Titta

UR Samtiden - Musikliv i balans

UR Samtiden - Musikliv i balans

Om UR Samtiden - Musikliv i balans

Konferens om jämställdhet i musikbranschen, och om hur man med hjälp av pedagogik kan komma åt de låsta genusrollerna i ett klassrum. Varför är till exempel alla sånglärare kvinnor och alla instrumentlärare män? Varför är männen aktiva och skapar och skriver musik medan kvinnor i större utsträckning är passiva och sjunger andras låtar? Moderator: Karin Åmossa. Inspelat på Musikmuseet i Stockholm den 10 maj 2012. Arrangör: Statens musikverk.

Till första programmet

UR Samtiden - Musikliv i balans : Normkritisk pedagogikDela
  1. Lotta heter jag. Jag jobbar på
    ett musikestetiskt gymnasium i Nacka.

  2. Jag ska säga vem jag är.

  3. Jag är drama- och samhällskunskaps-
    lärare sen tolv år.

  4. Jag har jobbat på Rytmus sen år 2000
    och med normkritik sen 2007.

  5. Det är fantastiskt.
    Känner ni till begreppet?

  6. Det har kommit sen 2007.

  7. När man googlade 2005, så fick man
    noll träffar. Sen sa det "pang".

  8. Jag satt i den studiecirkel på RFSL
    som kom på-

  9. -att "queerpedagogik känns för smalt.
    Normkritik - hur funkar det?"

  10. Sen var det plötsligt överallt.

  11. Sen insåg man att man satt i
    en liten "think tank", så det är kul.

  12. Det har mycket att göra
    med en skolverksrapport från 2009-

  13. -där Skolverket förordade-

  14. -att normkritisk pedagogik är bästa
    sättet att jobba mot diskriminering.

  15. Studiecirkeln satt jag i 2007-2009.

  16. Det var jag och en lärare till
    som var praktiker.

  17. Sen var det akademiker från statliga
    verk, vilket bidrog till spridningen-

  18. -för de kunde skriva rapporter
    och sprida dem.

  19. 2009 fick jag och Pia Kangas Natur
    och Kulturs lärarpris för arbetet.

  20. Efter det
    blev det mycket uppmärksamhet.

  21. Sen var jag med och skrev "I normens
    öga" 2007, om ni är intresserade.

  22. Sen har jag skrivit annat,
    bl.a. i en antologi.

  23. Utöver att jag är lärare
    gör jag sånt här-

  24. -föreläser för folk
    i utbildningssammanhang bl.a.

  25. Normkritisk pedagogik:
    Jag ska ta det från grunden.

  26. För vissa blir det repetition,
    men då får vi leva med det.

  27. En norm... Det finns normer inom
    rockmusiken och en massa olika saker.

  28. En norm här är
    att ni sitter still och lyssnar.

  29. När nån pratar längre bak, stirrar
    man. Det är normen i det här rummet.

  30. En norm är en oskriven regel,
    ett rättesnöre eller mönster.

  31. Det blir inget fängelsestraff
    om man bryter mot den-

  32. -men det bestraffas ju på nåt sätt
    om man bryter mot normen.

  33. Den blir synlig genom avvikelsen.

  34. Jag brukar ta exemplet när man
    åker rulltrappa här i Stockholm.

  35. Står man på fel sida, får man sig en
    knuff. Det är en typ av bestraffning.

  36. En annan är hatbrott, att bli
    nedslagen för sin etnicitet o.s.v.

  37. Det är en bestraffning
    i andra änden av skalan.

  38. De styr våra värderingar,
    vad som är bra och inte-

  39. -för det finns också hierarkier,
    apropå hegemonin som Åsa var inne på.

  40. I början undrade många:
    "Ska man upplösa alla normer?"

  41. Nej, vi kan inte ha
    ett normlöst samhälle.

  42. Det fungerar inte
    att för varje ny människa undra:

  43. "Ska jag stå här? Ska jag slå dig?"
    Det blir svårt.

  44. Vi behöver bra normer
    för den sociala interaktionen.

  45. Dåliga normer
    begränsar handlingsutrymmet.

  46. De gör att vi beter oss
    på ett sätt vi inte vill-

  47. -men som vi gör
    för att slippa bestraffas.

  48. Så här sa Einstein:

  49. "Vi lever i en tid då det är lättare
    att spränga en atom än en norm."

  50. Den här tanken är inte ny.

  51. Normkritikens idérötter
    - var kommer de ifrån?

  52. Vi myntade ju begreppet
    på våren 2007.

  53. Vi i studiecirkeln hade våra rötter
    i feministiska sammanhang-

  54. -och i queersammanhang.

  55. Normkritik
    var från början queerpedagogik-

  56. -som formulerades av dramapedagogerna
    Gunilla Edemo och Joakim Rindå-

  57. -i boken "Någonstans går gränsen"
    från Forum för levande historia.

  58. Det är grunden. Sen säger man
    att normkritiken är intersektionell.

  59. "Intersection" betyder ju "korsning"
    på engelska.

  60. Vid intersektionell analys
    ser man hur normer samverkar.

  61. Genus är en norm.
    Vi har även etnicitet, sexualitet-

  62. -identitet -
    att identifiera sig med sin kropp.

  63. Normkritik handlar om att se
    på olika normer och hur de samverkar.

  64. Man ser hur ojämlikhet skapas
    i relation till social tillhörighet.

  65. Jag skulle säga klass, men det är
    lite tabu, så social tillhörighet.

  66. Kön, sexualitet, trosuppfattning,
    ålder och funktionalitet.

  67. De sex sista är ju-

  68. -kopplade till
    diskrimineringslagstiftningen.

  69. Den första finns inte med av olika
    skäl. Det ska vi inte diskutera här.

  70. Det är för komplicerat.
    Där är grunden för sättet att jobba.

  71. När man började prata om normkritik-

  72. -satte Gunilla och Joakim det
    i kontrast till ett sätt att tänka-

  73. -som kallas för toleranspedagogik.
    Jo, vi hinner göra det här.

  74. Vi ska göra en kort övning.

  75. Den går helt enkelt till så här:

  76. Ni hittar nån bredvid er...
    Hittar ni nån?

  77. Som dramalärare gillar jag övningar.

  78. Det ni ska göra är
    att varannan gång...

  79. Ni ska notera nåt på den andra,
    t.ex.:

  80. "Hej, jag ser att du har en blå
    skjorta. Det är helt okej med mig."

  81. Då måste du säga tack.

  82. Ni väljer nåt fysiskt på den andra.

  83. Och sen måste man säga tack. Okej?
    Varsågoda.

  84. Okej, tack.
    Det är bara så att ni får känslan.

  85. Prata med varandra och diskutera:

  86. Hur var det att tolerera? Hur var det
    att bli tolererad? Varsågoda.

  87. Okej, tack.

  88. Man vill inte stoppa en diskussion-

  89. -men jag har ramar att hålla.
    Ni fick en liten känsla i alla fall.

  90. Tolerans har förordats
    i kurs- och läroplaner "forever".

  91. Man ska skapa
    tolerans för utsatta grupper-

  92. -eller tolerans för "de där andra".

  93. Toleranspedagogiken
    har goda intentioner-

  94. -men det finns också problem.

  95. Det finns en massa makt i tolerans.

  96. Toleranspedagogiken kontrasterar
    mot normkritiken.

  97. Man brukar säga det ni säkert insåg:

  98. Bara normen har makt att tolerera.

  99. Det är då skratt uppstår
    - när man tolererar nåt normativt.

  100. "Hej, jag ser att du har skor på dig.
    Det är helt okej med mig."

  101. Det känns ju töntigt.
    Men sen kan ju nån säga till mig:

  102. "Jag ser att du är väldigt lång.
    Det är helt okej för mig." Inte kul.

  103. Eller om jag säger
    till min judiska kollega:

  104. "Jag ser att du har stor näsa.
    Det är helt okej med mig."

  105. Då blir makten tydlig, eller hur?

  106. Normen kan säga att man får avvika-

  107. -men har även makten att säga:
    "Eller så slår jag dig."

  108. Det är en form av maktutövning
    och skapar ett "vi" och "de".

  109. Det befäster normer och förklarar
    inte varför utsatthet uppstår.

  110. Jag hade en gång en elev som sa:

  111. "Jag har sagt 'bög', men aldrig tänkt
    på varför. Det är ju för att..."

  112. Att förstå maktsystemet
    är det normkritik handlar om.

  113. Toleranspedagogiken ger inte den
    möjligheten. Det blir oreflekterat.

  114. Sen finns problemet
    att alla förväntas tillhöra normen.

  115. "Nu ska vi spela
    sån där afrikansk musik."

  116. "Vad kul, eller hur?"

  117. "Vad då 'sån där'? Det är ju min
    musik." Man skapar ett "de".

  118. Inom normkritiken
    skulle man snarare prata om-

  119. -varför vi pratar om afrikansk musik
    och musik.

  120. Varför pratar vi om litteratur
    och kvinnlig litteratur?

  121. Normkritiken börjar titta
    på systemet och bakgrunden.

  122. Ni tänker nog: "Vad har jag gjort?"

  123. "Hur ofta har jag trampat
    i klaveret?" Då säger jag: Bra!

  124. Det enda sättet att utveckla det här
    är att älska sina misstag.

  125. Vi bär alla en ryggsäck.

  126. Vi har olika erfarenheter
    utifrån klass, kön, etnicitet-

  127. -och andra saker. Så är det.

  128. Att säga: "Jag har inga fördomar."
    Jo.

  129. Eller vi har snarare förförståelse.
    Det kan vi inte blunda för-

  130. -men vi kan se hur den
    påverkar makten som vi utövar-

  131. -när vi är pedagoger.

  132. Skuld är ointressant.

  133. Som lärare vet jag att "skuldpiskan"
    åker fram ganska snabbt.

  134. Genom misstagen får vi syn
    på våra normblinda fläckar.

  135. Utgångspunkten är ju
    våra erfarenheter.

  136. Jag skulle kunna prata i en timme
    om alla klaver som jag trampar i.

  137. Jag ska ta ett som jag ofta tar upp.

  138. För några år sen hade jag en elev.

  139. En rockelev:
    så här lång, långt lockigt hår-

  140. -skinnväst, hårdrockströja...

  141. "Jag gillar rock." Okej.

  142. Vi skulle göra ett projekt
    där vi jobbade med diskriminering.

  143. De fick välja diskrimineringsgrund.
    Jag la ut lappar på golvet-

  144. -bl.a. "annan trosuppfattning".

  145. Killen går rakt fram till den lappen
    och ställer sig.

  146. "Kul att du intresserar dig
    för de där", tänkte jag men sa inget.

  147. Han sätter i gång.
    De skulle göra en pjäs kring det här.

  148. Han hade stenkoll. Eleven skulle be
    i en skrubb och göra si och så.

  149. Till slut frågade jag:
    "Varför kan du så mycket om det här?"

  150. "Du som inte är religiös",
    tänker jag.

  151. "Jo, min brorsa konverterade
    till islam och hade det jobbigt."

  152. Min reaktion:
    "Vad kul! Berätta, hur är det?!"

  153. Jag ser att han inte tycker
    att det är så kul att jag tycker det.

  154. Det skaver och till slut inser jag:

  155. Jag utgår ifrån att alla
    är icke-troende, för det är jag.

  156. Då tror jag det om eleverna.

  157. Såna misstag händer ofta. Det är inte
    kul när de händer, men de är nyttiga.

  158. Det här arbetssättet
    är ständigt reflektivt.

  159. Vi krockar, ser hur krocken ser ut.
    Då går vi framåt.

  160. Tack.

  161. Det är tacksamt.

  162. Jag ska tala kort
    om normkritik i pedagogens roll.

  163. Jag brukar säga
    att man som pedagog har två uppdrag.

  164. Det ena uppdraget är kunskapen,
    det som anges i kursplanen.

  165. Normkritik
    i det perspektivet-

  166. -skapar frihet i vetandet.

  167. En elev sa:
    "Här lär vi oss vad vi behöver veta"-

  168. -"men även vad vi inte får veta."

  169. Man ska säga att det är en begränsad
    del av verkligheten man pratar om.

  170. Den andra delen är bemötandet
    och det som anges i värdegrunden.

  171. Till grund ligger normkunskap,
    både om normer generellt i samhället-

  172. -och om vilka normer jag bär med mig
    in i klassrummet.

  173. Vad har jag med mig?
    Vi är medskapande.

  174. Vad förväntar vi oss av eleverna-

  175. -när vi går in i klassrummet?

  176. Bemötande och likabehandling
    handlar mycket om-

  177. -hur vi använder ledarmakten
    för att skapa utrymme.

  178. Elever är experter på att anpassa sig
    efter mina förväntningar.

  179. "Den dolda läroplanen"
    är det som egentligen lärs ut:

  180. Sitta still, räcka upp handen, hålla
    tyst och klura ut det jag vill veta.

  181. Eleven kodar av
    att läraren förväntar sig-

  182. -enbart heterosexualitet,
    genom små ord.

  183. Då kommer eleven aldrig att anförtro
    sig åt mig om den är homosexuell.

  184. Eleven vet vad jag tänker,
    för det visar jag med små ord.

  185. Då tänker man: "Vad säger jag?!"
    Det upptäcker man.

  186. Likabehandlingsarbetet
    ska fokuseras på normen.

  187. Ett exempel är skällsordsassociation.

  188. Jag skriver upp elevernas skällsord,
    och sen går vi igenom ord för ord.

  189. Hur gör man för att inte bli kallad
    för "jävla hora", "bögjävel" o.s.v.?

  190. Vi identifierar normen.

  191. Jag fick ett mail
    från en jazzpedagog i Sundsvall:

  192. "Jag gjorde övningen
    om fin och ful musik."

  193. "Det var jättespännande att se
    vilken musik man SKA lyssna på."

  194. Det här kan användas på många sätt.

  195. När det gäller
    det vi gör i undervisningen-

  196. -ska man fundera över stoffvalet.
    Vilka låttexter väljer man? Varför?

  197. Man kanske måste sjunga vissa låtar.
    Då kan man titta på dem.

  198. Vi tittar ofta
    i vår samhällskunskapsbok.

  199. Ur ett etniskt perspektiv
    syns bara människor-

  200. -med icke grisrosa hud i två avsnitt:

  201. Utvecklingsfrågor och arbetslöshet.
    Det är intressant och kan diskuteras.

  202. Sen ska man inkludera, inte addera.

  203. Det är lätt att tänka:
    "Nu jobbar vi normkritiskt."

  204. "Då har vi
    ett avsnitt om afrikansk musik"-

  205. -"och ett om kvinnliga musiker."

  206. "Och så har vi musik."

  207. Då lägger man ju till
    "det där andra".

  208. Då säger man: "Nu gör vi den riktiga
    musiken, sen den som inte hör hit."

  209. Då förstärks bara normen. I stället
    för att addera, ska man inkludera.

  210. Men där har jag ett problem.

  211. När det gäller dramatiker o.s.v.,
    så kan jag bara normen:

  212. Ibsen, Strindberg, Beckett,
    Brecht o.s.v.

  213. Jag är jättedålig på dramatiker
    från södra Afrika.

  214. Det har inte ingått i min utbildning.

  215. Vi är ju en produkt av vår bakgrund.
    Oj, nu tryckte jag fram.

  216. Man kan fundera över orden
    vi använder-

  217. -hur vi delar in grupper.

  218. Varför gör vi det? Vem får leda
    ensembleundervisningen? Varför?

  219. Undervisa hela tiden MED eleverna.

  220. Efter ett tag börjar eleverna
    att ifrågasätta mig.

  221. Det är helt fantastiskt,
    för då börjar det hända grejer.

  222. Det låter som ett fantastiskt sätt
    att jobba, men vissa saker är svåra.

  223. Att få syn på normerna
    kan vara jobbigt. Vi vill väl.

  224. Vi kanske bara inte riktigt har koll.

  225. Sen har vi krisproblematiken.
    En elev sa: "Nu gungar det!"

  226. "Är det ingenting som är sant?"

  227. Det blir jätterörigt.
    Det möter jag hos kolleger också.

  228. Transformativt lärande är svårt,
    men leder till permanent utveckling.

  229. Normkritiken kan ju bli norm.
    En elev sa:

  230. "Här måste man ju vara flata och
    sitta i rullstol för att passa in."

  231. En annan sa: "Jag är blond och har
    höga klackar. Är det fel på mig då?"

  232. Då har man hamnat fel.
    Den risken finns ju också.

  233. Så är det inte längre,
    men i början var det mycket så.

  234. Sen har vi ett uppdrag
    att bevara kulturarvet.

  235. Det är klart
    att vi måste spela Cornelis o.s.v.

  236. Vi kan inte bara ta bort det. Hur ska
    de då orientera sig i verkligheten?

  237. Men det ska kopplas till en utmaning,
    så vi jobbar med båda.

  238. Vad är lösningen? Jo, tid, kunskap,
    samtal och elevdemokrati.

  239. "Piece of cake." Det tar aldrig slut.

  240. Så här sa eleven Arash
    för några år sen-

  241. -i en DN-artikel om vårt arbete:

  242. "Vi är inte slavar under normerna.
    Om vi är medvetna, kan vi omvärdera."

  243. "Vi har makt över det vi tar in."

  244. "Då känner vi oss vuxna,
    och det vill gymnasieelever."

  245. Det sammanfattar vad det här arbetet
    handlar om. Det är fantastiskt kul.

  246. Tack så mycket.

  247. Textning: Lotta Almqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Normkritisk pedagogik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att jobba normkritiskt innebär att man inte fokuserar på personer som är avvikande utan istället väljer att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att just dessa personer uppfattas som avvikare och vad detta sedan får för konsekvenser. En som utvecklat det här sättet att jobba är läraren Lotta Björkman. I sitt föredrag poängterar hon att vi måste börja gilla våra misstag om vi skall bli framgångsrika i att jobba normkritiskt. Det är genom misstagen vi får syn på våra normblinda fläckar och blir kvitt en del av våra fördomar. Inspelat på Musikmuseet i Stockholm den 10 maj 2012. Arrangör: Statens musikverk.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Normer, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Musikliv i balans

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Musikliv i balans

Normkritisk pedagogik

Läraren Lotta Björkman berättar om att jobba normkritiskt, vilket innebär att man inte fokuserar på personer som är avvikande utan istället väljer att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att just dessa personer uppfattas som avvikare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Frågor kring jämställdhet på högskola och universitet

Statsvetaren och genusvetenskapsläraren Malin Rönnblom säger bl.a. att de flesta satsningar på jämställdhet riktas mot kvinnor, och då underförstått att det är kvinnorna som måste ändas. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Utsikter på skola i Landskrona

På Dammhagskolan, där över 95 % av eleverna har invandrarbakgrund, pågår projektet UTSIKTER. Forskare från olika ämnesområden mäter och analyserar elevernas resultat kontinuerligt för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. Förhoppningen är att både betygen och stämningen ska höjas.

Fråga oss