten-

  399. -om hur skolan ska möta barnen
    med skört och sårbart språk.

  400. Då kommer vi till möjligheterna.

  401. Det är där jag vill avrunda.

  402. Vi ska inte leta svårigheter
    utan hitta möjligheter.

  403. Det är budskapet.

  404. Det måste vara så, för det känns fel-

  405. -om skolan ska vara
    nästa sjukvårdsinstans med diagnoser-

  406. -där man letar efter brister.

  407. Man ska kartlägga problem-

  408. -men för att möjligheterna
    ska bli synliga.

  409. Det viktigaste är ju ändå-

  410. -att sårbarheten
    och känslan av insufficiens-

  411. -som är så nära förknippad med-

  412. -"Det var inget", d.v.s. att man
    ger upp, får inte vinna.

  413. Det som ska vinna
    är det som pekar framåt:

  414. Kompetensen, känslan av att nåt är
    spännande och kul-

  415. -och att man vill
    hålla på mer med nåt.

  416. Det är det enda sättet
    för skolan att kunna ge-

  417. -ett självförtroende och nycklar
    till ett livslångt lärande-

  418. -där språket är ett viktigt verktyg.

  419. Då vill jag dela med mig
    av mina försök-

  420. -till att se
    hur möjligheterna kan bli synliga.

  421. Om ni har läst boken
    "Barn utvecklar sitt språk"-

  422. -så har jag i nyutgåvan från 2010-

  423. -blivit ombedd
    att försöka utveckla det där mer.

  424. Det tänkte jag ägna
    den sista kvarten här till-

  425. -d.v.s. till att se helheten.

  426. När det muntliga och skriftliga så
    tydligt hänger samman-

  427. -är det väldigt viktigt att,
    även om vi gör en dyslexiutredning-

  428. -så måste det muntliga språket vara-

  429. -en precis lika viktig del i det
    som att stava, avkoda och läsa.

  430. Jag kom på det när jag besvarade fler
    frågor än dem som fanns i remisserna.

  431. När jag sen diskuterade det
    med dem som hade skickat remisserna-

  432. -sa de att det var spännande att jag
    hade tittat på deras ordförråd-

  433. -hur de förstår, hur de kan berätta
    och hur de kan kommunicera.

  434. Då sa jag bara: "Ja, precis."

  435. Sen tänker jag
    att det inte bara är vi-

  436. -som i våra jobb är satt att göra
    utredningar och bedömningar-

  437. -utan eleven själv vet ju nånting
    om sig, sitt språk-

  438. -sin världsuppfattning och ordförråd.

  439. Varför inte be eleverna själva
    att skatta vad som är lätt och svårt?

  440. Jag har satt i system att göra det-

  441. -så att jag får ett inifrån- eller
    ett barnperspektiv på det med språk.

  442. Då blir det tydligt
    att resurserna och styrkorna-

  443. -är ännu viktigare
    än bristerna och problemen.

  444. De bildar ju underlaget
    för hur vi ska gå vidare.

  445. De blir medel.

  446. Hur tänker jag, då?
    Jo, allt det där...

  447. Jag vet inte om ni
    ser det på bilderna-

  448. -men kanske har nån
    kunnat läsa texten längst ner.

  449. Det står: "Verbalt samspel"-

  450. -"hörförståelse på ordnivå,
    benämnande på ordnivå"-

  451. -"hörförståelse på satsnivå,
    berättande i satser"-

  452. -"auditivt minne", alltså hur man
    kan hålla kvar nonsensord-

  453. -"språklig medvetenhet,
    läsning som avkodning"-

  454. -"läsning som läsförståelse,
    skriftlig formulering och stavning".

  455. Då hoppas jag att ni kan se
    att det är trappan igen.

  456. Eller hur?

  457. Allt det tidiga ligger till vänster.

  458. Allt det muntliga finns till vänster-

  459. -och till höger
    finns mötet med skriften-

  460. -att avkoda, läsa, förstå, formulera
    och stava.

  461. Bron mellan muntligt och skriftligt
    är den språkliga medvetenheten.

  462. Det är ofta metaspråket som behövs
    för att man ska kunna komma över-

  463. -till skriftspråkets värld.

  464. Då tänker jag att om det är-

  465. -en typisk, specifik
    läs- och skrivsvårighetsproblematik-

  466. -så är det ofta så att det finns
    resurser i det muntliga-

  467. -och problemen kommer
    när man möter skriften-

  468. -och man ska hantera
    förhållandet mellan fonem och grafem.

  469. Här finns det mycket hjälp.

  470. Vi har ordbehandlingsprogram,
    talsyntes-

  471. -och dikteringsprogram.
    Det finns mycket hjälp-

  472. -och jag är sällan bekymrad
    när dippen bara är till höger.

  473. Jag är mer bekymrad
    när jag får såna här-

  474. -där det inte är självklart
    att dippen är till höger-

  475. -utan där det mycket väl
    kan vara så att-

  476. -det svåra är att kommunicera-

  477. -och där förståelsen
    hamnar lägre än det egna benämnandet.

  478. Hela tiden verkar det vara så här:

  479. "Förståelse"
    ligger lägre än "berätta själv"-

  480. -och de enda höjda punkterna,
    sånt man har riktigt lätt för-

  481. -är just dem som innebär
    att leka med ljud och bokstäver-

  482. -och att avkoda.

  483. De här förmågorna kan utsättas för-

  484. -en färdighetsträning
    som är frikopplad från förståelse-

  485. -som tyvärr då kan-

  486. -få omgivningen att tro
    att man är jätteduktig på språket.

  487. Det rent tekniska avkodandet
    funkar ju bra-

  488. -men det ger inte mening,
    för läsförståelsen är inte i paritet.

  489. Då blir jag orolig,
    för det är inte självklart-

  490. -att de tekniska hjälpmedlen hjälper.

  491. I det fallet är det mycket mer så-

  492. -att vi får hämta upp
    från första, andra och tredje steget-

  493. -d.v.s. grunden i språkutvecklingen.

  494. Ja.

  495. Då har vi fem minuter kvar.
    Vad kan vi göra?

  496. Skapa förutsättningar.

  497. I skolan ska man skapa miljöer
    där det är möjligt att lyckas.

  498. Det behövs rimliga tidsramar
    och en anpassad svårighetsgrad.

  499. Man ska inte lyckas alla gånger,
    för då är det ingen utmaning-

  500. -men man kan lyckas
    sex av tio gånger-

  501. -så att man har en chans
    och så att m an stimuleras.

  502. Vad gör vi, då?

  503. Jag tänker på
    den fjärde studien i min avhandling.

  504. Hur vi är i mötena med barnen
    betyder nånting.

  505. Vi ska vara goda förebilder,
    som är där och inte tänker på annat.

  506. Vi ska följa deras intressefokus
    och läsa av, lyssna och bekräfta.

  507. Steg ett i trappan
    är lika relevant för oss-

  508. -så att vi är
    i kommunikation med barnen-

  509. -och har meningsfulla tankeutbyten.

  510. Vi ska inte bara ge stöd
    och underlätta-

  511. -utan även stimulans och utmaningar.

  512. Vi har väl alla lärt oss nåt
    av Skolinspektionens rapporter-

  513. -från vissa särskoleklasser
    där utmaningarna var för låga?

  514. Det gäller att hitta balansen
    mellan att underlätta och utmana.

  515. Sammanfattningsvis vill jag ge rådet:

  516. Stärk och utmana grunden i språket:

  517. Kommunikationen, samspelet, förmågan
    att förstå och göra sig förstådd-

  518. -att läsa av det man har framför sig,
    att ta olika perspektiv-

  519. -och att benämna världen
    med alla sinnen.

  520. Det räcker inte med en godnattsaga-

  521. -utan språket i allt vi gör
    både hemma och i förskolan-

  522. -kan aldrig komma för tidigt.

  523. Om vi lyckas med det
    så lyckas vi med-

  524. -att proaktivt jobba
    för läsförståelsen.

  525. Det är det larmrapporterna
    handlar om.

  526. Det är inte avkodningen.
    Den har vi lyckats underlätta-

  527. -genom lekar med ljud och bokstäver.

  528. Nu måste vi klättra ner-

  529. -och ta med oss det kommunikativa:

  530. Turtagandet, växelspelandet,
    perspektivtagandet-

  531. -begreppsutvecklingen och
    förmågan att strukturera ordförrådet.

  532. Det vi sår i grunden
    kan vi skörda i läsförståelse-

  533. -långt upp i vuxen ålder.

  534. Nästa sammanfattande idé är
    att tal och skrift är språk

  535. Båda delar är språk, och de hör ihop.

  536. Vi kan i förskolan
    jobba med språkstimulering-

  537. -och sen skörda frukten i skolan.

  538. Sen måste vi rannsaka oss själva-

  539. -för vi triggar fram problem-

  540. -genom kraven
    och det vi tar för givet i skolan.

  541. Vi måste uppmärksamma
    och jobba aktivt med dem-

  542. -och inte bara utgå från
    att saker redan är på plats.

  543. Där har vi mina fem
    take home-messages.

  544. Allt hänger ihop-

  545. -men språkstörning
    är inte statiskt eller konstant-

  546. -utan skiftar över tid
    och beroende på var man är.

  547. Och språkstörning gör nånting med en-

  548. -om man blir mött med för höga krav-

  549. -eller med att omgivningen
    inte förstår vad man säger.

  550. Så utred tillsammans
    för att hitta möjligheter.

  551. Det var mina ord till er.

  552. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

När språklig sårbarhet möter skolans krav

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I skolan förutsätts att alla själva kan göra sig förstådda. Men det är ingen självklarhet för alla. Barbro Bruce är logoped och verksam vid Malmö högskola. Hon berättar bland annat om vilka utmaningar barn med språkstörning möter i skolan - och hur man kan möta dem. Inspelat i Uppsala konsert och kongress i april 2012. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Språkstörningar, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

När språklig sårbarhet möter skolans krav

I skolan förutsätts att alla själva kan göra sig förstådda. Men det är ingen självklarhet för alla. Barbro Bruce är logoped och verksam vid Malmö högskola. Hon berättar bland annat om vilka utmaningar barn med språkstörning möter i skolan - och hur man kan möta dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Att undervisa i läsförståelse

Undervisning i läsning kräver att läraren har kännedom om hur läsförståelse skapas och hur den kan utvecklas. Barbro Westlund är lärarutbildare och doktorand och berättar om hur man kan hjälpa elever att förstå innebörden i olika slags texter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Barns möten med skriftspråket

Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, visar exempel på hur olika läs- och skrivmiljöer i förskoleåren och skolåren kan se ut och hur man som pedagog kan göra för att stödja en så positiv utveckling som möjligt under de första skolåren.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Flerspråkiga elever med språkstörning

Ylva Dalsenius och Jenny Ohlsson beskriver den praktiska vardagen i sitt arbete på Kryddgårdsskolan i Rosengård i Malmö, en miljö där eleverna talar flera olika språk, och hur de arbetar med elever som har språkstörning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Olika samtalsstilar för olika barn

Logopeden Pernille Holck beskriver hur man kan underlätta språkutvecklingen för barn med språkstörning genom att helt enkelt prata olika med barn med pragmatiska språkstörningar. Hur pratar man med barn som har svårigheter med att förstå liknelser som, till exempel "kasta ett öga"`?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Att möta det som är annorlunda

"Kulturmöten" - ordet klingar av att möta människor från olika delar av världen. Men Gillis Herlitz, forskare i etnologi och antropologi, menar att de vanligaste kulturmötena handlar om att möta människor med olika världsbilder, till exempel mötet mellan gammal och ung.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss