Titta

Why Poverty?

Why Poverty?

Om Why Poverty?

Varför finns det fattigdom i världen? I åtta dokumentärer skildas fattigdom ur olika perspektiv; huruvida stödgalor och välgörenhetsarbete mot fattigdom verkligen hjälper; vem som gynnas när internationella företag satsar på utvinning av naturresurser i utvecklingsländer, och om hur demokrati och maktstrukturer påverkas av olika ekonomiska förutsättningar. Dokumentärerna ingår som en del i det världsomspännande projektet Why Poverty? som har målet att få till en världsomspännande diskussion om varför det finns fattigdom i världen år 2012 och att skapa medvetenhet om demokratifrågor.

Till första programmet

Why Poverty?: Vi fattigaDela
  1. Hallå.
    En av de här människorna är du.

  2. Du har haft en lång dag i skolan.
    Eller var det på jobbet?

  3. Du har kanske varit och handlat.
    Men nu är du hemma.

  4. Slappna av.
    Du har kanske lust att kolla på tv.

  5. De är ständigt rädda för att bli vräkta...

  6. Zappa lite.

  7. Här dör folk
    för att vi ska få mobiltelefoner.

  8. Du har hört det förr, va?

  9. Barn arbetar som slavar...

  10. Du känner dig sorgsen och cynisk.

  11. Världen är rikare än nånsin,
    men de fattiga verkar bara bli fler.

  12. Ekonomierna står vid avgrundens rand.

  13. Nu somnar du.
    Du kommer att drömma underligt.

  14. Drömmen börjar med tanken: Om vi
    vill göra fattigdomen till historia-

  15. -måste vi först
    förstå fattigdomens historia.

  16. Din dröm börjar i ett bibliotek
    som är fullt av svävande böcker.

  17. Röster från böckerna talar till dig.

  18. Fattigdom och rikedom, makt
    och maktlöshet – allt hänger samman.

  19. Fattigdom
    lindras inte automatiskt av tillväxt.

  20. Vad kan vi göra för dem?

  21. Den frågan är för allmän,
    för det finns inget enkelt svar.

  22. Du är en stenåldersflicka eller pojke
    - välj själv. Det här är din familj.

  23. Ni har varken bil, kylskåp
    eller Ipod.

  24. Men det finns gott om vilda djur.
    Nu försöker du förstås räkna ut-

  25. -om du var rik eller fattig
    i början av mänsklighetens historia.

  26. Alla verkar jämlika i alla fall. Du
    är hungrig. Tur att pappa ordnar käk.

  27. En bok om fattigdomens historia
    bör delas in i tre, fyra kapitel.

  28. Man börjar med jägarna och samlarna.
    Deras sätt att leva hade stora fördelar.

  29. Det krävdes inte mycket arbete
    för att få tillräckligt med mat.

  30. Gillar man att ligga på en fin strand,
    så är det ett underbart sätt att leva.

  31. Men det är en inte livsstil
    som ger trygghet.

  32. Stämningen i din dröm förändras.

  33. Istiden har kommit,
    och grottan har ingen centralvärme.

  34. Du känner dig frusen, minst sagt.

  35. Perfekt bevarad
    för en museiutställning om fattigdom.

  36. Jägare och samlare levde farligt.

  37. Tänk om klimatet plötsligt förändras...

  38. Tänk om en smittsam sjukdom plötsligt
    drabbar de bytesdjur man lever av...

  39. Att planera för och förbereda sig för
    den sortens förändringar–

  40. –är så gott som omöjligt.

  41. Sån var fattigdomen på stenåldern
    - utan mat och medicin dog du snabbt.

  42. Nu svävar din själ
    över världens första civilisationer.

  43. Se på alla miljoner bönder
    med sina små åkrar och enkla hus.

  44. Allt ser fattigt ut,
    utom i några palats-

  45. -där den forntida historiens
    miljardärer bor.

  46. Nästan alla i världen var fattiga – deras
    grundläggande behov uppfylldes inte.

  47. Det gällde mat, vatten...

  48. Den tidens bästa sjukvård nådde inte
    90 procent av världens befolkning.

  49. Livslängden var cirka 35 år–

  50. –vilket är mindre än hälften
    av livslängden i dag.

  51. Så gott som alla världens samhällen,
    även de allra mest utvecklade–

  52. –hade perioder av hungersnöd.

  53. Nu har tiden gått - tusentals år.

  54. En amfiteater i antikens Grekland.
    Du ska se en berömd teaterpjäs.

  55. Men du har inte råd med entrén, så
    du kikar in genom gallret i porten.

  56. Pjäsen handlar
    om fattigdomens gudinna Penia.

  57. Det är första gången som fattigdom
    diskuteras i bevarade skrifter.

  58. Det börjar med att två atenare
    inser att det är nåt fel med världen.

  59. –Vem är du?
    –Du ser hemsk ut!

  60. Jag är Fattigdomen.
    Jag har funnits bland er i många år.

  61. Hur ska jag komma undan?
    Fattigdomen är världens värsta odjur!

  62. –Vi borde slänga ut dig från Grekland!
    –Tänker ni slänga ut Fattigdomen?

  63. Då blir det katastrof.

  64. Om rikedomarna fördelas rättvist
    vill ingen jobba hårt.

  65. Ingen kommer att sy kläder eller
    mura väggar eller plöja eller skörda.

  66. Du pratar strunt. Allt det där
    skulle förstås skötas av slavar.

  67. Jo, men om alla vore rika skulle ingen
    vilja arbeta med att sälja slavar.

  68. Världen fungerar så
    att fattigdomen gör de rika rika.

  69. Fattigdomen blir en förutsättning
    för att systemet ska fungera.

  70. Den är systemets motor.

  71. Man började se fattigdomen
    som något naturligt och oundvikligt.

  72. Något som vi aldrig
    skulle kunna avskaffa.

  73. Du är nedslagen. Du hade hoppats
    lära dig hur man slipper fattigdom.

  74. I stället fick du höra det här...

  75. Fattigdom sätter fart på vår jord,
    fart på vår jord, fart på vår jord

  76. Du inser att du kommer
    att vara fattig länge.

  77. Men det dyker upp en ny idé som
    kanske kan hjälpa dig: välgörenhet.

  78. Alla religioner erbjuder det.
    Men vilken av dem har bästa dealen?

  79. Du hamnar i medeltidens Mellanöstern.

  80. Du är i ett rum med virke, sågar,
    hammare och en sjuarmad ljusstake.

  81. Då måste du vara en judisk snickare.
    Du börjar barrikadera dörren. Varför?

  82. Vid slutet av medeltiden hade
    Kairo 200 000–250 000 invånare.

  83. Många människor sov utomhus.

  84. Det fanns också människor
    som sov i mycket enkla hyddor och tält.

  85. Det fanns folk
    som sov i diken längs vägarna.

  86. Så fattig är du inte, men du kan bli.

  87. Du har skatteskulder, och hotas av
    fängelse. Hur ska familjen överleva?

  88. Under fredagsbönen
    radade tiggarna upp sig utanför moskén.

  89. Och när moskébesökarna
    kom ut efter bönen tiggde de.

  90. Fattigdomen sågs som självklar.

  91. Att ge allmosor var en god handling
    som kompenserade syndiga handlingar.

  92. En god gärning
    skyddar oss mot ondska.

  93. Den enda riktiga gåvan
    är att ge till de fattiga.

  94. Den kloke visar givmildhet
    och blir på så vis lycklig i nästa liv.

  95. Du skriver ett brev till din rabbin.

  96. Jag har aldrig förr bett om pengar.
    Men jag har skulder till muslimer.

  97. Jag har gömt mig
    och ser hur min familj svälter.

  98. Jag ber Gud och er
    att visa mig barmhärtighet.

  99. Öppna!

  100. Hjälp! Gode Gud,
    rädda mig från skatteindrivarna!

  101. Nu kliver du över till en ny värld
    - 200 år längre fram i tiden.

  102. Nu äger du ingenting,
    bara ett halt ben och en krycka.

  103. Du är en tiggare
    i ett hav av tiggare.

  104. Paris var år 1282 Västeuropas största
    stad och hade cirka 200 000 invånare.

  105. Det finns ingen statistik
    som visar andelen fattiga.

  106. Min gissning är att hälften var antingen
    fattiga arbetare eller fattiga arbetslösa.

  107. Där fanns en ung svinaherde som hette
    Mauricet. Han var inte ens i tonåren än.

  108. Kring påsk går han hem till sin by.

  109. Då händer det nåt med benen
    som gör att han inte kan gå.

  110. Efter två månader säger hans bror–

  111. –att han inte har råd
    att låta honom bo kvar där.

  112. Då tar han sig till ett sjukhus
    och stannar där i två månader.

  113. Vid det laget har han fått
    en stor varig tumör på benet–

  114. –och lukten irriterar medpatienterna.

  115. De uppmanar honom att pröva
    en mirakelkur i en helgedom i Paris.

  116. Det finns tusentals andra tiggande
    i kyrkan.

  117. Det pågår en begravning, men
    ingen av er tiggare kände den döde.

  118. Det viktiga är att det sägs att han
    var stenrik och en rik jordägare.

  119. Prästen håller en predikan.

  120. Må alla bröder sträva efter
    att leva fattigt som Jesus Kristus–

  121. –och må de glädjas när de befinner sig
    bland fattiga, sjuka och dem som tigger.

  122. Du tänker: "Säg inte så. Då vill alla
    ha denna livsstil." Det är för sent.

  123. Folksamlingen fördubblas när munkarna
    vill vara med, och de tigger också.

  124. Det uppstod religiösa ordnar
    som tog efter de fattigas beteende.

  125. Inom Franciskanorden
    och Dominikanorden–

  126. –visade man fromhet genom att tigga.

  127. Och då konkurrerade man
    med andra fattiga.

  128. Även under medeltiden
    skapade man byråkratier och system–

  129. –som byggde på andras lidande.
    Så är det nu, och så har det alltid varit.

  130. Titta bara på de medeltida katedralerna.
    De byggdes kanske till de fattigas ära.

  131. Men statyerna och monumenten
    var varken ätbara eller till annan hjälp.

  132. Till slut delar prästerna ut pengarna
    från den rike mannen. Passa på!

  133. Det finns exempel på testamenten
    där pälshandlare och andra köpmän–

  134. –avsatte stora summor pengar...

  135. Vid ett tillfälle fick 20 000 människor
    var sin slant vid en mans begravning.

  136. Det inträffade att folk trampades ner
    vid utdelningarna av allmosor.

  137. Ser man på...

  138. Du är nu härskare i en sydamerikansk
    civilisation: inkariket.

  139. Du är rik, men blir snart fattig
    - snabbare än nån annan i historien.

  140. Kolonialismen har inletts.
    Spanjorerna har erövrat ditt land.

  141. "Om du fyller det här rummet
    med guld får du leva", sa de.

  142. Fattigdom är en följd av plundring.

  143. Bakom all slags sentida fattigdom
    finner man användning av våld.

  144. Du sitter i fängelse. Ditt folk dör.
    Kolonisatörerna ger er nya sjukdomar.

  145. Influensa och syfilis tar livet
    av mer än hälften av ditt folk.

  146. Européerna gjorde Latinamerika
    fattigare på många sätt.

  147. Deras land stals, de trängdes undan...

  148. De kunde inte försörja sig på egen hand
    och tvingades till arbete på plantager–

  149. –och i gruvor för att ta fram det silver
    och guld som européerna ville ha.

  150. Det var det här som gjorde att de
    latinamerikanska folken blev så fattiga.

  151. Inkahärskarens drömmar
    finns i dina drömmar.

  152. Världen ser inte ut som i dag. Europa
    är inte rikare än andra världsdelar.

  153. Du undrar hur det här förändrades.
    Sydamerika ger dig en ledtråd.

  154. Där lägger europeiska kolonisatörer
    grunden för den moderna fattigdomen.

  155. Du spanar mot Afrika för att se
    om folk har börjat svälta där än.

  156. Västafrikanerna var ekonomiskt lagda.

  157. Många deltog i olika former
    av produktion, särskilt bland vanligt folk.

  158. När portugiserna dök upp i slutet
    av 1400-talet och början av 1500-talet–

  159. –var swahili-samhällena från Mogadishu
    ner till Kilwa utanför Moçambiques kust–

  160. –på en höjdpunkt i sin historia –
    vad beträffar handelscivilisationen.

  161. De portugisiska sjömännen–

  162. –såg de ekonomiskt
    blomstrande kuststäderna–

  163. –och kände att de ville ta över.

  164. I många samhällen
    fanns det gott om jordbruksmark.

  165. Missionärer och soldater
    gjorde bedömningen–

  166. –att Kongos jordbruk
    var mer produktivt än Portugals.

  167. När det gällde två sorters hantverk–

  168. –vävning av tyger
    och framställning av järn–

  169. –gjorde de bedömningen att metoderna
    var lika utvecklade som i Europa.

  170. Om man ser på
    hela världens historia fram till 1492–

  171. –så var Europa
    en perifer del av världen–

  172. –i det avseendet
    att det var relativt fattigt.

  173. Så var det inte överallt i världen.

  174. I Afrika, Asien och Amerika fanns
    det faktiskt samhällen som blomstrade.

  175. Men den situationen förändrades.

  176. En järnring runt halsen...
    Du, inkarikets härskare, avrättas.

  177. Det här plågsamma sättet att dö
    kallas garrottering.

  178. Det känns som om du faller
    och sen kryper genom jordens inre.

  179. Till slut kommer du ut på andra sidan
    - i Kina.

  180. Du är en ung flicka på en enorm åker.

  181. Det växer dåligt.
    Det skulle kunna bli svält.

  182. Men du känner dig trygg i Kina.

  183. Enligt de äldsta bevarade skrifterna var
    kampen mot svält och översvämningar–

  184. –betraktad som
    härskarnas viktigaste uppgift.

  185. Hungersnöden 1743 är omtalad–

  186. –eftersom man då hade
    ett system för nödhjälp.

  187. De gjorde väderprognoser,
    så de visste i förväg...

  188. Svår torka uppstår inte plötsligt,
    utan efter brist på regn i flera månader.

  189. Så de visste att torkan skulle komma.

  190. Det kan ha varit hela två miljoner
    människor som tog emot spannmål.

  191. Du räddades undan svältdöden.

  192. Tur för dig att du inte befinner dig
    i väst, utan i öst.

  193. I ett land som styrs klokt
    är fattigdom något att skämmas för.

  194. I ett land som sköts dåligt
    är rikedom något att skämmas för.

  195. Under 1800- och 1900-talen var
    Kina fattigt och betraktades som fattigt.

  196. Men ända fram till slutet av 1700-talet
    var de européer som besökte Kina–

  197. –ytterst imponerade av landets välstånd.
    De såg inte Kina som underutvecklat.

  198. De europeiska staterna var mindre och
    hade ingen statlig spannmålsutdelning.

  199. De hade en annan ideologi. De kunde
    ha gjort som Kina, men de ville inte.

  200. Nu sitter du på en vagn
    lastad med din familjs alla ägodelar.

  201. Det är början på en ny resa för dig.

  202. Din far är urless på att försöka
    försörja sig på en liten jordlott.

  203. Han har sålt sin lilla gård till
    en rik jordägare för en struntsumma.

  204. Alla grannar har gjort samma sak.

  205. De som flyttade övergav ett jordbruk
    där hela byar deltog i produktionen.

  206. Det hade nästan varit
    ett slags kollektivjordbruk.

  207. Nu blev det stora kapitalistiska gods
    och enskilda gårdar.

  208. Man kan se det som markrofferi–

  209. –eller som en process för att skapa ett
    effektivare system. Det var bådadera.

  210. Man kan dela upp fattigdomen
    i två tidigare perioder.

  211. Under den första, mycket långa,
    perioden bodde man på landet.

  212. Under den andra perioden
    växte stora städer upp.

  213. Städer där klyftorna verkligen blev stora.
    Där den relativa fattigdomen–

  214. –som uppstår när rika och fattiga
    lever nära varandra blev ett problem.

  215. Välkommen
    till industrialismens barndom.

  216. Du får ägna de närmaste 200 åren
    åt slit och släp.

  217. Maskinerna blir snabbare och snabbare
    - du får arbeta hårdare och hårdare.

  218. Den industriella revolutionen ökade
    till en början inte levnadsstandarden.

  219. Fabrikerna använde barnarbetare
    och förhållandena var fruktansvärda.

  220. Men den industriella revolutionen ledde
    senare till en minskning av fattigdomen.

  221. År 1800 var 90 procent fattiga.

  222. Och 2011
    är det troligen cirka 15–20 procent–

  223. –som lever i extrem fattigdom.
    Det är ett stort framsteg.

  224. Du är en tolvårig textilarbetare. Du
    spinner ull med hundra andra pojkar.

  225. Plötsligt stoppar chefen arbetet
    och pekar mot porten.

  226. Det finns inte längre jobb till dig.

  227. Krig har stört marknaden. Din fabrik
    kan inte leverera garn till vävarna.

  228. Man utsattes för en helt ny sorts risker.

  229. En person kunde ha flyttat från
    en annan del av landet för att få jobb.

  230. Vad hände då när maskinen som man
    var skicklig på att sköta byttes ut?

  231. Den sortens utveckling skapade
    otrygghet, och det var något nytt.

  232. Du går förbi stadens arbetare:

  233. Sotarna, tändsticksförsäljarna,
    tiggarna och gatflickorna.

  234. Du är rädd. Höga herrar har kommit på
    ett nytt sätt att hjälpa de fattiga.

  235. Arbetshuset är en inrättning
    som gör landstrykare hederliga.

  236. Man valde att bekämpa fattigdomen
    med hjälp av arbetshus eller fattighus.

  237. De flesta började som tukthus.

  238. Man tänkte sätta starka män i arbete
    och tjäna massor av pengar på dem.

  239. Men gång på gång visade det sig–

  240. –att de som hamnade där
    var kvinnor, gamla och handikappade.

  241. Snart drevs arbetshusen
    med ett ganska gott syfte.

  242. Ingen vill låta en 90-årig kvinna svälta.

  243. För dig blir det arbetshuset. När du
    passerar ingången förändras kroppen.

  244. Håret växer sig långt, brösten
    buktar ut...och magen blir stor.

  245. Jag brukar berätta om Jane Brown.

  246. Hon var
    en 17-årig prostituerad i London.

  247. Hon blev gravid
    och hade ingenstans att ta vägen.

  248. Då väntade hon
    till strax innan hon skulle föda.

  249. Då knackade hon på dörren
    till St Clement Danes arbetshus.

  250. Då var de tvungna att hjälpa henne.
    Barnet skulle inte vänta.

  251. Så hon hamnade på sjukhusets
    barnbördsavdelning och födde en son.

  252. Sen bodde hon på arbetshuset
    i ett halvår, vilket var helt emot reglerna.

  253. De fattiga listar ut hur systemet fungerar
    och utnyttjar det så gott de kan.

  254. Nu kommer du in i en matsal som är
    full av taniga, hungriga små pojkar.

  255. Det påminner dig om en bok du läst.
    Soppan som serveras ser äcklig ut.

  256. En av pojkarna, kanske din son, går
    till mannen som bestämmer i matsalen.

  257. Han säger:

  258. Snälla sir, kan jag få lite mer?

  259. Jösses, han vill ha mer!

  260. Oliver Twist är ett klassiskt exempel
    på den typiska fattigpojken.

  261. Det lilla barnet
    utsätts för en likgiltig värld.

  262. Dickens har betytt väldigt mycket
    för vår bild av arbetshus och fattigdom.

  263. En hel generation av modiga skribenter
    gav sig in i slummen–

  264. –för att hitta de stereotyper
    tidningsköparna ville läsa om.

  265. Det blev en sorts fattigdomspornografi.

  266. Reaktionen blev ett ramaskri,
    vilket tvingade makthavarna att handla.

  267. De rika vill ofta hjälpa de fattiga.

  268. Men de är inte beredda
    att förändra systemet.

  269. Du har Karl Marx framför dig.
    Du frågar:

  270. "Varför blir de rika rikare
    när inte jag blir det?"

  271. De rika gör vad som helst för de fattiga,
    utom att sluta exploatera dem.

  272. Karl bjuder på te.

  273. Du säger: "Jag vill resa mig
    ur fattigdomen. Hur ska det gå till?"

  274. Låt de härskande klasserna darra
    inför revolutionen!

  275. Karl Marx ansåg att fattigdomen
    berodde på det kapitalistiska systemet.

  276. Under kapitalismen hade företagen
    ett enda syfte – att göra vinst.

  277. Han ansåg att man maximerade
    vinsten genom att minimera lönerna.

  278. Du letar efter
    det revolutionära proletariatet-

  279. -som Karl talade om. Men du sveps med
    av en helt annan sorts folkmassa.

  280. Fattigbönder och befriade slavar
    söker sig mot bergen i Brasilien.

  281. Nu är du en anhängare
    av avfällingen Antonio Conselheiro.

  282. Han predikar en kombination
    av kristendom, kommunism, fri kärlek-

  283. -och självklart: världens undergång.

  284. Guds rike är nära.

  285. Han kommer att nedstiga till oss, störta
    de mäktiga och upphöja de fattiga.

  286. Antônio Conselheiro
    predikade om tidens slut.

  287. Han använde religionen som ett politiskt
    vapen, vilket fick ekonomiska följder.

  288. Två år senare har du ett nytt hem
    i en ny stad för de fattiga.

  289. Det bor 30 000 människor här.

  290. Den brasilianska staten
    beslöt sig för att krossa–

  291. –det som egentligen var en rörelse av
    fattiga som ville ta makten över sina liv.

  292. Fort! Bemanna stadens barrikader!

  293. Ditt gevär är rostigt, och du blir
    anfallen av den brasilianska armén.

  294. De har 10 000 man och kulsprutor. Men
    deras kulor kan inte ta kål på dig.

  295. Du har hittat det
    riktiga revolutionära proletariatet.

  296. "INTERNATIONALEN"

  297. Du strejkar, demonstrerar och slåss.

  298. PARISKOMMUNEN

  299. Du störtar regeringar i hela världen.

  300. Men ibland får du nöja dig
    med lika rättigheter och högre löner.

  301. De styrande gav sig inte frivilligt. Folket
    tvingade fram förbättringar för de fattiga.

  302. Du lever i väst, och är på väg uppåt.

  303. Kommunen bygger avlopp
    och installerar rinnande vatten.

  304. PRUTTAR NÖJT

  305. VVS är bättre än revolution.

  306. En stor förändring i de industrialiserade
    länderna vid mitten av 1800-talet–

  307. –var inkomstökningarna
    som även arbetarklassen fick del av.

  308. Världskrigen kommer och går.

  309. Sen stora depressionen kommer där-
    emellan. Men du får det allt bättre.

  310. Nu finns det villaområden, bilar,
    kylskåp, dammsugare, tv-apparater...

  311. Det är svårt att förstå vad
    som egentligen minskar fattigdomen.

  312. –Hur gick det till? Det är frågan.
    –Forskning och ny teknik.

  313. –Bostäder.
    –Revolutionära rörelser.

  314. Marknadstänkande...

  315. Tillväxten var snabb och vi vet faktiskt
    inte varför tillväxt plötsligt uppstår.

  316. Ekonomerna kan inte säga precis
    vad man ska göra för att få tillväxt.

  317. Det finns inget givet recept.

  318. Men när tillväxten uppstår, om
    den gör det, så löses många problem.

  319. Nu är du på toppen igen. Men tiden
    har gått och du är framme i nutid.

  320. Du ser att samma sak
    som hände i Europa och Nordamerika-

  321. -nu utspelar sig
    i Indien, Kina och Latinamerika.

  322. Det finns industriområden, moderna
    sjukhus, hyreshus och nöjesparker.

  323. Fattigdomen är på väg bort,
    sakta men säkert.

  324. Det blir hela tiden färre som lever
    på mindre än en dollar om dagen.

  325. Utvecklingen är ojämn, men den fortgår.

  326. Du vrider dig i sömnen.

  327. Allt färre svälter visserligen, men
    en enorm underklass servar de rika.

  328. Varför finns de fortfarande kvar?
    Du kräver svar.

  329. Du är under palmerna. Bortom de höga
    bergen ligger det glittrande havet.

  330. Vid horisonten skymtar du nåt
    du aldrig sett förut.

  331. Mot slutet av 1800-talet fanns det
    en utveckling mot minskad fattigdom–

  332. –i de länder som industrialiserades.
    Men då återstår många frågor:

  333. Hur utvecklades resten av världen?
    Och vad betydde kolonialtiden?

  334. Den värld som skapades
    var mycket ojämlik.

  335. Europa blev ett centrum för
    ackumulation av rikedomar och makt.

  336. Resten av världen
    fick underkasta sig Europas styre.

  337. Afrikas fattigdom har djupa rötter.

  338. Slavhandeln
    blev förödande för kontinenten.

  339. Afrika utmärkte sig
    genom sin extrema fattigdom.

  340. Man saknade infrastruktur
    och drabbades hårt av epidemier.

  341. Du är på en marknad och säljer tyger.
    Kunderna betalar med vackra snäckor.

  342. Det har ni använt som pengar
    i århundraden.

  343. Varje gång du säljer nåt
    lägger du fler snäckor i din burk.

  344. Då dyker den koloniala polisen upp.
    De gillar inte dina pengar.

  345. Kaurisnäckor
    var ett viktigt betalningsmedel.

  346. Det var en lokal valuta
    som kolonialherrarna förbjöd.

  347. Om man hade blivit rik genom handel–

  348. –eller genom tygtillverkning
    eller genom att äga slavar–

  349. –och därför hade många kaurisnäckor,
    så blev man ruinerad i ett enda slag.

  350. Hela det europeiska imperieprojektet–

  351. –handlade om
    att bygga ett globalt system–

  352. –som i ekonomiskt avseende
    skapade fattigdom.

  353. Det var så Tredje världen uppstod.

  354. Titta så brun din hud har blivit.
    Du är i ett läger på en ny plats.

  355. Nyss var du
    en svältande indisk bonde.

  356. Nu tvångsarbetar du
    och svälter fortfarande.

  357. Tyvärr har du fått kolera,
    inte alls bra.

  358. Tåget passerar på den nya järnvägen
    byggd av britterna.

  359. Ett litet moln av vetedoft når dig.
    Äntligen nåt att äta!

  360. Då inser du att tåget är fullastat
    med vete - men det ska gå på export.

  361. Fattigdom är den värsta formen av våld.

  362. Hungersnöden i södra Indien 1876
    berodde delvis på dåligt väder.

  363. Det blev missväxt,
    men det hade inte behövt leda till svält.

  364. Folk svalt,
    men ändå exporterades spannmål.

  365. Mycket av den sydindiska spannmålen
    skeppades ända till Storbritannien.

  366. Den mängd mat som exporterades
    kunde räddat de 6–10 miljoner som dog.

  367. Nu serverar du sprit till
    Sydafrikas svarta, fattiga arbetare.

  368. En gång var de jordbrukare.

  369. När den vite mannen tog deras mark
    började de i gruvorna.

  370. De pratar om systemet som gjorde dem
    fattiga på grund av deras hudfärg.

  371. 1913 års marklag gjorde det svårt
    för sydafrikaner att köpa mark.

  372. Lagen innebar att stora områden
    reserverades för vita sydafrikaner.

  373. De svarta arbetarna
    behövdes i städerna.

  374. Arbetsgivarna behövde inte se till att det
    fanns bostäder. Och lönerna var usla.

  375. Kvinnorna arbetade som tvätterskor,
    lagade mat och bryggde öl.

  376. Det var det som ledde till–

  377. –att det började växa upp kåkstäder
    i städernas utkanter.

  378. Du ser i ett glas fyllt med hembränt.
    Du ser bilder av de kommande 30 åren.

  379. Du ser massor av stridsvagnar...

  380. ...flygbombningar och koncentrations-
    läger. Sen trevligare bilder.

  381. Nya flaggor hissas. De svarta jublar.

  382. När FN hade bildats väcktes
    nationalismen i både Afrika och Asien.

  383. Nya nationer föddes. Indien 1947
    och många fler... Guldkusten 1957.

  384. De nya länderna blev FN-medlemmar.

  385. Frågor som kolonialismens slut och
    gapet mellan rika och fattiga länder–

  386. –kunde diskuterads i FN.

  387. Oj, du ser så annorlunda ut.

  388. Du bär dyra kläder och är omgiven av
    kostymklädda män. Du är inte fattig.

  389. I stället är du den blivande ledaren
    för ett fattigt land.

  390. Du har kommit för att höra ett tal.

  391. HARRY S. TRUMAN
    USA:s PRESIDENT

  392. Över hälften av världens befolkning
    lever i armod.

  393. Deras fattigdom hotar både dem själva
    och mer välmående områden.

  394. För första gången i historien vet vi
    hur vi kan lindra de fattigas lidande.

  395. Ett nytt kapitel
    i fattigdomens historia:

  396. Världen är nu indelad
    i rika och fattiga länder.

  397. De rika har erkänt
    att de måste hjälpa de fattiga.

  398. På 40- och 50-talen ansåg man att man
    kunde skapa ett fungerande system–

  399. –som angrep fattigdomen
    i hela det globala ekonomiska systemet.

  400. Oj, en hiss.
    Tryck på knappen högst upp.

  401. Taket är en flygplats.

  402. Helikoptrar lyfter
    fullastade med u-hjälp.

  403. I lasten finns
    nya sorters utsäde och mediciner.

  404. På 50- och 60-talen
    drevs internationella projekt–

  405. –för att förädla olika sädesslag
    som skulle passa för odling i Asien.

  406. Man lyckades öka produktiviteten.

  407. Den gröna revolutionen räddade flera
    hundra miljoner människor från svält.

  408. Indien förvandlades till ett land
    som kunde exportera livsmedel.

  409. Luftdraget från helikoptrarna
    tvingar dig mot hissen.

  410. Nu finns det bara två knappar: "Kina"
    och "Afrika". Du trycker på "Kina".

  411. Du hamnar ett stort kollektivjordbruk
    i lagom tid för det Mao kallade:

  412. Det stora språnget.

  413. Mao var framför allt bekymrad
    över att Kina var en fattig nation.

  414. Han ville höja Kinas ekonomiska status.

  415. Fattigdom ger upphov till en längtan
    efter förändring, handling och revolution.

  416. Tanken var att man inte behövde
    bistånd eller utländska investeringar–

  417. –eftersom kineserna var så många.
    Om man satte in dem i stora projekt–

  418. –skulle Kina bli lika produktivt
    som de utvecklade industriländerna.

  419. Se på dina händer. Du bär kastruller,
    stekpannor och jordbruksredskap.

  420. Alla andra i kön bär likadana saker,
    och framför er är en stor eld.

  421. För att få i gång
    stålproduktionen sa Mao–

  422. –att alla kollektiv
    skulle ha stålugnar på sina bakgårdar.

  423. Varje kollektiv fick order om
    att producera en viss mängd stål.

  424. Men folk hade inget råmaterial,
    så de fick ta sina kastruller och stekjärn.

  425. Men stålet blev oftast oanvändbart.

  426. Köksredskapen är borta, men det gör
    inget - det finns ändå inget att äta.

  427. "Det stora språngets" fruktansvärda
    resultat blev omfattande hungersnöd.

  428. Det blev en stor katastrof
    som skördade oerhört många offer.

  429. På tre år
    dog 30 miljoner människor av svält.

  430. Om du bara tryckt på "Afrika"
    i stället.

  431. Där är ju hissen. Spring!

  432. Tryck på den andra knappen!

  433. Du visas till en plats vid ett bord.

  434. En svart man bland vita affärsmän,
    och alla tilltalar dig "presidenten".

  435. Ghana blev det första
    självständiga afrikanska landet.

  436. Landet hade en framstående ledare
    – Kwame Nkrumah – från 1957.

  437. Ghana, vårt älskade land,
    är fritt för alltid!

  438. U-hjälpen strömmade in till en början.

  439. Privata bolag gav lån
    och västländerna gav bistånd.

  440. Det är helt klart att Afrika
    tog emot enormt mycket bistånd.

  441. Men resultatet av det är diskutabelt.

  442. De vill bygga fabriker i ditt land.
    De påstår att det ska göra alla rika.

  443. En man säger: "Först måste ni bygga
    världens största damm."

  444. En annan säger:
    "Vi lånar er miljoner."

  445. "Ni behöver bara lova att betala
    tillbaka - och betala hög ränta."

  446. De byggde den enorma Voltadammen
    och skapade en helt ny sjö.

  447. Tanken var att Ghana skulle bli
    en världsledande aluminiumproducent.

  448. Idén andades framtidstro.

  449. De producerade aluminium, men inte
    särskilt effektivt, och vinsten blev liten.

  450. Man antog att om man bara gav landet
    mer resurser och startade bra projekt–

  451. –och byggde enorma dammar,
    så skulle välståndet sprida sig till folket.

  452. Tillväxten skulle komma alla till godo.

  453. U-länderna samlade på sig skulder.
    Det som borde ha varit bistånd blev lån.

  454. När de inte kunde amortera pressades
    de hårt av IMF och Världsbanken.

  455. Tankarna om utveckling glömdes bort.

  456. Stora projekt misslyckas ofta. Skulderna
    hejdade Ghanas tillväxt i 20 år.

  457. Stackars Nkrumah avsattes...

  458. Soldater tränger sig in
    i ditt ämbetsrum. Du måste fly.

  459. När du jagas
    ser du fruktansvärda scener.

  460. Barn med kalasjnikov-gevär...

  461. ...amputationer, våldtäkter,
    massakrer och hungersnöd.

  462. Svält beror inte
    på brist på mat i världen.

  463. Svälten i Somalia just nu
    beror inte på brist på nödhjälp.

  464. Vi vet att det regelbundet
    blir missväxt i Östafrika.

  465. Om skörden slår fel
    i en fungerande stat–

  466. –så importerar man mat till
    de behövande. Man låter inte folk svälta.

  467. Blir kapitalism plus välfärdsstat minus
    inbördeskrig lika med mindre fattigdom?

  468. Ja, om man förenklar saken.

  469. Ofta lyckas man inte med det.
    Man kan ha kapitalism utan välfärdsstat.

  470. Eller en välfärdsstat med svag ekonomi.
    I båda fallen går det illa.

  471. Kontrasterna blir bara större.

  472. Slummen sprider sig åt sidorna
    och skyskraporna växer på höjden.

  473. Flyktingar springer över broar och
    motorvägar fullpackade med nya bilar.

  474. Hav fulla av containerfartyg och
    läger fulla av svältande familjer.

  475. Du landar för att titta närmare
    på vad som pågår.

  476. Du är med i ett tv-program
    som heter "Vem vill bli miljardär?".

  477. Vem vill bli miljardär?

  478. Den första deltagaren
    är en kvinna från Bangladesh.

  479. Hon har tagit mikrolån
    till ett gatustånd.

  480. Nu driver hon en stormarknad.

  481. Det bästa sättet att bekämpa fattigdom
    är att ge alla möjlighet att tjäna pengar.

  482. Brasiliens förre president
    Lula da Silva-

  483. -hade idéer om fattigdomsbekämpning.

  484. I Brasilien hade ojämlikheten bara ökat.
    Man undrade vart samhället var på väg.

  485. De började med
    att satsa hårt på utbildning.

  486. De skapade incitament för att få
    föräldrarna att skicka barnen till skolan.

  487. De här reformerna bryter fattigdomen.

  488. Programledaren vänder sig till dig.
    Du är en kines vid namn Zong Qinghou.

  489. Du var en lantarbetare som drog
    till stan och började sälja isglass.

  490. Efter 20 år är du Kinas största läsk-
    tillverkare med hjälp Future Cola.

  491. Kina
    har under de senaste 30 åren visat–

  492. –att det är möjligt
    att i stor skala minska fattigdomen.

  493. Flera hundra miljoner människor
    har tagit sig ur fattigdomen i Kina.

  494. Du får frågan
    som kan ge dig en miljard.

  495. Vad kan minska dagens fattigdom?
    Är det A: bistånd. B: kommunism.

  496. C: ökade statliga utgifter.
    Eller D: globalisering.

  497. Den rörlighet som blivit möjlig
    – både geografisk och social rörlighet–

  498. –uppskattas även av de allra fattigaste.

  499. De beger sig till städerna och arbetar
    som byggnadsarbetare för usla löner.

  500. De gör det eftersom det trots allt ger
    dem en chans att få en bättre tillvaro.

  501. Om man säger att ett stort antal
    kineser har lyfts ur fattigdomen–

  502. –bör man också nämna att de har
    tvingats att flytta från sina hemtrakter–

  503. –för att i stället arbeta under
    omänskliga förhållanden i fabriker.

  504. Att arbeta under såna förhållanden–

  505. –kan ingen vettig människa kalla
    "att bli rikare".

  506. Hmm...

  507. Du har svårt att bestämma dig.

  508. Du väljer till slut globalisering.

  509. Programledaren säger att det är det
    rätta... Men publiken är i uppror.

  510. Bolivianska bönder är arga för att
    vattenförsörjningen privatiserats.

  511. Jag säger inte
    att globalisering är dåligt.

  512. Frågan är på vilka villkor den sker.

  513. Systemet vi har nu är utarbetat
    av de rika för de rika.

  514. Kapital kan röra sig
    fullkomligt fritt i världen.

  515. Man kan investera var man vill.

  516. Men det kan inte arbetskraften.

  517. En fattig indier som arbetar som frisör–

  518. –kan inte åka och jobba i Tyskland
    eller USA, för han blir inte insläppt.

  519. Det är lång kö utanför en ambassad.

  520. Vill man ha visum, måste man fylla i
    en ansökan som är evighetslång.

  521. Sida efter sida.

  522. Vi står inför en annan sorts fattigdom
    än den som fanns förr.

  523. Fattigdomen har förändrats radikalt–

  524. –i så måtto att den faktiskt
    vore lätt att undvika.

  525. Den fattiga hälften av mänskligheten har
    mindre än 3 % av hushållens inkomster.

  526. Det visar tydligt
    att fattigdomen kan undvikas.

  527. Man skulle kunna göra om världen så–

  528. –att den fattiga hälften fick 5 %. Det
    skulle avsevärt förbättra situationen–

  529. –och åtminstone avskaffa
    den absoluta fattigdomen.

  530. Du lämnar ansökan till en uniformerad
    man som river den i bitar.

  531. Nu är du i en liten båt på ett hav.

  532. Du flyr från ditt fattiga land
    till ett rikt land.

  533. Plötsligt är havet fullt av sedlar.

  534. De flyter från ditt land
    till det land du är på väg till.

  535. Kapitalutflödet från de fattiga länderna–

  536. –uppskattas till
    cirka 1 000 miljarder dollar.

  537. Det är 8–10 gånger så mycket
    som summan av det totala biståndet.

  538. En förändring av systemet–

  539. –vore ett bättre sätt undvika fattigdom
    än allt bistånd tillsammans.

  540. Det måste fattas andra beslut i makt-
    centra som Washington och Genève.

  541. Men de som behöver förändringen mest
    har inte tillgång till maktens korridorer.

  542. Nu har du ett jobb i ett rikt land,
    på ett rikt företag: ett auktionshus.

  543. Men du är bara en obetald praktikant.
    Du bär ut målningarna till auktionen.

  544. Det här är Edvard Munchs "Skriet".

  545. Kommer världen att bli mer uppdelad?

  546. Kommer klimatförändringar,
    befolkningstillväxt och ökad ojämlikhet–

  547. –att i väst skapa en växande underklass
    som liknar underklassen i fattiga länder?

  548. Buden är på tiotals miljoner dollar.

  549. Varje gång auktionsförrättaren slår
    med klubban hör du målningen skrika.

  550. Du ser en apokalyptisk framtid-

  551. -med ekonomisk kris och klimat-
    förändringar. Ett virus utan bot.

  552. Men när du vaknar förstår du att det
    bara var en dröm. Dags att stiga upp.

  553. Du öppnar ytterdörren och går ut.

  554. Du går på en gata i en modern stad.

  555. Du hamnar i ett demonstrationståg.

  556. Det fanns en teori om "nedsippring".

  557. Den sa: "Om man bara får tillväxt,
    så tjänar alla på det."

  558. "Pengarna sipprar ner även till
    de fattiga." Det där stämmer inte.

  559. Ojämlikheten har ökat kraftigt.

  560. Det handlar inte om stagnation, utan
    om klara försämringar för de fattiga.

  561. Man har ett problem,
    och när man hittar lösningen–

  562. –så tar medelklassen och de rika
    hela vinsten.

  563. De rika blir rikare
    och de fattiga blir fattigare.

  564. Om den uppfattningen sprids–

  565. –så kan det påverka
    den politiska stabiliteten.

  566. Du går runt ett gathörn
    och ser ett hus.

  567. Det är ditt hus.
    Och de här sakerna är allt du äger.

  568. Det här är din spegel.
    Det är som en scen i en dröm.

  569. Men det är på riktigt
    - och nu är det du som är fattig.

  570. Textning: Barbro Garneij Hansson
    Svensk Medietext för SVT

  571. Översättning: Ewald / Theiler
    Svensk Medietext för SVT

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vi fattiga

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför finns det fattigdom? Vet vi vad det är? Fattiga har funnits i alla samhällen men attityderna har förändrats. Vi följer med på en animerad resa genom mänsklighetens historia med fattigdom, utsatthet och ägande i fokus. Människans kamp för överlevnad skildras från tiden vi jagade och samlade för att få ihop föda till dagens ekonomiska system med skulder, ekonomiska kriser och arbetslöshet.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Ekonomisk historia, Fattigdom, Historia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Why Poverty?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Välkommen till världen

Avsnitt 1 av 8

Är det värre att födas fattig än att dö fattig? 130 miljoner barn föds varje år. Hur deras liv kommer se ut styrs till stor del av i vilken familj, och i vilken del av världen de föds. Vi möter tre gravida kvinnor i Kambodja, Sierra Leone och i USA vars barns livsförutsättningar ser väldigt olika ut.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Hit med pengarna!

Avsnitt 2 av 8

I snart 30 år har superstjärnor som Bono och Bob Geldof varit symboler för kampen mot fattigdom. Från Live Aid till Make poverty history har de bett om våra pengar. Men har deras konserter och kampanjer haft någon effekt? Kan kändisar förändra världen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Kopparkuppen

Avsnitt 3 av 8

Zambia har en av världens största kopparfyndigheter men vinsterna från gruvorna kommer inte befolkningen till del. Mer än hälften av invånarna lever på 1 dollar per dag. Istället är det internationella företag, som det schweiziska Glencore, som tjänar på landets naturresurser.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Ljusets mödrar

Avsnitt 4 av 8

Tillsammans med kvinnor från hela världen får fattiga beduinhustrun Rafea en unik chans till utbildning. På "The Barefoot College" i Indien ska kvinnorna få lära sig att montera solpaneler. Tanken är att de ska ta sina kunskaper med sig till sina hemorter för att förbättra livet för sina grannar samtidigt som de tar kontroll över sina egna liv.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Kampen om jorden

Avsnitt 5 av 8

Tre fjärdedelar av Malis befolkning är bönder. Nu kommer rika, land-hungriga länder och tar över deras mark för att odla mat som går på export. Många bönder är kritiska mot utvecklingen, och upplever att det är en ny form av kolonialism. Men kan de besegra matbristen och ta sig ur fattigdomen med egen kraft?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Myrornas krig

Avsnitt 6 av 8

I dagens Kina ses utbildning som den bästa vägen att undvika fattigdom. Men en universitetsexamen är inte längre en garanti för att få jobb och varje år utexamineras många unga kineser, eller som myror som de kallas, som lever i fattigdom i väntan på ett jobb.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Vi fattiga

Avsnitt 7 av 8

Varför finns det fattigdom? Vet vi vad det är? Animerad film som skildrar människans historia med fokus på fattigdom, ägande och överlevnad från neolitisk tid fram till idag.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

En amerikansk mardröm

Avsnitt 8 av 8

På 740 Park Avenue på Manhattan bor några av världens rikaste människor. Hälften av de som bor på Park Avenue i South Bronx, bara tio minuter norrut, lever på matkuponger. Under de senaste 30 åren har ojämlikheten i USA ökat kraftigt. För de flesta har den amerikanska drömmen förvandlats till en mardröm.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor skrivs bort från historien

UR Samtiden - Kvinnor skrivs bort från historien

Kulturarvsinstitutionernas berättelser saknar ofta skildringar om kvinnors liv och arbete. Det säger Wera Grahn som forskar kring genus och kulturarv vid Linköpings universitet. Vilka konsekvenser får urvalet av kulturarv för historiens officiella berättelser? Här berättar hon om de resultat hon kommit fram till när det gäller samer i en norsk kontext. Inspelat den 20 januari 2015, Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Väckelserörelsen

Den första svenska massutvandringen till Amerika leddes av väckelsepredikanten Erik Jansson. Vi hör historien om honom och hans anhängare.

Fråga oss