Titta

UR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

UR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

Om UR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

Flyktingmottagningen i Europa har blivit ett moment 22, där utsatta människor kommer i kläm när bestämmelser och överenskommelser står mot varandra och bristen på insyn är framträdande. De som kommer till Europa möts av misstänksamhet och långdragna asylprocesser. I en fiktiv rättegång ställs Europa till svars för brott mot internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter och flyktingfrågor. Den iscensatta rättegången bygger på autentiskt material, rapporter, statistik och berättelser från flyktingar och migranter som återberättas av skådespelare. Deltar gör ett antal ledande experter och forskare inom medicin, juridik och migration, samt en jury av internationellt engagerade människorättskämpar. Inspelat maj 2012. Arrangerat av Shahrazad - Stories for life, Kulturhuset i Stockholm och Medborgarrättsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa: Papperslösa flyktingarDela
  1. Hjärtligt välkomna
    till dagens tredje sammanträde-

  2. -under Tribunal 12.

  3. Det kommer att börja nu
    och pågå i 90 minuter.

  4. Vi ska försöka hålla oss inom
    tidsramarna, och sluta kl. 17.

  5. Det här sammanträdet kommer
    att handla om papperslösa flyktingar.

  6. Vi har med oss juryns medlemmar.

  7. Jag ska göra en kort presentation
    av deras namn och bakgrunder.

  8. Henning Mankell,
    världsberömd författare-

  9. -men också försvarare av och
    aktivist för mänskliga rättigheter.

  10. Professor Sadik al-Azm, professor
    emeritus vid Damaskusuniversitetet.

  11. Också en försvarare
    av mänskliga rättigheter-

  12. -och aktiv i kampen för att göra
    Syrien till ett demokratiskt land.

  13. Nawal El Saadawi,
    världsberömd författare.

  14. Född i Egypten, men mycket
    kosmopolitisk och läst världen över.

  15. Om en vecka mottar hon
    Stig Dagermanpriset-

  16. -i Älvkarleby, en och en halv timmes
    bilfärd norr om Stockholm.

  17. Sen har vi...

  18. ...Saskia Sassen, sociologiprofessor
    vid Columbia University.

  19. Hon anlände från USA i morse
    och hade inte sovit under flygresan.

  20. Hon var med
    vid de två tidigare sammanträdena-

  21. -och nu kan hon få
    åtminstone två timmars sömn.

  22. Sen har hon lovat att återvända.

  23. Nuruddin Farah, Somaliafödd
    författare, även han kosmopolitisk.

  24. Hans romaner berör ofta frågor
    om gränser av alla de slag.

  25. Även könsgränser.

  26. Han är en av de främsta
    manliga feministiska författarna.

  27. Sen har vi Parvin Ardalan.

  28. Iransk aktivist för mänskliga
    rättigheter och kvinnorättigheter.

  29. En av de drivande krafterna
    bakom kvinnorörelsen i Iran.

  30. Hon är numera svensk medborgare-

  31. -för hon kan i nuläget
    inte återvända till sitt födelseland.

  32. Och sen har vi professor B.S. Chimni
    från New Delhi.

  33. Expert på internationell rätt.

  34. Han är den enda juridiska experten
    i juryn.

  35. Tribunalen är ingen juridisk process.

  36. Den berör asylfrågans
    mänskliga aspekt-

  37. -och juryns dom
    kommer inte att vara juridisk-

  38. -utan snarare moralisk.

  39. Då inleder vi förhandlingarna,
    och jag ger ordet till åklagarna.

  40. Tack.

  41. Om man inte har uppehållstillstånd
    att stanna i ett europeiskt land-

  42. -är man nog en papperslös flykting-

  43. -och en av de boende i Europa
    som saknar röst och makt.

  44. Och man tillhör den grupp som lagar
    om mänskliga rättigheter ska skydda.

  45. Organisationen för ekonomiskt
    samarbete och utveckling, OECD-

  46. -beräknar att det finns 5-8 miljoner
    papperslösa flyktingar i Europa.

  47. De kan ha nekats asyl-

  48. -haft ett gammalt visum eller
    tagit sig in landet irreguljärt.

  49. Vägarna till att bli papperslös
    är komplexa-

  50. -och beror på godtyckliga procedurer
    som migranten inte kan påverka.

  51. Vid det här sammanträdet ska vi visa-

  52. -att migranter med oreglerad status
    nekas minimilevnadsstandard-

  53. -och att deras grundläggande
    rättigheter kränks.

  54. De saknar sjukvård, nekas utbildning,
    förvägras arbetarskydd-

  55. -och bor i de sämsta husen i Europa.

  56. Det är en myt att papperslösa inte
    har några rättigheter.

  57. I FN:s deklaration
    om de mänskliga rättigheterna-

  58. -och i konventionen om ekonomiska,
    sociala och kulturella rättigheter...

  59. -...fastslås det att alla har...
    -Rätt till skydd.

  60. -Rätt till hälsovård.
    -Rätt till arbete.

  61. -Rätt att organisera sig.
    -Rätt till utbildning.

  62. -Rätt till minimilevnadsstandard.
    -Rätt till familjeliv.

  63. -Rätt till integritet.
    -Rätt till rättshjälp.

  64. Men när det gäller
    papperslösa flyktingar-

  65. -blir rättigheterna skenbara.

  66. Lever man utanför samhället
    isoleras man från arbetsmarknaden.

  67. Det leder till
    psykisk och fysisk stress.

  68. Man blir ett lätt byte och kan få
    jobba under slaverilika förhållanden.

  69. Man lever med fruktan
    att avslöjas och utvisas-

  70. -och tvingas minimera kontakterna
    med omvärlden.

  71. Man får inte öva det nya språket,
    och isoleras ytterligare.

  72. Arbetar man inom den informella
    sektorn finns ingen hjälp att få-

  73. -om man förvägras lön,
    skadas eller avskedas.

  74. Dags för vårt första vittne - Rita.

  75. En 33-årig kvinna från Kosovo,
    boende i Sverige.

  76. Vi har gömt oss i fem år.

  77. Vi har inga vänner,
    och går aldrig nånstans.

  78. Jag bor med min mamma, min bror,
    hans fru och deras lille son.

  79. Tänk er att tillbringa all sin tid
    i ett litet rum och ett kök.

  80. Sverige vill skicka oss till Kosovo.

  81. Enligt Migrationsverket är Kosovo
    ett säkert land, så vi nekades asyl.

  82. Vi hade självklart åkt
    om vi inte var rädda att mista livet.

  83. Problemet är att vi har både serbiskt
    och albanskt blod. Mamma är serb.

  84. När hon var ung förälskade hon sig
    i en albansk man, min far.

  85. Vi barn fick serbiska namn,
    men lärde oss att prata albanska.

  86. Vi blev inte accepterade av nån sida.

  87. Vi blev mobbade som barn, men
    allt blev värre när kriget bröt ut.

  88. Vårt hus brändes ner
    och vi flydde många gånger.

  89. Ni anar inte hur vi blev behandlade.
    Min far dog av sina sjukdomar.

  90. Vi betalade allt vi ägde, 14 000
    euro, för att komma till Sverige.

  91. Det första året var bra. Vi bodde
    i Skåne och lärde oss språket.

  92. När vi nekades asyl stannade vi och
    hyrde en lägenhet av en bosnisk man.

  93. Han låter oss bo här så länge
    vi ger honom 320 euro per månad.

  94. Vi får ekonomiskt stöd
    av en välgörenhetsorganisation.

  95. Ungefär en tredjedel av hyran.

  96. Det är nästan omöjligt
    att skrapa ihop resten.

  97. När min bror fick jobb på ett bygge
    berättade han om vår situation.

  98. En månad senare bad han om sin lön,
    men då hotade chefen med polisen.

  99. Jag var med om nästan samma sak
    när jag fick jobb på en smörgåsbar.

  100. När en inspektör dök upp gömde
    jag mig i källaren i bara t-shirt.

  101. Jag höll på att frysa ihjäl.

  102. Chefen sa att hon hade fått böter
    för att hon hade illegal arbetskraft.

  103. Jag vet inte om det var sant.

  104. Jag var tvungen att arbeta utan lön
    i två veckor, sen fick jag sparken-

  105. -och jag har inte vågat leta jobb
    sen dess.

  106. Nu samlar min bror flaskor
    och burkar.

  107. Jag kan inte ens ta spårvagnen
    till centrum.

  108. En biljett kostar lika mycket
    som 50 flaskor är värda.

  109. När min brors hustru blev gravid
    blev jag först ursinnig.

  110. Vad var det för mening
    med att skaffa barn?

  111. Nu lider pojken definitivt.

  112. Han leker inte längre och vi vågar
    inte ta ut honom särskilt ofta.

  113. När han såg andra barn i kyrkan
    skrek han av skräck.

  114. Vi skulle gärna ha honom på dagis,
    men vågar inte ta dit honom.

  115. Vi har hört talas om familjer
    som utvisats.

  116. Man skulle be om våra personnummer.
    Den risken kan vi inte ta.

  117. Vi fruktar polisen mest av allt.

  118. Ibland när vi hör hissarna om natten
    är vi säkra på att polisen kommer.

  119. Jag kan inte sova utan sömntabletter,
    och jag gråter varenda dag.

  120. Vi är alla illa däran och nervösa,
    och har börjat gräla.

  121. Våra bråk är fruktansvärda.

  122. Vi kan inte skrika,
    men säger hemska saker till varandra.

  123. Mor har hjärtproblem,
    högt blodtryck och psykiska besvär.

  124. Om vi fick våra papper
    skulle jag kunna arbeta-

  125. -och mamma skulle kunna
    åka till sjukhuset.

  126. Vi får hjälp av kyrkan.

  127. En av oss går dit
    och hämtar mat varje dag.

  128. Idag fick vi kokt ris och tomatsås.

  129. Våra kläder är också från kyrkan.

  130. Mor går till en volontärmottagning
    i kyrkan en gång i veckan.

  131. Vi får våra mediciner gratis.

  132. Jag gick bara utanför dörren
    tio gånger ifjol.

  133. När jag vaknar om morgnarna
    känns allt så meningslöst.

  134. Vi kan inte planera nåt.
    Vi sitter bara och tänker.

  135. Inget annat.

  136. Jag vet inte vem jag är längre.
    Jag firar inte Ramadan längre.

  137. Men jag går i kyrkan ibland.

  138. Jag är varken serb,
    alban eller svensk.

  139. Jag är bara en människa
    utan hemland.

  140. Tack.

  141. Trångboddhet och brist på sanitära
    anläggningar och dricksvatten-

  142. -i nedgångna lägenheter-

  143. -är några av de saker Europas
    papperslösa måste stå ut med.

  144. Boendefrågan hör ihop
    med andra aspekter av livskvalitet.

  145. Som hälsa, trygghetskänsla
    och tillfälle till umgänge.

  146. Konsekvensen av ett liv som flykting
    är frånvaron av stabilitet.

  147. Man kan inte strukturera livet
    eller planera långsiktigt.

  148. Det påverkar framför allt barn, vars
    sociala kontaktar främst är lokala.

  149. Att gång på gång flytta leder till
    att man isoleras från jämngamla barn.

  150. Att inte gå i skolan eller förskolan
    förvärrar den sociala isoleringen.

  151. Skolpersonalen låtsas ibland inte om
    att barn är papperslösa-

  152. -men vid varje flytt måste man
    förhandla med en ny rektor.

  153. Nu välkomnar vi
    professor Bridget Anderson-

  154. -från Centre of Migration,
    Policy and Society-

  155. -vid Oxford University.

  156. Hon har forskat om immigrations-
    kontroll och medborgarskap.

  157. -Välkommen.
    -Tack så mycket.

  158. Herr ordförande, ärade jury-
    medlemmar, mina damer och herrar.

  159. Europas länder berömmer sig
    av sitt engagemang-

  160. -för mänsklig värdighet,
    frihet, demokrati-

  161. -jämlikhet, rättsäkerhet
    och mänskliga rättigheter.

  162. Men de lever inte upp till dem
    var för sig eller tillsammans.

  163. Gällande papperslösa speglar Europas
    regeringar inte bara orättvisorna-

  164. -utan vidmakthåller dem.

  165. Det här innebär att Europas gränser
    avser ett område där-

  166. -med George Orwells ord,
    vissa är mer jämlika än andra.

  167. I morse fick vi höra
    att minst 1 500 personer dog 2011-

  168. -när de försökte korsa Medelhavet.

  169. 61 av dem fanns på en båt från
    Tripoli med 72 personer ombord.

  170. När den drev tillbaka två veckor
    senare hade endast nio överlevt.

  171. Italiensk och maltesisk sjöräddning
    och Nato informerades.

  172. De inledde ingen räddningsaktion,
    men släppte ner kex och vatten.

  173. Två fiskebåtar och ett militärfartyg
    kom nära, men hjälpte inte till.

  174. De lämnades att dö.

  175. Det här har kontrasterats-

  176. -mot räddningsinsatsen för
    kryssningsfartyget Costa Concordia.

  177. Kustjägare, dykare-

  178. -flottans personal, livbåtar och
    helikoptrar kom till undsättning.

  179. Italienska dykare dök efter
    ett barns borttappade nallebjörn.

  180. Som Wendy Brown påpekat
    är vissa liv värda mer sorg än andra.

  181. Det här visar
    hur europeiska medborgare-

  182. -kan få skydd på europeisk nivå.

  183. Välfärdsstaten ska ge medborgarna
    en tillfredställande levnadsstandard-

  184. -och vissa europeiska regeringar,
    tillsammans eller var för sig-

  185. -inför minimikrav på hälsovård,
    utbildning och arbete.

  186. Det innebär inte att de inte kränker
    medborgarnas rättigheter.

  187. Men det finns grupper som inte ser
    staten som sina beskyddare-

  188. -och som även om de utsätts för brott
    sällan kontaktar myndigheterna.

  189. Europas romer,
    vissa etniska minoriteter-

  190. -och de papperslösa flyktingarna.

  191. De omtvistade adjektiv som används
    när man talar om dessa flyktingar-

  192. -är en indikation på hur politiserade
    kunskaps- och analysanspråken är.

  193. Terminologin antyder
    en politisk ståndpunkt.

  194. Stater använder "illegal"-

  195. -alltså ett problem kopplat till
    brott som bl.a. löses med gränser.

  196. Det civila samhället och migrations-
    organisationer säger "papperslös".

  197. Problemet har sin rot i sårbarheten
    och bristen på rättigheter.

  198. Men få är så dokumenterade
    som papperslösa flyktingar.

  199. Problemet är att de har fel papper.

  200. Olaglighet är inte en villfarelse, en
    brist eller ett naturligt tillstånd.

  201. Det sitter inte i individen,
    det är ett förhållande.

  202. Ingen är illegal,
    men en del är olagligförklarade.

  203. Men vad menar vi med
    att nån är papperslös?

  204. Vi menar, som Nicholas de Genova
    formulerade det, "utvisningsbar".

  205. Papperslösa är inte de enda
    som är utvisningsbara.

  206. Det kan även de som bor lagligt
    i ett land vara-

  207. -liksom alla som inte är medborgare
    i det land de bor i.

  208. Men papperslösa flyktingar
    är särskilt sårbara för utvisning-

  209. -och därmed för missbruk
    av medföljande makt.

  210. Det finns olika vägar
    till utvisningsbarhet.

  211. Den första är att illegalt korsa
    gränser, i smyg, med falska papper-

  212. -eller under falska förespeglingar.

  213. Den andra är
    att stanna när visumet gått ut.

  214. Den tredje är att födas
    av en papperslös flykting.

  215. Den fjärde är att som laglig invånare
    bryta mot invandringsvillkoren-

  216. -t.ex. genom att lämna den partner
    man fick uppehållstillstånd genom.

  217. Vilken väg som tas beror på staten
    och flyktingens nationalitet.

  218. Hur raffinerad lagstiftningen än är
    kan den aldrig täcka allt.

  219. Olagligheten är en biprodukt av
    alla invandringskontrollsystem.

  220. En värld utan papperslösa människor
    är en värld utan gränser.

  221. Men man kan tänka sig en värld
    med färre eller fler papperslösa.

  222. Och en värld märkt av ojämlikhet-

  223. -en global ekonomi
    som bevarar ojämlikheten.

  224. Där man tävlar
    om den billigaste arbetskraften-

  225. -har hårda asylprocesser och
    stränga visum- och bosättningsregler-

  226. -skapar förnekandet av medfött
    medborgarskap fler papperslösa.

  227. Det är lätt att bli papperslös-

  228. -men mycket svårare
    att hitta en väg ut ur olagligheten.

  229. Men det finns även ett annat element
    i vägen till olaglighet.

  230. Oavsett om vi säger "illegal",
    "papperslös" eller "hemlig"-

  231. -är det inte en juridisk term,
    utan en normativ term.

  232. Vi vet inte hur många professorer
    som bryter mot sina visum.

  233. Eller hur många affärsmän som flyger
    till och från möten på turistvisum.

  234. De är inte papperslösa flyktingar.

  235. De tillhör
    den kosmopolitiska medelklassen.

  236. Om deras arbetsplatser genomsöks
    är man ute efter städarna, inte dem.

  237. Olagligheten
    är de villkor fattiga lever under.

  238. Folk som inte är civiliserade,
    respektabla eller européer.

  239. De papperslösa är en diffus och
    illa definierad normativ kategori-

  240. -så föga överraskande varierar
    uppskattningarna om deras antal.

  241. Ursprungsland beror på värdlandets
    historia, geografi och ekonomi.

  242. 2008 uppskattade
    Clandestinoprojektet-

  243. -att de flesta papperslösa i Spanien
    kom från Bolivia-

  244. -i Frankrike från Algeriet
    och i Österrike från Ryssland.

  245. Men demografin varierar
    i olika områden.

  246. Kalabriens papperslösa är från Ghana,
    Elfenbenskusten och Burkina Faso.

  247. Kvantitativa data måste ifrågasättas-

  248. -men det finns många kvalitativa
    studier om papperslösas vardagsliv.

  249. Det är de som arbetar på åkrarna,
    bygger och reparerar våra hus-

  250. -städar våra arbetsplatser
    och restauranger-

  251. -sorterar återvinningen
    på våra soptippar-

  252. -städar våra hem och tar hand om
    våra barn och åldringar.

  253. Studier tyder på att papperslösa
    jobbar inom vissa specifika sektorer.

  254. Inom matindustrin, säsongsarbete-

  255. -hushållsarbete, äldreomsorgen,
    sexindustrin och byggnadssektorn.

  256. De får dåligt betalt
    för tunga arbeten-

  257. -med små möjligheter till utveckling.

  258. Jobben kan inte flyttas, så den
    billiga arbetskraften hämtas in.

  259. De kräver människor, inte maskiner,
    erfarenhet, inte utbildning.

  260. Ta äldreomsorgen som exempel.
    Europas befolkning åldras-

  261. -och 2060 har Europa gått från
    fyra arbetande på varje pensionär-

  262. -till en proportion på två på en.

  263. Utmaningen syns redan
    i vården av svaga och äldre.

  264. Särskilt när det gäller kvinnors roll
    på arbetsmarknaden.

  265. Vem ska utföra arbetet
    och hur ska det betalas?

  266. Akademiker som Fiona Williams
    har visat-

  267. -att välfärd, anställningsformer
    och normer i äldrevården varierar-

  268. -men att flyktingar från länder
    utanför EU dominerar i sektorn.

  269. Men invandringspolitiken
    tar inte hänsyn till detta-

  270. -utan ser det som arbete som bör
    utföras av landets arbetslösa.

  271. Det finns därför många
    papperslösa migranter i sektorn.

  272. Självklart måste åldringar vårdas
    av människor, inte av maskiner.

  273. Människor kan dela med sig av kärlek-

  274. -humor, vänlighet och sällskaplighet.

  275. Men de behandlas
    som vore de asociala arbetsenheter-

  276. -helt utan liv utanför arbetet.

  277. Papperslösa är mänskliga varelser-

  278. -men kan behandlas som homo
    oeconomicus, eller mulier oeconomica.

  279. Och trots att vårdsektorn
    är beroende av underbetalt arbete-

  280. -ses papperslösa migranter
    som ett hot.

  281. Men oavsett status
    kommer de som färdiga arbetare.

  282. Europa har inte lagt resurser på
    deras utbildning eller hälsovård.

  283. När de är sjuka och arbetslösa
    kräver de ingen ersättning.

  284. Vad innebär det att vara papperslös?

  285. Kan ordet fånga
    alla dessa olika erfarenheter-

  286. -mer än det går att prata om
    att ha papper?

  287. Vi måste komma ihåg kreativiteten
    och främlingars vänlighet-

  288. -vid sidan av utnyttjande och död.

  289. Men fruktan för utvisning begränsar
    och strukturerar människors liv-

  290. -och gör dem på många sett
    till "arbetande döda".

  291. De är underbetalda, arbetar inhumana
    tider under farliga förhållanden-

  292. -och riskerar avsked vid sjukdom
    eller graviditet.

  293. Diallo från Guinea
    som arbetar i Kalabrien:

  294. "Precis som Rita
    kan vi inte planera nånting."

  295. Orden fångar en viktig följd
    av olagligheten.

  296. Man är fast i ett permanent nu,
    och kan inte planera nåt.

  297. Människan är framtidsorienterad.
    Att planera är en del av oss.

  298. Detta fråntas många
    papperslösa migranter.

  299. Hur kan man bygga ett liv
    när man ständigt hotas av utvisning?

  300. Vi har hört om självmord vid gränsen,
    och av dem som fastnat i systemet.

  301. Vad kan vi lära av dem som berättar?

  302. Utvisningsbarheten
    leder till sårbarhet.

  303. Allt är inte arbetsgivarna, människo-
    smugglarna och flyktingarnas fel.

  304. Utvisningsbarheten
    omöjliggör protester-

  305. -gör så att flyktingarna
    inte får tillgång till hälsovård-

  306. -och att de inte har juridiskt skydd-

  307. -mot arbetsgivare,
    hyresvärdar och fysiskt våld.

  308. Det är nyckeln till att förstå
    arbetsgivares och hyresvärdars makt-

  309. -och det är den europeiska staten
    som ger dem den.

  310. I vår respons
    måste vi minnas det förflutna-

  311. -ta oss an nuet och blicka framåt.

  312. Vi måste komma ihåg att rätten
    till demokratiskt deltagande-

  313. -och jämlikhet oavsett kön,
    sexuell läggning, ras och etnicitet-

  314. -inte var gåvor från monarkier,
    utan tillkom efter en lång kamp.

  315. Allt fler har fått tillgång
    till medborgarrättigheter-

  316. -men vi tänker oss att det finns
    en gräns för expansionen.

  317. Men många av Europas stater
    har en lång historia av kolonialism-

  318. -och medborgarskapet hör ihop
    med den.

  319. Europa är inte rikare för att folket
    är smartare eller arbetar hårdare.

  320. Det finns ekonomiska bakgrunder till
    de orättvisor som leder till flykt.

  321. Fattigdom och rikedom hör ihop.

  322. Kampen är inte över
    för alla européer.

  323. Den fortsätter på gator, i domstolar,
    skolor, i hem och på arbetsplatser-

  324. -och förvärras
    av den ekonomiska krisen.

  325. Medborgarrättigheter hotas av fruktan
    för att det inte finns nog till alla.

  326. Det finns faror med syndabocks-
    tänkande och konkurrens.

  327. Man måste hitta gemensamma mål
    för medborgarna och de papperslösa-

  328. -och erkänna allas vår mänsklighet.

  329. Alla på Costa Concordia
    var inte européer.

  330. De var också indier, peruaner,
    filippiner och moldavier.

  331. Men de puttade inte varandra i havet-

  332. -eller kollade nationalitet
    innan de hjälpte varandra.

  333. Vi fick höra om osjälviskhet,
    mod och stöd.

  334. Europas politiker bör lära av detta
    svar på vår gemensamma mänsklighet.

  335. Tack, professor Anderson.

  336. Jag kan inte låta bli
    att reflektera över språket-

  337. -i den här...parametern.

  338. Jag kan inte tänka mig en mer
    Orwellsk term än "utvisningsbarhet".

  339. Vad skulle det bli på svenska?

  340. "Utvisningsbarhet" låter t.o.m.
    mer byråkratiskt än på engelska.

  341. Nu lämnar jag över till juryn-

  342. -som får möjlighet att ställa frågor
    till professor Anderson.

  343. Vem vill börja?

  344. -Parvin?
    -Tack så mycket.

  345. När ni pratar
    om papperslösa människor-

  346. -undrar jag hur man definierar
    dem som har papper.

  347. T.ex. kvinnor i våldsamma relationer.

  348. De är egentligen papperslösa.
    Tack.

  349. Det är en bra poäng-

  350. -för den visar att man inte kan
    prata om att vissa är mer sårbara.

  351. Ett av problemen
    med att vara papperslös-

  352. -är att man är beroende av andra
    för att inte bli anmäld.

  353. Men många lagliga migranter, framför
    allt kvinnor, är också beroende.

  354. Det är därför termen
    "utvisningsbarhet" är användbar.

  355. Man kan använda den både på
    de lagliga och de papperslösa.

  356. Jag vill poängtera att många
    med europeisk bakgrund-

  357. -även svenskar...

  358. I nyheterna rapporterades det
    om män som gift sig med thailändskor.

  359. De här kvinnorna lever
    i våldsamma relationer-

  360. -men de är inte papperslösa.

  361. De har tillgång till juridisk hjälp.

  362. Men man bortser från dem
    när man diskuterar det här.

  363. Det är en av sakerna
    som är viktiga att prata om.

  364. Många med papper
    är egentligen papperslösa.

  365. Jag instämmer.

  366. Fler frågor. Henning, varsågod.

  367. Jag ställde en fråga
    till professor Noll i morse.

  368. Den var omöjlig att besvara,
    men jag vill ändå ställa den igen.

  369. Ni måste ha reflekterat över
    var i Europa sånt här sker.

  370. Är det nån skillnad?
    Finns det nåt land i Europa-

  371. -där människor behandlas
    med större värdighet än i andra?

  372. Eller är problemet detsamma
    över hela Europa?

  373. Det finns skillnader, men de handlar
    om hur migranterna organiserar sig-

  374. -inte hur de blir behandlade.

  375. Så jag instämmer med professor Noll.

  376. Strukturerna är desamma
    i de olika europeiska staterna-

  377. -men det som varierar är i hur stor
    utsträckning folk organiserar sig-

  378. -och arbetar med andra papperslösa,
    men också med medborgare.

  379. Det kan göra stor skillnad.

  380. Professor Noll sa att samma sociala
    krafter var närvarande i alla stater.

  381. Ni nämnde samma strukturer.

  382. Kan ni namnge dem?

  383. Vilka är strukturerna-

  384. -som leder till liknande behandling
    av asylsökande-

  385. -eller papperslösa flyktingar
    i Europa?

  386. Finns det nåt ord
    som kan beskriva strukturerna?

  387. En del skulle säga kapitalism...
    Har ni nåt ord på det?

  388. -Jag har ett antal.
    -Kan ni namnge det?

  389. Annars förblir det en abstraktion.

  390. Rasism, kapitalism, nationalism
    är förmodligen de tre ord...

  391. Men sen måste jag förklara dem
    utförligt.

  392. Nuruddin, varsågod.

  393. Vi vet att det finns många
    papperslösa människor-

  394. -inte bara i Europa, utan överallt.

  395. Jag undrar...

  396. ...om pengar blir dokumenterade
    eller inte?

  397. Pengarna som korsar gränser
    med eller utan folket.

  398. För jag såg nyligen ett program
    på sydafrikansk tv...

  399. ...om en arbetare från Eritrea
    som hade arbetat i ungefär tio år.

  400. Han hade inga papper
    och när han skulle lämna landet-

  401. -avslöjades han med
    ungefär 15 000 pund på sig.

  402. Han greps inte - det hände i England
    - men pengarna konfiskerades.

  403. Känner ni till fler fall?
    Vad händer med arbetet?

  404. Vad händer med inkomsterna
    de papperslösa jobbar ihop?

  405. Det finns ett mer civiliserat sätt,
    genom pengaöverföringsförmedlingar.

  406. Vi vet alla vilka de är...

  407. De kräver enorma avgifter-

  408. -när folk remitterar pengar
    till fattigare stater.

  409. Det är helt lagligt att göra så.

  410. Men det är intressant
    att fundera på hawala...

  411. ...och hur man har försökt
    slå ner mot det-

  412. -p.g.a. kriget mot terrorismen.

  413. Och vilken påverkan det hade
    på de papperslösas pengaöverföring.

  414. Kan ni ge en kort beskrivning
    av hawala?

  415. Det kanske ni kan göra?

  416. Hawala är överförandet av pengar
    av somalier till Somalia.

  417. Somalierna använder kurirer
    som bor i Europa-

  418. -för att skicka pengarna från Europa
    till Somalia-

  419. -eller till flyktingläger i Kenya,
    Etiopien och andra delar av världen.

  420. Under ett år uppgår summorna
    till ungefär-

  421. -rätta mig om jag har fel -
    tio miljarder dollar.

  422. Pengarna går från Europa till Somalia
    genom hårt arbete.

  423. Somalia har blivit ett "rikt" land
    på pengar från utlandet.

  424. När man räknar på det har ca
    en miljard pund i inkomstskatter-

  425. -tillfallit Storbritannien
    och andra länder-

  426. -som hjälper till
    att remittera pengar till Somalia.

  427. Tack. Fler frågor?

  428. Då håller vi tiden.

  429. Vi har kommit halvvägs in
    i den här delen av tribunalen.

  430. Jag lämnar ånyo över till åklagarna.

  431. Tack. - Ständig fruktan
    för internering och repatriering-

  432. -leder till att många papperslösa
    struntar i att gå till doktorn.

  433. Det kan leda till större problem.

  434. De som får medicinsk behandling
    riskerar dyra sjukhusräkningar.

  435. Läkarvård är ett av de områden-

  436. -där länder följer lagen om
    mänskliga rättigheter på olika sätt.

  437. Det resulterar i variationer när det
    handlar om vårdens tillgänglighet-

  438. -och vilken sorts hjälp
    papperslösa kan få.

  439. Ibland ger frivilligorganisationer
    de papperslösa hälsovård.

  440. I andra fall struntar sjukhuspersonal
    i de etiska reglerna-

  441. -om att ge alla vård utan att ta
    hänsyn till patientens nationalitet-

  442. -ekonomiska situation
    eller administrativa status.

  443. Nu ska vi lyssna
    till Kenans vittnesmål.

  444. En 45-årig man från Turkiet
    som bor i England.

  445. Min berättelse börjar 1980.

  446. Då genomförde armén en militärkupp
    och tog över Turkiet.

  447. Jag var ung och jobbade med politik.

  448. Armén förbjöd alla politiska partier
    och fackföreningar.

  449. De grep mig och satte mig
    i militärfängelse i 3,5 år.

  450. I fängelset finns inga bra dagar.

  451. Man torteras psykologiskt och fysiskt
    varje dag.

  452. Ibland har de en megafon i väggen-

  453. -så att man hör
    när de torterar fångar.

  454. Efter att jag blev frisläppt
    var de på mig överallt.

  455. De grep mig och hotade mig.

  456. De gjorde det för att säga:
    "Du kan inte gömma dig."

  457. En väns bekant tog mig till Europa.

  458. Först kom jag till Spanien, några
    veckor senare åkte jag till England.

  459. I Dover tog polisen oss.

  460. Min asylansökan avslogs, men
    advokaten sa att jag kunde överklaga.

  461. Jag fick avslag och de frågade varför
    jag inte sökt asyl i Frankrike.

  462. De sa att rätten inte litade på
    min bevisning.

  463. Vad betyder det? Jag visade dem
    originaldokument från fängelsetiden.

  464. Advokaten kollade inte upp nåt.

  465. Han hade kunnat ta reda på
    att mina bevis var verkliga.

  466. De sa att de inte trodde på att jag
    hade suttit i fängelse och torterats.

  467. De hade kunnat kolla upp det,
    men det gjorde de inte.

  468. Det är hemskt att leva här utan jobb
    och utan min hustru. Utan ett liv.

  469. Inrikesdepartementet
    har inte kontaktat mig på åratal.

  470. För några år sen blev jag sjuk.

  471. Jag såg att det blödde där bak,
    och jag ville undersökas.

  472. De sa att jag kunde få en tid
    om fem månader.

  473. När jag träffade läkaren sa han:
    "Du har koloncancer."

  474. Då förändrades min värld.

  475. Läkaren gav mig numret till
    en specialist som behandlar det här.

  476. När jag ringde henne sa hon:

  477. "Skickades du inte
    till en andra röntgen?"

  478. "Nej", sa jag.

  479. Jag fick ett brev där det stod:

  480. "Vi har fått veta att du har fått
    avslag på din asylansökan."

  481. "Du är inte berättigad gratis vård."

  482. "Om du vill fortsätta får du betala."

  483. Jag kontaktade parlamentsledamoten
    Neil Gerrard, som ville hjälpa mig.

  484. Han skrev till inrikesdepartement,
    men fick "nej" till svar.

  485. En konsulterande läkare undersökte
    mig och sa att jag behövde vård.

  486. Läkaren sa:
    "Jag skickar en rapport till dig."

  487. Men han åkte på semester en månad.

  488. Två veckor efter att han hade
    kommit tillbaka fick jag rapporten.

  489. Han kunde inget göra, för jag kunde
    få behandlingen i Turkiet också.

  490. Jag tänkte: "Vart kan jag ta vägen?
    Vad kan jag göra?"

  491. Jag försökte ta livet av mig.
    Två gånger. Jag försökte...

  492. Jag togs in på mentalsjukhus
    och stannade i tre månader.

  493. Jag hade svåra smärtor.

  494. Nån gav mig numret till
    Helen Bamber-stiftelsen. De sa:

  495. "Lagen tillåter inte vård
    om du inte behöver akut behandling."

  496. "Din tarm fungerar,
    så det är inte akut."

  497. "Men jag har så ont, och har inte
    varit på toaletten på två dagar."

  498. En läkare skrev
    att jag behövde akut behandlig.

  499. Jag åkte till sjukhuset
    och de röntgade mig.

  500. "Vi kan inte behandla dig,
    det är inte akut."

  501. Två dagar senare hade jag
    fortfarande inte gått på toaletten.

  502. Jag återvände till sjukhuset
    och de såg att tarmen inte fungerade.

  503. De opererade och tog ut tjocktarmen.

  504. Efter operationen märkte jag
    att min penis inte fungerade längre.

  505. Det gjorde mig mycket arg.

  506. Det här är en demokrati,
    men ingen kan ändå hjälpa mig.

  507. Nu skickar sjukhuset räkningar
    på 16 000 pund för operationen.

  508. De sa: "Du måste betala."

  509. Jag har varit utan min familj
    i nästan sex år.

  510. Det är jobbigt att prata i telefon.

  511. Min fru försöker vara stark,
    men hur länge orkar hon fortsätta?

  512. Jag har fem barn. Om de såg mig
    skulle de inte känna igen mig.

  513. När vi pratar i telefon
    hör de en främlings röst.

  514. Ibland kommer de inte till telefonen.

  515. Jag kan inte tänka på framtiden,
    för den bestämmer andra över.

  516. Var är jag? Vem är jag?
    Vad ska jag ta mig till?

  517. Vi kommer inte hit för skojs skull.
    Vi har ett skäl.

  518. Tack för att ni lyssnade.

  519. Utestängning från hälsovårdsystemet-

  520. -påverkar främst
    kvinnliga papperslösa flyktingar.

  521. Vid graviditet
    kan bristen på mödravård-

  522. -leda till lidande och komplikationer
    med allvarliga följder.

  523. Till exempel i fallet
    med en gravid HIV-smittad kvinna.

  524. Utestängning från hälsovården
    innebär att risken att smitta barnet-

  525. -nästan är fem gånger så hög.

  526. En rad olika aktörer, från tjänstemän
    till advokater och aktivister-

  527. -uppmanar papperslösa kvinnor
    att inte bli gravida.

  528. En tjänsteman på Migrationsverket
    uttryckte sig så här:

  529. "Asylsökande bör inte gifta sig.
    Man bör inte bli kär."

  530. "Det blir besvärligt om man skaffar
    barn med en annan asylsökande."

  531. "Ta kontroll över sexualiteten."

  532. I den här kontexten är reproduktion
    inte längre en naturlig handling-

  533. -utan en politisk fråga.

  534. Utbildning är en annan rättighet
    som är svår att dra nytta av-

  535. -när man lever utanför systemet.

  536. Alla europeiska stater
    har ratificerat Barnkonventionen.

  537. Artikel 28 garanterar alla barn
    tillgång till utbildning-

  538. -även de papperslösa.

  539. Men flera komplikationer
    förhindrar att artikeln efterlevs.

  540. Föräldrar kan befara
    att om barnet går i skola-

  541. -kan migrationstjänstemän
    få reda på det och utvisa dem.

  542. Samhället betalat en viss summa för
    varje barn som skrivs in på en skola-

  543. -men skolan måste ha ID-handlingar.

  544. Papperslösa har inga ID-handlingar-

  545. -så skolan kan få betala själv
    eller bötfällas.

  546. Vissa skolor vill inte ha elever-

  547. -som kan påverka medelbetyget
    negativt.

  548. Välkommen, professor Henry Ascher.

  549. Barnläkare som undervisar
    i folkhälsovetenskap i Göteborg-

  550. -grundare av Rosengrenska kliniken-

  551. -och en del av barnläkarföreningens
    arbetsgrupp för flyktingbarn.

  552. Tack. - Herr ordförande, jury-
    medlemmar, mina damer och herrar.

  553. Jag ska prata om
    hur det är att vara papperslös-

  554. -särskilt ur barnens perspektiv
    och ur ett hälsoperspektiv.

  555. Att vara papperslös innebär,
    som vi hörde, att leva gömd.

  556. Jag ska av två anledningar fokusera
    på asylsökande som fått avslag.

  557. För det första utgör de den stora
    majoriteten papperslösa i Sverige.

  558. Det är där jag arbetar.

  559. För det andra utgör asylsökande som
    fått avslag en särskilt utsatt grupp-

  560. -bland de papperslösa.

  561. Många av dem har varit med om
    traumatiska händelser-

  562. -vilket gör dem extra sårbara.

  563. Och utvisningen
    tillbaka till ursprungslandet-

  564. -kan för många vara skillnaden
    mellan liv och död.

  565. Det är komplicerat att leva gömd
    och jag vill tillägga några saker.

  566. Fattigdom är ett stort problem.
    Folk har ofta inga pengar.

  567. Man är beroende av andras vänlighet,
    men kan aldrig ge nåt tillbaka.

  568. Det är väldigt förödmjukande
    att inte kunna återgälda vänligheten.

  569. Det hör samman med en känsla av
    att vara annorlunda och utestängd.

  570. En barnpsykiater som genomförde
    en studie uttryckte det:

  571. "Det är som att leva under ständigt
    undantagstillstånd utan rättigheter."

  572. Barn som lever gömda, då?

  573. Då och då träffar jag barn
    som ser på mig och frågar:

  574. "Varför har inte jag det som andra
    barn?" Det är en svår fråga att få.

  575. Jag ska prata om förhållandena i
    Sverige, eftersom jag arbetar här-

  576. -och för att Sverige har rykte om sig
    att respektera mänskliga rättigheter.

  577. Jag ska prata om asylsökandes
    och papperslösas tillgång till vård.

  578. Enligt svensk lag
    har alla rätt till akut läkarvård.

  579. Asylsökande har rätt till behandling
    som inte kan skjutas upp.

  580. Det är ett konstigt begrepp
    och är inte definierat i lagen.

  581. Det är inte akutvård, men nästan.

  582. Vad det här betyder avgör de läkare
    och sköterskor som patienten träffar.

  583. Det innebär en osäkerhet situation-

  584. -för patienten vet inte hur den
    han eller hon möter tolkar läget.

  585. Papperslösa måste betala
    hela kostnaden för vården.

  586. Det innebär ungefär 200 euro
    för ett läkarbesök-

  587. -och 2 500 euro för en förlossning
    utan komplikationer.

  588. Om man är barn lyder
    de svenska reglerna sen år 2000-

  589. -att man har rätt till samma läkar-
    och tandvård som svenska barn.

  590. Det här ändrades efter kritik
    från FN:s barnrättskommitté.

  591. Men en grupp saknar den rättigheten.

  592. Det handlar om barn
    som inte är f.d. asylsökande-

  593. -eller som lever i familjer
    där föräldrarna har sökt asyl.

  594. De här reglerna
    skapar ett antal problem.

  595. Det blir ofta oklarheter vid kassan.

  596. Man vet inte hur man ska göra
    när det gäller papperslösa.

  597. De passar inte in i systemet.

  598. Det finns ingen adress
    och ingen som betalar.

  599. Det händer ofta att personalen ringer
    Migrationsverket eller polisen.

  600. Då bryter de
    mot sjukvårdens sekretessregler-

  601. -och sätter patienten i en svår sits.

  602. Patienter vägras ibland läkarvård-

  603. -eller får inte vård förrän sjukdomen
    är tillräckligt långt gången.

  604. Ibland får de inte
    all den vård som krävs-

  605. -för att det anses vara för dyrt.

  606. Ibland vägras patienter läkarvård
    om de inte betalar kontant.

  607. Det strider mot svensk lag-

  608. -men många inom sjukvården
    vet inte det.

  609. Och de får skulder
    som kan vara väldigt stora.

  610. Det är vanligt att barn och deras
    föräldrar inte vågar gå till läkare-

  611. -eller till sjukhus, eftersom
    de befarar att de ska åka fast.

  612. Det finns också stor okunskap
    om reglerna.

  613. De vet inte
    att barnen har rätt till läkarvård.

  614. Det fungerar inte alltid i praktiken.

  615. Men när det fungerar-

  616. -är kostnaderna för höga
    för de här fattiga familjerna.

  617. De måste betala för medicin.

  618. Det är dessutom viktigt att påpeka-

  619. -att barn som inte har sökt asyl
    saknar formell rätt till hälsovård.

  620. Föräldrarnas hälsa och välbefinnande
    är det som påverkar barnen mest.

  621. När barnen får se hur deras föräldrar
    vägras och nekas läkarvård-

  622. -har det stor påverkan
    på deras egen hälsa.

  623. Jag vill nämna en särskild grupp-

  624. -nämligen papperslösa flyktingars
    nyfödda barn.

  625. De blir inte folkbokförda,
    vilket innebär att de inte existerar.

  626. Det är en farlig situation.

  627. De är perfekta måltavlor för brott,
    och ingen märker om de försvinner.

  628. Om föräldrarna skickas tillbaka-

  629. -accepterar inget land
    att de tar med ett barn utan papper.

  630. Det är en väldigt svår situation,
    och det handlar om Sverige 2012.

  631. Jag tror inte
    att det bara är så i Sverige-

  632. -utan även i andra europeiska länder.

  633. Men jag vet inte mycket om det.

  634. Jag ser många hälsoproblem bland
    barn, men hinner inte gå igenom alla.

  635. Men det är väldigt vanligt-

  636. -att barn har sömnsvårigheter
    p.g.a. grubblerier.

  637. När de väl somnar
    vaknar de varenda natt...

  638. ...p.g.a. att de återupplever
    det hemska de upplevt.

  639. De vaknar skrikande av skräck.

  640. T.o.m. tonåringar kissar i sängen
    p.g.a. att de är så rädda.

  641. Många plågas dessutom
    av minnesbilder under dagen.

  642. Många mindre barn slutar utvecklas-

  643. -och äldre syskon
    går ofta miste om barndomen.

  644. De blir vuxna tidigare,
    men utvecklas inte som de ska.

  645. Jag ska säga några saker-

  646. -om specifika fall av sjuka
    asylsökande och papperslösa barn.

  647. Barn som vänder sig inåt,
    inte går att nå-

  648. -och ligger i fosterställning
    i månader och år.

  649. De kan inte styra uringången
    eller avföringen.

  650. Ofta måste de sondmatas
    för att få den näring de behöver.

  651. Ett väldigt dramatiskt tillstånd.

  652. Hur är det med hälsovården för
    papperslösa? Vi har en del data.

  653. 70-82 procent av de papperslösa
    säger sig ha svårt att få vård.

  654. Två tredjedelar fruktar att åka fast-

  655. -och många är rädda
    att de ska vägras hälsovård.

  656. En av fyra-

  657. -kan inte betala för hälsovården
    och medicinerna.

  658. Två av tre papperslösa personer-

  659. -lät bli att söka den vård de behövde
    under de senaste tolv månaderna.

  660. Två tredjedelar upplever att den
    fysiska hälsan har försämrats-

  661. -och lika många att
    den mentala hälsan har försämrats.

  662. Ångest och depressioner är tio gånger
    vanligare jämfört med svenskarna.

  663. Om man tittar på dem
    som har allvarliga självmordstankar-

  664. -är nivåerna 20 gånger högre.

  665. Det här är en grupp som befinner sig
    i en hemsk psykologisk situation.

  666. Yrkesverksamma inom läkekonsten
    måste följa en etisk kod.

  667. Den är en stor del av vår identitet.

  668. Koden formuleras
    av World Medical Association-

  669. -som består av läkarorganisationer
    från hela världen.

  670. Den bildades efter andra världskriget
    och nazisternas läkare.

  671. En av de första skrivelserna
    var Genèvedeklarationen-

  672. -som formulerades som en ed.

  673. Patienternas hälsa är främsta målet,
    och alla ska behandlas lika-

  674. -utan hänsyn till ålder,
    funktionsnedsättning, etc.

  675. Man ska respektera mänskligt liv,
    även under hot-

  676. -och inte använda sin kunskap
    i strid mot mänsklighetens lagar.

  677. World Medical Association ligger
    bakom ett flertal konventioner-

  678. -och Lissabondeklarationen
    berör patientens rättigheter.

  679. Patienten har rätt till kvalitativ
    sjukvård utan att diskrimineras...

  680. ...och att behandlas av en läkare-

  681. -som kan göra kliniska och etiska
    bedömningar utan inblandning utifrån.

  682. Patienten ska behandlas i enlighet
    med gängse medicinska principer.

  683. Men deklarationen är intressant
    eftersom det står:

  684. "När lagstiftning eller myndigheter
    nekar patienter dessa rättigheter"-

  685. -"ska läkarna försäkra
    eller återupprätta dem."

  686. Vi ska bryta mot lagar och regler om
    de strider mot den medicinska etiken.

  687. Vi ska inte lyda.

  688. Den medicinska etiken hänger ihop
    med mänskliga rättigheter.

  689. Om man är uppvuxen i Sverige-

  690. -är det överraskande att rätten till
    hälsa är en grundläggande rättighet.

  691. I FN:s människorättskonvention-

  692. -i Konventionen om ekonomiska,
    sociala och kulturella rättigheter-

  693. -i Barnkonventionen och
    i konventioner mot diskriminering.

  694. Även om deklarationerna inte
    är del av lagen i många länder-

  695. -är länderna juridiskt förpliktigade
    av internationella konventioner.

  696. Konventionen om ekonomiska,
    sociala och kulturella rättigheter-

  697. -specificerar i en kommentar
    vad rätten till hälsa innebär.

  698. "Stater ska respektera
    rätten till hälsa"-

  699. -"genom att inte neka asylsökande
    och illegala invandare"-

  700. -"att ta del av hälso-
    och sjukvården."

  701. År 2006-

  702. -besökte Paul Hunt,
    FN:s särskilda rapportör, Sverige.

  703. Han bjöds in av Sveriges regering.

  704. I sin rapport ett år senare
    var han särskilt kritisk-

  705. -till hälsovårdens diskriminering
    av asylsökande och papperslösa.

  706. Han sa att det var diskriminering
    enligt internationell lag.

  707. Han var väldigt kritisk
    och sammanfattade:

  708. "Den särskilda rapportören
    uppmuntrar regeringen att tänka om"-

  709. -"och erbjuda asylsökande
    och papperslösa"-

  710. -"samma vård som svenska invånare"-

  711. -"och uppfylla Sveriges skyldigheter
    gällande mänskliga rättigheter."

  712. Rapporten gällde Sverige,
    men är av principiell betydelse-

  713. -och kan appliceras
    på andra länder också.

  714. Motsättningen mellan etik och rätt-

  715. -kontra exkluderingen
    av en utsatt patientgrupp-

  716. -fick en grupp människor
    inom hälsovårdsystemet-

  717. -att starta frivilligkliniken
    Rosengrenska i Göteborg 1998.

  718. Jag var en av dem, och sen några år
    samarbetar vi med Röda korset.

  719. Vi är ett nätverk av sjuksköterskor,
    läkare, samtalsterapeuter-

  720. -tandläkare, barnmorskor,
    fysioterapeuter, översättare, etc.

  721. Det finns kliniker i Stockholm och
    Malmö och i andra mindre städer.

  722. Vi har dessutom exporterat idén till
    Oslo, Köpenhamn och Helsingfors.

  723. I nuläget-

  724. -är ungefär 2 100 personer
    med på vår e-postlista-

  725. -och några hundra är aktiva.

  726. Vi har öppet en kväll i veckan-

  727. -och till varje klinik kommer det
    70 patienter och 35 volontärer.

  728. Så många är involverade. Vi har ca
    500 patienter och 3 000 besök per år.

  729. Alla är oavlönade volontärer, förutom
    en heltidsanställd sjuksköterska.

  730. Ett av arbetets mål-

  731. -är att sprida kunskap
    om de papperslösas situation-

  732. -och försöka få till en förändring
    så att de får samma rättigheter.

  733. Vi tog ett initiativ, som ihop
    med professor Hunts rapport-

  734. -har spridits och anammats
    av hela det civila samhället.

  735. Det här initiativet har undertecknats
    av ärkebiskopen-

  736. -av religiösa, humanitära
    och fackliga organisationer-

  737. -och av alla hälsovårdssektorns
    organisationer.

  738. Vi lyckades övertyga regeringen
    att tillsätta en utredning.

  739. Den blev klar för ett år sen-

  740. -och ställde samma krav
    som professor Paul Hunt ställde.

  741. Alla partier
    utom konservativa Moderaterna-

  742. -och det högerpopulistiska partiet
    stöder förslaget.

  743. Men migrationsministern
    har blockerat förslaget.

  744. I nuläget händer inget, men det
    debatteras och diskuteras i Sverige.

  745. Vi hoppas på en förändring.

  746. Jag ska avsluta presentationen
    med ett krav på oss alla-

  747. -från en papperslös flykting
    från förr.

  748. Hon levde i alla fall gömd. Det här
    är Anne Frank och hon sa så här:

  749. "Ingen bör vänta med att börja göra
    världen till en bättre plats." Tack.

  750. Tack så hemskt mycket.
    - Varsågod, Henning.

  751. Jag har en fråga om frivilligkliniken
    som ni pratade om.

  752. Jag har varit där
    och är mycket imponerad.

  753. I den Kafka-liknande värld vi lever i
    var den ett ljus i mörkret.

  754. Men jag har en svår fråga.

  755. Ni nämnde den ed ni svär-

  756. -om att alltid
    sätta patienten främst.

  757. Ni och era kollegor gör det,
    men hur ser det ut i övrigt?

  758. Finns det många läkare och sköterskor
    som vägrar behandla papperslösa-

  759. -eftersom det bryter mot lagen?

  760. Hur ser situationen ut i Sverige
    och i resten av Europa?

  761. I Sverige är det inte olagligt
    att hjälpa papperslösa-

  762. -bara att gömma dem.

  763. Vi har fått mycket stöd
    för vårt arbete under årens lopp-

  764. -och vi har flyttat fram positionerna
    i den offentliga debatten.

  765. För några år sen tog Sahlgrenska
    sjukhuset i Göteborg fram en policy-

  766. -och den politiskt tillsatta
    styrelsen tog ett enhälligt beslut-

  767. -om att vara generösare när det
    gäller papperslösa flyktingars vård.

  768. Det har spridits över landet-

  769. -och de flesta sjukhusen
    har en generösare policy-

  770. -än de måste ha om de bara
    begränsar sig till att följa lagarna.

  771. Klimatet i Sverige, inte minst inom
    hälso- och sjukvården, är bra.

  772. Vet ni nåt om resten av Europa?
    Är Sverige ett undantag?

  773. Om man tittar på Norge och Danmark-

  774. -som på senare år
    har öppnat sina kliniker-

  775. -så var de populistiska partierna
    inledningsvis kritiska och hotfulla-

  776. -och uppmanade polisen att bevaka.

  777. Men de har backat,
    och opinionen har vänt.

  778. När klinikerna öppnar
    och man ser riktiga människor-

  779. -och lyssnar till deras berättelser-

  780. -tror jag att opinionen
    successivt förändras.

  781. Det tråkiga är
    att för många politiker-

  782. -bara koncentrerar sig
    på rasistiska åsikter-

  783. -utan att uppmärksamma
    alla dem som tycker tvärtom.

  784. -Tack.
    -Nawal El Saadawi.

  785. Sadik, först...
    Hon bad om ordet före er.

  786. Det är er tur efter henne.
    Eller... Okej, då börjar ni.

  787. -Är kliniken officiell?
    -Inofficiell.

  788. Vad har myndigheterna för attityd
    till såna institutioner?

  789. -Och hur finansieras ni?
    -Institutionen?

  790. Er frivilligklinik.

  791. Ingen skulle offentligt applådera
    det vi gör-

  792. -men det finns en attityd
    som går ut på:

  793. "Vi vet vad ni håller på med. Bra!
    Lämna oss utanför."

  794. Om vi inte gjorde det vi gör
    skulle folk dö på gatorna-

  795. -och det vill en ansvarig minister
    inte vara med om.

  796. Jag är övertygad om
    att polisen vet var vi håller till-

  797. -även om vi är diskreta med var
    kliniken ligger och dess öppettider.

  798. Självklart vet de,
    men de lägger sig inte i.

  799. Får ni hjälp eller stöd? För ni
    fyller ett väldigt viktigt tomrum.

  800. Vi får inget ekonomiskt stöd,
    så vi samlar in pengar.

  801. -Från frivilliga.
    -Frivilligas bidrag.

  802. Min fråga
    är inte direkt riktad till dig.

  803. Jag vill tala till tribunalen
    och till folket.

  804. Det här är den sjätte tribunalen.

  805. Den första gällde George W. Bush
    och Irak.

  806. Israel och Palestina har berörts,
    liksom andra problem världen över.

  807. Vi väntade på att nån skulle
    straffas, men ingen straffades.

  808. Kommer vi verkligen att straffa
    de europeiska regeringarna?

  809. För det andra, var är försvaret?

  810. Vanligtvis brukar de man kritiserar
    vid en tribunal vara närvarande-

  811. -och ställas mot väggen.

  812. Bjöd ni in dem?
    Sa de "nej, vi vill inte komma"?

  813. För det tredje - integration. Jag
    är ingen expert på migrationsrätt-

  814. -så mycket av det som händer
    är inte självklart för mig.

  815. Jag är läkare
    och kan relatera till hälsofrågan.

  816. När det gäller integration, är
    problemet med att folk migrerar-

  817. -från Afrika, exempelvis Egypten,
    att vi är fattiga.

  818. Vad gjorde oss fattiga?
    Europeisk och amerikansk kolonialism.

  819. Så vi kommer hit
    för att ta tillbaka våra pengar.

  820. Det är väldigt viktigt.

  821. Vi tar det vi har rätt till, vi vill
    inte tigga eller ta jobben ifrån er.

  822. Vi måste ändra på hela dialogen.
    Det är folkets rätt att migrera.

  823. När vi kommer ut
    från den här tribunalen-

  824. -måste vi förändra det globala
    systemet som skapar orättvisor.

  825. För vi kan inte åtgärda
    det lilla migrationsproblemet-

  826. -utan att åtgärda den globala
    orättvisan och maktsystemet.

  827. Kapitalism, nationalism,
    identitetspolitiken-

  828. -rasism och religioner.

  829. Jag hoppas att vi kan diskutera det
    eller i alla fall nämna det. Tack.

  830. Det ni tar upp
    är definitivt relevant.

  831. Som svar på er fråga om varför
    de anklagade inte är närvarande-

  832. -är poängen med tribunalen
    att vi tar upp anklagelserna.

  833. Vi har gäster med ett globalt
    komparativt perspektiv.

  834. Vi definierar ämnena
    genom frågor och uttalanden-

  835. -som kan riktas till dem
    som har tagit besluten.

  836. I början av hösten ska vi anordna
    ett öppet diskussionsforum-

  837. -och de som symboliserar
    de anklagade måste vara närvarande.

  838. Politiker måste medverka
    för att det ska bli meningsfullt.

  839. Då kommer åhörarna få möjlighet
    att ställa frågor och uttala sig.

  840. Det ska vara ett öppet samtal. Svaret
    kanske inte är tillfredsställande-

  841. -men det är tanken bakom tribunalen.

  842. Nuruddin, varsågod.

  843. -Jag tror att de anklagade är här.
    -Vi är de anklagade...

  844. Alla här inne och alla här utanför
    som inte har gjort nåt-

  845. -tillhör de anklagade.

  846. De anklagade är de som inget gjort.

  847. "När de hämtade judarna
    sa jag inget, för jag är inte jude."

  848. "När de hämtade katolikerna sa jag
    inget, för jag är inte katolik..."

  849. När de kom...

  850. När den fattiga och papperslösa
    patienten kom så hjälpte du till.

  851. Många gjorde det inte.
    Den läkare som inte hjälper till...

  852. ...tillhör de anklagade.

  853. Somalier, afrikaner, européer... Alla
    som inget gjort tillhör de anklagade.

  854. Vi vill inte peka ut
    en eller två personer och säga...

  855. Om man gör det-

  856. -riskerar man att framstå
    som en löjlig människa.

  857. För vi har misslyckats med
    att ta vårt ansvar som människor.

  858. Det ansvar vi har tagit på oss
    genom att vara människor.

  859. Att vara människa är
    att kämpa för alla andra människor.

  860. Vi har redan...

  861. Det här kan ses som förstadiet
    till den avslutande diskussionen-

  862. -där juryn kan diskutera det här.
    Det är omöjligt att blockera...

  863. Det är meningen att jag som
    ordförande ska vara objektiv, men...

  864. Det ni tog upp är häpnadsväckande,
    i mitt tycke.

  865. Det faktum
    att jag inte hade upptäckt det-

  866. -även om jag försöker följa med
    så gott jag kan-

  867. -och att det inte är allmänt känt
    är ett problem.

  868. Nu fortsätter vi.
    Har nån nån ytterligare fråga?

  869. Eller kan vi fortsätta?

  870. Varsågod. - Tack så mycket, Henry.

  871. Vi går genast vidare
    till nästa vittnesmål. Vittnet Olga.

  872. En 30-årig kvinna från Azerbajdzjan
    som lever i Nederländerna.

  873. Min dotter Elisabet är fyra-

  874. -och min son Alexander är nästan två.
    Vi har varit hemlösa hela hans liv.

  875. Vi har tre tillfälliga adresser
    där vi är två nätter i taget.

  876. Ingen orkar med vårt oväsen längre.

  877. För det mesta bor vi i en lägenhet
    i östra Amsterdam.

  878. En hemsk urinluktande svinstia.

  879. Den tillhör en godhjärtad schizofren
    som tar in hemlösa och missbrukare.

  880. Han tar inte in nån annan
    när vi är där.

  881. Jag försökte städa lägenheten, men
    den var jämt vidrig när vi återvände.

  882. Dagtid bor vi hos en turkisk familj
    som arbetar då.

  883. Vi kan använda deras badkar
    och barnen får leka på rena golv.

  884. Jag lägger all min tid och energi
    på att leta efter ett hem och mat.

  885. När marknaden stänger
    kan man hitta mat.

  886. Man måste bara vara på rätt plats
    vid rätt tillfälle.

  887. Jag trodde inte
    att det skulle bli så här.

  888. Jag har en universitetsexamen
    och talar fem språk.

  889. Jag skulle kunna ge det här landet
    mycket om det tog emot mitt bidrag.

  890. Jag föddes i Azerbajdzjan. Min far
    var ingenjör och min mor var läkare.

  891. Jag lärde mig engelska utomlands.

  892. Jag var 13 år när vi flyttade hem-

  893. -och kunde inte längre anpassa mig
    till en flickas underordnade roll.

  894. Jag studerade och fick inbjudningar
    till Kalifornien och Texas.

  895. Jag skaffade ett visum och åkte.
    Det var mitt livs lyckligaste period.

  896. Jag blev accepterad som en jämlike.
    Jag tog examen i antropologi-

  897. -och erbjöds en plats
    på en mastersutbildning i London.

  898. Jag lyckades skaffa visum i tid.
    Jag tog examen efter ett år i London.

  899. Mitt studentvisum gällde i två år
    och jag ville inte hem.

  900. Jag åkte till Amsterdam med vänner
    för att fira min examen.

  901. Jag älskade toleransen i Holland.

  902. Jag träffade en holländsk man.
    Det var kärlek vid första ögonkastet.

  903. Jag trodde
    att jag skulle få uppehållstillstånd.

  904. Jag sökte arbete och fick erbjudanden
    om jobb med 3 000 euro/månad i lön.

  905. Jag sa att jag skulle ge besked
    när mina papper var klara.

  906. Jag hälsade på mina föräldrar i Baku.

  907. När de hörde att jag träffade
    en icke-muslim blev de ursinniga.

  908. Far hade redan lovat bort mig.

  909. De slog mig
    och höll mig fången i flera dagar.

  910. Sen flydde jag till Holland. Efter
    ett år gick uppehållstillståndet ut.

  911. Jag uppehöll mig illegalt i landet
    och ingen ville anställa mig.

  912. Jag blev gravid och desperat.

  913. Och därför begick jag
    mitt livs största misstag.

  914. Jag sökte asyl i Holland.

  915. Min man hade ingen fast adress,
    så jag tvingade bo på förläggning.

  916. Jag bodde på olika platser, då de
    flesta ligger långt från Amsterdam.

  917. Min dotter föddes när jag bodde där.

  918. Jag fick åka tåget till min partner.

  919. Som hans fru hade jag fått uppehålls-
    tillstånd i hela Schengenområdet-

  920. -men min samarbetsovilliga partner
    vägrade.

  921. Jag försökte förstå hans skäl
    ända till slutet.

  922. Svårigheterna i vardagslivet
    började påverka relationen.

  923. Men jag blev gravid en andra gång.

  924. Man får stanna om man registrerar
    partnerskap med en EU-medborgare.

  925. Men min man var tvungen att tjäna
    minst 1 200 euro.

  926. Hans inkomst räckte inte
    och jag fick inga papper.

  927. Jag blev deprimerad. Han lämnade mig
    tre månader före förlossningen.

  928. Min asylansökan avslogs-

  929. -och i två år har vi varit hemlösa
    och levt under jorden.

  930. Jag har försökt hitta en lägenhet,
    men vi har tvingats flytta-

  931. -varje gång hyresvärden föreslagit
    att jag ska betala med sex.

  932. Jag gör allt jag kan för att barnen
    inte ska förstå hur illa det är.

  933. Jag håller mina löften
    och gör roliga saker med dem.

  934. Vi gör gratulationskort och går på
    gratis teater. Vi pratar holländska.

  935. Min dotter går i skolan, men jag
    hoppas att hon inte säger nåt om oss.

  936. Rektorn tog emot henne, trots
    att vi inte har nån permanent adress.

  937. I Holland ger inte skolorna
    elevuppgifter till polisen.

  938. Om polisen tog mig skulle jag
    bli utvisad till Azerbajdzjan-

  939. -men barnen skulle stanna här
    och tas om hand av socialtjänsten.

  940. Det är därför jag håller mig undan
    myndigheterna.

  941. Barnens far är inte närvarande.

  942. Han kunde ha ordnat barnbidrag,
    men jag kan inte göra det utan honom.

  943. Barnen har holländska pass,
    men inga medborgerliga rättigheter.

  944. Stressen har påverkat min hälsa
    och jag äter dåligt.

  945. Under min andra graviditet
    var min vikt nere på 42 kg-

  946. -och kroppen kollapsade.

  947. Jag måste orka, för barnens skull.

  948. Ibland är det som i Nazityskland.

  949. Jag måste vara på min vakt så inte
    fel personer får veta min status.

  950. Jag vill leva ett normalt liv,
    men tvingas in på en brottslig bana-

  951. -för att klara av vardagslivet.

  952. Jag har putsat hajtänder
    åt en brasiliansk juvelerare-

  953. -och blandat illegal marijuana.

  954. Nu städar jag hos en japansk familj
    för 60 euro i veckan.

  955. Jag har tolkat åt Amnesty.

  956. Jag talar ryska, azeri, bulgariska,
    engelska, holländska och turkiska.

  957. Jag hoppades kunna
    knyta jobbkontakter.

  958. De sa: "Utan dig hade vi tvingats
    betala en tolk nästan 100 i timmen."

  959. Jag blev sårad
    och återvände aldrig igen.

  960. Jag har varit på alla organisationer-

  961. -och skulle nog få mer hjälp
    som prostituerad.

  962. Sexarbetarorganisationen hjälpte mig
    inte, då jag inte har sålt min kropp.

  963. Många undrar varför jag inte
    har gjort det, men jag kan inte.

  964. Jag gick med husockupanterna-

  965. -för det verkar vara enda sättet
    att hitta ett hem.

  966. Jag går till husockupationer så att
    det en dag blir vår tur att få plats.

  967. Jag hade varit medlem länge
    när ledaren ifrågasatte mina motiv.

  968. Han trodde inte att en tvåbarnsmor
    i dräkt kunde vara hemlös.

  969. Han trodde mig inte förrän jag
    visade honom domstolsdokumenten.

  970. Och med det avslutar vi...

  971. -Ursäkta, vi är inte färdiga.
    -Okej.

  972. Ett klimat av misstänksamhet
    och rädsla-

  973. -märks i varenda del av livet
    för papperslösa familjer.

  974. Den allmänna tendensen är-

  975. -att gå mot en strängare attityd
    gentemot papperslösas rättigheter.

  976. Exempelvis begränsar flera europeiska
    länder tillgången till vårdsystemet-

  977. -antingen via tjänster
    eller via betalningssystemet.

  978. Den tidigare franska inrikesministern
    Sarkozy-

  979. -skickade polisen till skolor
    för att leta efter papperslösa.

  980. När barnen kom ut grep polisen
    föräldrar som var papperslösa.

  981. Hollands regering meddelade att
    den skulle ta till oortodoxa metoder-

  982. -för att säkerställa utvisningen av
    asylsökande som fått avslag.

  983. 2009 sjösatte staden Coccaglio
    i norra Italien projektet "Vit jul"-

  984. -med mål att få bort
    irreguljära invandrare innan jul.

  985. Flera länder inför lagar-

  986. -mot att gömma eller hjälpa
    papperslösa flyktingar-

  987. -med straff som sträcker sig
    mellan böter och fängelse.

  988. Vi anklagar Europa för att inte
    leva upp till avlagda löften-

  989. -artiklar och avtal
    gällande invånarnas rättigheter-

  990. -så länge de inte gäller
    de fem-åtta miljoner papperslösa.

  991. Att ta sig in i ett land irreguljärt
    eller sakna erforderliga papper-

  992. -bör inte exkludera nån från
    att få grundläggande behov uppfyllda.

  993. -Tack.
    -Och därmed avslutar vi för idag.

  994. Tack så mycket.

  995. Översättning: Dan Olsson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Papperslösa flyktingar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Papperslösa flyktingar är de personer i Europa som i högst utsträckning saknar röst. Det menar Henrik Dahl i sin roll som åklagare när Europa ställs till svars för sin flyktingpolitik. Vi får via skådespelare möta tre papperslösa flyktingar och höra deras historier. Lyssnar gör två experter på asyl och medborgarrätt, som också kommenterar det de får höra. Lyssnar gör också en jury bestående av sju förkämpar för mänskliga rättigheter som tar del av resonemangen för att sedan ge det anklagade Europa sin dom. Arrangörer: Shahrazad - stories for life, Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga rättighetsdagarna. Inspelat i maj 2012.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Europa, Flyktingar, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Illegal invandring, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

Inledning

Ordförande Arne Ruth talar om förutsättningarna för Tribunal 12, där Europa och dess flyktingpolitik ställs till svars. Han presenterar också juryn, som bland annat består av Henning Mankell, Parvin Ardalan, Nawal el Saadawi och Saskia Sassen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

Gränskontrollen

Det är svårt att försöka komma in i Europa om man inte tillhör de redan utvalda länderna. Man ska söka visum från sitt hemland, men hur gör man det om man är på flykt? Då återstår att ta sig in i Europa olagligt. Verkliga historier återges av skådespelare. Experter på medborgarrätt kommenterar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

Asylprocessen

Av alla som söker asyl i Europa är det bara en bråkdel som lyckas. Tribunal 12 anklagar Europa för att ha en för snäv syn på vem som ska få skydd, och vem som inte ska få det. Tre skådespelare spelar rollerna av flyktingar som berättar sina historier. Experter på asyl och medborgarrätt kommenterar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

Papperslösa flyktingar

Papperslösa flyktingar är de personer i Europa som i högst utsträckning saknar röst. Vi får via skådespelare möta tre papperslösa flyktingar och höra deras historier. Lyssnar gör två experter på asyl och medborgarrätt samt en jury bestående av förkämpar för mänskliga rättigheter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

Förvar och deportation

Att utan förvarning hämtas, förhöras och på obestämd tid hållas kvar i en fängelselik miljö - det är verklighet för många av Europas flyktingar och migranter. Den iscensatta rättegången bygger på bl.a. berättelser från flyktingar och migranter. Experter på människorättsfrågor kommenterar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tribunal 12 - Vi anklagar Europa

Juryns diskussion och utlåtande

Tribunal 12 är en iscensatt rättegång som ställer Europa till svars för brott mot internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter och flyktingfrågor. Juryn utgörs av BS Chimni, Henning Mankell, Arne Ruth, Nawal el Saadawi, Saskia Sassen, Nuruddin Farah, Sadik J al-Azm och Parvin Ardalan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår tids fundamentalism

UR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Vad innebär begreppet fundamentalism, och hur har det förändrats efter 11 september? Ett samtal med Heléne Lööw, biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Rätten till egendom

Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom säger artikel 17. Men det händer i alla fall - även här i Sverige.

Fråga oss