Titta

UR Samtiden - Så minns unga

UR Samtiden - Så minns unga

Om UR Samtiden - Så minns unga

Vad påverkar barns lärande? Och vad ligger bakom nedsättningar som förhindrar lärande, så som adhd, läs- och skrivsvårigheter och dyskalkyli? Under fem år har en rad framstående forskare försökt ta reda på de frågorna. Här presenterar de sina resultat. Inspelat i Tändstickspalatset i Stockholm i maj 2012. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Så minns unga: Vad kan vi lära från internationella studier - Stefan SamuelssonDela
  1. Jag heter Stefan Samuelsson
    och har varit en av forskarna-

  2. -i det internationella
    tvillingprojektet-

  3. -som egentligen startade redan 2000-

  4. -men som har haft finansiering
    från Wallenbergstiftelsen-

  5. -Riksbanken och Vetenskapsrådet
    2007-2011.

  6. Innan jag presenterar bilderna
    jag har med mig-

  7. -tycker jag att vi kan tänka en stund
    på Ingvar Lundberg-

  8. -som lämnade oss för ett tag sen.

  9. Ingvar var en god vän
    och kollega till mig.

  10. Vi arbetade intensivt tillsammans
    i ett antal år.

  11. I sammanhanget vill jag nämna-

  12. -att jag inte hade fått vara en
    av kollegerna i projektet-

  13. -om inte Ingvar hade funnits.

  14. Han tipsade mig att min kollega
    Richard Olson från USA-

  15. -och den tredje kollegan
    från Australien-

  16. -var på jakt efter en svensk
    samarbetspartner till projektet.

  17. Ingvar tyckte att han var för gammal,
    och jag bad att få ta den kontakten.

  18. Vi har mycket att tacka Ingvar för-

  19. -att vi har haft det fantastiska
    samarbetet i över ett decennium.

  20. Den här timmen kommer jag att dela
    med Richard Olson-

  21. -från Colorado University at Boulder.

  22. Vi kommer att ta en halvtimme var.

  23. Jag kommer att visa några exempel-

  24. -på resultat
    från några publikationer-

  25. -som är fenotypiska analyser
    från projektet-

  26. -där vi inte utnyttjar det faktum
    att barnen är tvillingar-

  27. -utan där vi ser dem
    som vilka barn som helst.

  28. Richard kommer att prata mer-

  29. -om den beteende-genetiska delen
    av det här projektet.

  30. Richard kommer ni snart
    att få höra och se bättre.

  31. Killen till höger är Brian Byrne,
    den tredje personen i projektet-

  32. -och ansvarig för tvillingprojektet
    i Australien-

  33. -och de tvillingar
    som är testade i Sydney-området.

  34. I det här projektet
    ingår också Norge-

  35. -där jag själv har varit professor
    och numera är professor 2.

  36. Jag har fått möjlighet att samla in
    ett norskt sample till projektet.

  37. Det är fyra länder som deltar.

  38. Det är inte bara vi tre,
    utan ett koppel av folk-

  39. -som har varit delaktiga
    och är delaktiga i projektet.

  40. Jag kan inte nämna alla, men det
    är många tunga personer på bilden.

  41. Det kanske syns...

  42. Här har vi ett arbetsmöte på Hawaii.

  43. Det är trevligt
    att samarbeta med australiensare-

  44. -för då är Hawaii
    en naturlig mötesplats.

  45. Det här mötet hade vi
    innan vi fick de här medlen...

  46. Det var andra medel
    som bekostade den här resan.

  47. Vi har varit ganska flitiga.
    Projektet har genererat 18 artiklar-

  48. -som är publicerade
    i internationella tidskrifter.

  49. Vi har minst fyra
    som är ute för granskning just nu.

  50. Det har blivit sju bokkapitel
    i olika böcker-

  51. -och min doktorand i Bergen
    har disputerat på det här materialet.

  52. Han heter Bjarte Furnes.
    Det har blivit en hel del.

  53. Jag har en sammanställning
    av allt vi har publicerat-

  54. -om nån är intresserad av
    att se på det i mer detalj.

  55. Det går inte att prata om allt vi har
    skrivit och analyserat under åren.

  56. Jag tänker bara ta några nedslag-

  57. -som exempel på
    hur vi har använt materialet.

  58. Den första frågan
    är en ganska het fråga.

  59. Vi pratar om lärarens betydelse
    för barns lärande-

  60. -och hur ofantligt betydelsefull
    lärarens roll är.

  61. Jag tror
    att läraren är av stor betydelse-

  62. -men det ligger nåt läskigt i det.

  63. Om man påstår att lärarens betydelse-

  64. -är 30-50 procent
    av vad barn faktiskt lär sig-

  65. -får man gå med skakiga knän
    första skoldagen med sitt barn-

  66. -och hoppas att barnet
    får rätt lärare-

  67. -när det har så ofantligt stor
    betydelse för vad de lär sig.

  68. En sån situation önskar jag mig inte.

  69. Men vi har ett utmärkt tillfälle
    att titta på lärareffekter.

  70. Vi har enäggstvillingar
    som delar 100 procent av generna-

  71. -och som delar på miljön
    när de lämnar skolan.

  72. Vi har kontroll på generna-

  73. -och den miljö barnen är i
    efter skoldagens slut.

  74. En del av enäggstvillingarna går
    i olika klasser med olika lärare.

  75. En del har samma lärare.

  76. Kan ni tänka er en starkare design
    för att studera lärarens effekt?

  77. Här är det begränsat-

  78. -till den tidiga läs-
    och skrivutvecklingen, inget annat.

  79. Jag kommer att problematisera
    hur vi definierar dyslexi-

  80. -och huruvida det är en homogen,
    lättidentifierad grupp.

  81. Vi har nyligen jobbat
    med bland annat Bruce Pennington-

  82. -som har varit involverad
    i projektet.

  83. Vi pratar också om olika former
    av lässvårigheter.

  84. Hur tydligt kan man identifiera
    läs- och skrivsvårigheter-

  85. -i dess olika former?

  86. Jag kommer att visa
    att dyslexi är en heterogen grupp.

  87. Det är inte enkelt
    att veta vad dyslexi är.

  88. Det går inte att identifiera dyslexi
    eller specifika svårigheter-

  89. -så tidigt som många tror.

  90. I dag pågår en debatt
    om att man ska göra kartläggningar-

  91. -för att ta reda på vilka barn
    som löper den största risken-

  92. -redan innan de har fått chans
    att lära sig läsa och skriva.

  93. Det är mer eller mindre omöjligt.

  94. Vi vet inte hur det kommer att gå-

  95. -och inte vilken form av svårigheter
    barnen riskerar att utveckla.

  96. Det här är dagsläget,
    vårt N som vi har arbetat upp.

  97. I projektet träffar vi tvillingarna
    när de är fem år gamla-

  98. -i slutet av förskoleklass,

  99. -och i slutet
    av år 1 och år 2 i skolan.

  100. I Sverige och USA träffar vi dem
    i slutet av år 4 i skolan-

  101. -och tack vara nya anslag
    här och i USA-

  102. -kommer vi att träffa gruppen
    kring år 7-8-

  103. -innan de lämnar grundskolan.

  104. Det är ungefär 1 000 tvillingpar,
    både enäggs- och tvåäggstvillingar.

  105. Jag kommer inte att prata mer
    om den beteende-genetiska delen-

  106. -och hur man kan använda tvillingar-

  107. för att uppskatta genernas
    och miljöns betydelse.

  108. Det lämnar jag till Richard.

  109. Det är ett ganska omfattande arbete.

  110. När vi träffar tvillingarna
    vid första tillfället-

  111. -kartlägger och testar vi barnen
    i totalt 6-7 timmar.

  112. Ett enda tvillingpar
    kräver ungefär en veckas arbete.

  113. Ni kan ana hur det är på Vestlandet
    i Norge med fjordar och berg.

  114. Det kan ta två veckor
    att bli klar med ett tvillingpar.

  115. Det är ett enormt arbete
    som har lagts ner på det.

  116. Jag har några citat med mig-

  117. -från amerikanska
    eller australiensiska tidningar.

  118. Det har varit en debatt
    om skolans och lärarnas betydelse-

  119. -där man ger läraren skulden
    för elevernas misslyckande.

  120. "Det går dåligt"
    är den allmänna politiska retoriken.

  121. Debatten pågår lite överallt.

  122. "If schools can't fire bad teachers
    and reward good ones"-

  123. -"nothing else we do to improve
    education will do any good."

  124. Det är starka ord,
    men hur stor är lärareffekten?

  125. Hur stor betydelse har det
    vilken lärare jag möter i skolan-

  126. -när jag ska lära mig
    att läsa och skriva?

  127. Vi kan jämföra enäggstvillingar
    som delar samma lärare-

  128. -med enäggstvillingar
    som har olika lärare.

  129. De blå staplarna är tvillingpar
    som går i samma klass.

  130. Staplarna illustrerar sambandet
    mellan deras prestationer-

  131. -gällande ordigenkänning, ord-
    avkodning, stavning, läsförståelse-

  132. -och en kombination
    av olika läs- och stavningstester.

  133. Och motsvarande korrelation för
    enäggstvillingar i olika klasser.

  134. Ni kan se
    att sambandet är något högre-

  135. -för enäggstvillingar som går i samma
    klass och därmed delar samma lärare-

  136. -jämfört med enäggstvillingar
    som går i olika klasser.

  137. Så ser det ut i årskurs 1.

  138. Det ser ut så här
    också i årskurs 2.

  139. När vi räknar ihop det här
    kan vi konstatera-

  140. -att lärareffekten totalt sett
    över de olika testerna-

  141. -är maximalt 8 procent.

  142. Det är inte bara läraren som har
    betydelse för vad som sker i klassen.

  143. Det är också med-elever
    och andra aspekter.

  144. Vår uppskattning är att lärareffekten
    inte är så stor som många hävdar.

  145. Det finns de som hävdar
    att lärareffekten är 60 procent.

  146. Det kan vara så, men inte
    med tidig läs- och skrivutveckling.

  147. Jag tycker i och för sig
    att det är ett positivt resultat.

  148. Jag kan lägga till uppgifter
    som inte härrör från vårt projekt.

  149. Jag har tittat
    i min kommun Linköping-

  150. -på vad lärare sysslar med när
    de undervisar i att läsa och skriva-

  151. -eller utveckla
    den skriftspråkliga kompetensen.

  152. Det har jag gjort
    på 16-18 skolor i Linköpings kommun.

  153. Man kan konstatera
    att så tidigt som i årskurs 2-

  154. -är uppskattningsvis 60-65 procent
    av den tid-

  155. -eleverna i skolan ägnar sig åt läs-
    och skrivrelaterade aktiviteter-

  156. -inte lärarledda aktiviteter.

  157. Så hur man kan hävda att läraren,
    när undervisningen bedrivs så-

  158. -skulle ha en så fantastiskt
    stor roll är ett mysterium för mig.

  159. Så till den tredje saken
    jag tänkte prata om.

  160. Så här definierar man dyslexi.
    Ursäkta att det är så mycket text.

  161. Man kan konstatera-

  162. -att dyslexi manifesteras
    genom svag ordavkodning och stavning.

  163. Det behöver inte innebära svårigheter
    med läsförståelse-

  164. -bara man får tillräckligt mycket
    tid på sig att förstå texten.

  165. Det man anser vara orsaken-

  166. -till problemen med avkodning
    och stavning är fonologiska problem.

  167. Det är en definition som inte bara
    vi i Sverige har använt i många år.

  168. Det är också så man definierar
    dyslexi i USA och många andra länder-

  169. -så länge vi pratar
    om ett alfabetiskt skriftspråk.

  170. Det är "poor spelling,
    poor decoding abilities"-

  171. "resulting from a deficit in a
    phonological component of language."

  172. Den fråga som vi har ställt oss är-

  173. -i vilken mån det räcker att studera
    fonologisk förmåga och medvetenhet-

  174. -om man vill upptäcka dyslektiska
    läs- och skrivsvårigheter-

  175. -eller specifika
    läs- och skrivsvårigheter.

  176. Det man först kan konstatera,
    och det har jag tittat på-

  177. -är att om man slår ihop
    fonologisk medvetenhet...

  178. Vi har ägnat oss
    åt 1,5 timmes testning-

  179. -bara för att observera
    barns fonologiska förmåga vid 5 år.

  180. Vi har också tittat på RAN,
    "rapid automatized naming"-

  181. -som också är en fonologisk förmåga.

  182. Det är två timmars testning,
    eller kartläggning-

  183. -bakom den här mätningen.

  184. Hur stor andel av de individuella
    variationerna i läsförmåga-

  185. -i förskoleklass kan fonologisk
    medvetenhet och RAN förklara?

  186. Inte mer än 16 procent.

  187. Det säger jag
    för att jag vill argumentera för-

  188. -att det inte låter sig göras-

  189. -att i förväg avgöra vem som
    kommer att få problem med läsningen.

  190. Det är oerhört svårt.

  191. Man kan öka procenten
    om man vet nåt om hereditet.

  192. Om man vet att en elev har
    ett äldre syskon eller en förälder-

  193. -som har dokumenterad dyslexi,
    så kan man öka procenten.

  194. Men man kommer aldrig upp
    i en så hög precision-

  195. -att det är nån idé
    att identifiera problemen-

  196. -innan barnen har fått
    läs- och skrivundervisning.

  197. Det är ännu svårare att förklara
    varför barn tidigt i skolan-

  198. -varierar när det gäller stavning.

  199. Vi ställde flera frågor,
    men vi sammanfattar det så här.

  200. När vi utreder dyslexi:
    Kan en svårighet som tas upp-

  201. -som den enskilt viktigaste orsaken
    till dyslexin, d.v.s. fonologi-

  202. -vara nödvändig och tillräcklig
    för att förstå dyslexins orsaker?

  203. Och i så fall:
    Är fonologiska svårigheter-

  204. -en tillräcklig orsak
    för att försvara dyslexin?

  205. Här har vi ställt
    fonologisk medvetenhet mot RAN.

  206. Det är inte en form
    av fonologisk förmåga-

  207. -utan handlar om hur snabbt
    man har tillgång till språket.

  208. Det är inte hur rikt språket är
    i termer av vokabulär-

  209. -utan hur snabbt man når det.

  210. Vi mätte upp språklig förmåga, med
    vokabulär, grammatik och morfologi.

  211. Vi har arbetat
    med sammanslagna variabler.

  212. Med det här observerar vi fonologisk
    medvetenhet vid fem års ålder.

  213. RAN observerar vi
    med färger och objekt.

  214. De här uppgifterna ingår
    i variabeln "språklig förmåga".

  215. I förskoleklass mäter vi läsning
    av ord och non-ord-

  216. -de basala färdigheter som är
    en förutsättning för utvecklingen.

  217. Det här visar
    hur många de är i varje grupp.

  218. Vi har en dyslexigrupp på 82 elever
    och typiska läsare på 272 elever.

  219. Det är jämnt när det gäller ålder,
    föräldrars utbildning och IQ.

  220. Det är fler pojkar i dyslexigruppen
    jämfört med flickor.

  221. De skiljer sig åt
    nästan tre standardavvikelser-

  222. -när det gäller läsförmåga.

  223. När vi ställer de här frågorna...

  224. Är fonologisk förmåga-

  225. -och den roll detta har fått
    vid definitionen av dyslexi-

  226. -nödvändig och tillräcklig
    för att förstå-

  227. -vilka som löper risk
    att utveckla dyslexi?

  228. Det ser inte ut så.

  229. Fonologisk medvetenhet
    är ett problem hos en del-

  230. -men lika många
    har endast problem med RAN.

  231. En del har endast problem
    med sin verbala förmåga.

  232. Det är också vanligt med bekymmer
    med fonologi i kombination med annat.

  233. Men det vanligaste är
    att eleverna vid fem års ålder-

  234. -inte har några bekymmer med
    fonologi, RAN eller språklig förmåga-

  235. -men ändå får kraftiga problem
    i skolan med att läsa och skriva.

  236. Återigen vill jag illustrera
    hur svårt det är att förutse det här.

  237. Och dyslexi,
    specifika läs- och skrivsvårigheter-

  238. -är en väldigt heterogen grupp.

  239. Det är inte alldeles enkelt
    att nagla fast-

  240. -fenotypen specifika
    läs- och skrivsvårigheter.

  241. Här kan ni också se att...

  242. ...att det är färre med dyslexi
    som har enbart fonologiska problem-

  243. -eller i kombination
    med andra språkliga problem.

  244. Det är vanligare att inte uppvisa
    några tidigare fonologiska bekymmer.

  245. Det här är ett budskap
    som jag vill skicka med.

  246. Det räcker inte med
    att studera fonologisk förmåga-

  247. -utifrån definitioner av dyslexi-

  248. -och bara fastställa
    att de har svag avkodning.

  249. Det är mycket mer att tänka på
    om man vill närma sig definitionen.

  250. Bland de typiska läsare-

  251. -som inte visar upp några spår
    av läs- och skrivsvårigheter-

  252. -finns det en mindre andel-

  253. -som också uppvisar bekymren
    som vi associerar till dyslexi.

  254. Det är knepigt, det hela.

  255. Jag vill avsluta
    med nåt som inte är publicerat.

  256. Det arbetar min doktorand
    Åsa Elvér med i Linköping.

  257. Vi intresserar oss
    för två former av lässvårigheter-

  258. -som utgår från en enkel form-

  259. -för vad
    som bygger upp läsförståelse.

  260. Man säger att läsförståelse är
    produkten av en avkodningsförmåga-

  261. -gånger språkförståelse.

  262. Känner man de två komponenterna-

  263. -dels deras avkodningsförmåga,
    dels deras språkliga kompetens-

  264. -så kan man med ganska god säkerhet
    förutse deras läsförståelse.

  265. Med det här kan man identifiera
    två grupper av lässvårigheter.

  266. Den ena gruppen
    har bekymmer med avkodning-

  267. -vilket är karakteristiskt
    för dyslexi-

  268. -och den andra gruppen
    kallar vi "poor comprehenders".

  269. De har mer eller mindre normal
    avkodningsförmåga-

  270. -men brister i språklig förmåga
    som också påverkar läsförståelsen-

  271. -lika mycket som dålig avkodning.

  272. Men problemet med läsförståelsen
    har två helt olika orsaker.

  273. Det har vi identifierat
    i det här materialet.

  274. Kvadranterna längst ner till höger
    och längst upp till vänster-

  275. -är intressanta.

  276. Vi identifierar dem
    när de är tio år gamla, i årskurs 4-

  277. -och kan följa dem tillbaka i tiden.

  278. Hur har de sett ut
    från fem års ålder?

  279. Här kan ni se gruppen-

  280. -med specifika läsförståelseproblem,
    "poor comprehenders" och dyslektiker.

  281. Vid fem års ålder är den ingen större
    skillnad i fonologisk medvetenhet.

  282. Det är t.o.m. så, att gruppen som har
    svag läsförståelse fem år senare-

  283. -ligger lägre i fonologisk
    medvetenhet än de som får dyslexi.

  284. Det är omöjligt att veta om man
    kommer att få några bekymmer-

  285. -och i så fall vilken typ av problem
    man kommer att utveckla.

  286. Men så fort man får formell
    läs- och skrivundervisning i skolan-

  287. -utkristalliserar sig
    de här två grupperna snabbt-

  288. -och det blir stora skillnader fort.

  289. De med specifika svårigheter
    har inga fonologiska bekymmer.

  290. De har en adekvat
    ordavkodningsförmåga-

  291. -medan dyslektikerna successivt blir
    allt sämre på fonologisk förmåga-

  292. -för att deras grundproblem är
    att lära sig att koda av skrift-

  293. -som i sin tur påverkar det vi menar
    med fonologisk medvetenhet.

  294. Samma sak när det gäller RAN.

  295. Fast RAN är en komponent som är
    bättre på att tidigt diskriminera-

  296. -mellan vilka
    som löper risk för dyslexi-

  297. -jämfört med vilka som löper
    större risk för svag läsförståelse.

  298. Så här ser ordavkodningen ut
    över tid.

  299. Ni kan se hur glappet växer
    mellan de här två grupperna.

  300. För läsförståelsen inträffar det...

  301. Vi kan inte se det än,
    men gruppen som har dyslexi-

  302. -drabbas tidigt hårt
    när det gäller läsförståelse.

  303. Läsförståelsen är beroende
    av en god avkodningsförmåga.

  304. Men sambandet mellan dem
    minskar successivt.

  305. Man kan börja kompensera
    för sin svaga avkodning-

  306. -och andra aspekter, som språklig
    förmåga, blir allt viktigare.

  307. Dyslektikerna tar igen-

  308. -i förhållande till dem med specifika
    läs- och skrivsvårigheter.

  309. Deras läs- och skrivförmåga
    ökar successivt.

  310. Vi kommer att träffa eleverna
    när de går i årskurs 7 och 8.

  311. Jag gissar att den röda stapeln då
    kommer att vara lägre ner än den blå-

  312. -när vi igen tittar
    på de här två grupperna.

  313. Det jag vill säga är bara...

  314. Jag fick börja lite tidigare, så
    jag har tappat kontrollen på tiden.

  315. Jag är strax färdig.

  316. Det här var ett par smakprov
    av det som vi har arbetat med.

  317. Det är nästan omöjligt att veta
    före skolstarten-

  318. -om en elev riskerar att utveckla
    tidiga läs- och skrivsvårigheter.

  319. I dag pågår det en debatt
    att allt ska ske tidigt-

  320. -kanske redan före skolstarten.

  321. Vi kanske ska börja upptäcka det
    redan på barnavårdscentralen.

  322. Lycka till.
    Det kommer inte att fungera.

  323. Inte med de verktyg vi har i dag-

  324. -för de har inte den precision
    som behövs.

  325. Och det är lika svårt att veta-

  326. -vilken typ av läs- och skrivsvårig-
    heter barnen riskerar att utveckla-

  327. -över tid
    eller under de tidiga åren i skolan.

  328. Men så fort alla barn
    har fått samma chans-

  329. -och liknande, formell, läs-
    och skrivundervisning i skolan-

  330. -alltså samma möjligheter
    och lika mycket tid-

  331. -är det möjligt
    att identifiera problemen.

  332. Särskilt när vi pratar om dyslexi.
    Det kan man göra relativt tidigt.

  333. Redan efter första skolåret,
    men inte före.

  334. Det går att göra det tidigt,
    men alla måste få samma chans.

  335. Först då vet man.

  336. När vi pratar
    om specifika läsförståelseproblem-

  337. -tar det lite längre tid
    innan problemen visar sig-

  338. -när vi observerar barns
    läs- och skrivförmåga.

  339. Där hade jag tänkt sluta. Tack.

  340. Textning: Malin Hedlund
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad kan vi lära från internationella studier - Stefan Samuelsson

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad spelar läraren för roll när det kommer till att utveckla barns förmåga till lärande och deras läs- och skrivfärdigheter? Enligt en ny internationell tvillingstudie är lärarens roll överskattad. Stefan Samuelsson, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, presenterar studien och visar hur svårt det är att upptäcka vilka som får problem med läsandet och skrivandet. Inspelat i Tändstickspalatset i Stockholm i maj 2012. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Så minns unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Vad kan vi lära från internationella studier - Stefan Samuelsson

Enligt en internationell tvillingstudie är lärarens roll överskattad när det kommer till att utveckla barns läs- och skrivfärdigheter och förmåga till lärande. Stefan Samuelsson, professor i pedagogik, presenterar studien och visar hur svårt det är att upptäcka vilka som får problem med sitt läsande och skrivande.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Vad kan vi lära från internationella studier - Richard Olson

Hur kan vi veta om läs- och skrivsvårigheter har med generna att göra? Och vad spelar enskilda gener för roll? Richard Olson, professor i psykologi, berättar om den internationella tvillingstudie han har gjort tillsammans med Stefan Samuelsson vid Linköpings universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

När tekniken förändrar minnet och lärandet

Kunskaper och erfarenheter byggs upp genom att de dokumenteras utanför kroppen. Men då krävs det att man kan räkna, läsa och skriva - något som gör skolan central. Roger Säljö, professor i pedagogik, berättar hur inlärningen förändras när varje elev använder sig av digitala prylar i klassrummet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Barns minne i hem och skola

Är det skillnad på att lära sig framför datorn än när barnen målar skalbaggar i skolan? Ann-Carita Evaldsson, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, har studerat hur barn lär sig och minns i olika miljöer. Här ger hon en kort ingång till sin forskning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Undersökande arbetssätt - vad lär sig eleverna?

Inquiry-based learning är en metod för lära eleverna de naturvetenskapliga begreppen - en metod som nästan alltid börjar med en fråga. Per-Olof Wickman, professor i didaktik vid Stockholms universitet, visar vad eleverna har lärt sig av metoden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Att använda IT och ny teknik i skolan

Nigel Musk, doktor vid Linköpings universitet, har undersökt hur ny teknik används i engelskaundervisningen och vilka nya möjligheter som IKT, informations- och kommunikationsteknik, erbjuder eleverna och lärarna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Lärande och minnande i skolmiljö

Åsa Mäkitalo, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, berättar hur elever hanterar allt komplexare problem i skolan och hur komplexiteten tacklas - projektarbete är en av de metoderna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Genetiska riskfaktorer bakom dyslexi

Ord huggna i sten - så tänker sig professor Juha Kere vid Karolinska institutet att texten för en dyslektiker måste upplevas. Suddig, oklar och svårläst. Här berättar han om vilka biologiska mekanismer som kan ge upphov till dyslexi.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Gener, hjärnan och barns utveckling

Tre grupper av barn riskerar att få problem med sin skolgång: adhd-diagnostiserade, barn med dyslexi och barn med dyskalkyli. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, visar kopplingarna mellan genetiken och hjärnans utveckling.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Adhd och arbetsminnet

Stina Söderqvist, doktorand vid Karolinska institutet, berättar hur genen SNAP25 hänger samman med arbetsminnet och symtom för adhd.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så minns unga

Avslutande debatt

Under ledning av moderatorn och professorn Gunnar Bjursell samtalar forskarna om dagens resultat och vad de innebär för eleven, lärarna och framtida forskning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

UR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

Ungdomar tycker det är lättare att vara elak på nätet där de inte möter andras blickar och omedelbara reaktioner. Det berättar Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon kallar nätmobbning för gammalt vin i en ny flaska, men en viktig skillnad är att nätmobbning kan pågå 24 timmar om dygnet och överallt. Inspelat i december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Utsikter på skola i Landskrona

På Dammhagskolan, där över 95 % av eleverna har invandrarbakgrund, pågår projektet UTSIKTER. Forskare från olika ämnesområden mäter och analyserar elevernas resultat kontinuerligt för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. Förhoppningen är att både betygen och stämningen ska höjas.

Fråga oss