TV

UR Samtiden - Grav språkstörning

UR Samtiden - Grav språkstörning

Om UR Samtiden - Grav språkstörning

Hur möter man barn och unga som bär på en grav språkstörning? Hur kan man som pedagog hjälpa dem i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter barn med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala konsert och kongress i april 2012. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning: Att undervisa i läsförståelse
  1. Jag vill börja med att säga
    att jag känner mig väldigt hedrad-

  2. -att ha blivit tillfrågad-

  3. -att föreläsa
    på den här spännande konferensen-

  4. -som handlar om grav språkstörning.

  5. Min kompetens ligger egentligen inte
    i just grav språkstörning.

  6. Det är viktigt att säga, men det är
    många faktorer som samverkar-

  7. -så därför vågar jag stå
    här på scenen i alla fall.

  8. Mitt stora intresse är hur man
    utvecklar elevers läsförståelse-

  9. -i klassrummet
    med forskningsbaserade modeller.

  10. Jag skriver en avhandling
    som förhoppningsvis blir klar i år.

  11. Den handlar om hur man utvecklar
    läsförståelse i klassrummet-

  12. -och om hur man får verktyg
    att bedöma den.

  13. Lite kommer jag
    att tangera avhandlingen-

  14. -även om det inte är det
    som är fokus för avhandlingen.

  15. Barbro pratade om möjligheter
    och utmaningar-

  16. -och det är det jag vill försöka
    ta tag i den här föreläsningen.

  17. Jag tänker använda min tid
    genom att prata om-

  18. -det viktiga didaktiska
    begreppet "hur" i klassrummet.

  19. Jag har valt att ha en dörr med
    på min bild-

  20. -och den symboliserar
    vikten av god undervisning-

  21. -som gör att vi möjliggör
    att vara barn, vara elever-

  22. -få möjligheter att upptäcka
    sina möjligheter att uttrycka tankar.

  23. Både i skrift och i kommunikation
    med varandra.

  24. Jag arbetar på institutionen
    för språkdidaktik i Stockholm-

  25. -och där är vi intresserade
    av hur vi utvecklar språket.

  26. Jag tänkte inleda med kursplanen
    i svenska-

  27. -för visst var det så
    att även föregående läroplaner-

  28. -uttryckte vikten av språk, men nu
    ligger det allra först i kursplanen.

  29. Jag skulle vilja börja med
    att läsa upp den här texten.

  30. Just i en konferens som handlar om
    grava språkstörningar-

  31. -kan man ju fundera på
    att ha ett rikt och varierat språk.

  32. Om man nu inte har det, hur får man
    då stöd för att utveckla sina tankar?

  33. Det ska jag försöka
    ge lite modeller på.

  34. Språk och tankar är intimt
    förknippade med varandra.

  35. Jag väljer en bild
    av en verktygslåda.

  36. Den symboliserar
    för mig och många andra-

  37. -att skolans uppdrag är att ge
    eleverna såna mentala verktyg-

  38. -så de kan hantera olika texter
    de möter. Det är vårt uppdrag.

  39. Ibland är det svårt att översätta
    engelska begrepp till svenska.

  40. Ibland har jag behållit
    de engelska begreppen.

  41. Till exempel klingar
    det vackert för mig när man säger:

  42. "Higher level thinking goals."

  43. Oavsett var vi har våra
    svagheter och styrkor-

  44. -ska alla ha chansen
    att utvecklas och visa sina tankar-

  45. -och att man är värd
    att bli lyssnad på.

  46. Ett annat begrepp som ligger nära det
    jag vill framföra-

  47. -är framgångskriterier.
    "Success criteria."

  48. Hur skapar man såna så alla elever
    får en chans att lyckas i skolan?

  49. Jag tar ett engelskt begrepp till.
    "Talking the talk."

  50. Att bygga vidare på det tal
    eleverna redan har.

  51. I stället för att rätta eleverna
    bygger man vidare på deras tankar.

  52. Det är viktigt.

  53. Att hitta aktiviteter i klassrummet-

  54. -där man får chans att kommunicera
    sina tankar.

  55. "Higher level thinking goals."

  56. Då behöver vi som lärare inte
    bara vara...

  57. Jag använder ett engelskt uttryck
    till. Inte bara vara "facilitator"-

  58. -utan att vara "activator", att ha
    en aktiv läsförståelseundervisning.

  59. Jag kommer inte att prata om Pearls-

  60. -men det var intressant när Caroline
    Lidberg skrev analysen av Pearls.

  61. Hon skriver väldigt tydligt
    att det är bra...

  62. Vi är bra på att lära våra elever
    att läsa-

  63. -men våra utmaningar ligger på
    att utveckla kommunikationen-

  64. -kring vad vi förstår genom texter.

  65. Caroline Lidberg skrev en sak
    som har fastnat i mitt huvud.

  66. "Undervisning i
    och av läsförståelsestrategier"-

  67. -"lyser med sin frånvaro
    både i kursplan och i praktiken."

  68. Det var precis det
    som var fram till i somras.

  69. Nu har vi fått väldigt tydliga...
    Vi har Caroline att tacka för det.

  70. Mycket tankar med språk är knutet
    till Vygotskij-

  71. -men det finns en annan person
    man kan knyta nära Vygotskij-

  72. -och det är Jerome Bruner,
    som skapade begreppet "scaffolds"-

  73. -som står för att ge tankestöd. Man
    kan se det som byggnadsställningar.

  74. Det här är lärarens viktiga uppdrag.

  75. Att i undervisningen ge eleverna-

  76. -möjligheter
    att få uttrycka sina tankar.

  77. Ibland att få rita ned en modell
    för sitt tänkande.

  78. Jag ska visa lite sådana modeller.

  79. Jag är intresserad av
    området läsförståelse-

  80. -och har tittat på hur utvecklingen
    har sett ut forskningsmässigt-

  81. -och var ligger utmaningarna?

  82. Det finns en amerikansk studie,
    som har kommit ut årligen sen 1997-

  83. -som heter "What's hot topic,
    what's not hot topic".

  84. Jag tittade på de olika delarna-

  85. -som har belysts
    av prominenta läsforskare i världen.

  86. Då kan man se att...
    1997 tyckte under 40 %-

  87. -av de utvalda läsforskarna att det
    var viktigt att titta på det här.

  88. Vi har till och med
    en nedåtgående trend. Varför?

  89. Jo, vi har länge trott att
    läsförståelse uppkommer automatiskt-

  90. -när elever läser flytande, och där
    måste vi rita om kartan en hel del.

  91. Det hände väldigt
    mycket vid millennieskiftet.

  92. Dels kom de internationella
    mätningarna, vi började jämföra.

  93. "Hur går det för svenska elever
    relaterat till andra länder?"

  94. "Vad händer?" Det kom
    även andra intressanta studier.

  95. Tittar man 2010-

  96. -tycker ungefär 80 % av läsforskarna-

  97. -att läsförståelse är ett område
    vi ska beforska allt mer.

  98. Jag har tittat på
    ytterligare en studie-

  99. -som ligger med riktlinje mot 2012
    och det ser likadant ut.

  100. Ett diagram som har ungefär samma
    utveckling är-

  101. -att lägga mycket forskning på-

  102. -hur vi hjälper eleverna
    att utveckla ordförrådet.

  103. Det ligger väldigt intimt samman-
    knippat, precis som Barbro sa förut.

  104. Jag tänker gå in på lite
    konkreta läsförståelsestrategier-

  105. -som man kan använda sig av
    i klassrummet.

  106. Det är viktigt att det här inte
    blir nån typ av tipspromenad.

  107. Det är lätt att... "Nu ska vi
    börja undervisa i läsförståelse."

  108. Då tappar man lätt anledningen.
    Det måste hänga ihop i ett samband.

  109. Läsförståelsestrategier-

  110. -har ett reciprokt samband-

  111. -med metakognition, att veta
    när man förstår och inte förstår-

  112. -och att man faktiskt
    kan göra nåt åt det.

  113. Då måste man kommunicera
    läsförståelsen i klassrummet.

  114. Här är verktygslådan igen. Jag vill
    även ha med begreppet "motivation".

  115. Det kan aldrig vara så att bara för
    att det står i kursplanen i svenska-

  116. -att vi ska arbeta
    med förståelsestrategier-

  117. -att man gör det för lärarens skull.
    För att hon ska uppfylla läroplanen.

  118. Eleverna måste själva hitta den inre
    motivationen. "Strategin hjälper."

  119. Att kunna se sina starka och svaga
    sidor och jobba med de olika delarna.

  120. Det ska jag försöka visa lite mer om.

  121. Men även att vi är medvetna om
    både när våra elever kommer-

  122. -till skolan, och jag
    menar även förskolan, självklart.

  123. Att de har mycket med sig, att ta
    tillvara på den kunskap de redan har.

  124. Deras förkunskaper
    och sen bygga vidare på den.

  125. Den här modellen
    är väldigt förenklad-

  126. -och finns återgiven i text
    i vissa forskningsartiklar-

  127. -och som en bild med fyra fält
    som jag har använt här.

  128. Man ska inte tolka fälten som
    att de är isolerade från varandra.

  129. Självklart finns det
    ett samband mellan dem-

  130. -men det är intressant att börja
    titta på att när vi säger att vi-

  131. -bedömer elevers läsförståelse-

  132. -funderar på vilken läsförståelse
    det är vi bedömer.

  133. Att vi gör klart för oss
    vad vi menar med läsförståelse.

  134. Den första gruppen är den
    som vi känner att vi är nöjda med.

  135. Eleven har en god ordavkodning,
    man läser flytande-

  136. -och förstår vad man läser. De här
    olika komponenterna är i samspel.

  137. Jag kommer att komma
    tillbaka till den här bilden.

  138. Nästa profil...
    Ni ser "hög och låg språkförståelse".

  139. Här finns också god läsförståelse,
    men här har man svag ordavkodning.

  140. Hur kan det vara möjligt?

  141. Ja, det finns en hel del elever
    vi kan ta in i det här fältet.

  142. Många som inte får fonologin
    att fungera-

  143. -men de arbetar
    med bearbetande strategier.

  144. När jag nämnde "scaffolds" innan
    tänker man ofta läraren-

  145. -som leder eleven mot kunskap,
    men även en text-

  146. -kan vara byggnadsställningar om
    man vet vilken struktur texten har.

  147. "Svag ordavkodning, svag förståelse"
    är den vanliga problemgruppen.

  148. Det är ofta de eleverna
    som behöver specialundervisning-

  149. -och man kan ju inte läsa fel
    hur mycket som helst-

  150. -och ändå ha hög läsförståelse.

  151. Sen finns det en fjärde grupp
    som intresserar många läsforskare.

  152. De elever som har god ordavkodning,
    de läser flytande.

  153. Vi lyssnar på dem. Om vi bedömer
    läsningen med elevens högläsning-

  154. -och ställer lite enkla frågor
    på texten, så klarar de sig.

  155. Men om vi skrapar på ytan
    förstår de inte vad de läser.

  156. Den här gruppen är allt vanligare
    från nio år och uppåt.

  157. Vad är det vi bedömer egentligen?

  158. Jag utgår ifrån en amerikansk studie-

  159. -som Applegate & Applegate gjorde
    2010/11.

  160. Egentligen handlar den om hur
    man kunde förändra undervisningen-

  161. -så att även...
    Man brukar prata om att pojkar-

  162. -har mycket sämre resultat
    på läsförståelserna än flickor.

  163. Kan man göra nåt i undervisningen
    för att ändra det här? Det kan man.

  164. Genom lärarens undervisning.

  165. Studien visade inte bara att gapet
    mellan flickor/pojkar minskade-

  166. -utan att alla fick
    högre läsförståelse-

  167. -och då ställer de
    en intressant fråga:

  168. "Hur ska man komma
    ifrån de tre R:en?"

  169. Ni hör mina skånska R.
    De blir riktigt betonade.

  170. Recall, recognition and recitation.

  171. Alltså... Att elever upplever
    att ju mer de kan återberätta-

  172. -desto högre läsförståelse har de-

  173. -och det får konsekvenser för
    vad vi betraktar läsförståelse som.

  174. Recognition - känna igen.

  175. Enkla frågor där man hittar svaren
    i texten direkt.

  176. Och läsa upp.
    Hur ska man komma ifrån det här?

  177. Man måste tänka om lite.

  178. Barbro Bruse pratade
    om det här med...

  179. Hon pratade om en trappa-

  180. -för att visa
    hur man har trott att det såg ut.

  181. Jag är även intresserad av förskolan-

  182. -även om min avhandling
    handlar om äldre ungdomar.

  183. Van den Broek och forskarkollegor
    tittade på de små barnen-

  184. -och menade
    att så här trodde man att det såg ut.

  185. Grundläggande språkfärdigheter,
    avkodning i skolan.

  186. Sen la man på förståelsestrategier
    och sen uppkom läsförståelsen.

  187. Men man har fått rita om
    mycket av sina förgivettaganden.

  188. Så här tittar man i stället, i alla
    fall utifrån van den Broeks studie.

  189. Jag tror att jag ligger nära
    det här tänket.

  190. Istället för att vänta med
    att utveckla förståelse-

  191. -för olika texter-

  192. -så kan man starta
    med det väldigt tidigt-

  193. -och avkodningen är
    en annan, jätteviktig bit-

  194. -men vi får inte glömma
    den andra biten. Det är som två ben.

  195. Ta sig in i skrivspråket, men
    även utveckla sina tankar kring text.

  196. Många hänvisar
    till John Hattie från Nya Zeeland.

  197. Jag har tagit bort alla referenser-

  198. -för han gör ju metastudier, men jag
    har bara tagit ren text från Hattie.

  199. Han säger följande:

  200. Det är där vi får många utmaningar
    i svensk skola.

  201. En av de studier
    som kom vid millennieskiftet-

  202. -som ökade läsförståelseintresset
    var National Reading Panel.

  203. Man tittade på fem grundpelare.

  204. Man tittade över forskningen
    på fonemisk medvetenhet-

  205. -"phonics"... Många tror
    att det är en läsinlärningsmetod-

  206. -men det står också för ordstudium.

  207. ...flyt i läsningen,
    ordförråd och läsförståelse.

  208. När jag hade läst rapporterna,
    i synnerhet den om läsförståelse...

  209. Jag är lärarutbildad och har
    ett uppdrag på lärarutbildningen-

  210. -att visa blivande lärare hur man
    måste tänka när man undervisar.

  211. I en studiehandledning jag skrev
    till "Att undervisa i läsförståelse"-

  212. -skapades bilder av händer för
    att visa... Den är inte heltäckande-

  213. -men ger en bild av hur komplext det
    är. De sammansatte komponenterna.

  214. På vänster hand la jag
    fonemisk medvetenhet.

  215. I stället för att använda "phonics"
    blev det ordavkodning och orddelar-

  216. -på två fingrar. Ordförråd som
    är avgörande och flyt i läsningen.

  217. Medvetet ligger det på tummen.

  218. Väldigt mycket av läsförståelsen är
    beroende av att man läser flytande.

  219. För mig blev området läsförståelse
    så komplext det fick en hel hand.

  220. Inferenser - att göra textkopplingar,
    att röra sig i texten.

  221. Vi kommer in på det här senare.
    Eftertänksam och kritisk läsning.

  222. Att stanna upp och fundera på
    om jag har förstått det eller inte.

  223. Metakognition är ju inblandat
    där också.

  224. Analysering och syntetisering -
    att analysera textens beståndsdelar.

  225. Syntetisering handlar om att
    ha en fråga och läsa flera texter.

  226. Att kunna manövrera sina tankar
    och då behöver man tankestöd.

  227. Det är viktigt
    att händerna ser ut så här-

  228. -men också att man upptäcker
    att vissa elever har mer problem.

  229. Att vi också förstår att elever
    som har problem med vänsterhanden-

  230. -inte ska vänta med att utveckla
    högerhanden. Det kan vi göra tidigt.

  231. Det är viktigt att tänka på
    hur det här spelar roll.

  232. Jag använder... Det här citatet-

  233. -kommer från "Handbook of research
    of reading comprehension".

  234. Äntligen kom det en handbok
    som definierade fältet läsförståelse.

  235. Innan har det bara
    handlat om läsforskning.

  236. Jag kopplar det här
    till de här händerna.

  237. De uttrycker det så här:

  238. Det här att göra inferenser är
    inte alltid så lätt för alla elever-

  239. -men det kan man
    träna i undervisningen.

  240. Jag vet att bland annat Jyväskylä-
    universitetet har identifierat vuxna-

  241. -som har svårt att göra inferenser
    om de inte tänker:

  242. "Vad betyder den här texten
    egentligen?"

  243. Ibland har jag använt den här texten
    på lärarutbildningar-

  244. -och många tycker den är enkel,
    men det finns alltid nån som säger:

  245. "Jag tyckte det här var svårt."
    Varför? Jag ska läsa den.

  246. Var är de? Vad gör de?

  247. Tänk vad många inferenser
    man måste göra-

  248. -och vad det har
    att göra med schemateori-

  249. -och att hantera den här typen
    av texter.

  250. Det finns då på lärarutbildningen,
    men naturligtvis inte bara där...

  251. Det finns vuxna som kanske
    skulle tolka det som ett slagsmål.

  252. Jag tänker inte definiera
    läsförståelse, för det är komplext-

  253. -men det jag har försökt säga är-

  254. -att det är viktigt att lägga tid på
    att lära sig läsa-

  255. -men det är lika viktigt
    att lära sig tänka om texter-

  256. -och det kommer långt tidigare än
    att lära sig att avkoda texter.

  257. Dooley, som har tittat
    på förskolepedagogiken-

  258. -inför begreppet
    "emergent comprehension".

  259. Vad menas med det? Ja, jag
    utgår ifrån den viktiga förskolan-

  260. -innan jag går vidare till skolan.

  261. Så bland annat säger man så här:

  262. Det här med att arbeta med texter
    i skolan i olika genrer-

  263. -eller texttyper, är intressant, för
    vi har ju så mycket text omkring oss.

  264. Jag har använt den här
    på lärarutbildningen också.

  265. Sen går de ut på en VFU
    och prövar nånting.

  266. Jag tycker det är lite spännande. Siv
    Widerberg var min idol på 70-talet.

  267. Jag tyckte hon skrev
    spännande texter. Man fick tänka.

  268. Vilken bussig pappa...

  269. Då är det intressant att en lärare
    provar det här i en liten klass.

  270. Hon har hand om elever
    som inte klarar av avkodningen.

  271. Hon tänker... För lärare tänker, ju.

  272. Får vi redskapen
    gör vi mycket i våra klasser.

  273. Hon provade modellen i sin grupp-

  274. -och den eleven som man hade upp-
    skattat hade sämst läsförståelse...

  275. Man hade gått på flyt i läsningen.
    Han svarade så här:

  276. Hon skrev ned det.

  277. "Det kan inte vara roligt
    att få så mycket frimärken"-

  278. -"när man tycker om
    att spara på nåt."

  279. Att få tankar, att få
    utveckla sina tankar är viktigt.

  280. Jag har varit mycket i Kanada. Min
    avhandling är en komparativ studie.

  281. Jag jämför klasser
    i Stockholm och Vancouver.

  282. I höstas fick jag vara med på en
    studiedag för lärare från kl. 9-16.

  283. Det ligger utanför min studie,
    men det var intressant-

  284. -eftersom de undervisar mycket
    i läsförståelsestrategier i Kanada.

  285. Jag är i Vancouver. Jag upptäcker
    att lärarna på studiedagen-

  286. -jobbar i kindergarten till åk 9.
    Jag såg bara bilderböcker på bordet.

  287. Ganska intressant hur man går
    in i sina egna förgivettaganden.

  288. Då säger föreläsaren
    att det är just i de här böckerna-

  289. -där eleverna slipper
    brottas med avkodningsproblem-

  290. -som vi kan utveckla
    ett komplext tänkande.

  291. Det intressanta var...
    När jag kom hem igen...

  292. Jag var så inspirerad och jag pratade
    med lärarna om det här arbetssättet.

  293. De använder mycket bilderböcker,
    även med äldre elever.

  294. Nåt som är intressant med Kanada är
    att alla eleverna är inkluderade-

  295. -i klassrummet,
    utifrån sina förutsättningar.

  296. Jag tänkte: "Jag måste ha
    med det på lärarutbildningen."

  297. Jag gick till Akademibokhandeln och
    hittade bilderböcker för 0-3 år...

  298. ...och 3-6 år. Jag tänkte:
    "Jag är på fel avdelning."

  299. Jag frågade en försäljare: "Var är
    bilderböckerna för de äldre barnen?"

  300. Det intressanta är att böckerna
    är ju där, men vi tänker i åldrar.

  301. Nu ska jag visa en väldigt enkel
    modell som jag fick lära mig.

  302. Hon säger "vi kan börja att prata
    om olika texttyper med eleverna"-

  303. -"genom att säga
    att vissa berättelser är uppbyggda"-

  304. -"som 'a climbing story'."
    En klättringsberättelse.

  305. Det börjar med lite inledning,
    sen kommer ett problem som löses.

  306. Andra berättelser är upplagda så här.
    "A walking story."

  307. En promenadberättelse. När
    jag satt på den här studiedagen...

  308. Jag arbetade med mellanstadielärare.

  309. Jag kände: "Tänk om vi kunde
    göra sånt här i svensk skola."

  310. Att verkligen få tid att diskutera
    läsförståelseundervisning.

  311. En liten minilektion. Att använda
    texter som finns i vår närhet.

  312. "Mors lilla Olle" har många sjungit.
    Om man kommer in i sin klass...

  313. Det är inte modeller som undervisar
    utan lärare.

  314. Vi måste anpassa modellerna efter
    grupperna. Nu berättar jag generellt.

  315. "Mors lille Olle i skogen gick,
    rosor på kinden och solsken i blick."

  316. Man lägger fram texten på
    overhead eller smartboard.

  317. Man säger till eleverna: "Är det
    nåt i texten ni tycker är konstigt?"

  318. De kommunicerar
    och sen går man in och diskuterar.

  319. Vi har inte tid att låta er fundera,
    men många skulle nog säga:

  320. "'Rosor på kind och solsken i blick'
    är konstigt."

  321. Då kan man börja undervisa
    om språket. Detta är metaforer.

  322. Ibland används metaforer
    för att måla med ord.

  323. Nån äldre elev kanske hade sagt:

  324. De hade nog inte sagt:
    "Det är konstigt med syntaxen."

  325. De kanske hade sagt: "Konstigt
    att det står 'i skogen gick'."

  326. "Det borde väl ha stått
    'gick i skogen'?"

  327. Där har vi det intressanta.
    Detta är en genre.

  328. I sånger och dikter
    ändrar vi syntaxen.

  329. Det är också ett sätt
    att kunna arbeta med en kort text-

  330. -men utveckla tankar kring text.
    Metaforer...

  331. Det finns ju massor av texter
    som påverkar.

  332. "Barnen dränktes i tv-reklam."

  333. "Dog de allihopa?" Läsförståelse...
    Läsaren möter en text-

  334. -men att det alltid finns
    en författare bakom texten-

  335. -som har en avsikt.

  336. Det där med läsförståelse
    är inget absolut-

  337. -för det beror förstås på
    vilka texter man möter.

  338. Även vi vuxna har ju svårt att
    förstå ibland beroende på texten.

  339. För att inte bara prata
    om förskolepedagogik-

  340. -tar jag in även att läsförståelsen
    måste fortsätta hela skolvägen upp-

  341. -och angå alla lärare. Jag använder
    en forskare som heter Jeff Zwiers.

  342. Han säger att man kan lägga ut
    såna här modeller.

  343. Detta är mest kopplat
    till svenskundervisning.

  344. Här finns massor med modeller
    man kan använda-

  345. -bara utifrån tanken "Mors lilla
    Olle". Man kan starta på det viset.

  346. Att ställa frågor... Oftast ställer
    läraren frågor och eleverna svarar.

  347. Det är svårt för elever att formulera
    frågor. De behöver tankestöd.

  348. "Scaffolds." Man kan
    enkelt göra en modell så här.

  349. Vissa frågor får vi svar på
    direkt i texten. Frågor på ytan.

  350. Men det finns också frågor under ytan
    där vi inte ser svaret i texten.

  351. Det kan vi kalla "higher order
    questions - higher order thinking".

  352. Att komma dit i undervisningen-

  353. -även med de elever
    som har problem med sitt språk...

  354. Att man ger dem stödstrukturer för
    det här. Texter ger livsfrågor också.

  355. Vi börjar fundera på andra människors
    villkor och olika perspektiv.

  356. Tar vi ett enkelt exempel med sagan
    Rödluvan, så kan frågor på ytan vara:

  357. Var bor mormor? Varför går
    inte Rödluvan direkt till stugan?

  358. Lätt att svara på
    för de flesta elever.

  359. Frågor under ytan: Varför klädde
    vargen ut sig till mormor o.s.v.

  360. Livsfrågor: Om att gå vilse.
    Har man varit med om det-

  361. -läser man in sig själv i texten.
    Att diskutera vargen.

  362. Vargen i skönlitteratur
    och i faktatext.

  363. Textkopplingar.

  364. För att visa att man kan använda
    enkla sagor även med högstadieelever-

  365. -har jag använt mig av den här idén.
    Den är också från USA.

  366. "Literacy of home."

  367. Läraren kommer in till eleverna
    och säger:

  368. "Vi tänker oss att "Rödluvan"
    är en allegori"...

  369. Man måste veta vad det är..."över
    konflikten mellan USA och Irak."

  370. Sen får eleverna
    utveckla sina tankar.

  371. Det här är ingen "quick fix" utan
    en lång väg.

  372. Jag visar bara hur man kan arbeta.

  373. "Diskutera om USA:s president
    G. Bush var vargen eller Rödluvan."

  374. Sen kan man fundera på
    vad han tyckte själv. Överkurs.

  375. De här textkopplingarna
    som jag inte går in på i detalj-

  376. -är tre stycken övergripande.

  377. Den enklaste är
    när man läser in sig själv i texten.

  378. Det är bra att vi lärare
    får ett professionellt språk.

  379. När eleverna börjar prata om
    sig själva när de läser en bok...

  380. Att tänka:
    "Det är text till självkoppling."

  381. Att ta till vara på det.
    Det är en kompetens.

  382. Text till textkoppling
    och text till världenkoppling.

  383. Det är en typ av inferenser.

  384. Hur kommer man så långt
    att våra elever...

  385. De ska ju utvecklas så att de flesta
    ska kunna studera på högskola.

  386. Hur kommer man så långt
    så man får ett språk-

  387. -så man kan säga:
    "Syftet med den här texten är att..."

  388. Eller: "De nyckelbegrepp
    som stödjer huvudidén i texten är..."

  389. Ni kan själva läsa de andra exemplen.

  390. Vi måste ge dem stödstrukturer för
    att utveckla sitt språk.

  391. Så här kan inte små barn uttrycka
    det, men vi måste ha ett mål.

  392. När ska man kunna uttrycka
    såna här tankar?

  393. Jag ska visa översiktligt
    en väldigt enkel modell.

  394. När vi pratar om... Man vet
    att det inte är en enda strategi-

  395. -som är avgörande
    för elever att lära sig.

  396. Då pratar man i stället
    om multistrategiprogram-

  397. -och det här är hämtat
    från National Reading Panel.

  398. Man pratar om olika grundpelare.
    Kooperativt lärande.

  399. Metakognition, scaffolding
    och den sista think aloud.

  400. Att man visar hur man tänker, så inte
    läsförståelse blir en privat process.

  401. Man kommunicerar hur man tänker.

  402. Jag visar det här översiktligt-

  403. -men Palincsar och Brown gjorde
    en studie på 80-talet-

  404. -och den är väldigt stor i dag. John
    Hattie har gjort stora metaanalyser-

  405. -och lägger dem på nummer fem
    av viktiga effekter-

  406. -totalt sett av olika studier.

  407. Varför är den så viktig? Jo, den
    utgår ifrån fyra enkla strategier.

  408. De ligger i ett ramverk. Att
    skapa inre bilder finns inbäddat här.

  409. De fyra grundstrategierna:
    Förutsätta, ställa frågor-

  410. -klargöra otydligheter och
    sammanfatta. Det är mentala verktyg.

  411. Man kan säga att metoden är
    en vägledd diskussionsteknik-

  412. -där språk och tanke står i samspel.
    Jag vill visa...

  413. Jag ser nåt liknande
    hända i Vancouver-skolorna-

  414. -men inte riktigt samma modell. Nu
    visar jag den ursprungliga från USA.

  415. Det finns en "literacy coach" i USA
    som föreläser mycket om det här-

  416. -som har gjort tankestrategierna,
    en typ av tankemetaforer-

  417. -väldigt elevnära. Att förutsäga
    en text kan bli spådamen Julia.

  418. Jag tog med en enkel spåkula.
    Man kan ta en text...

  419. "Vad tror jag
    att den här texten handlar om?"

  420. Att ställa frågor.
    Jag har försvenskat det här.

  421. Att till exempel låta en apa-

  422. -ställa frågor på olika nivåer
    mot en text.

  423. Man visar modellerna först.
    Fröken Detektiv, reda ut oklarheter.

  424. Förstoringsglas. Vad är det
    som ställer till bekymmer i texten?

  425. Den sista har jag kallat
    för Cowboy Jim med lasso.

  426. Om man vill använda
    de här modellerna.

  427. Eftersom jag inte hinner gå igenom
    det här så noggrant-

  428. -ska jag ge er ett tips.
    Om man googlar på -

  429. -"reciprocalteaching videos", så
    finns det otroligt spännande filmer-

  430. -som handlar om hur man med dockor-

  431. -kan få elever att utveckla tankar
    kring text-

  432. -och det räcker upp till högstadiet.

  433. För elever med språkstörningar
    gör man rörelserna.

  434. I Kanada är detta prediction,
    ställa frågor, klargöra-

  435. -och den vet ni vad den skulle vara.

  436. Man utgår ifrån
    att man har olika förutsättningar.

  437. Jag köpte fingerdockor för att visa-

  438. -hur strategierna kan prata med
    varandra när man läser en text.

  439. Nu ska jag visa
    en väldigt konkret modell.

  440. När jag var i Vancouver
    förrförra gången...

  441. Det är en väldigt enkel påse.
    Jag vill gärna ge er modellen.

  442. När jag var i klassrummet-

  443. -skulle en pojke gå fram
    och prata inför klassen-

  444. -och han har autism.
    "Hur ska det gå?"

  445. Det fanns en assistent, lärare...
    Barnen satt på golvet.

  446. De har en modell, en struktur
    för tänkande. En vanlig påse.

  447. Strukturen är: Framsidan.
    Bilden av vad boken handlar om.

  448. På baksidan lär man sig
    att sammanfatta.

  449. Assistenten har förstås hjälpt honom
    att få ihop det.

  450. På sidan står det "genre".
    "Vad är det för typ av bok?"

  451. "Conflict." "Tema."
    Varför är det en påse?

  452. Jo, det här är
    en alternativ bokrecension.

  453. Man ska visa hur mycket som äger rum
    när man har läst en bok.

  454. Man ska stoppa ned en "artefakt"
    som påminner om boken-

  455. -och då tror de flesta att han
    hade en puck, men det är det inte.

  456. Han läser innantill
    och är väldigt sluten i vad han gör-

  457. -men han klarar det.
    När han är färdig ska han lyfta upp-

  458. -och han lyfter upp en tröja
    med "Vancouver Canucks" på.

  459. Då jublar eleverna
    och då släpper mycket för Jonathan.

  460. Sen ställer de frågor och han
    svarar om sitt stora intresse.

  461. Man kan komma långt med en påse.
    Jag ska avsluta alldeles snart här.

  462. Som avslutning ska jag visa
    några enkla grafiska tankemodeller.

  463. Ett Venn-diagram. Vad skiljer
    "Mors lilla Olle" från "Rödluvan"?

  464. Allt gemensamt i mitten,
    allt som skiljer utanför.

  465. Vad är det för likhet mellan
    en alligator och en krokodil?

  466. Att ge grafiska avlastningsmodeller
    för tankarna.

  467. Så här ser det ut hos femteklassare
    i Vancouver. Vad gör flickan?

  468. De har läst en bok och ska jämföra
    huvudpersonen med sig själva.

  469. Vid ett annat bord pratade elever om
    hur de hade gjort Venn-diagrammen.

  470. Detta blir den sista modellen.
    VÖL-strategin.

  471. Den utgår också ifrån:
    Utveckla ord och begrepp.

  472. Det här vet jag, det här önskar
    jag veta, det här har jag lärt mig.

  473. Med den sista modellen
    vill jag visa...

  474. Jag undervisar på universitetet-

  475. -och får många fantastiska idéer från
    svenska lärare vad de gör i skolorna.

  476. Det här är en.
    Den här läraren har en förskoleklass-

  477. -med flera elever
    som har grav språkstörning.

  478. Hon ändrade modellen så den passade
    henne själv. Jag måste få läsa det.

  479. "Kan älgar leka med varandra?
    Vad leker de i så fall?"

  480. Sen kommer en hypotes. "Jag tror
    barnen leker, men inte de vuxna."

  481. "Vad har jag lärt mig?
    Att älgar kan leka med varandra."

  482. De har varit på Skansen
    och nu ska han skriva om sina tankar:

  483. "Det jag trodde stämde.
    Älgkalvar kan leka med varann."

  484. "Leif berättade att de springer runt
    och sprätter med benen."

  485. "Jag tycker inte det verkar vara nån
    rolig lek."

  486. Min avslutning...
    Jag använder "Alice i Underlandet".

  487. Den här repliken känner ni igen:

  488. Jag tror faktiskt att det spelar roll
    för svensk skolundervisning-

  489. -vilken väg vi går
    och vill avsluta med en fråga.

  490. Ska vi sänka staketet eller lära
    eleverna hur man klättrar över?

  491. Tack för mig.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att undervisa i läsförståelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Undervisning i läsning kräver att läraren har kännedom om hur läsförståelse skapas och hur den kan utvecklas. Barbro Westlund är lärarutbildare och doktorand och berättar om hur man kan hjälpa elever att förstå innebörden i olika slags texter. Inspelat i Uppsala konsert och kongress i april 2012. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Läsförståelse, Läsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Grav språkstörning

När språklig sårbarhet möter skolans krav

I skolan förutsätts att alla själva kan göra sig förstådda. Men det är ingen självklarhet för alla. Barbro Bruce är logoped och verksam vid Malmö högskola. Hon berättar bland annat om vilka utmaningar barn med språkstörning möter i skolan - och hur man kan möta dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Grav språkstörning

Att undervisa i läsförståelse

Undervisning i läsning kräver att läraren har kännedom om hur läsförståelse skapas och hur den kan utvecklas. Barbro Westlund är lärarutbildare och doktorand och berättar om hur man kan hjälpa elever att förstå innebörden i olika slags texter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Grav språkstörning

Barns möten med skriftspråket

Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, visar exempel på hur olika läs- och skrivmiljöer i förskoleåren och skolåren kan se ut och hur man som pedagog kan göra för att stödja en så positiv utveckling som möjligt under de första skolåren.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Grav språkstörning

Flerspråkiga elever med språkstörning

Ylva Dalsenius och Jenny Ohlsson beskriver den praktiska vardagen i sitt arbete på Kryddgårdsskolan i Rosengård i Malmö, en miljö där eleverna talar flera olika språk, och hur de arbetar med elever som har språkstörning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Grav språkstörning

Olika samtalsstilar för olika barn

Logopeden Pernille Holck beskriver hur man kan underlätta språkutvecklingen för barn med språkstörning genom att helt enkelt prata olika med barn med pragmatiska språkstörningar. Hur pratar man med barn som har svårigheter med att förstå liknelser som, till exempel "kasta ett öga"`?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Grav språkstörning

Att möta det som är annorlunda

"Kulturmöten" - ordet klingar av att möta människor från olika delar av världen. Men Gillis Herlitz, forskare i etnologi och antropologi, menar att de vanligaste kulturmötena handlar om att möta människor med olika världsbilder, till exempel mötet mellan gammal och ung.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLärandets idéhistoria

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.