Titta

UR Samtiden - Se barnet i förskolan

UR Samtiden - Se barnet i förskolan

Om UR Samtiden - Se barnet i förskolan

Föreläsningar från Förskoledagarna 2012. För andra året i rad arrangeras denna mötesplats för förskollärare. UR Samtiden har spelat in tre av föredragen som ingick i seminarieprogrammet. Inspelat den 18 april 2012 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Arrangör: Sefif utveckling.

Till första programmet

UR Samtiden - Se barnet i förskolan : Pedagogisk dokumentationDela
  1. Jag heter Ylva Telégin och arbetar
    som pedagogisk ledare-

  2. -i Skarpnäck utanför Stockholm.

  3. Jag har ansvar för sex förskolor-

  4. -och deras pedagogiska utveckling.

  5. Jag arbetar också som konsult.
    Jag håller kurser och handleder-

  6. -och har föreläsningar kopplade
    till Reggio Emilia-institutet.

  7. Nu ska jag prata
    om pedagogisk dokumentation-

  8. -och alla våra sinnen.

  9. Vad kan pedagogisk dokumentation
    innebära som förhållningssätt?

  10. Det ska jag försöka klara ut
    på en timme.

  11. Att lyssna med alla sina sinnen,
    kan man göra det?

  12. Kan man lyssna med känseln?
    Man lyssnar och får en känsla.

  13. Men när känsel, hörsel, smak, syn
    och lukt interagerar-

  14. -får vi en rikare bild
    av det som vi är nyfikna på.

  15. Och sinnena kopplas ju också ihop.

  16. Det finns inte en tanke som inte har
    en sinnesupplevelse bakom.

  17. Det är svårt att tala om hur
    vi känner om vi inte har känt det.

  18. För länge sen var jag föreståndare
    för en förskola-

  19. -som gav sig tillkänna
    genom ett av våra sinnen: lukten.

  20. Skolan låg i ett skogsbryn dold
    av träd. Man såg den inte från vägen.

  21. Men man kunde nosa sig dit, och det
    gjorde barn, föräldrar och pedagoger.

  22. De kände vittring på morgonen
    av vitlök, timjan-

  23. -basilika och curry.

  24. "Vad blir det för mat?"
    Så lät det på morgnarna.

  25. Förskolans pedagogiska inriktning
    fick slåss med kocken.

  26. Köket vann definitivt på morgonen.

  27. Men den pedagogiska inriktningen
    som förskolan la särskild vikt vid-

  28. -var sinnenas betydelse.

  29. Det var särskilt viktigt
    med sinnenas betydelse-

  30. -i vårt lärande och utforskande.

  31. Speciellt viktigt i yngre åldrar-

  32. -när vi upptäcker världen genom
    att känna, lukta och smaka på den.

  33. Samtidigt kommunicerar de
    med oss, varandra-

  34. -och alla olika saker runt omkring.

  35. I den här pedagogiken praktiserade
    man denna kunskapsteori-

  36. -genom ett sinnestränande material-

  37. -som ingång till att nyfiket
    undersöka, sortera, gradera-

  38. -göra jämförelser, se likheter
    och så vidare.

  39. Så förfinade man sina sinnen
    och tränade dem.

  40. Men framför allt lärde man sig
    vad som händer runt omkring.

  41. Bladen har olika gröna färger.
    De smakar olika.

  42. Har ni smakat på saintpaulia-blad?
    Jag vet hur det känns...

  43. Hur känns bladens olika strukturer?

  44. Allt det där som vi undersöker
    och utforskar i våra yngsta år.

  45. Det här observerade vi-

  46. -dokumenterade det och reflekterade.

  47. Det var viktigt att göra
    dessa observationer och reflektioner-

  48. -kring det vi såg barnen göra
    för att kunna gå vidare.

  49. Det var på sätt och vis
    pedagogisk dokumentation.

  50. Men den var inte så utvecklad-

  51. -för den tog inte reda på
    hur barnen gjorde på nära håll.

  52. Deras tankar och teorier
    kom vi inte åt.

  53. Vi var huvudsakligen inriktade på
    vad man kunde göra ändå.

  54. Samtidigt var vi nyfikna
    på barnens tankar.

  55. Men det var en sak att utveckla.

  56. Långt senare kom jag i kontakt
    med pedagogisk dokumentation-

  57. -i andra sammanhang.

  58. Pedagogisk dokumentation
    som jag ser det i dag-

  59. -är det jag ska försöka beskriva
    lite mer.

  60. Varför ska vi dokumentera, och är
    pedagogisk dokumentation så viktigt?

  61. I läroplanerna står det inget
    om pedagogisk dokumentation.

  62. Däremot har det kommit ut en skrift
    om pedagogisk dokumentation-

  63. -som går att hämta på Skolverket.

  64. Men vad är det?
    Nåt som tar ännu mer tid från barnen?

  65. Ska vi trolla fram ännu mer tid
    som vi inte har? Känner ni igen det?

  66. Innan jag går vidare-

  67. -vill jag berätta ett kort exempel
    från en förskola-

  68. -där man höll på
    med olika projekt och teman.

  69. Det här var inte deras huvudprojekt.

  70. Det var ett litet stickspår
    som kom till av en slump.

  71. Det var förskolan Björken
    och avdelningen Svalan.

  72. Det är bara ett litet fragment
    av allt annat de höll på med.

  73. Det var en grupp med 4-5-åringar,
    och de var mellan 18-20 barn.

  74. De kallade det "projekt om lukter",
    och det var ett stickspår.

  75. Karin Pettersson heter pedagogen
    som drev det-

  76. -med två andra kolleger, Gertrud
    Nilsson-Björk och Sara Mahed.

  77. Men det är framför allt Karin
    som drev just det här spåret.

  78. De kom in på lukter av en slump.

  79. I samlingen före lunch satt de,
    precis som barnen på parkeringen-

  80. -och spekulerade i
    vad det skulle bli för mat.

  81. Det kände på lukten
    vad det skulle bli för lunch.

  82. Och de träffade för det mesta rätt.

  83. Jag vet inte om det berodde på
    ett enahanda utbud eller vana.

  84. De kände det på doften.

  85. Det här tyckte Karin
    att det var spännande att utmana.

  86. Hon rotade i kylskåpet
    efter olika lukter.

  87. Ketchup, senap och annat som fanns.

  88. Hon samlade ihop det
    och lät barnen lukta och blunda.

  89. De träffade rätt för det mesta.
    Lukten var otroligt utvecklad.

  90. De kunde nästan direkt
    gissa vad det var.

  91. De höll på och testade,
    men sen tog det slut.

  92. Känner ni igen det? "Vad gör jag nu?"

  93. Kollegerna hade också idétorka.

  94. Men förskolorna ingår i ett nätverk
    i den här stadsdelen.

  95. Vi har frågor och dokumentationer
    som vi tittar på tillsammans.

  96. Alla projekt är inte gemensamma,
    men vi har gemensamma reflektioner.

  97. Karin tog med frågan
    till sitt nätverk och fick som idé-

  98. -att be barnen ta med en lukt
    hemifrån.

  99. Då blir föräldrarna delaktiga,
    och det kan bli kul.

  100. Alla barnen nappade på idén
    och tog med en lukt.

  101. De skapade en liten doftbar
    i ett hörn.

  102. Det var
    väldigt många olika saker där.

  103. De tyckte att den var jättekul,
    och den stod där i några veckor.

  104. Barnen förhandlade om hur alla
    skulle få dofta på allas lukter.

  105. En del var spröda eller bräckliga-

  106. -men det höll i flera veckor.

  107. Ända tills en kamrat
    från en annan avdelning kom in-

  108. -och åt upp en av dofterna.

  109. Flickan som såg det sa:
    "Nån har ätit upp min lukt!"

  110. Det var pepparkakorna.

  111. Det här höll på länge.
    De beskrev och diskuterade lukterna.

  112. Och Karin gick vidare.

  113. Hon bad dem beskriva sina lukter.

  114. Vad kommer de ifrån? Ska vi rita det?

  115. Det var en liten pilotgrupp
    som valde det här.

  116. Alla barn valde det inte.

  117. De satte i gång att rita.
    Arvid luktade på burken med kaffe.

  118. Love luktar på pepparkakor.

  119. Karin gick vidare
    och frågade vad en lukt är.

  120. Hon klurade på olika frågor,
    men började med den.

  121. Hon ställde frågorna under en period-

  122. -och samlade ihop dem
    som hon tyckte var undersökningsbara.

  123. Vad är en lukt?

  124. "Nåt som gör att det blir gott
    eller luktar illa."

  125. Karin frågade:
    "Går det att rita hur en lukt är?"

  126. Och det gjorde de.

  127. Love luktade på citronlukt.

  128. Meja luktade på kanel.

  129. Arvid luktar på senap. "Jättegott.
    Inte att äta, men att lukta på."

  130. Pedagogerna går igenom
    observationerna medan de är varma.

  131. Hur gick diskussionerna?
    Var de intresserade av uppgiften?

  132. Man ska direkt dokumentera känslan
    av vad som hände.

  133. De kommer överens med barnen
    om vad man ska sätta upp.

  134. Det var så spännande.
    "Ska vi sätta upp dem på en vägg?"

  135. De sätter upp alla beskrivningar
    och vad barnen tänkte om det.

  136. Det här är en vägg som samlar många.

  137. Alla tittar och är nyfikna på
    hur de tänkte kring det här.

  138. För föräldrarna är det spännande
    att se hur barnen beskriver lukterna.

  139. Barnen redovisar det för den stora
    gruppen, och alla blir intresserade.

  140. Nu börjar barnen diskutera
    hur lukten kommer in i näsan.

  141. Hur hänger näsan ihop med munnen
    och hjärnan? Love har en idé.

  142. De fortsätter att se näsan
    ur ett närmare perspektiv.

  143. Love säger: "Jag har ritat en näsa
    med två näshål, och en från sidan."

  144. Ni vet hur svårt det är
    att rita näsor.

  145. De fortsätter
    att rita luktens rörelser.

  146. När de håller på att avsluta nånting
    frågar Karin:

  147. "Vad ska vi göra nästa gång?"
    Hon förbereder barnen.

  148. Hon frågar om man kan röra sig efter
    teckningarna, och barnen svarar ja.

  149. Nästa gången gruppen ses
    så gör de det.

  150. Kan ni visa era taggiga, stickiga,
    runda och vågiga lukter med kroppen?

  151. Ester gör en doft som smittar av sig.
    Alla gör plötsligt hennes doft.

  152. Sen gör alla Loves doft.
    En kaneldoft.

  153. Sen gör alla Loves doft, kaneldoften.

  154. Alla prövar varandras dofter.
    En börjar och de andra gör efter.

  155. De säger att det är kaneldoft.
    Karin frågar hur de kan veta det.

  156. "Det syns ju inte på teckningen."
    "Jo, det står kaneldoft."

  157. De läser sina egna tecken.
    Det stod bara skrivet på baksidan.

  158. De har alltså börjat
    med nånting väldigt spännande.

  159. Kan vi utforska doften på andra sätt
    genom att beskriva den?

  160. Kan man måla lukten?
    "Kan ni måla hur lukten ser ut?"

  161. Arvid: "Kaffelukt ser ut som många
    vägar och platta chokladgodisar."

  162. Karin frågar nu:

  163. "Ska vi gå på en luktjakt
    vid nästa tillfälle?"

  164. Det tyckte de lät jättekul.
    De skulle gå utanför förskolan.

  165. Men just den dagen regnade det.

  166. De gjorde luktjakten inne i stället.

  167. De gick runt och undersökte överallt.
    De började hos de yngre barnen.

  168. Där hittade de en massa olika lukter.
    Alla tecknade lukterna.

  169. De gjorde egna teckningar
    kring lukter som de hittade.

  170. "Det luktar kanelbulle",
    sa de vid småbarnsavdelningens kök.

  171. Det fanns inga bullar där.
    Men de var säkra.

  172. Pedagogerna hade haft föräldramöte
    och gömt kanelbullarna i skåpet.

  173. Det hade de tänkt snaska på
    vid nåt tillfälle. Det var avslöjat.

  174. De gick in i personalrummet.
    "Här luktar det Karin."

  175. De gick in på toaletten,
    och där luktade det prutt.

  176. I matsalen luktade det ingenting.
    Vid skohyllorna luktade det skor.

  177. De nosade rätt på lukter överallt.

  178. Inne i köket lagades broccolisoppa.
    Allting tecknades ner.

  179. De tecknade ner allt,
    och då frågade Karin:

  180. "Hur ska ni berätta för de andra
    vad ni har hittat?"

  181. Några föreslog en karta. "Annars
    förstår de inte var dofterna finns."

  182. Karin gick därifrån ett tag,
    men på golvet låg en rulle papper.

  183. Barnen rullade ut den
    och gjorde en karta över förskolan.

  184. Den var skalenlig,
    för huset ligger i vinkel.

  185. De stegade upp den tillsammans-

  186. -och gjorde en skalenlig karta
    över var lukterna kunde vara.

  187. Det visade de för hela gruppen.

  188. Här kan man se...
    Går det att se från er?

  189. Det gula längst upp
    är ett barn som leker i sanden.

  190. "Hannes leker i sanden" är en lukt.

  191. Till höger luktar det kanelbulle.
    Många har ritat bullgömman.

  192. Till vänster om sandlådan är det
    skolukt, för där står alla skor.

  193. Nedanför bullarna är det toaletten,
    som ni ser-

  194. -med alla pruttångor,
    ska det väl föreställa.

  195. Nere till höger ser ni Karin
    där hon sitter i soffan.

  196. Där är hennes doft.

  197. Matsalen luktade ingenting just då.

  198. Längst ner till höger är
    dokumentatörerna som visar det här.

  199. Vi går vidare in på nästa avdelning.

  200. Först var det Bofinken.
    Nu kommer vi in på Svalan.

  201. Till vänster nere i hörnet-

  202. -finns hela doftbaren
    med alla lukterna där de står.

  203. Där är en hall med alla kläder.
    Där luktar det kläder.

  204. På nästa avdelning ser man köket
    med broccolisoppan-

  205. -och kokerskan som håller på med den.

  206. På Blåmesen, som står upp och ner,
    luktar det målarfärg.

  207. På andra sidan ser vi
    alla luktgrejer.

  208. De gjorde en riktig, skalenlig karta.

  209. Barnen fortsatte med det här.
    De delade upp sig i smågrupper-

  210. -och kände på lukter i skogen
    och gjorde en karta över det.

  211. Men det här var bara
    ett kort stickspår.

  212. Det var en process som pågick
    medan allt annat pågick.

  213. Vad kan vi se för pedagogisk
    dokumentation i det här?

  214. Vad gör den pedagogisk?

  215. Pedagogisk dokumentation
    kan beskrivas-

  216. -som lyssnandets
    värdefullaste instrument.

  217. Varje läroprocess är unik.
    Varje sätt att lära är unikt.

  218. Förskolan och skolan är en plats
    där lyssnandet äger rum.

  219. Det lär oss att undervisa-

  220. -på grundval av barnets
    och elevens eget sätt att lära.

  221. De visar så väl vad de håller på med.

  222. Där kan vi gå in och lyssna
    för att förstå deras läroprocesser.

  223. Karin sa att pedagogisk dokumentation
    är ett verktyg-

  224. -för att ge barns tankar ett värde.

  225. Men pedagogisk dokumentation
    innehåller allt det här.

  226. Vi kan inte dokumentera
    och reflektera utan att ha med...

  227. ...vilken syn vi har på barnet.

  228. Om vi har en förutfattad mening
    kring hur barn är-

  229. -så är det svårt att se nånting.

  230. "Typiskt en fyraåring att göra så."
    Eller "en typisk ettåring..."

  231. Det stämmer bara till viss del.

  232. Vi måste frångå den generella synen
    på hur barn är.

  233. "Typisk fyraåring." "Typisk fjortis."

  234. "Typisk förälder som aldrig tittar på
    vad vi gör..." Eller?

  235. Vi måste frångå den synen.
    Det här kan vi se på barnen.

  236. I det här projektet är barnen
    aktiva huvudpersoner i processerna.

  237. De formar sin uppväxt och utveckling.

  238. De är väldigt relationella.

  239. De utforskar
    på ett relationellt sätt.

  240. De är otroligt kompetenta-

  241. rent intellektuellt
    och sinnesmässigt.

  242. Om vi bara tar reda på resurserna
    kan vi se dem.

  243. Vi måste utgå från att de konstruerar
    sin kunskap tillsammans med vår.

  244. De gör det ihop med andra,
    med oss som är andra.

  245. Vi måste ha en kunskapssyn-

  246. -som kanske inte är den
    som vi är vana vid.

  247. Den var statisk.

  248. Vi fick lära oss: "så här är det."
    Men kunskap omformas ständigt.

  249. Det som var sant i går
    är inte sant i dag. Allt ändras.

  250. Geologer och arkeologer
    upptäcker nya saker-

  251. -vilket skriver om historien
    hela tiden.

  252. Man hittar ett dinosaurieägg nånstans
    som flyttar hela världsbilden-

  253. -många miljoner år
    åt ena eller andra hållet.

  254. I stället för att se det som
    att barnen alltid gör som vi gör...

  255. ...och upprepar det,
    vilket de också gör-

  256. -ska vi se det som ett utforskande.

  257. Vi behöver fakta, och vi behöver
    koppla det till ett sammanhang.

  258. Lukten är inget separat,
    utan måste in i ett sammanhang.

  259. Intresse:
    Att stå mitt i det som vi utforskar-

  260. -som gör att det blir intressant.

  261. Intresset kanske inte kommer direkt,
    utan utvecklas ju mer vi håller på.

  262. I det här projektet
    slutade de aldrig.

  263. De kommer på allt fler saker,
    och det blir mer och mer intressant.

  264. Kunskap har med mening att göra.
    Man skapar mening.

  265. Den är inte meningsfull i sig,
    men vi gör den meningsfull.

  266. Den behöver lust och motstånd,
    för det som är för lätt är inte kul.

  267. Den kräver utmaningar-

  268. -och inte minst fantasi och humor,
    som vi såg.

  269. Och vänskap.

  270. Ibland skiljer vi på lärande och lek.

  271. När vi gör det, blir det tokigt.

  272. Vi lär oss på ett lekfullt,
    kärleksfullt sätt.

  273. Först är vi inne och gör saker.
    Sen går vi ut och leker.

  274. Vad är en "fri lek"?

  275. Är den fri från nånting?
    Är den fri från lärande?

  276. Vi lär oss hela tiden,
    men vi gör det när vi leker.

  277. Lärande är socialt.
    Allt sitter inte i huvudet.

  278. Det sker tillsammans med andra.

  279. Lärandet är ett samarbete
    där vi lånar kunskap av varandra.

  280. Den kunskapssynen
    kan vi utveckla hur mycket som helst.

  281. Kunskap är nåt som ständigt formas.

  282. Vi och barnen konstruerar ny kunskap.

  283. Barnen gör det tillsammans med oss,
    och vår kunskapssyn ändras.

  284. Vi kommer på nånting nytt.

  285. "Projekttänkande" står också
    i motsats till "programtänkande".

  286. När man lägger upp ett program-

  287. -vet man redan vad som ska hända.

  288. Det vet vi inte i ett projekt.

  289. Men vi kan spekulera i
    vad vi tror ska hända.

  290. Vi har ett mål för det vi gör.

  291. Men det kan bli oändliga vindlingar,
    precis som i stickspåret.

  292. Spåret kunde gå hur långt som helst.
    Nu hann de inte göra mer.

  293. Det blev sommar,
    och sen bytte Karin förskola.

  294. Men man hade kunnat gå långt.

  295. Man badade
    i en massa olika experiment-

  296. -som man sen kunde fördjupa sig i,
    vilket de gjorde.

  297. Projekttänkande är motsatsen
    till programtänkande.

  298. Projekttänkande innebär en kunskaps-
    syn där allt är oförutsägbart.

  299. Det händer kanske inte
    under temagruppen på måndag morgon.

  300. Det kan ske ute eller inne
    och ungefär när som helst.

  301. Den kunskap som uppstår
    är ofta kopplad till andra kunskaper.

  302. Men vi kan inte veta när det sker.

  303. Därför måste vi tänka
    på organisationen kring lärandet.

  304. Vi måste få fortsätta.

  305. Det som Karin gjorde skedde inte
    varje onsdag, utan hela tiden.

  306. De kanske hade en kort sak om det,
    och sen fortsatte de.

  307. Pedagogens roll
    kan vi också se i det här.

  308. Pedagogens roll är
    att vara en medforskare.

  309. Hon är modell och arrangör.

  310. Hon ser vad det var
    som barnen berättade för oss.

  311. "Hur ska vi tolka det?
    Hur går vi vidare?"

  312. Hon är både arrangör och modell.

  313. Hon håller med rekvisitan
    och hon är regissör.

  314. Hon är också medforskare, vän
    och kompis. Allt på en gång.

  315. Pedagogen ska inte bara följa barnen.

  316. Hon har en idé om vad hon vill
    att de ska vara med om.

  317. Men hon talar inte om hur det är,
    utan låter barnen finna vägen.

  318. Hon ger en knuff ibland
    när de behöver stöd och hjälp.

  319. Annars tar hon ett steg tillbaka.
    Hon har fingertoppskänsla.

  320. Att titta på dokumentationen
    tillsammans handlar om mötets etik.

  321. Det jag ser med mina ögon-

  322. -ser Gertrud på ett annat sätt.

  323. Hon har en annan erfarenhet.
    Den är aldrig likadan.

  324. En dokumentation eller observation
    är aldrig objektiv.

  325. Det är alltid subjektiv. Därför
    behöver vi många ögon att titta med.

  326. Värden. Här handlar det
    om ett demokratiskt värde.

  327. Värden som vänskap
    är väldigt viktiga att lyfta fram.

  328. Vi gör också lärandet till ett värde.

  329. Delaktighet är också ett värde.
    Barn och vuxna tar del i processerna.

  330. Projekttänkande handlar också
    om värden-

  331. -som demokrati, delaktighet
    och utforskande.

  332. Vänskapen ligger som bas.

  333. Pedagogisk dokumentation är som bäst
    när barnen är delaktiga.

  334. Det handlar om barnens delaktighet.

  335. De utbyter tankar och idéer,
    och den blir synlig.

  336. Det uppstår nya tankar och idéer
    i deras dialoger.

  337. Det smittar också, för alla andra
    tittar på gruppens dokumentation.

  338. De tillägger saker som inte
    fanns där förut. Då blir den synlig.

  339. I den lilla gruppen
    kan vi titta på mötets etik.

  340. Barnen är duktiga på
    att lyssna på varandra.

  341. Mötets etik handlar om att man lägger
    sina egna åsikter åt sidan ett tag-

  342. -och lyssnar på den andre.

  343. Här fortsätter de och arbetar
    med dofter på träd utomhus.

  344. Den lilla gruppen
    kan sen ta del i den stora gruppen-

  345. -där man går vidare och tänker på
    vad man vill förmedla till varandra.

  346. Det uppkommer en massa olika teorier
    som man kan pröva.

  347. "Hundra språk" är en metafor.

  348. "Ett barn har hundra språk, men
    förlorar 99 på vägen genom skolan."

  349. Det handlar om att barnen har
    så många kompetenser.

  350. De har många språk,
    och det föds hela tiden nya.

  351. Här kan vi se några få av de språken.

  352. Vi ser vad som händer i måleriet,
    ritandet och rörelsen.

  353. Och ritandet igen
    i ett rent vetenskapligt sätt-

  354. -att beskriva luktens rörelser.

  355. Där borta är också ett ritande.

  356. Det skulle kunna vara lera, drama,
    fotografi eller ljud.

  357. Det kan vara hur mycket som helst.

  358. De här språken är jättespännande
    i sig.

  359. Men det är framför allt
    vad som bildas när tankarna möts.

  360. Vad hände med Arvids tecken
    när de satt och ritade-

  361. -på väg in i Loves bulliga dofter?

  362. I gliporna kommer nya tankar
    och idéer, och ett nytt språk föds.

  363. Det är den estetiska dimensionen.

  364. Då är det jätteintressant
    om vi kan språkets grammatik.

  365. Vilka pennor ska vi ha?
    Vilka papper ska vi ha?

  366. Vilket format på papperet ska vi ha
    för att kunna uttrycka tecknen?

  367. Eller vilka penslar ska vi ha
    för att göra det möjligt?

  368. Om vi lär oss måleriets grammatik
    blir det jättespännande.

  369. Dokumentationen talar om
    vad som har hänt.

  370. Vi visar vad vi har varit med om.

  371. Men den pedagogiska dokumentationen
    synliggör vad som hänt-

  372. -för att vi ska kunna planera
    vad som ska hända.

  373. Vi måste ha med många saker
    i en dokumentation.

  374. Vi kan se hur Love på sitt sätt-

  375. -dokumenterar hur lukten är hemma
    hos honom. Han är fena på det här.

  376. Han ritar hur de står och bakar.

  377. Inte bara en lukt,
    utan ett helt sammanhang.

  378. Han ritar också hur de står.

  379. Bordet är ritat ovanifrån
    med bordsben, även där bak.

  380. Han ser säkert inte fyra ben,
    men han vet att det är fyra ben.

  381. Ugnen och kakformen är viktiga.

  382. Han visar hela sammanhanget
    så att vi ska förstå.

  383. Och kartan skulle få de andra
    att förstå vad de varit med om.

  384. Då blir det en dokumentation för att
    vi ska kunna planera inför framtiden.

  385. Här har jag spaltat ner några saker.
    Har lukten nån färg?

  386. Om vi kan spalta ner
    våra reflektioner-

  387. -kan vi se att det som verkar kul-

  388. -är att luktens rörelser
    inte verkar...

  389. Det verkar kommunicera med oss.

  390. Lukten verkar inte vara nåt "i sig"
    utan är en kommunikation för barnen.

  391. Speciellt det här med "dammsugaren".

  392. Lukten rör sig in i näsan
    och blåser in.

  393. Vad gör lukten med oss
    och vi med lukten?

  394. Det finns
    en spännande interaktion där.

  395. Hur skulle man kunna göra det?

  396. Vad händer
    när en lukt möter en annan lukt?

  397. Hur kan det generera
    nya, spännande frågeställningar?

  398. Hur kan det komma sig
    att djurens lukter rör sig olika?

  399. Det vore ett jättespännande spår
    att gå vidare med.

  400. Ser djurens luktmönster olika ut?
    Varför då?

  401. Vilket spännande projekt
    det skulle kunna vara.

  402. Hur rör sig lukten?
    Hur rör sig andra djurs lukt?

  403. Vi talar om vad som har hänt
    för att se hur vi kan gå vidare.

  404. Vi samlar ihop alla dofterna
    som de har beskrivit så otroligt väl.

  405. Här finns ett alfabet. Det ser ut
    som lukternas eget alfabet.

  406. Det är prickar, öglor, taggar
    och streck-

  407. -kopplade till
    om det är starkt, svagt eller gott.

  408. Man skulle kunna gå vidare,
    för det är spännande.

  409. Det är ett annat alfabet
    än det vedertagna alfabetet.

  410. Hjälp, vad klockan går.
    Vad är klockan?

  411. Har jag en kvart kvar? Just det...

  412. Hur hänger näsan ihop med munnen och
    hjärnan? Det är spännande teorier.

  413. Det kan pedagogerna koppla
    till såna teorier som redan finns.

  414. Hur hänger det här ihop? Det vore kul
    att se hur forskare tänker kring det.

  415. Enklast googlar man
    på Forskning&Framsteg.

  416. Lukten går direkt.

  417. Det är ungefär så barnen beskriver
    det, om man jämför med forskningen.

  418. Här säger flickan: "Karin, du
    skriver hela tiden ner vad vi säger."

  419. Kan jag få låna dina anteckningar
    och skriva?

  420. Hon vill skriva av anteckningarna.

  421. Hon börjar bli intresserad
    av bokstäver och ord.

  422. Ofta säger barnen:
    "Kan du skriva det här också?"

  423. Då blir pedagogen en sekreterare,
    delvis.

  424. Barnen blir väldigt delaktiga.

  425. "Ta en bild också."

  426. Då får vi en dokumentation som de
    som inte var med kan förstå.

  427. Ett verktyg till förändring där
    kunskap skapas av barn och vuxna-

  428. -kopplat till etik, som bryter
    hierarkin an konventionellt tänkande.

  429. Barnens tankar och idéer prövas.
    Det kan skapa nya kunskaper.

  430. De stämmer ofta, men inte alltid.

  431. De ska få möjlighet
    att pröva sina hypoteser.

  432. Estetik: Hundra språk,
    den estetiska dimensionen.

  433. Estetiken med hundra språk,
    både verbala och icke-verbala.

  434. Det är lätt att vi bara hamnar
    i det talade och skrivna.

  435. Demokrati, där barnens, pedagogernas
    och familjernas röster bli synliga.

  436. Karin sa så här:

  437. "I dokumentationerna har jag upptäckt
    saker som jag inte förväntade mig."

  438. "Barnen har mycket kunskap. Det finns
    inga hinder om de får utmaningen."

  439. "Viljan att lära om omvärlden
    och deras lösningar..."

  440. Var får de all kunskap ifrån?

  441. "Om jag som vuxen inte lyssnar in"-

  442. -"och försöker förstå hur de tänker,
    så kan jag aldrig utmana dem."

  443. "De föds med en nyfikenhet
    och upptäckarglädje."

  444. Efter 30 år i yrket lär hon sig nytt
    av barnen varje dag-

  445. -tillsammans med barnen.

  446. "Dokumentationen
    är ett forum för oss."

  447. "Det hjälper mig att förstå hur
    de tänker, så att vi kan gå vidare."

  448. "Det visar barnens kompetens."

  449. "Vi kan bjuda in barnen till
    en dialog. Då blir det så tydligt."

  450. "De beskriver och talar om teorier
    som man själv inte funderat över."

  451. "Jag hade aldrig förstått
    barnens tankar"-

  452. -"om inte jag
    hade haft dokumentationen"

  453. "De vill förklara för oss
    vad de menar."

  454. "De beskriver hur de gör och
    vill förmedla vad de har upptäckt."

  455. "De hittar lösningar, och kanske
    stämmer de överens med forskarnas."

  456. "Vi ska jämföra deras teorier med
    vetenskapligt vedertagna teorier."

  457. Carolina Rinaldi från förskolorna
    i Reggio Emilia-

  458. -kallar den pedagogiska dokumen-
    tationen "förskolans andra hud."

  459. "Dokumentation kan erbjuda
    verkliga stunder av demokrati."

  460. "Demokrati med ursprung i erkännandet
    av olikhet, åstadkommen i dialog."

  461. "Det handlar
    om värderingar och etik."

  462. Där stannar jag,
    för ni kanske har några frågor.

  463. Surra gärna med varandra.
    Om ni har en fråga-

  464. -så har Ylva en mikrofon.

  465. Hur gamla var barnen? Hur skulle ni
    ha gjort om de var yngre eller äldre?

  466. De här barnen var fyra och fem år.

  467. -Och om de hade varit 1-2 år?
    -Då är det verbala mer begränsat.

  468. Man får titta mer på rörelser
    och hur de kommunicerar.

  469. En tvååring har en fantastisk makt.

  470. Det är det här fingret
    som pekar och visar.

  471. Med en ettåring får man titta mer
    på ögonkontakt-

  472. -rörelser, händer-

  473. -och hur de kommunicerar med varandra
    och med materialet.

  474. -Skulle du göra på samma sätt?
    -Absolut.

  475. Då är filmandet
    ett fantastiskt redskap.

  476. Man filmar
    hur de tar sig an den här lådan-

  477. -eller vad de nu gör för nånting.

  478. Med dagens små digitalkameror
    kan man filma små processer-

  479. -bara för att se
    hur de gör tillsammans.

  480. Hur använder de det vi har erbjudit?
    Vad kan vi läsa ut av det?

  481. Då får vi fokusera på det sinnliga.

  482. Men det är lika spännande
    och lika intressant.

  483. Nån mer som vill passa på
    att ställa en fråga?

  484. Då ber jag att få tacka för mig.
    Tack ska ni ha.

  485. Textning: Malin Hedlund
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Pedagogisk dokumentation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pedagogisk dokumentation handlar mycket om ett förhållningssätt, menar Ylva Telégin, pedagogisk ledare för sex förskolor i södra Stockholm. Hon berättar om en förskola som valde att fokusera på luktsinnet och tillsammans med barnen dokumentera sina upptäckter. Hon menar att det är viktigt att alla våra sinnen är aktiva för att vi skall få en så rik bild av livet som möjligt, och sinnesintryck är viktigt att börja träna vid tidig ålder. Genom att dokumentera blir kunskapsresan tydlig, och självförtroendet i gruppen stiger. Ett tips kan också vara att använda en digital kamera för dokumentationen och se vad som händer med barnen. Inspelat den 18 april 2012 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Arrangör: Sefif utveckling.

Ämnesord:
Dokumentation, Förskolan, Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Se barnet i förskolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Se barnet i förskolan

Hissad och dissad

Barn som leker tillsammans är involverade i ett relationsarbete där de är såväl positiva och uppmuntrande som kränkande och avvisande. Psykologen och förskolekonsulten Margareta Öhman pekar på vikten av att förskolepedagoger ser och reagerar på kränkningar som sker mellan barnen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Se barnet i förskolan

Barn som väcker funderingar

På varje förskoleavdelning och i varje klass finns det barn som kräver mer och som inte reagerar som majoriteten. Logopeden Ulrika Aspeflo ger exempel på hur man kan arbeta med de här barnen så att de också får en chans nå de uppsatta målen för lärande och utveckling.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Se barnet i förskolan

Pedagogisk dokumentation

Ylva Telégin, pedagogisk ledare för sex förskolor, berättar om pedagogisk dokumentation. Hon menar att det är viktigt att alla våra sinnen är aktiva för att vi skall få en så rik bild av livet som möjligt, och sinnesintryck är viktigt att börja träna vid tidig ålder.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärmiljöer

Lärare måste anpassa undervisningen efter hur unga gör när de lär sig något. Det säger Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete. Svensk skola behöver sin egen forskning, där lärare tar makten över kunskapsutvecklingen i skolan, inte professorer som jag, säger Kroksmark. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Kärleken växer

Under Nigars uppväxt talade ingen om sex, varken i skolan eller hemmet. Nu har hon ett rikt kärleksliv med den man som hon gifte sig med för 35 år sedan.

Fråga oss