Titta

Kina om Kina

Kina om Kina

Om Kina om Kina

Världens tyngdpunkt håller på att förskjutas från väst till öst. Kina är numera den näst största ekonomin i världen med en stor betydelse för oss alla. I denna serie om vardagsliv och politik är det kineser som har ordet i dagens Kina. Teman som tas upp är: den nya generationens kineser, miljöförstöring, litteratur och kvinnors liv. Det historiska perspektivet finns med liksom skillnader mellan stad och landsbygd samt mellan fattiga och rika. I det sista programmet reser vi utanför Kina och får veta hur omvärlden ser på stormakten.

Till första programmet

Kina om Kina : Makten och folketMaterialDela
  1. Det är mars 2012. Kinas parlament,
    den nationella folkkongressen-

  2. -samlas
    till sitt årliga möte i Peking.

  3. Folkkongressen
    består av runt 3 000 ledamöter-

  4. -som representerar
    landets 55 minoritetsfolk-

  5. -och den han-kinesiska
    majoritetsbefolkningen.

  6. Formellt är folkkongressen
    folkets högsta beslutande organ-

  7. -och lagstiftande församling.

  8. Deras viktigaste beslut
    under det här mötet-

  9. -gäller vem som ska bli Kinas
    nye president från och med 2013.

  10. Två tredjedelar av ledamöterna
    tillhör kommunistpartiet.

  11. Det är världens största parti, och
    har haft makten i mer än sextio år.

  12. Det är längre
    än något annat kommunistparti.

  13. Jag har intervjuat en del före detta
    kommunistledare i Östeuropa.

  14. De lyckades inte utveckla ideologin
    i takt med omvärldsförändringarna.

  15. Xie Chuntao undervisar på
    kommunistpartiets högskola i Peking-

  16. -där partiets elit utbildas.

  17. Han är huvudredaktör för en ny bok
    om det kinesiska kommunistpartiet-

  18. -och han tvekar inte om skälen till
    att partiet ännu sitter vid makten.

  19. Kinas kommunistparti lyckas
    för att det tar till sig nya saker.

  20. Man har lärt sig
    mycket användbart av länderna i väst.

  21. Det kinesiska kommunistpartiets lära-

  22. -är olik många andra
    kommunistpartiers.

  23. Detta är en av orsakerna
    till partiets framgångar.

  24. Ledamöterna i Kinas parlament väljs
    inte i allmänna och direkta val.

  25. De flesta utses av regionala
    och kommunala folkkongresser-

  26. -sedan de godkänts
    av kommunistpartiet.

  27. Xinjiang i nordvästra Kina är en
    av landets fem autonoma regioner.

  28. Det är en av Kinas konflikthärdar,
    med motsättningar-

  29. -mellan majoritetsfolket,
    han-kineserna, och uigurfolket.

  30. Av Xinjiangs 22 miljoner invånare
    tillhör hälften minoritetsfolket.

  31. En av ledamöterna som representerar
    Xinjiang i folkkongressen-

  32. -är uiguren Dilina'er.

  33. Jag vet inte varför
    jag hade blivit föreslagen.

  34. De börjar med att föreslå
    någon som de tycker är lämplig-

  35. -och sen
    ska man ändå väljas på mötet.

  36. Då undersöker de
    om man är lämplig eller inte.

  37. Dilina'er är en av Kinas främsta
    dansare och tillhör kultureliten.

  38. 2003 utsågs hon till ledamot
    av Kinas nationella folkkongress.

  39. De bedömer ens yrkesmeriter
    och personlighet-

  40. -och utvärderar ens kompetens.
    Man måste kunna tala på stora möten-

  41. -så att man kan ta med sig
    alla frågor härifrån-

  42. -och redogöra för dem ordenligt
    på mötena.

  43. JIANKANG-GATAN

  44. Jag representerar
    kulturarbetare i hela landet.

  45. Jag representerar också de
    tretton minoritetsfolken i Xinjiang.

  46. Dessutom är jag representant
    för min egen folkgrupp.

  47. Xinjiang har drygt 60 represen-
    tanter från olika fält, t ex vården…

  48. …kulturen,
    samt representanter för bönder.

  49. Det ställs mycket höga krav på oss.

  50. Som folkets representant
    ska man inte bara delta-

  51. -i den lagstiftande församlingen,
    som är så viktig för landet-

  52. -utan man måste också åka ut ofta
    till gräsrötterna och inspektera.

  53. Förut,
    när vi uppträdde på landsbygden-

  54. -fanns det många utfattiga bönder.

  55. Nuförtiden har även många
    av de fattigaste bönderna får-

  56. -och har möjlighet att bruka jorden.

  57. Många har djur, till exempel får, kor
    och höns, som de också kan sälja.

  58. Levnadsstandarden
    har verkligen förbättrats.

  59. Trots ökat välstånd
    råder stora motsättningar-

  60. -mellan självständighetssträvande
    uigurer och inflyttade han-kineser.

  61. I juli 2009 inträffade våldsamma
    upplopp i huvudstaden Ürümqi-

  62. -och nästan 200 människor,
    de flesta han-kineser, dödades.

  63. Nio uigurer avrättades. Många dömdes
    till fängelse eller flydde utomlands.

  64. Men Dilina'er förkastar de uiguriska
    kraven på självständighet.

  65. Det handlar om en liten grupp
    som vill ställa till med bråk.

  66. Jag tror att de kanske...

  67. För att uttrycka det enkelt, så
    vill de nog inget annat än att bråka.

  68. Jag anser att vi är en stor familj.
    Den kinesiska nationen-

  69. -är en helhet - en enhetlig,
    fulländad, stor familj.

  70. Enligt min mening
    kan ingen splittra oss.

  71. Dilina'er är inte medlem
    i kommunistpartiet-

  72. -men anhängare till regeringens
    politik, inte minst den ekonomiska-

  73. -som är inspirerad
    av västvärldens ekonomier.

  74. Partiet kallar politiken för
    "socialism med kinesiska förtecken"-

  75. -och försöker få socialism
    att gå ihop med marknadsekonomi.

  76. Jag tror att de två sakerna
    är förenliga. Vår strategi-

  77. -är att främja
    en socialistisk marknadsekonomi.

  78. Allt handlar om att finna en balans
    mellan social rättvisa-

  79. -och marknadsekonomi,
    för bästa möjliga resultat.

  80. Det är i den riktningen
    som vi rör oss.

  81. Den här balanspunkten mellan
    social rättvisa och marknadsekonomi-

  82. -har blivit allt svårare att hitta.
    Det märks bland annat-

  83. -i det växande antalet protester
    och demonstrationer runtom i Kina.

  84. Under 2011 var det så många som
    180 000, eller 500 om dagen.

  85. Vi har nått en viss punkt
    i utvecklingen.

  86. Men denna snabba utveckling-

  87. -leder till fler motsättningar
    i samhället-

  88. -vilket även kommer att innebära
    alltfler konflikter.

  89. Professor Wang Hui är företrädare
    för en grupp marxister-

  90. -en av två politiska strömningar
    i Kina utanför kommunistpartiet.

  91. De kallas "den nya vänstern".

  92. "Kritiska intellektuella"
    säger Wang Hui själv.

  93. På grund av denna utveckling-

  94. -har motsättningarna och
    konflikterna ibland intensifierats.

  95. Dessa två företeelser
    kommer att hänga samman-

  96. -under det kommande årtiondet i Kina,
    enligt min mening.

  97. De vanligaste protesterna gäller
    kommunernas konfiskering av jord.

  98. Bönderna äger inte jorden - det gör
    staten - men rätten att bruka den.

  99. De får dåligt betalt av kommunen-

  100. -som sen säljer marken dyrt
    till olika företag.

  101. Den här byn nordväst om Shanghai
    ska rivas-

  102. -för att ge plats
    åt en statlig industri.

  103. Vi har levt här i många decennier,
    i flera generationer.

  104. Det växer meloner och frukt
    längs hela vägen.

  105. De växer som ogräs.

  106. De växer verkligen tätt.

  107. Efter reformerna
    har det blivit bättre.

  108. Förut var allt kollektivt.
    Vi arbetade och åt tillsammans.

  109. När vi delade upp jorden
    blev det bättre.

  110. Vi började odla vete och majs
    och planterade fruktträd.

  111. Nu sker en förändring, och vi
    ska alla flyttas till annan ort.

  112. Vi ska flyttas
    till ett nybyggt område.

  113. Regeringen ger oss ersättning
    för övergångsperioden-

  114. -men vi måste själva hitta någonstans
    att bo under övergångsperioden.

  115. Det är en förändring.
    Men kanske blir det bättre efteråt.

  116. Regeringen ger oss en lokal
    på tio kvadratmeter-

  117. -så vi kan bedriva affärsverksamhet
    eller hyra ut lokalen.

  118. Men alla är inte glada över för-
    ändringen - många vill inte flytta.

  119. Vi kommer att bo i höghus, och det
    är inte lätt för oss gamla människor.

  120. Det här området ligger en bit
    från den gamla delen av byn.

  121. Här har unga, gifta par
    nyligen byggt sina hus.

  122. Nu måste de flytta härifrån
    och hitta någon annanstans att bo.

  123. Att hyra ett hus tillfälligt
    är dyrt nu.

  124. Och de betalar bara 150 yuan
    per person för övergångsperioden.

  125. Om vi ska hyra ett hus
    måste vi betala 200 yuan per person-

  126. -så då måste vi ta 50 yuan
    av våra egna pengar.

  127. Allvarligt talat
    är vårt liv ett helvete!

  128. Titta, en bonde
    har byggt det här huset.

  129. Det är inte lätt för en bonde
    att bygga sitt eget hus.

  130. Och se er omkring nu!

  131. Allt är kaos,
    och barnen kan inte ens gå i skola.

  132. Det är synd om bönderna.

  133. Den allmänna nationella politiken
    är riktigt bra-

  134. -men när den ska genomföras på
    lokal nivå blir den något helt annat.

  135. De tar kål på bönderna! De stängde av
    el och vatten när vi inte var hemma.

  136. Hur ska vi nu leva här? De kunde
    lika gärna skära halsen av oss.

  137. Jag mår inte så bra av att flytta.
    Vi är inte vana vid att gå i trappor.

  138. Men vi måste flytta
    - det är inget att göra åt.

  139. Förändring är utveckling.
    Vi har blivit befriade...

  140. Vi ska inte längre bruka jorden.
    Det blir ett nytt liv för oss.

  141. Nu när de har tagit marken
    får vi hitta något annat att göra.

  142. Det vi oroar oss för-

  143. -är hur vi ska klara utgifterna för
    den nya lägenheten som pensionärer.

  144. Alla dessa utgifter efter flytten
    är något som oroar många människor.

  145. Det gamla huset
    kostade inget att bo i-

  146. -men när man flyttar
    blir det alla möjliga utgifter.

  147. -Pengarna räcker inte.
    -De gamla oroar sig, inte de unga.

  148. De kan jobba ihop pengar, men vi
    som är äldre har inte den orken.

  149. Det är sådan här utveckling som
    många av protesterna riktar sig mot.

  150. Men hur ser myndigheter,
    regering och partiet på dem?

  151. När invånarna här kallade till
    protestmöte kom 200 poliser-

  152. -och satte stopp för det.

  153. De flesta massincidenter har att göra
    med expropriering av mark-

  154. -på landsbygden. Det är något som
    sker i samband med urbaniseringen.

  155. Dessa massincidenter
    utgör inte en verklig opposition-

  156. -mot det rådande systemet i Kina.

  157. Men om incidenterna inte hanteras
    rätt kan de orsaka stora problem.

  158. Regeringen måste ta hänsyn till
    de inblandades rättmätiga intressen-

  159. -när de hanterar massincidenter.

  160. De många protesterna är ett tecken
    på att någonting förändras i Kina.

  161. Ett annat är att fler oberoende
    kandidater ställer upp i lokalvalen-

  162. -till de kommunala folkkongresserna.

  163. En oberoende kandidat har inget parti
    bakom sig, bara sina väljare.

  164. En av de första var
    pensionerade professorn Wu Qing.

  165. Hon har deltagit i lokalpolitiken
    i Peking sen mitten av 1980-talet.

  166. Vissa säger att jag är emot partiet,
    emot socialismen och så vidare.

  167. Men jag överlevde kulturrevolutionen.

  168. Jag är inte rädd
    för någonting längre.

  169. En gång i veckan tar hon emot sina
    väljare på universitetsområdet.

  170. Kom in!

  171. Det viktigaste för folkets
    representanter är kontrollfunktionen.

  172. Man måste vara väl insatt
    i konstitutionen och lagarna.

  173. Man måste använda
    samma måttstock för alla.

  174. Och den normgivande måttstocken
    bör vara konstitutionen.

  175. Då är det rättvist.

  176. Men jag skulle säga
    att när det gäller konstitutionen-

  177. -så har Kina gjort framsteg,
    särskilt sedan år 2004.

  178. Två mycket viktiga principer-

  179. -har införts i konstitutionen.

  180. Den ena är mänskliga rättigheter,
    och den andra är privat egendom.

  181. Medborgarnas rätt till privat egendom
    är okränkbar.

  182. Dessa två punkter är mycket viktiga.

  183. Enligt konstitutionen
    har den nationella folkkongressen-

  184. -den högsta makten.
    Vidare står det i konstitutionen-

  185. -att ingen organisation eller individ
    står över konstitutionen eller lagen.

  186. Och ändå står det kinesiska
    kommunistpartiet alltid...

  187. ...över lagen.

  188. Det står till och med
    i partiets stadgar-

  189. -att partiet
    ska följa konstitutionen.

  190. Men det här är Kina.

  191. Inte ens i partiet
    har man tillräcklig kontroll.

  192. Gränslös makt
    leder till gränslös korruption.

  193. Det här är ett mycket stort problem.

  194. Men jag känner tillförsikt
    inför Kinas framtid.

  195. Varför? För att allt fler människor
    är medvetna om sina rättigheter-

  196. -och de kämpar.
    De försvarar sina rättigheter.

  197. Därför är jag ganska optimistisk.

  198. Hej då!

  199. Korruption är ett av de stora proble-
    men, för att inte säga hoten, i Kina.

  200. Den har följt de senaste 30 årens
    rekordartade ekonomiska utveckling-

  201. -och finns på alla nivåer
    inom ekonomin och politiken.

  202. Fördelarna med den
    ekonomiska politiken överväger ändå-

  203. -anser Kinas liberaler.

  204. Visst känner vi till nackdelarna med
    marknadsekonomi, men vi fokuserar-

  205. -på de positiva effekterna för Kina.

  206. I Kina har marknadsekonomin
    en positiv, liberaliserande effekt.

  207. Xu Youyu är en känd representant
    för dagens kinesiska liberaler-

  208. -som utgör en andra strömning
    i kinesisk politik.

  209. Bedömare i väst ser dem
    som ett slags socialdemokrater.

  210. För Kinas liberaler är kapitalism en
    förutsättning för landets utveckling-

  211. -men de vill också
    se politiska reformer.

  212. Om Kina för upp politiska reformer
    på dagordningen-

  213. -skulle det vara det bästa sättet
    att uppnå fredliga demokratireformer.

  214. Jag anser att vi måste ha yttrande-,
    tanke- och religionsfrihet.

  215. Jag tycker ofta
    att det känns hopplöst-

  216. -men utifrån mina principer
    är det vad jag vill förespråka.

  217. Men mitt hopp förminskas hela tiden.

  218. Yttrandefriheten
    är det som såväl Kinas liberaler-

  219. -som marxister och
    oberoende kandidater sätter främst.

  220. För dem och en halv miljard
    andra kineser är internet en utväg-

  221. -att någorlunda fritt
    framföra sina åsikter.

  222. Vi behöver utrymme i samhället-

  223. -för offentlig debatt.
    Det är mycket viktigt.

  224. Situationen för medierna
    är inte så bra.

  225. Vi känner till problemet med censur,
    men det handlar inte bara om det.

  226. Medierna
    är dels kopplade till makten-

  227. -och dels till intressegrupper
    som vill tjäna pengar.

  228. Det gör det svårare
    att föra en seriös debatt.

  229. Många människor, särskilt ungdomar-

  230. -har blivit intresserade
    av att delta i debatten.

  231. Särskilt på webben.

  232. De gräver ner något.

  233. Det här är filmat av nätaktivisterna,
    på mycket långt håll.

  234. I början fanns klippet
    även i sociala medier i Kina-

  235. -men censuren tvingade dem
    att ta bort det om och om igen-

  236. -när folk försökte publicera det.

  237. I dag kan man se det på Youtube
    och andra utländska webbplatser-

  238. -för där tas det inte bort
    på order av myndigheterna.

  239. Sommaren 2011 inträffade en
    tågolycka som var ytterst pinsam-

  240. -för den kinesiska regeringen.

  241. Två av landets splitternya
    höghastighetståg kolliderade.

  242. Myndigheterna försökte mörka olyckan
    genom att begrava tågvraket-

  243. -samtidigt som järnvägsministeriet
    utfärdade direktiv-

  244. -om hur medierna skulle rapportera.

  245. När tågolyckan hade skett-

  246. -var folks reaktioner
    till en början inte så starka.

  247. Men några internetanvändare
    gick dit och filmade.

  248. De upptäckte något fruktansvärt.

  249. Tjänstemännen från departementet-

  250. -gav order om
    att hela tågvagnen skulle begravas.

  251. De kontrollerade inte ens exakt hur
    många människor som var kvar i den-

  252. -eller om någon fortfarande levde.

  253. Därför blev det en kraftig reaktion
    och en omfattande debatt på internet.

  254. För många människor
    blev det här en tankeställare.

  255. Isaac Mao är en av Kinas
    mest kända bloggare.

  256. Hans organisation
    hjälper kinesiska nätanvändare-

  257. -med tekniska lösningar på hur man
    kan kringgå censuren på nätet.

  258. Censuren har funnits länge, men har
    först på sistone blivit allmänt känd.

  259. Ingen kommer undan. Det
    finns inga företag som kommer undan.

  260. Alla påverkas i vardagen. Det handlar
    inte bara om politik eller porr.

  261. Det handlar om många saker som
    påverkar ens liv, ens livskvalitet.

  262. Vi är övertygade om
    att vi behöver bättre teknik-

  263. -för att kringgå
    det tekniska censursystemet.

  264. Vi gör det möjligt för folk
    att ta reda på hur man kringgår det.

  265. Det gäller inte bara ingenjörer
    och tekniknördar.

  266. Vanligt folk
    bör ha den här kunskapen.

  267. Jag tror inte att Kinas regering-

  268. -kan begränsa hela internet.
    Det är omöjligt.

  269. Bloggar och mikrobloggar har
    blivit ett slags politisk talarstol.

  270. Här sägs sånt som inte kan sägas
    någon annanstans.

  271. Jag började blogga på våren 2006.

  272. Då jobbade jag på Pekings Dagblad,
    som är knutet till kommunistpartiet.

  273. Det var svårt att skriva fritt där.

  274. Som journalist kände jag
    att jag ville berätta sanningen.

  275. Därför började jag skriva bloggen
    "Sanningen bakom nyheterna".

  276. Bakom de nyheter
    som vanligt folk läser om-

  277. -finns det mycket som vi journalister
    vet men inte kan berätta.

  278. Förut var informationen begränsad.
    När jag var på Pekings Dagblad-

  279. -kände jag inte ens till
    massakern 1989. Då, på 1990-talet-

  280. -var internet nytt
    och inte tillgängligt för så många.

  281. Efter hand fick jag en mängd
    kunskap om historien via internet-

  282. -och en mängd information
    från olika opinionsbildare.

  283. På internet kan man få reda på
    hur goda politiska system fungerar.

  284. Internet är en viktig del av ekono-
    min, så regeringen vill utveckla det.

  285. Det är ett sätt för dem
    att tjäna väldigt mycket pengar.

  286. Men de kan inte styra all kommuni-
    kation och information på nätet.

  287. Det är för stort. Regeringen
    vill styra det, men kan inte.

  288. Det finns för många användare,
    för mycket information.

  289. Det är en väldigt viktig kraft-

  290. -som håller på att förändra
    mycket av det som är dåligt i Kina.

  291. Kanske kan vi åtminstone hoppas
    på att få ett medborgarsamhälle-

  292. -där det finns människor som
    vågar tala och agera för förändring.

  293. Det kan vi åtminstone hoppas på.

  294. I dagens Kina har allmänheten-

  295. -till stor del
    samma roll som oppositionen i väst.

  296. Allmänheten får alltmer inflytande.

  297. Man tänker alltmer fritt i Kina-

  298. -och regeringen måste ta allmänhetens
    synpunkter på största allvar.

  299. Vi har haft många fall
    där initiativ från allmänheten-

  300. -har lett till att man har förändrat
    och anpassat politiken-

  301. -till det bättre.

  302. Text: Y. Rundkvist Chou/M. Åsard
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Makten och folket

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur Kinas styrs och hur det kinesiska folket kommer till tals. I Peking har Kinas parlament samlats. Parlamentets ledamöter utses av folkkongresser sedan de godkänts av kommunistpartiet. Xie Chuntao vid partihögskolan tror kommunistpartiet kunnat behålla makten för att man tagit till sig nyheter från länder i väst. Chen MingMing vid utrikesdepartementet berättar att man främjar en socialistisk marknadsekonomi. Det blir dock svårare att förena social rättvisa och marknadsekonomi. Kinas gräsrötter protesterar. Den vanligaste protesten gäller konfiskering av jord. Wang Hui från den nya vänstern anser att Kina behöver ett offentligt rum för debatt. Möte med en av Kinas allt vanligare oberoende lokalpolitiker Wu Qing. Hon säger att allt fler kineser blir medvetna om sina mänskliga rättigheter. Vi möter även bloggare som förklarar bloggens politiska betydelse i Kina. Är miljontals bloggare en tillgång eller en risk?

Ämnen:
Geografi > Asien, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk politik, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Kina, Nationalekonomi, Politik, Politik och förvaltning, Politiskt deltagande, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Ladda ner

Alla program i Kina om Kina

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

En dramatisk historia

Avsnitt 1 av 8

Kina är numera den näst största ekonomin i världen med en stor betydelse för oss alla. Inget land har gått så snabbt från fattigdom till välstånd som Kina. Hur var det möjligt och vad hände på vägen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Allting har ett pris

Avsnitt 2 av 8

Klyftorna mellan rika och fattiga i Kina hotar inte bara den enskildes överlevnad, utan även tillväxten och hela samhället. Professor Zhou Dunren säger att "Allting har ett pris" och menar att det kinesiska välståndet betalas av dem som inte får ta del av den. Hundratals miljoner kineser har lämnat fattigdomen, men fortfarande lever lika många som fattiga bönder på landsbygden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Makten och folket

Avsnitt 3 av 8

Om hur Kinas styrs och hur det kinesiska folket kommer till tals. Hur förhåller sig det styrande kommunistpartiet till de ökande protestaktionerna? Det blir allt svårare att förena social rättvisa och marknadsekonomi. Vanligaste protesten gäller konfiskering av jord. Möte med företrädare för olika politiska riktningar. Är miljontals kinesiska bloggare en tillgång eller en risk?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Mer än halva himlen

Avsnitt 4 av 8

Kinas kvinnor lämnar fattigdomen på landsbygden. I takt med det ökande välståndet blir många kvinnor egna företagare. Wu Xing, som driver en skola i Peking för fattiga unga kvinnor från landsbygden, anser det bara finns ett sätt att ändra på kvinnors villkor och det är utbildning. Men Kina är också enda landet i världen där fler kvinnor än män begår självmord.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

En ny generation

Avsnitt 5 av 8

Kinas ungdomar arbetar och pluggar hårt för att ta över välståndet som föräldrarna byggt upp. Högskoleproven är så pressande att skolor erbjuder uppiggande intravenöst. 24-åriga Tian är från en fattig bergsby och har blivit en framgångsrik affärskvinna. Tians klassresa är en spegelbild av Kinas utveckling. Men de flesta som lämnat hembyn är lågavlönade migrantarbetare. Det är de som byggt det nya Kina.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Kultur för miljarder

Avsnitt 6 av 8

Kinas litteratur och dess blomstrande filmindustri. I Hengdiang byggs ett kinesiskt Hollywood. Möte med regissören Eva Jin. De kinesiska författarna brottas med censur. Tabu är massakern på Himmelska fridens torg och Det stora språnget. Yan Lianke har dock brutit mot förbudet i sin roman ”Fyra böcker.” Vi möter också den unga författarinnan Jiang Fangzhou.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Sol och vind men inget vatten

Avsnitt 7 av 8

Om Kinas stora miljöproblem och satsningar för att lösa dem. Tillväxten har svåra konsekvenser för Kinas miljö. Mer än hälften av Kinas vattendrag är förorenade, jordbruk och matproduktion slås ut. Men många kineser kämpar för miljön. Samtal med miljöaktivister. Kinas regering har ambitiösa miljömål och i Dezhou, Kinas solstad, blomstrar solindustrin.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Återkomsten

Avsnitt 8 av 8

Vad innebär det för omvärlden att Kina återtar sin roll som världsmakt? Om Kina fortsätter att utvecklas i samma takt blir man världens största ekonomi. Men vad vill Kina med sin ekonomiska och politiska styrka? Vi möter politiker, statsvetare och ekonomer från Afrika, USA och Europa som diskuterar Kinas avsikter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaGeografens testamente - eller Den stora Sverigeresan - syntolkat

De djupa skogarna

Del 3 av 8. Holger och Mortensen åker flotte på Sveriges största älv och ser urskog och ödsliga kalhyggen. Från Värmland färdas de med hundspann genom Norrlands inland och ändlösa tallhedar till nationalparken Muddus.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaMusikalisk resa i Finland

Mystik och allsång i Helsingfors

Vi följer med Maija Kauhanen på en klubb i Helsingfors där det pågår en folkmusikspelning. Vi lär oss hur man hanterar en kantele-kris och får höra en besvärjelse mot frostbett. Maija berättar om vad i kantele som lockade henne att börja spela och vi frågar oss vilka som egentligen är "folket" i folkmusiken.

Fråga oss