Titta

Kina om Kina

Kina om Kina

Om Kina om Kina

Världens tyngdpunkt håller på att förskjutas från väst till öst. Kina är numera den näst största ekonomin i världen med en stor betydelse för oss alla. I denna serie om vardagsliv och politik är det kineser som har ordet i dagens Kina. Teman som tas upp är: den nya generationens kineser, miljöförstöring, litteratur och kvinnors liv. Det historiska perspektivet finns med liksom skillnader mellan stad och landsbygd samt mellan fattiga och rika. I det sista programmet reser vi utanför Kina och får veta hur omvärlden ser på stormakten.

Till första programmet

Kina om Kina : Allting har ett prisMaterialDela
  1. När det regnar ute läcker det in
    vatten - det blir alldeles blött.

  2. Myndigheterna måste
    lösa problemen med toaletterna.

  3. Vi använder de här pottorna.

  4. Min familj har bott här och
    använt pottorna i över trettio år.

  5. Jag måste gå en bra bit för att tömma
    pottorna, och på vägen ramlade jag.

  6. Jag skadade handleden.
    Handleden...och benet.

  7. Hon ramlade nerför en trappa
    och bröt benet!

  8. Vi måste tömma pottorna varje dag!

  9. Jag är så gammal nu,
    så jag får inte ramla.

  10. Allt har en prislapp, så att säga.

  11. En del av de reformer som genomförs
    i den kinesiska ekonomin-

  12. -har också ett högt pris.

  13. På bara 30 år har Kina
    gått från utbredd fattigdom-

  14. -till att bli världens
    näst största ekonomi.

  15. Det är historiskt världsrekord.

  16. Flera hundra miljoner kineser
    har lämnat fattigdomen bakom sig-

  17. -men i det allt rikare Kina
    finns en oroväckande djup klyfta-

  18. -mellan dem som fortfarande är
    fattiga och dem som lever i välstånd.

  19. Inkomstskillnaderna i Kina är stora.

  20. De är definitivt större
    än i många europeiska länder-

  21. -men de har många olika
    komplexa orsaker.

  22. 1978, innan reformarbetet inleddes,
    var inkomstskillnaderna obetydliga-

  23. -men på den tiden var alla fattiga.

  24. När reformerna inleddes i Kina
    sa Deng Xiaoping-

  25. -att vissa områden skulle bli rika
    före andra. Kina var så stort-

  26. -att alla medborgare omöjligt
    skulle kunna bli rika lika snabbt.

  27. I dag är Kina ett klassamhälle, där
    en stor medelklass har vuxit fram.

  28. 150 miljoner
    välmående och välutbildade kineser-

  29. -som har gott om pengar, äger sina
    bostäder och gärna reser utomlands.

  30. I Shanghai
    träffar man många av dem på Ikea.

  31. Det är svårt att mäta
    ett hushålls ekonomiska standard.

  32. "Medelinkomsttagare" betyder nog inte
    samma sak som "medelklass".

  33. Om vi talar om att ha en genom-
    snittlig inkomst och levnadsstandard-

  34. -så tillhör vi det medelskikt
    som varken är fattigast eller rikast.

  35. Men om vi talar om "medelklass"-

  36. -så har ordet en specifik betydelse
    och beskriver kanske inte oss.

  37. Den är 110 cm lång.
    Eller går höjden att anpassa?

  38. -Det ska vara två lådor också.
    -Jaha, ska det vara det?

  39. -Ja, det ska vara såna där...
    -De kanske vet?

  40. Man brukar säga att om ett hushålls
    tillgångar överstiger tio miljoner-

  41. -så räknas det till medelklassen i
    Shanghai. Så rika är vi absolut inte.

  42. Boendestandarden var faktiskt högre
    i vår förra lägenhet. Den var större.

  43. Vi hade ett rum och en toalett till.

  44. Den låg i ett grönare,
    mer barnvänligt område.

  45. Vi valde den här lägenheten-

  46. -för att kunna bo nära våra föräldrar
    och få in vår son på en bättre skola.

  47. I Shanghai placeras man i den skola-

  48. -som hör till ens bostadsområde.
    Vi har en del bekanta-

  49. -som har lämnat väldigt fina hem
    för att komma närmare en bra skola.

  50. Folk flyttar till lägenheter med
    väldigt låg standard nära bra skolor.

  51. De kan flytta från lägenheter
    på över hundra kvadratmeter-

  52. -till lägenheter på fyrtio kvadrat,
    bara för att komma nära en bra skola.

  53. Vi har pratat mycket
    om det här med att bara ha ett barn.

  54. Nu för tiden vill de flesta
    inte ha mer än ett barn.

  55. Dels på grund av reglerna, dels för
    att det innebär stora påfrestningar.

  56. Kinesiska föräldrar är speciella
    när det gäller barnuppfostran.

  57. De lägger ner enormt mycket energi
    på varje barn.

  58. Som det är nu
    gör man allt för sitt barn-

  59. -och det gör även
    barnets far- och morföräldrar.

  60. Och på grund av bostadssituationen
    i Kina, särskilt i Shanghai-

  61. -kan det bli väldigt svårt för barnet
    att få råd med en egen bostad.

  62. Föräldrarna måste
    hjälpa sina barn med det.

  63. Så det är bättre
    att bara ha ett barn.

  64. Föräldrarna måste kunna ge
    lika mycket till alla sina barn.

  65. -Det här är vårt arbetsrum.
    -Vi har ett rum för lite.

  66. Därför har vi delat av vardagsrummet
    och gjort en arbetshörna.

  67. Det lilla bordet är Diandians,
    och det stora är vårt.

  68. -Diandian, hälsa!
    -Hej!

  69. Vi har rätt mycket böcker och foton,
    och en del souvenirer.

  70. Oftast är vi fem som äter.
    Då sitter vi här.

  71. Ibland äter farfar och farmor
    hos oss. Annars är det bara vi tre.

  72. Vår vardag ser ut som den gör
    för de flesta Shanghai-bor.

  73. Vi arbetar heltid båda två.

  74. Det är oftast mina föräldrar
    som hämtar pojken i skolan.

  75. De följer honom hit
    och stannar kvar här ett tag.

  76. Min fru kommer oftast hem före mig.
    Då går mina föräldrar hem till sig.

  77. Jag brukar vara hemma efter sju
    på kvällen. Ganska sent, alltså.

  78. När vi blir äldre hoppas vi
    att vi är friska, har lite pengar-

  79. -och har ett glatt och friskt barn
    som lever ett lyckligt liv.

  80. Vi hoppas på att kunna göra det vi
    vill. Det vore en bra framtid.

  81. Vi säger ofta: "När vi blir äldre,
    då ska vi åka dit och dit..."

  82. Vi skulle vilja resa till olika delar
    av världen. För det krävs två saker:

  83. God hälsa och god ekonomi.
    Man måste ha båda.

  84. Vi hoppas på att ha bådadera
    när vi har pensionerat oss.

  85. En sak till! Jag skulle gärna
    pensionera mig innan jag fyller 45.

  86. -Men jag vet inte om det går.
    -Jag skulle tro att det blir svårt.

  87. Sätt dig här, på den här sidan.

  88. -Hej då! Var snäll nu.
    -Okej.

  89. I Shanghai lever en stor del
    av det ekonomiska toppskikt-

  90. -som på 20 år skaffat sig inkomster
    och tillgångar i miljardklassen.

  91. Engelske Rupert Hoogewerf har
    grundat och är vd för "Hurun Report"-

  92. -Kinas rankinglista
    över de tusen kineser-

  93. -som har inkomster
    på mer än 320 miljoner dollar.

  94. Den huvudsakliga inkomstkällan
    i Kina har varit fastigheter-

  95. -eller, om man så vill,
    urbaniseringen.

  96. Tre, fyra hundra miljoner människor
    har flyttat från landet till stan-

  97. -och där har de behövt nånstans
    att bo, att arbeta och att handla.

  98. Byggherrarna som har tillhandahållit
    detta är de som har tjänat mest.

  99. De kinesiska miljardärerna
    och miljonärerna-

  100. -är betydligt yngre
    än sina motsvarigheter i väst.

  101. Trots att de har blivit rika i Kina
    vill mer än hälften flytta västerut.

  102. 60 % av miljonärerna som vi frågar-

  103. -har redan emigrerat
    eller funderar på att göra det.

  104. Det orsakar en hel del oro.
    Folk undrar varför de vill ge sig av.

  105. Är det för att de oroar sig
    för Kinas politiska framtid-

  106. -och för oroligheter?

  107. Dessutom tänker 85-90 %
    låta sina barn studera utomlands-

  108. -eftersom de föredrar
    utländsk utbildning.

  109. Det här har lett till en livlig
    diskussion som fortfarande pågår.

  110. På senare år har det blivit vanligt
    att Kinas rika idkar välgörenhet-

  111. -och de ger gärna pengar
    till katastrofhjälp och utbildning.

  112. Företagaren Wei Ran
    bedriver välgörenhet på landsbygden-

  113. -där Kinas allra fattigaste,
    runt 130 miljoner människor, bor.

  114. Nu besöker han byar
    i Guizhou-provinsen.

  115. När han kom till oss trodde alla
    i byn att han var en bedragare.

  116. Vem hjälper andra utan att få nåt
    tillbaka? Ingen vågade tro på det.

  117. Wei Rans mål
    är att besöka tio tusen byar-

  118. -och hjälpa några familjer i varje by
    till självhjälp och ett bättre liv.

  119. Jag gör grundliga intervjuer
    i byarna och hushållen.

  120. Jag undersöker
    de geografiska särdragen.

  121. Utifrån en mängd faktorer utformar
    jag projekt för fattigdomsbekämpning.

  122. -Partisekreterare!
    -Du måste vara trött.

  123. -Du ser väldigt ung ut.
    -Jag är över fyrtio.

  124. Då tillhör vi samma generation.

  125. De flesta här förlitar sig på himlen
    för att få mat för dagen.

  126. Vi kan inte göra så mycket annat-

  127. -på grund av de naturliga
    förutsättningarna med branta berg.

  128. De projekt som jag hjälper till med
    utgår från familjen-

  129. -och dess ekonomiska situation.

  130. Var är köket?

  131. -Hur många är ni som bor här?
    -Vi är två personer.

  132. -Två personer. Du och vem då?
    -Jag och min fru.

  133. -Barnen då?
    -De är i Guiyang.

  134. -Arbetar de eller studerar?
    -Arbetar.

  135. -Hur många barn har du?
    -Tre stycken.

  136. -Hur gammal är den yngsta?
    -Över tjugo år.

  137. När jag först såg de hemlösa
    och tiggarna i städerna-

  138. -särskilt alla bönder
    som söker arbete men inte hittar nåt-

  139. -önskade jag att jag kunde
    ta hand om dem och ge dem arbeten.

  140. Jag kände ett naturligt släktskap
    med dessa nödlidande människor-

  141. -och tog mig an dem. De flesta
    kommer från landsbygden.

  142. Om man vill lösa deras problem
    måste man göra det från grunden-

  143. -och ge dem yrkesvägledning och
    hjälpa dem att hitta inkomstkällor.

  144. Om de slipper lämna byn behöver de
    inte bli hemlösa eller börja tigga.

  145. Hur ska man få bukt med fattigdomen
    när förutsättningarna är så dåliga?

  146. Om det hade varit ett bra år
    skulle den ha blivit så här stor.

  147. Just det.

  148. Om den inte blir så här stor
    så blir det ingen majs.

  149. -Då blir det ingen majs.
    -Inte ens ogräs kan växa här.

  150. -Hur länge har det varit torka i år?
    -Hur många månader? Hela sju!

  151. Det har inte regnat sen i våras!

  152. Det har gått sju månader!

  153. Vad ska man göra? I dag
    kom myndigheternas brandbil hit-

  154. -men vattnet är slut.

  155. Hur många gånger om dagen
    får ni vatten?

  156. Nu får man bära själv!

  157. Brandbilen kommer om de har tid över.

  158. Annars får man klara sig själv.

  159. Mamma, jag vill ha vatten!

  160. Ekonomiska bekymmer... Det är
    mest att terminsavgifterna är höga.

  161. Det är svårt
    att tjäna ihop allt själv.

  162. Avgiften ska betalas
    en gång per läsår.

  163. Den är på drygt 6 000 yuan.

  164. Vi tjänar bara
    10 000-15 000 yuan om året.

  165. Vi har tillfälliga jobb.

  166. Det jorden ger
    räcker bara till vår egen mat.

  167. Det är bara precis tillräckligt
    för att överleva.

  168. -Ät med oss!
    -Ät! Ät!

  169. De flesta av oss
    har inte så stora bekymmer.

  170. Men när nån blir riktigt sjuk
    får familjen det väldigt svårt.

  171. De måste betala
    tiotusentals yuan för vård.

  172. Så är det.
    Annars är det inga större problem.

  173. Som nu, när det är torka. Då skickar
    myndigheterna dricksvatten till oss-

  174. -flera gånger om dagen.
    Förr i tiden, vem hade brytt sig då?

  175. Ingen hade brytt sig
    om vi så hade dött av svält!

  176. Kina har förändrats mycket, och
    det råder större öppenhet och frihet.

  177. Om man jämför med när jag var liten
    är folk mycket friare.

  178. De har en oerhört stor frihet.

  179. Levnadsstandarden är hög i städerna
    men betydligt lägre på landet.

  180. Det är inte så konstigt. Mängden
    odlingsbar mark per jordbrukare-

  181. -är liten, internationellt sett. De
    som fortsätter med jordbruk i Kina-

  182. -blir alltså aldrig rika. Därför
    främjar regeringen en urbanisering.

  183. Fler ska bo i städer. Industri-
    och tjänstesektorerna ska utvecklas.

  184. På det sättet höjs levnadsstandarden.

  185. Sen slutet av 1980-talet
    har mer än 250 miljoner fattigbönder-

  186. -blivit migrantarbetare för att
    försöka skapa sig en bättre tillvaro-

  187. -och bidra
    till det nya Kinas välstånd.

  188. Kinesisk lag om mantalsskrivning
    gör att det har varit illa ställt-

  189. -med ekonomiskt och socialt skydd
    och arbetarskydd för migrantarbetare.

  190. Tanken på ett bättre liv och ut-
    bildning för barnen är en drivkraft.

  191. Frukthandlerskan fru Zhang i Peking
    och hennes man är inga undantag.

  192. Vi öppnade vår butik
    för tretton år sen.

  193. När jag var ungefär tjugo år
    träffade jag min man.

  194. Vi flyttade till Peking
    för att kämpa tillsammans.

  195. Efter ett tag flyttade vi hem-

  196. -men när vi hade fått barn
    flyttade vi hit för gott.

  197. Vi har bott i Peking ända sen dess,
    i över tio år.

  198. Vi är inte registrerade i Peking.

  199. Båda är registrerade i en annan stad.
    Vi får inte registrera oss i Peking.

  200. De som inte kommer från Peking
    får inte...

  201. Peking är så stort - det går inte.

  202. Vore det lätt att registrera sig här
    skulle Peking explodera.

  203. Läs det här.

  204. "Ärade kund..."

  205. Vi har inga planer på att skaffa
    försäkring. Det kostar för mycket.

  206. Man måste sätta in en massa pengar
    varje år. Det kan vi inte.

  207. Först när man har satt in en viss
    summa pengar kan man få ut pengar.

  208. Vi har ingen försäkring. Vår plan
    är att flytta hem när vi blir äldre.

  209. Där omfattas vi av socialförsäkring
    för äldre. Här har vi inget sånt.

  210. Vi åker väldigt sällan hem.

  211. Det brukar bli en gång
    vartannat eller vart tredje år.

  212. Det är väldigt sällan.

  213. Bara en kan åka i väg.
    Vi kan inte åka härifrån tillsammans.

  214. Min dotter bodde hos min mamma,
    hos sin mormor.

  215. När min dotter var två år-

  216. -fick hon börja bo
    hos mina föräldrar därhemma.

  217. Så min dotter växte upp därhemma,
    inte i Peking.

  218. Är det ölflaskor?

  219. -Hur många?
    -Sex.

  220. Vi saknade henne så otroligt mycket.

  221. Men vi hade inget val
    - vi måste tjäna pengar.

  222. Vi hade inte telefon och fick hålla
    ut tills vi sågs, en gång om året.

  223. Allt vi kunde göra var att hålla ut.
    Efter hand som tiden gick-

  224. -blev det lite lättare än i början.
    Saknaden var inte lika stor.

  225. Nu finns det telefon. Förut pratade
    vi bara när vi sågs en gång om året.

  226. Nu hörs vi nästan varje dag. Ibland
    pratar vi via datorn så vi ser henne.

  227. Det är väldigt bra. Förut fanns det
    inget sånt. Då fick vi bara hålla ut.

  228. Jag hoppas att hon kommer in på
    universitetet. Om hon inte gör det-

  229. -vill jag att hon ska ta värvning.

  230. Samma sak gäller för min son.

  231. Om han kommer in på universitetet
    är det bra, annars får det bli armén.

  232. De får inte hålla på med affärer.
    Det är alldeles för slitigt.

  233. Det beräknas
    att 100 miljoner migrantarbetarbarn-

  234. -växer upp utan att se sina föräldrar
    mer än nån gång om året.

  235. Lärare talar om barn som mår dåligt
    och har det svårt i skolan-

  236. -och barnen vill helst att mamma
    och pappa ska komma hem.

  237. Vi arbetar så mycket att vi inte
    skulle hinna ta hand om barnen.

  238. Båda bor på internat. För min son
    kostar det drygt 20 000 yuan per år.

  239. Flickans kostnader är lägre,
    för hon är kvar i vår hembygd.

  240. För henne
    blir det ungefär 10 000 yuan.

  241. Det blir runt 30 000 yuan i
    skolavgifter per år för båda barnen.

  242. 30 000 räcker inte.
    Vi måste dessutom ge dem fickpengar.

  243. Till kläder och sånt.

  244. Vi tjänar ungefär 100 000,
    80 000 på ett år.

  245. Vi tar inte ledigt en enda dag.

  246. Vi arbetar jämt. Vi har inga
    lediga helger eller nåt sånt.

  247. Det har vi aldrig haft. Vi kämpar på.

  248. Även om vi är sjuka arbetar vi.
    Vi har aldrig haft stängt.

  249. Aldrig.

  250. Vi bråkar inte - var och en
    sköter sitt. Vi har aldrig bråkat.

  251. Vi har slagits!

  252. Vi slåss
    när vi inte har nåt att göra.

  253. Då slåss vi. Annars arbetar vi.

  254. Vi är inte som andra,
    som bråkar hela tiden.

  255. Efter att vi har slagits
    blir det snabbt bra igen.

  256. På landsbygden är livet behagligare.
    Man kan spela kort-

  257. -och odla grönsaker,
    blommor och sånt-

  258. -och har man tid kan man gå på stan.
    I Peking har man stor press på sig.

  259. De mer än 250 miljoner
    migrantarbetarna-

  260. -utgör cirka hälften
    av Kinas arbetskraft.

  261. En väldig samhällelig kraft,
    med andra ord-

  262. -som nu kräver högre löner
    och bättre sociallagstiftning.

  263. Den kraften och de kraven
    kommer att tillta i styrka-

  264. -menar en av företrädarna
    för Kinas så kallade "nya vänster".

  265. Hos den så kallade
    "nya arbetarklassen"-

  266. -det vill säga migrantarbetarna,
    ser vi mycket sånt.

  267. Det inträffade en incident
    förra året.

  268. Det uppstod en strejk på Honda.

  269. Man hade gjort förändringar
    i strukturen-

  270. -så att arbetarna
    kunde organisera sig och förhandla.

  271. Jag tror att detta kan sprida sig
    till andra sektorer.

  272. Det offentliga, det privata, det
    transnationella... Det är en kraft.

  273. Senare års protester
    och strejker har fått effekt.

  274. Löner har börjat höjas
    och sociallagstiftningen ses över.

  275. Kinas kommunistparti vet att
    arbetarnas villkor måste förbättras.

  276. Annars blir det svårt
    att skapa det harmoniska samhälle-

  277. -som den nu gällande femårsplanen
    talar om.

  278. Välfärdsklyftor
    leder till social oro, som alla vet.

  279. Det är inte särskilt bra
    för ett välmående samhälle.

  280. När man ser nån som är rik,
    fruktansvärt rik, så blir man arg.

  281. Och när man är arg kanske man
    gör saker som man inte vill göra.

  282. Text: Y. Rundkvist Chou/M. Åsard
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Allting har ett pris

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Kina är välståndet mycket ojämnt fördelat. Klyftorna mellan rika och fattiga hotar inte bara den enskildes överlevnad, utan även tillväxten och hela det kinesiska samhället. Professor Zhou Dunren säger att "Allting har ett pris" och menar att den kinesiska levnadsstandarden betalas av dem som inte får ta del av den. Hundratals miljoner kineser har lämnat fattigdomen, men fortfarande lever lika många som fattiga bönder på landsbygden. Vi möter en medelklassfamilj i Shanghai som köper möbler till den nya lägenheten på Ikea och funderar på pensionering redan vid fyrtiofem års ålder. Det unga frukthandlarparet Zhang bor i en bergsby och jobbar varje dag året om. De kan aldrig vara sjuka och träffar inte sina barn mer än en gång per år.

Ämnen:
Geografi > Asien, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Inkomstfördelning, Kina, Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala klasser, Sociala strukturer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Ladda ner

Alla program i Kina om Kina

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

En dramatisk historia

Avsnitt 1 av 8

Kina är numera den näst största ekonomin i världen med en stor betydelse för oss alla. Inget land har gått så snabbt från fattigdom till välstånd som Kina. Hur var det möjligt och vad hände på vägen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Allting har ett pris

Avsnitt 2 av 8

Klyftorna mellan rika och fattiga i Kina hotar inte bara den enskildes överlevnad, utan även tillväxten och hela samhället. Professor Zhou Dunren säger att "Allting har ett pris" och menar att det kinesiska välståndet betalas av dem som inte får ta del av den. Hundratals miljoner kineser har lämnat fattigdomen, men fortfarande lever lika många som fattiga bönder på landsbygden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Makten och folket

Avsnitt 3 av 8

Om hur Kinas styrs och hur det kinesiska folket kommer till tals. Hur förhåller sig det styrande kommunistpartiet till de ökande protestaktionerna? Det blir allt svårare att förena social rättvisa och marknadsekonomi. Vanligaste protesten gäller konfiskering av jord. Möte med företrädare för olika politiska riktningar. Är miljontals kinesiska bloggare en tillgång eller en risk?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Mer än halva himlen

Avsnitt 4 av 8

Kinas kvinnor lämnar fattigdomen på landsbygden. I takt med det ökande välståndet blir många kvinnor egna företagare. Wu Xing, som driver en skola i Peking för fattiga unga kvinnor från landsbygden, anser det bara finns ett sätt att ändra på kvinnors villkor och det är utbildning. Men Kina är också enda landet i världen där fler kvinnor än män begår självmord.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

En ny generation

Avsnitt 5 av 8

Kinas ungdomar arbetar och pluggar hårt för att ta över välståndet som föräldrarna byggt upp. Högskoleproven är så pressande att skolor erbjuder uppiggande intravenöst. 24-åriga Tian är från en fattig bergsby och har blivit en framgångsrik affärskvinna. Tians klassresa är en spegelbild av Kinas utveckling. Men de flesta som lämnat hembyn är lågavlönade migrantarbetare. Det är de som byggt det nya Kina.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Kultur för miljarder

Avsnitt 6 av 8

Kinas litteratur och dess blomstrande filmindustri. I Hengdiang byggs ett kinesiskt Hollywood. Möte med regissören Eva Jin. De kinesiska författarna brottas med censur. Tabu är massakern på Himmelska fridens torg och Det stora språnget. Yan Lianke har dock brutit mot förbudet i sin roman ”Fyra böcker.” Vi möter också den unga författarinnan Jiang Fangzhou.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Sol och vind men inget vatten

Avsnitt 7 av 8

Om Kinas stora miljöproblem och satsningar för att lösa dem. Tillväxten har svåra konsekvenser för Kinas miljö. Mer än hälften av Kinas vattendrag är förorenade, jordbruk och matproduktion slås ut. Men många kineser kämpar för miljön. Samtal med miljöaktivister. Kinas regering har ambitiösa miljömål och i Dezhou, Kinas solstad, blomstrar solindustrin.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Återkomsten

Avsnitt 8 av 8

Vad innebär det för omvärlden att Kina återtar sin roll som världsmakt? Om Kina fortsätter att utvecklas i samma takt blir man världens största ekonomi. Men vad vill Kina med sin ekonomiska och politiska styrka? Vi möter politiker, statsvetare och ekonomer från Afrika, USA och Europa som diskuterar Kinas avsikter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Laponias förvaltning med lokalt perspektiv

Åsa Nordin, verksamhetschef för världsarvet Laponia, berättar om Laponia och förutsättningarna som krävdes för att Unesco skulle klassa det som världsarv: samerna och samisk kultur skulle tydligt inkluderas. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI skuggan av klimatet

Peru

I Peru finns majoriteten av världens tropiska glaciärer och de håller nu på att smälta. Detta kommer att leda till vattenbrist i ett land som redan brottas med ett svårt klimat. I ökenstaden Lima regnar det knappt alls, och en femtedel av befolkningen saknar säker vattentillgång. I bergstrakterna torkar betesmarker ut, medan översvämningar hotar på kort sikt när sjöar fylls av smältvatten från glaciärerna. Programmet är en del av Musikhjälpen 2015.

Fråga oss