Titta

Kina om Kina

Kina om Kina

Om Kina om Kina

Världens tyngdpunkt håller på att förskjutas från väst till öst. Kina är numera den näst största ekonomin i världen med en stor betydelse för oss alla. I denna serie om vardagsliv och politik är det kineser som har ordet i dagens Kina. Teman som tas upp är: den nya generationens kineser, miljöförstöring, litteratur och kvinnors liv. Det historiska perspektivet finns med liksom skillnader mellan stad och landsbygd samt mellan fattiga och rika. I det sista programmet reser vi utanför Kina och får veta hur omvärlden ser på stormakten.

Till första programmet

Kina om Kina: ÅterkomstenMaterialDela
  1. Våra länder är inte bästa vänner och
    förstår inte varandra fullständigt.

  2. Våra länder har inte samma system,
    värderingar, kultur eller ekonomi-

  3. -men vi har lärt oss
    att komma överens.

  4. Jag tror att vi måste begränsa
    de kinesiska investeringarna.

  5. De hotar Europas
    suveränitet och säkerhet.

  6. Särskilt när det gäller Afrika
    är konkurrensen enorm inom Kina-

  7. -mellan olika banker som vill ha
    sin del av kakan i Afrika.

  8. Kina är i dag en stormakt
    som ingen kan bortse ifrån-

  9. -och som alla har en åsikt om.

  10. Kina är globalt
    den näst största ekonomin efter USA.

  11. Därmed har Kina återtagit positionen
    de hade fram till 1800-talets början-

  12. -som ett av världens rikaste länder.

  13. Resan från utbredd fattigdom
    till växande välstånd tog 30 år.

  14. Kina har blivit
    världens största exportör-

  15. -och byggt upp
    världens största tillgångar-

  16. -som investeras på alla kontinenter.

  17. Det är bara en tidsfråga
    innan Kina är den största ekonomin.

  18. För Kina fortsätter utvecklas.

  19. Det som skedde i Europa och Sverige-

  20. -för två hundra år sedan-

  21. -sker nu i Kina,
    men i mycket större omfattning.

  22. Det är oundvikligt. Det följer
    av lagen om ekonomisk utveckling.

  23. Det beror på att Kina
    har nått det skede i utvecklingen-

  24. -där folk flyttar
    från landsbygden till städerna.

  25. Det ni ser är världens mest
    omfattande urbanisering någonsin-

  26. -och den sker i Kina.
    Detta kommer att få Kinas ekonomi-

  27. -att växa i minst tjugo år framöver.

  28. Men resan mot välstånd slukar
    så mycket energi och andra resurser-

  29. -att Kina inte längre
    kan försörja sig självt.

  30. Kina måste importera en mängd jord-
    bruksprodukter, råvaror och energi-

  31. -som bl.a. betalas med inkomsterna
    från konsumtionsvaror-

  32. -som Kina tillverkar och exporterar.

  33. Handeln har gjort Kina
    till största handelspartner med EU-

  34. -och med länderna
    i Sydostasien och Afrika-

  35. -och näst största handelspartner
    med Latinamerika och USA.

  36. Men för att säkra
    tillgången på energi och råvaror-

  37. -investerar Kina också
    i länder med stora råvarutillgångar-

  38. -i Asien, Afrika och Latinamerika.

  39. Mest omfattande hittills
    är satsningarna i Afrika-

  40. -där Kina
    har kontakter sedan 1950-talet-

  41. -då de afrikanska länderna började
    befria sig från kolonialismen.

  42. Flygplatsen i Moçambiques huvudstad
    Maputo växer.

  43. Ett bevis på att tillväxten på senare
    år har tillhört världens högsta:

  44. Över tio procent. Ett ekonomiskt
    under som tycks hålla i sig-

  45. -men som inte enbart
    har skapats av egen kraft.

  46. Kinesiska investeringar
    är helt och hållet kommersiella.

  47. De har inget att göra med altruism-

  48. -och är inga utvecklingssamarbeten
    som enbart ska gynna Afrika.

  49. De har att göra med Kinas behov
    i samband med dess egen utveckling-

  50. -och framtida marknadsmöjligheter
    för kinesiska produkter.

  51. Där det bryts mineraler,
    metaller, olja och kol-

  52. -eller där det finns möjlighet
    att ta över en bördig bit mark-

  53. -kan man vara så gott som säker på
    att hitta kinesiska affärsintressen.

  54. Det är Afrikas enorma, oexploaterade
    naturrikedomar som Kina vill åt.

  55. I dag sker handel
    med 49 av Afrikas 54 länder-

  56. -och Kina har etablerat sig snabbt.

  57. Om jag jämför nu...

  58. Om jag jämför Moçambique
    med Kina...

  59. Himlen är blå.
    Kanske är himlen blåare.

  60. Det är en bra atmosfär.

  61. Minst en miljon kineser
    har redan flyttat till Afrika.

  62. I Maputo kan nyanlända affärsmän
    köpa kinesisk mjölk-

  63. -i den kinesiskägda affären.

  64. Samarbetet mellan Moçambique och
    Kina har lett till en enorm tillväxt.

  65. Det pratas
    om afrikanska lejonekonomier-

  66. -men i ett
    av världens fattigaste länder-

  67. -har den politiska eliten gynnats
    mest - inte så kallat vanligt folk.

  68. På hela det här fältet odlas ris.

  69. Jag gillar Moçambique.
    Vädret är väldigt bra här.

  70. Det är inte som i Kina.
    Jorden och solskenet-

  71. -är väldigt bra för risodling.

  72. Inga skadeinsekter, inga sjukdomar...
    Vi kan använda mindre kemikalier.

  73. Det gör att produktionen
    blir ofarlig för människor.

  74. I fem år har Luo bott i Moçambique
    för att utveckla nya odlingsmetoder.

  75. Ris är en del
    av moçambikiernas basföda.

  76. Tanken är
    att både hundratals småbönder-

  77. -och det kinesiska företaget
    ska tjäna pengar.

  78. Förut importerade vi ris,
    men nu föredrar vi det här riset.

  79. Det är väldigt bra, och smakar gott.

  80. Alla tycker om det här riset.

  81. Här har man inte tillräckligt
    med teknik, maskiner och redskap.

  82. Man är beroende av andra länder.
    Det är inte bra.

  83. Så vi kommer hit och visar dem.

  84. Vi introducerar ny teknik-

  85. -och lär lokalbefolkningen
    att använda den.

  86. Vi hjälper dem
    att öka risproduktionen.

  87. Varje år gör vi testodlingar och ser
    vilka sorters ris som passar här.

  88. Hittills
    har skörden varit väldigt bra.

  89. Det som markfrågan
    egentligen handlar om-

  90. -och det gäller även utvinning
    av naturresurser ur marken-

  91. -är att vissa länder inte har så
    sofistikerade diplomatiska kontakter-

  92. -och ser kineserna
    som de enda tänkbara investerarna.

  93. Vi ser detta i nya stater. Sydsudan
    är förmodligen det bästa exemplet-

  94. -eller Nigeria, där man,
    liksom i stora delar av Afrika-

  95. -efterfrågar snabba lösningar,
    vilket Kina erbjuder.

  96. Världen ser Kina som ett enhetligt
    land med en övergripande plan.

  97. I synnerhet när det gäller Afrika.
    Men så behöver det inte vara.

  98. Enligt vår forskning finns det
    ingen som styr bakom kulisserna-

  99. -och bestämmer att vissa länder
    ska få låna pengar-

  100. -medan man startar utvecklingsprojekt
    i andra länder.

  101. Konkurrensen är enorm inom Kina-

  102. -mellan olika banker som
    vill ha sin del av kakan i Afrika.

  103. I Maputo
    påminner gatunamn om hur Kina-

  104. -på 70- och 80-talet aktivt stöttade
    den afrikanska befrielsekampen-

  105. -bort från de västerländska
    kolonialmakterna.

  106. I Johannesburg, Afrikas ekonomiska
    hjärta, finns redan ett Chinatown.

  107. Kanske kan det ge en idé om
    hur framtiden kan te sig.

  108. Men vem är tjänare och vem är herre
    då Kina får fäste i Afrika?

  109. Eller kan ett jämbördigt
    partnerskap komma att utvecklas?

  110. Tävlingen har börjat,
    och kineserna leder-

  111. -men de är tätt följda
    av brasilianarna och indierna.

  112. Västvärlden måste inse detta
    och försöka komma i kapp.

  113. Medan länder i Afrika,
    Asien och Latinamerika-

  114. -växer och blir konkurrenter,
    krisar västvärlden.

  115. Som nu EU,
    som i sin nöd har vänt sig till Kina.

  116. EU är nämligen
    Kinas största exportmarknad-

  117. -och EU och Kina
    är varandras största handelspartner-

  118. -så här finns gemensamma intressen
    och ett ömsesidigt beroende.

  119. Europa är dessutom den marknad
    som Kina helst vill komma åt-

  120. -för här finns internationella
    varumärken, som Volvo och Saab-

  121. -och ett högteknologiskt
    kunnande som Kina söker.

  122. Men företrädare för EU är inte
    odelat positiva till uppgörelserna.

  123. Bland andra Elmar Brok,
    tysk kristdemokratisk ledamot-

  124. -i delegationen för förbindelserna
    med Folkrepubliken Kina.

  125. Relationerna mellan Kina och EU
    är blandade.

  126. Vi har alltfler gemensamma intressen
    när det gäller ekonomi-

  127. -men vi har också problem
    när det gäller principfrågor-

  128. -som mänskliga rättigheter
    och demokrati.

  129. Det är en fråga om hur man undviker
    att förstöra ekonomiska intressen-

  130. -utan att kompromissa
    med värderingar.

  131. Våra farhågor inför utvecklingen
    handlar om att vi är splittrade-

  132. -och att Kina har 1,3 miljarder
    invånare och en växande ekonomi.

  133. Fram till 1800-talet utgjorde Kina
    30 % av världsekonomin.

  134. Nu försöker de återfå sin ställning.

  135. BELGISK-KINESISKA
    HANDELSKAMMAREN

  136. Under de senaste tjugo, trettio åren-

  137. -har kinesiska företag
    växt inom Kina.

  138. Nu är det dags för dem
    att gå vidare till Europa.

  139. Nu när Europa genomgår
    något av en ekonomisk kris-

  140. -vill Kina väldigt gärna
    hjälpa Europa att ta sig igenom den.

  141. Om utvecklingen går dåligt i Europa
    påverkar det nämligen också Kina.

  142. Kina vill gärna hjälpa EU
    genom att köpa krisande företag-

  143. -och statsskuldspapper,
    men då på sina egna villkor.

  144. När Kina köpte statsobligationer
    av ett skuldsatt Grekland-

  145. -var villkoret ett 35-årigt
    hyreskontrakt på hamnen Pireus.

  146. Pireus-fallet är ingen bra förebild
    för kinesiska investeringar-

  147. -utan snarare en varningssignal.

  148. Det ingår i en tydlig strategi.
    Kina har en statsstyrd ekonomi-

  149. -och kan fatta strategiska beslut.

  150. I ekonomier som främst är privata
    kan man inte göra detta.

  151. Vi måste sätta press på Kina
    genom att samarbeta med USA.

  152. Kina ruineras
    om landet förlorar båda marknaderna.

  153. Europa och USA är Kinas viktigaste
    marknader, så vi måste samarbeta.

  154. Vi måste begränsa
    de kinesiska investeringarna.

  155. De hotar Europas suveränitet
    och säkerhet.

  156. Om vi inte kan utveckla vår ekonomi
    påverkar det arbetslösheten.

  157. Vi måste kunna
    bestämma över vår framtid-

  158. -och inte sälja vår framtid
    för pengar från Kina.

  159. Ibland är politikerna i västvärlden
    inte tillräckligt modiga.

  160. Ett problem är att företagen
    helt får styra i Europa.

  161. Jag tror att det är fel strategi.

  162. Lite i medial skugga,
    åtminstone i Europa-

  163. -har Kina klivit in på marknaden
    i Latinamerika-

  164. -historiskt USA:s intressesfär.

  165. På tio år har Kina blivit Latin-
    amerikas näst största handelspartner.

  166. Här finns livsmedel, råvaror,
    naturtillgångar och högteknologi.

  167. Men Kinakännare i USA ser
    ingen anledning till oro än så länge.

  168. Många amerikaner
    vet väldigt lite om Kina.

  169. De flesta tror till exempel
    att Kinas ekonomi är större än USA:s-

  170. -men den är långtifrån
    lika stor som USA:s.

  171. De flesta amerikaner
    vet inte att BNP per capita i Kina-

  172. -är ungefär en tiondel så stor
    som BNP per capita i USA.

  173. De tror att Kinas tillverkningsindu-
    stri är enorm, medan USA:s är liten.

  174. I själva verket är USA:s
    lika stor som Kinas.

  175. Fram till alldeles nyligen
    var den större.

  176. USA är Kinas näst största handels-
    partner, och stor investerare i Kina.

  177. Kinas investeringar i USA är tio
    gånger mindre, bland annat p.g.a.-

  178. -att USA flera gånger har stoppat
    företagsköp och investeringar-

  179. -med hänvisning till USA:s säkerhet.

  180. Men det här kommer att förändras,
    menar en annan Kinakännare.

  181. De börjar köpa upp företag,
    men i väldigt liten omfattning-

  182. -jämfört med vad Kanada eller
    Storbritannien investerar i USA.

  183. De kinesiska investeringarna
    är försvinnande små i jämförelse.

  184. Vi befinner oss i ett tidigt skede.
    De kommer att bli viktigare.

  185. Men de är den största innehavaren
    av USA:s statsskuldpapper.

  186. Det är som förhållandet
    mellan knarklangare och missbrukare.

  187. Vi är beroende av varandra.
    USA är missbrukaren.

  188. Vi är beroende av konsumtion. Har vi
    inte råd, lånar vi pengar utomlands.

  189. Kina är langaren, som ger oss pengar
    så vi kan fortsätta vårt missbruk.

  190. Jag tror att båda parter vet detta,
    även om de inte medger det öppet.

  191. Det gör att båda sidorna i någon mån
    lägger band på sitt beteende.

  192. Ett citat som tillskrivs den
    franske kejsaren Napoleon lyder:

  193. "När Kina vaknar må världen darra."

  194. Men finns det fog för att upprepa ett
    mer än två hundra år gammalt citat?

  195. Enligt vissa är det oundvikligen så
    att när en stormakt reser sig-

  196. -och försöker säkra sina intressen
    på sina egna villkor-

  197. -så leder detta till konflikt
    med den etablerade stormakten.

  198. Jag anser inte
    att det oundvikligen är så.

  199. Bates Gill är chef för fredsforsk-
    ningsinstitutet SIPRI i Stockholm.

  200. Han leder SIPRI:s forskningsprogram-

  201. -om Kinas roll
    i den globala säkerheten.

  202. Det finns skillnader
    mellan Kinas uppgång i dag-

  203. -och de historiska exempel
    vi har sett.

  204. När Maos efterträdare Deng Xiaoping
    började förändra Kinas ekonomi-

  205. -så prioriterades
    industri, handel och jordbruk.

  206. Kinas försvar, folkets befrielsearmé,
    skulle få vänta.

  207. Men för tjugo år sedan
    började Kina utveckla försvaret-

  208. -och de senaste åren
    har försvarsbudgeten ökat-

  209. -med mer än tio procent varje år.

  210. Fast jämfört med USA:s försvars-
    budget är det mindre än en femtedel.

  211. Amerikaner tror att Kinas militär
    är nästan lika stark som USA:s.

  212. Men det dröjer nog 30, 40 år innan
    Kinas militär kommer i fatt USA:s.

  213. Kina är fortfarande
    främst en regional stormakt.

  214. Landet skulle kunna hamna i konflikt
    i Sydkinesiska sjön eller med Japan.

  215. Det Kina framför allt behöver,
    ur försvars- och säkerhetsperspektiv-

  216. -är för det första att säkra
    sin territoriella integritet.

  217. Kina måste alltså kunna värna-

  218. -sina anspråk på till exempel Taiwan.

  219. För det andra inser Kina att man
    måste värna sin ekonomiska framgång.

  220. Man måste kunna försvara
    de stora städerna på östkusten-

  221. -och garantera
    en viss säkerhet för sjöfarten.

  222. Kina har historiskt sett
    framför allt varit mäktigt på land.

  223. Historiskt har Kina
    aldrig strävat efter bli en sjömakt-

  224. -på det sätt som USA eller Japan
    har varit sjömakter.

  225. USA har beslutat att ombalansera
    sin militära tyngdpunkt-

  226. -från Europa och Mellanöstern
    till Stillahavsområdet.

  227. Där har USA flottbaser
    sedan andra världskriget-

  228. -och nära allianser
    med Sydkorea, Japan och Taiwan-

  229. -som USA nu vill utvidga
    till andra länder i regionen.

  230. Det är tydligt att världens
    framtid...att världens tyngdpunkt-

  231. -har legat i Stillahavsområdet-

  232. -som kommer att bli ännu starkare
    politiskt och ekonomiskt.

  233. USA kommer att vara, måste vara,
    en del av detta-

  234. -både som ekonomisk stormakt
    och via ökad diplomati.

  235. Och ja, detta kommer även
    att innebära en ökad militär närvaro.

  236. Delvis är det en reaktion
    på Kinas allt starkare position.

  237. För Kina är det som händer
    i dess farvatten mycket känsligt.

  238. Förutom Tibet och Xinjiang
    på fastlandet hör därför ön Taiwan-

  239. -till det som Kina
    anser vara av yttersta intresse.

  240. Vi upprätthåller
    en ganska nära kontakt-

  241. -i synnerhet i Stillahavsområdet.

  242. Till att börja med
    har vi Taiwan-frågan.

  243. Den är väldigt viktig för Kina.

  244. Vi vill ha en snabb återförening,
    och vi vill att USA-

  245. -ska fortsätta
    stödja principen om ett enat Kina.

  246. Den är grundläggande
    för relationen mellan Kina och USA.

  247. Under 2012 har det skramlats
    med vapen i Sydkinesiska sjön.

  248. Kina, Vietnam och Filippinerna är
    oense om gränsdragningarna till havs.

  249. Men för Kinas del
    är en väpnad konflikt helt utesluten.

  250. Jag tror att möjligheten att Kina-

  251. -går in i en väpnad konflikt
    med andra länder eller stormakter-

  252. -är lika med noll.

  253. Det är egentligen självklart.
    För det första är världen integrerad.

  254. Vi har en global
    och synnerligen integrerad ekonomi.

  255. Jag skulle vilja säga
    att Kina och USA-

  256. -är beroende av varandra
    när det gäller affärsförbindelser.

  257. Som ni kanske också kommer ihåg är
    både Kina och USA kärnvapenmakter-

  258. -och väpnad konflikt
    mellan två kärnvapenmakter-

  259. -är något otänkbart.

  260. Om vi skulle hamna i ett kallt krig
    med Kina om tio, femton år-

  261. -skulle det vara ett politiskt
    misslyckande för oss båda.

  262. Det är viktigt att politikerna
    i både Peking och Washington-

  263. -tänker mer kreativt kring
    hur de ska öka sannolikheten-

  264. -för en mycket bättre framtid.

  265. De största hoten mot Kina
    kommer inte utifrån-

  266. -utan inifrån - från konsekvenserna
    av de ekonomiska framgångarna.

  267. De negativa konsekvenserna,
    som miljöförstöring-

  268. -ökande inkomstklyftor-

  269. -och ökad korruption
    bland kinesiska tjänstemän.

  270. Dessa saker stöter bort allt större
    delar av den kinesiska befolkningen-

  271. -och inte bara de fattiga
    eller rättslösa, utan även eliten.

  272. Förmodligen till och med progressiva
    medlemmar av Kinas kommunistparti-

  273. -som inser att det behövs ordentliga
    ekonomiska och politiska reformer-

  274. -för att problemen i Kina
    inte ska växa.

  275. I januari 2013 tar en ny president
    och premiärminister-

  276. -plats i partiet och Kinas ledning.

  277. De ska fortsätta på den kurs som
    redan är utstakad i Kinas femårsplan.

  278. Efter decennier av rekordartad
    tillväxt och enorm miljöförstöring-

  279. -ska Kina
    ändra inriktning på produktionen.

  280. Kineserna ska få mer pengar att
    handla för och mer varor att köpa.

  281. Deras arbets- och levnadsförhållanden
    ska förbättras.

  282. Hundratals miljoner fattiga arbetare
    och bönder har under rekordåren-

  283. -bara fått se på hur den växande
    medelklassen har blivit allt rikare.

  284. Kina är nu provocerande ojämlikt.

  285. Det återspeglas i hundratusentals
    protester de senaste åren.

  286. Vi talar alltså om vårt mål
    att höja folkets levnadsstandard.

  287. För det första
    är det regeringens ansvar-

  288. -att folkets behov av utbildning,
    sjukvård, boende och arbete-

  289. -uppfylls på ett bättre sätt.
    Samhällsservicen måste bli bättre.

  290. Professor Chi Fulin leder Kina-
    institutet för reform och utveckling-

  291. -som han grundade för tjugo år sedan.

  292. För det andra
    är inkomstklyftorna ganska stora.

  293. Vi måste påskynda våra reformer
    när det gäller inkomstfördelning.

  294. Folkets inkomstnivå-

  295. -måste höjas relativt mycket.

  296. När det gäller politiken
    måste folk få alltmer frihet-

  297. -och större möjligheter att delta.

  298. Det är åt det hållet
    Kina strävar efter att utvecklas.

  299. Men hur mycket frihet och hur mycket
    deltagande strävar Kina efter?

  300. Kan det bli som man spår, att Kinas
    kapitalistiskt inspirerade ekonomi-

  301. -kommer att leda till
    västerländsk demokrati?

  302. Vilka fanor kommer att vaja
    över Kinas vägval?

  303. Kina var en feodalstat som styrdes
    av kejsare i över två tusen år.

  304. Kina har aldrig varit en demokrati,
    och det är orealistiskt-

  305. -att Kina skulle bli en västerländsk
    demokrati över en natt.

  306. Men Kina är öppet
    för att ta till sig-

  307. -den västerländska demokratins
    fördelar.

  308. Kina kommer att vara socialistiskt-

  309. -och därmed olikt dagens
    politiska system i väst.

  310. Men jag tror att det utvecklas
    åt rätt håll.

  311. Text: Y. Rundkvist Chou/M. Åsard
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Återkomsten

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om Kinas roll i världen. Kina har återtagit sin forna position som världsmakt och är världens näst största ekonomi. Om Kina fortsätter att utvecklas i samma takt blir landet världens största ekonomi. Utvecklingen slukar energi och landet har en mycket betydande roll som handelspartner. Kina investerar också i länder med stora råvarutillgångar som Asien, Afrika och Latinamerika. Men vad vill Kina med sin återvunna ekonomiska och politiska styrka? Hur påverkas omvärlden? Vi möter politiker, statsvetare och ekonomer från Afrika, USA och Europa som diskuterar Kinas avsikter. Enligt Kenneth Lieberthal vid Brookings institutions, vet USA och Kina hur man ska handskas med varandra. Elmar Brok vid Europaparlamentet säger att EU inte vet var man har Kina. Kommer Kinas kapitalistiskt inspirerade ekonomi automatiskt att leda till västerländsk demokrati?

Ämnen:
Geografi > Asien, Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Ekonomisk utveckling, Finansväsen, Handelsförbindelser, Internationella relationer, Kina, Nationalekonomi, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Kina om Kina

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

En dramatisk historia

Avsnitt 1 av 8

Kina är numera den näst största ekonomin i världen med en stor betydelse för oss alla. Inget land har gått så snabbt från fattigdom till välstånd som Kina. Hur var det möjligt och vad hände på vägen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Allting har ett pris

Avsnitt 2 av 8

Klyftorna mellan rika och fattiga i Kina hotar inte bara den enskildes överlevnad, utan även tillväxten och hela samhället. Professor Zhou Dunren säger att "Allting har ett pris" och menar att det kinesiska välståndet betalas av dem som inte får ta del av den. Hundratals miljoner kineser har lämnat fattigdomen, men fortfarande lever lika många som fattiga bönder på landsbygden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Makten och folket

Avsnitt 3 av 8

Om hur Kinas styrs och hur det kinesiska folket kommer till tals. Hur förhåller sig det styrande kommunistpartiet till de ökande protestaktionerna? Det blir allt svårare att förena social rättvisa och marknadsekonomi. Vanligaste protesten gäller konfiskering av jord. Möte med företrädare för olika politiska riktningar. Är miljontals kinesiska bloggare en tillgång eller en risk?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Mer än halva himlen

Avsnitt 4 av 8

Kinas kvinnor lämnar fattigdomen på landsbygden. I takt med det ökande välståndet blir många kvinnor egna företagare. Wu Xing, som driver en skola i Peking för fattiga unga kvinnor från landsbygden, anser det bara finns ett sätt att ändra på kvinnors villkor och det är utbildning. Men Kina är också enda landet i världen där fler kvinnor än män begår självmord.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

En ny generation

Avsnitt 5 av 8

Kinas ungdomar arbetar och pluggar hårt för att ta över välståndet som föräldrarna byggt upp. Högskoleproven är så pressande att skolor erbjuder uppiggande intravenöst. 24-åriga Tian är från en fattig bergsby och har blivit en framgångsrik affärskvinna. Tians klassresa är en spegelbild av Kinas utveckling. Men de flesta som lämnat hembyn är lågavlönade migrantarbetare. Det är de som byggt det nya Kina.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Kultur för miljarder

Avsnitt 6 av 8

Kinas litteratur och dess blomstrande filmindustri. I Hengdiang byggs ett kinesiskt Hollywood. Möte med regissören Eva Jin. De kinesiska författarna brottas med censur. Tabu är massakern på Himmelska fridens torg och Det stora språnget. Yan Lianke har dock brutit mot förbudet i sin roman ”Fyra böcker.” Vi möter också den unga författarinnan Jiang Fangzhou.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Sol och vind men inget vatten

Avsnitt 7 av 8

Om Kinas stora miljöproblem och satsningar för att lösa dem. Tillväxten har svåra konsekvenser för Kinas miljö. Mer än hälften av Kinas vattendrag är förorenade, jordbruk och matproduktion slås ut. Men många kineser kämpar för miljön. Samtal med miljöaktivister. Kinas regering har ambitiösa miljömål och i Dezhou, Kinas solstad, blomstrar solindustrin.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Återkomsten

Avsnitt 8 av 8

Vad innebär det för omvärlden att Kina återtar sin roll som världsmakt? Om Kina fortsätter att utvecklas i samma takt blir man världens största ekonomi. Men vad vill Kina med sin ekonomiska och politiska styrka? Vi möter politiker, statsvetare och ekonomer från Afrika, USA och Europa som diskuterar Kinas avsikter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKina om Kina

Makten och folket

Om hur Kinas styrs och hur det kinesiska folket kommer till tals. Hur förhåller sig det styrande kommunistpartiet till de ökande protestaktionerna? Det blir allt svårare att förena social rättvisa och marknadsekonomi. Vanligaste protesten gäller konfiskering av jord. Möte med företrädare för olika politiska riktningar. Är miljontals kinesiska bloggare en tillgång eller en risk?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBilderna som förändrade vetenskapen

Wegeners kontinentaldrift

Meteorologen och geofysikern Alfred Wegener var först med att bygga en teori om kontinenternas förflyttningar. Resultatet blev en bild som återberättade planetens geologiska historia men som dåtidens vetenskap vände ryggen till.

Fråga oss