Titta

Why Poverty?

Why Poverty?

Om Why Poverty?

Varför finns det fattigdom i världen? I åtta dokumentärer skildas fattigdom ur olika perspektiv; huruvida stödgalor och välgörenhetsarbete mot fattigdom verkligen hjälper; vem som gynnas när internationella företag satsar på utvinning av naturresurser i utvecklingsländer, och om hur demokrati och maktstrukturer påverkas av olika ekonomiska förutsättningar. Dokumentärerna ingår som en del i det världsomspännande projektet Why Poverty? som har målet att få till en världsomspännande diskussion om varför det finns fattigdom i världen år 2012 och att skapa medvetenhet om demokratifrågor.

Till första programmet

Why Poverty?: En amerikansk mardrömDela
  1. Längs den här delen
    av Park Avenue på Manhattan-

  2. -bor New Yorks rikaste människor. De
    som är högst upp på samhällsstegen.

  3. Park Avenue handlar om mer än pengar.

  4. De rika har inte bara lagt pengar på
    lyxbilar, privatjet och tjusiga hem-

  5. -utan även på att påverka det
    politiska systemet till sin fördel.

  6. Deras rikedomar har på 30 år vuxit-

  7. -p.g.a. ett system som eliten
    fått allt större makt över.

  8. Men 10 minuters bilfärd längre norrut
    möter Park Avenue Harlem River.

  9. På andra sidan floden
    finns ett helt annat Park Avenue.

  10. South Bronx, USA:s fattigaste
    valkrets. Här bor 700 000 människor.

  11. Nästan 40 % av dem tjänar mindre
    än 40 dollar per dag, knappt 270 kr.

  12. För invånarna har de senaste 30 åren
    inte inneburit ökat välstånd.

  13. De har fått sänkta löner,
    samtidigt som priserna stigit.

  14. Lågkonjunkturen - som bankerna
    orsakat - har gjort dem arbetslösa.

  15. Skolorna får allt mindre resurser.

  16. De har det sämre
    än generationen före dem.

  17. Men USA är väl möjligheternas land?
    Eller hur?

  18. Alla kan nå toppen, bara de hugger i.

  19. Det är ju USA:s styrka.
    Är det inte så man säger?

  20. Så hur stor är chansen att nån som
    börjar på denna del av Park Avenue-

  21. -tar sig till den andra änden?

  22. Tänk dig att du inbjuds
    till ett parti Monopol.

  23. Men när ni ska börja ser du att alla hus
    och alla pengar redan har delats ut.

  24. Men då får du höra att du ska få
    samma chans som alla andra.

  25. Det finns de som har möjligheter och
    resurser så att de kan göra det de vill.

  26. Och så finns det andra
    som inte har samma resurser.

  27. Paul Piff är socialpsykolog.
    Han forskar kring rikedom-

  28. -och vilka konsekvenser
    som ojämlikhet får för ett samhälle.

  29. Han har gjort intressanta experiment.

  30. Oj! Jag ska få 200 dollar.

  31. Monopol blev populärt
    under depressionen på 1930-talet.

  32. Alla börjar med lika mycket pengar
    och har samma chans att lyckas.

  33. Men i Piffs experiment fick
    en spelare mycket mer än de andra.

  34. Det är två för varandra okända spelare
    och tärningen avgör förutsättningarna.

  35. Nästan som när man föds, om man
    hamnar i den ena eller andra familjen.

  36. Blir man den rika
    får man dubbelt så mycket pengar.

  37. Man får 200 när man passerar "Gå".

  38. Man får slå tärningen två gånger,
    så man tar sig fram fortare.

  39. Hur många femhundralappar fick du?
    Allvarligt? Jag fick tre!

  40. Är man på fel sida får man stryk.

  41. Man startar med hälften så mycket och
    får 100 dollar när man passerar "Gå".

  42. Man får slå tärningen en gång
    och tar sig fram långsamt–

  43. –medan den andra susar fram
    och får 200 dollar varje varv.

  44. –Jag ska ha 200 till.
    –Jag vet!

  45. Trots uppenbar orättvisa, uppträdde
    de gynnade som om det var naturligt.

  46. De verkade tycka
    att de förtjänade att vinna.

  47. Jag ska köpa upp allt på brädet.

  48. De visade ingen medkänsla,
    trots att motståndarna var chanslösa.

  49. Snart är du helt pank.

  50. I Amerika sägs ju alla ha samma chans,
    man måste bara ge sig in i leken.

  51. Men det finns stora grupper
    som upplever att reglerna är orättvisa.

  52. De har ingen chans
    och reglerna är redan bestämda.

  53. Egendomarna är uppköpta
    och motspelarna har alla pengarna.

  54. –Jag är Michael Jordan.
    –Jag är Ray Allen!

  55. De flesta önskar samma saker
    för sina barn. De vill ge dem trygghet.

  56. De önskar dem lycka,
    framgång och god hälsa.

  57. Men redan innan de har fötts
    hamnar många barn på efterkälken.

  58. De hamnar i miljöer som är otrygga
    och är kanske trångbodda.

  59. De kanske äter ohälsosamt
    och har obehandlade sjukdomar.

  60. Den största svårigheten för dem
    är bristen på möjligheter.

  61. I delar av South Bronx
    är 19 % arbetslösa.

  62. Många har knappt råd med mat.

  63. Colin Dunkley och hans fru delar ut
    mat till 200 familjer i varje vecka.

  64. Jag vill hjälpa människor
    och jag vill tjäna dem.

  65. Om vi kan hjälpa dem på något vis
    då gör vi det.

  66. De får grönsakskonserver,
    bönor och påsar med ris.

  67. Ibland har vi små juiceförpackningar
    som de får till barnen.

  68. Men det räcker inte på långa vägar.

  69. Denna dag
    tog maten slut efter en kvart.

  70. Maten är slut!

  71. Maten är slut för den här gången.
    Kom tillbaka på måndag klockan två.

  72. Det var allt, raring.
    – Tyvärr, det finns inget mer.

  73. I USA är det mycket svårt
    att ta sig ur fattigdom. Det går knappast.

  74. Det går helt stick i stäv
    mot den traditionella synen på Amerika.

  75. Det är ju möjligheternas land.

  76. Den sociala rörligheten är sämre än
    i de flesta andra moderna demokratier.

  77. När jag växte upp
    var den rådande självbilden av Amerika–

  78. –att det var ett land
    med en stor medelklass.

  79. Det fanns förstås några få rika
    och några fattiga.

  80. Men vi ansåg att landets styrka–

  81. –vilade på en stor medelklass.
    Det stämmer inte längre.

  82. Det har alltid varit ett gap mellan
    de rikaste amerikanerna och resten.

  83. Men under de senaste 30 åren har nåt
    förändrats. Gapet är nu en avgrund.

  84. Inkomsterna för dem
    längst ner på skalan stagnerade.

  85. En orimligt stor andel av tillväxten
    har hamnat hos dem i toppskiktet.

  86. Detta är fördelningen av
    den ekonomiska kakan i USA 1947-1977.

  87. Inkomstökningarna kom alla till godo.

  88. Men efter det, har de 90 % med lägst
    inkomster fått se sin del av kakan-

  89. -slukas av toppskiktet på 1 %.

  90. De rika tar en enormt stor andel
    av den totala ekonomiska tillväxten.

  91. Det rör sig om några tusen personer.

  92. "Tusentals" är en överdrift.

  93. 2010 hade de 400 rikaste i USA
    större tillgångar-

  94. -än ALLA hushåll på den undre halvan,
    dvs. 150 miljoner amerikaner.

  95. Men vad ska toppskiktet
    göra med alla pengar?

  96. Det finns en liten grupp,
    kanske en procent av en procent.

  97. De är koncentrerade på ett fåtal platser.

  98. New York är en av de platserna
    sen början av 1800-talet.

  99. Det är en världsstad
    med världens rikaste.

  100. Staden har varit en magnet
    för de allra allra rikaste.

  101. Jag åkte taxi längs Fifth Avenue för att
    hitta huset med de rikaste i New York.

  102. På listan fanns cirka tio byggnader.

  103. 740 Park Avenue visade sig vara
    epicentrum för dem som styr världen.

  104. Alla bodde de på 740 Park Avenue.

  105. Förr var det känt som "Rockefeller-
    huset", fast de bodde inte där först.

  106. Det byggdes av Jackie Kennedys
    morfar James T. Lee och några andra–

  107. –som bar ansvaret för börskraschen
    1929 och depressionen som följde.

  108. Sen blev det "Standard Oil-huset" där
    många av Standard Oils chefer bodde.

  109. Huset var som den heliga graalen
    för en viss kategori av rika New Yorkbor.

  110. Den största kategorin är hedgefond-folk.

  111. De är de med mest pengar nu.
    De motsvarar 30-talets oljemagnater.

  112. Det är de som styr världen.

  113. De är multimiljardärer och vd:ar
    för de största företagen i världen.

  114. Denne man var tidigare vaktmästare
    i huset på 740 Park Avenue.

  115. För att få jobba här måste man ha
    kontakter i branschen.

  116. Man jobbar i världens finaste hus.
    Med 31 lägenheter är det få boende–

  117. –men de är hetlevrade
    och man måste vara tjockhudad.

  118. Man har att göra med avskyvärda
    människor och med miljardärer.

  119. Man måste veta allt om de boende.

  120. När vill de åka till Wall Street? Vilken bil
    är vems? Vem öppnar dörren själv?

  121. Vem sitter fram? Vem sitter bak?
    Det låter som bagateller för de flesta–

  122. –men minsta lilla misstag
    och man får sparken direkt.

  123. Vilka är de främsta av de boende?

  124. Vi har John Thain, som var vd
    när Merrill Lynch kollapsade.

  125. Ezra Merkin, som hjälpte Bernie Madoff.

  126. David Koch, som är den rikaste i huset.

  127. Och förstås Steve Schwarzman, den
    kapitalistiska girighetens ansikte utåt.

  128. Stephen Schwarzman bor
    i den lyxigaste våningen.

  129. Han var en av Lehman Brothers chefer
    och medgrundare av Blackstone Group.

  130. Han är en aktiv lobbyist
    för en skattepolitik som gynnar rika.

  131. Han var en underlig typ.

  132. Det är en ära att få tala inför er på
    middagen till minne av Alfred E. Smith.

  133. Vi kallar den "Occupy Waldorf".

  134. Han var inte så offentlig.

  135. Men han slog på stort ibland.

  136. Som när han fyllde 60 och Rod Stewart
    uppträdde. Alla tidningar skrev om det.

  137. Han lät bygga en kopia av sin lägenhet
    på hotellet. Det var så överdrivet.

  138. Han hade en julfest varje år som han
    beställde 25 enorma julgranar till.

  139. –25 julgranar?
    –Ja, en pyntad julgran i varje rum.

  140. Steve Schwarzmans lägenhet ägdes
    tidigare av John D. Rockefeller Jr.

  141. Det är en stor lägenhet med 37 rum.

  142. Lyxen överträffar ens vildaste fantasier
    och den är nästan på 2 000 kvadrat.

  143. Schwarzman betalade
    ca 30 miljoner dollar för lägenheten.

  144. En struntsumma
    när man äger fem miljarder.

  145. Att några få lyckas riktigt bra
    gör väl inget?

  146. Det är väl den amerikanska drömmen?

  147. Synen på ekonomisk ojämlikhet
    är komplex i vårt samhälle.

  148. Amerikaner tycker inte
    att all ekonomisk ojämlikhet är orättvis.

  149. Arbetar man hårt,
    då ska man kunna få det bättre.

  150. Statsvetaren Jacob Hacker
    driver tesen-

  151. -att all rikedom i toppen
    inte beror på hårt arbete-

  152. -utan på att de rika
    påverkat regelverket till sin fördel.

  153. Det var en självförstärkande process.
    De i toppen lyckades bra.

  154. De fick igenom regler
    som gynnade dem.

  155. Då gick det ännu bättre och en del
    av pengarna satsade de på lobbying.

  156. Affischnamnet för politisk korruption
    - f.d. lobbyisten Jack Abramoff.

  157. Han är dömd för flera ekonomiska
    brott. Efter nästan 4 år i fängelse-

  158. -reser nu Abramoff runt i landet
    och propagerar för krav på reformer.

  159. Jag önskar att jag som lobbyist
    hade kommit på bättre tankar.

  160. Tyvärr kom insikten först med mitt fall.

  161. Jack Abramoff
    har erkänt sig skyldig till mutbrott.

  162. Men till slut började jag ärligt granska
    mina tidigare förehavanden.

  163. Jag analyserade också helheten,
    och insåg att själva systemet var ruttet.

  164. Lobbyisterna formulerar lagförslagen–

  165. –så att de blir exakt som de vill ha dem.

  166. Tjänstemän och kongressledamöter
    har ofta fullt upp så de utnyttjar gärna–

  167. –de tjänster som erbjuds, och låter
    lobbyisterna skriva lagförslagen.

  168. Som lobbyist, hur fick du politikerna
    att stödja dina lagförslag?

  169. Man måste kontakta beslutsfattaren.

  170. Och det involverar tyvärr
    finansiella transfereringar.

  171. En liten hemlighet i Washington är–

  172. –hur mycket tid kongressledamöter
    lägger varje vecka året om–

  173. –på att ringa upp och tigga pengar
    av folk. Det är ett sorgligt spektakel.

  174. De som bidrar till kampanjer
    med miljontals dollar vill få nåt i utbyte.

  175. Pengar används för att uppnå resultat.
    Jag gjorde det, så jag vet.

  176. Man kan nästan säga att Washington
    ägs av det amerikanska näringslivet.

  177. Det spenderas miljarder med dollar
    på lobbyverksamhet.

  178. Det är så många lobbyister som är med
    och skriver förordningar och lagar.

  179. Så många kampanjer finansieras
    och det är så många köpta politiker.

  180. USA:s barn får lära sig att deras
    president är världens mäktigaste man-

  181. -och att man får åka till Washington
    om man ska säga nåt till de styrande.

  182. Men för att få pengar får presidenten
    åka till dem som faktiskt har makten.

  183. President Bush besökte Schwarzman-

  184. -för att be om bidrag
    till republikanerna.

  185. Secret Service kom hit
    tre, fyra månader före själva besöket.

  186. De tittade runt här varje vecka
    och de kollade nog upp oss också.

  187. Det kom prickskyttar. Mr Bush fördes
    till mr Schwarzmans lägenhet.

  188. Han var där i cirka en kvart.

  189. Varför rånas banker?
    De har pengarna.

  190. På 740 Park finns pengarna.
    Den politiker som inte går dit är dåraktig.

  191. Jag är Mitt Romney. Jag tror på
    Amerika och jag vill bli USA:s president.

  192. På Park Avenue mötte Romney vd:ar
    som vill se en förändring i Washington.

  193. Romney träffade mr Schwarzman och
    hans vänner och fick några checkar.

  194. –Varför är han bra för landet?
    –Mitt är en naturlig ledare.

  195. Han är öppen och lyssnar på folk.

  196. Vad sa ni att han bör göra?

  197. Vi hade ett givande möte
    för cirka tre veckor sen.

  198. Men det jag sa behåller jag för mig själv.

  199. –Okej.
    –Men jag säger det jag tycker.

  200. De kan påverka lagar och förordningar–

  201. –och om skatterna ska gynna företag
    och de rikaste eller vanliga anställda.

  202. Ett bra exempel på vilket inflytande
    miljardärerna har på Washington-

  203. -är skattereglerna
    för "carried interest".

  204. Chefer för riskkapitalbolag
    och hedgefonder, som Schwarzman-

  205. -betalar bara 15 % i utdelningsskatt.

  206. Folk tycker att det är vansinne
    att de högst betalda cheferna–

  207. –betalar en lägre skattesats
    än ett litet familjeföretag.

  208. Skattelagstiftningen är ett resultat av
    finansbranschens effektiva lobbying.

  209. Det var en fråga om den lägre
    skattesatsen för "carried interest".

  210. Vår syn är att det är en fråga
    som hör till den politiska sfären.

  211. Och det är där lösningen finns.
    Vi har inte så mycket att säga till om.

  212. Schwarzman besökte Kongressen
    för att lobba bland senatorerna.

  213. Han kämpar mot högre beskattning
    av "carried interest".

  214. Sen 2006 har alla demokrater, även
    president Obama, sagt: "Den ska bort."

  215. Hedgefond-direktörerna ska inte ha
    lägre skattesatser än sina sekreterare.

  216. Gåtfullt nog överlever lagen.

  217. Och plötsligt är kongressessionen över.
    "Vi får ta upp det nästa gång."

  218. Demokraterna
    tycks ha tagit över Kongressen.

  219. Men inte ens när demokraterna hade
    majoritet ändrade de lagen. Varför?

  220. Representanthuset ville ändra reglerna,
    men hedgefonderna hade en kompis:

  221. Charles Schumer, "senatorn
    från Wall Street" som han kallades.

  222. Senator Schumer har fått finans-
    världen att ge stora kampanjbidrag.

  223. Schumer blev berömd för att kunna
    ragga Wall Street-dollar.

  224. Därför skattades han högt
    i det demokratiska ledarskiktet.

  225. Schumer var ordförande i senatens
    demokratiska kampanjkommitté.

  226. Killen var skicklig.
    Han var som en sedelpress.

  227. Med Schumers hjälp fick demokraterna
    rekordstora belopp från Wall Street.

  228. När senaten tänkte ändra
    "carried interest"-lagen-

  229. -samlade Schumer på en månad in
    över en miljon dollar-

  230. -av hedgefonder och riskkapitalbolag.
    Lagförslaget kom inte på tal.

  231. Schumer begravde idén. Den kom aldrig
    upp i nån kommitté eller i Senaten.

  232. Det är ett perfekt exempel på pengarnas
    makt i amerikansk politik i dag.

  233. Bästa exemplet på pengarnas makt
    än David Koch.

  234. Oljemagnaten
    är god för 25 miljarder dollar-

  235. -och rikast på 740 Park Avenue.

  236. David och brodern Charles
    driver Koch Industries.

  237. De tillverkar sånt som pappmuggar,
    trasor, funktionsmaterial och mattor.

  238. Men deras mest vinstgivande
    verksamhet är olja och gas.

  239. Det ger intäkter
    på över 100 miljarder dollar per år.

  240. De lägger enorma summor
    på lobbyverksamhet.

  241. De är unika.

  242. De har större inflytande
    över amerikansk politik än några andra.

  243. –Miljoner till republikanska politiker.
    –Över 15 miljoner sen 2006.

  244. 200 miljoner
    för att besegra president Obama.

  245. År 1980 var David Koch
    vicepresidentkandidat för libertarianerna.

  246. De räknar med ökat stöd för partiets
    enda mål: frihet från staten.

  247. Det gick uruselt för honom. Libertarian
    Party fick 1 procent av rösterna 1980.

  248. De förstod att de måste
    hitta andra vägar att få inflytande.

  249. Kochs stöder politiker och grupper-

  250. -som sprider idéer om
    en begränsning av statsapparaten.

  251. De har skänkt miljontals dollar
    till konservativa tankesmedjor.

  252. Charles grundade dessutom
    det libertarianska Catoinstitutet.

  253. Staten är för stor
    och det vill vi inte främja.

  254. Ta nycklarna till barskåpet
    från alkoholisterna.

  255. De ger jättesummor till universitet-

  256. -med program
    som stöttar fri marknadsekonomi.

  257. Marknadsliberalism handlar bara
    om principer, hävdar de.

  258. Men deras affärsintressen påverkar
    regelverket inom många sektorer.

  259. De gillar inte miljöskyddslagar.

  260. Miljöskyddsmyndigheten, EPA, har
    flera gånger bötfällt Koch-företag.

  261. Vi talar om miljontals liter råolja
    som släppts ut i naturen.

  262. Koch Industries betalade år 2000
    30 miljoner dollar-

  263. -för över 300 oljeutsläpp - EPA:s
    största skadeståndskrav nånsin.

  264. När EPA och andra myndigheter
    minskar företagens konkurrenskraft–

  265. –så att vi inte kan konkurrera
    med utlandet, försvinner jobben.

  266. Tim Phillips leder Americans for
    Prosperity, en lobbyorganisation.

  267. Vi arbetar för ökad ekonomisk frihet.

  268. Då tror vi att människor
    ur alla samhällsskikt kan få bättre liv.

  269. Via AFP har Koch-bröderna kanaliserat
    stora summor till Tea Party-rörelsen-

  270. -genom möten, demonstrationer...

  271. Öka inte våra skatter!

  272. ...och reklamkampanjer.

  273. Stopp för slöseriet. Gå till
    spendingcrisis.org och gör din röst hörd.

  274. Folk såg Tea Partyrörelsen
    som ett spontant uttryck för gräsrötterna.

  275. Men egentligen var det något
    som nyliberala miljardärer eldade på.

  276. Vi vill få maximal frihet för företagandet–

  277. –och skapa möjligheter
    att öka välståndet.

  278. Vi vill ha en beskattning
    som inte bestraffar hårt arbete–

  279. –eller krossar entreprenörskapet
    som gör Amerika unikt i världen.

  280. Allt vilar på den fria marknaden
    och att frihet är att tjäna pengar.

  281. Det är exakt samma retorik
    som Tea Party-rörelsen har.

  282. Vår sida och den sida ni står på i dag
    är frihetens sida.

  283. De ropar "Frihet!", "Inga mer skatter!"

  284. Frihet och att folk vaknar upp och inser
    att vi måste ta tillbaka vårt land.

  285. Vi har förlorat våra rättigheter bit för bit.

  286. Men talar AFP om frihet för alla?
    Eller bara om frihet för miljardärer-

  287. -att slippa skatter, att få förorena,
    och frihet från samhällsansvar?

  288. På deras möten får man troligtvis
    se plakat som hyllar-

  289. -en tidigare misskrediterad filosof
    och författare som fått en ny publik.

  290. Kanske har den mest kontroversiella
    nya filosofin lanserats av en författare:

  291. Ayn Rand. Hennes idéer
    har ännu ingen större spridning–

  292. –men om de får fäste
    skulle de revolutionera våra liv.

  293. Jag är emot alla former av kontroll.

  294. Jag är för en absolut tillämpning av
    laissez-faire, en helt oreglerad ekonomi.

  295. Ayn Rands böcker har blivit–

  296. –som riktmärken för en del republikaner.
    Främst "Och världen skälvde".

  297. Atlas bär jorden på sina axlar.
    Vad händer om han ruskar på dem?

  298. Tänk er ett samhälle som dignar
    under statlig kontroll. Låter det bekant?

  299. Det borde det. Ayn Rands bok har blivit
    en populär film bland Tea Party-folk.

  300. "Atlas Shrugged" handlar om
    ett USA med reglerad ekonomi-

  301. -där rika betalar skatt och styrande
    hjälper medelklass och fattiga.

  302. Ett undergångsscenario.

  303. I Rands värld
    är de som behöver hjälp snyltare.

  304. De som vill hjälpa andra är skurkar.

  305. Rands hjältar ser det som en dygd
    att vara självisk.

  306. –Vill du inte hjälpa fattiga?
    –Nej, Philip.

  307. Direktörerna tröttnar på politiska
    ledare och strejkar i stället.

  308. Vad säljer du?

  309. Jag vill skapa ett samhälle
    som främjar individens strävan.

  310. De ger sig ut i vildmarken och skapar
    ett nytt samhälle utan myndigheter.

  311. Det är en skräckhistoria
    om hur det kan gå i USA-

  312. -om rika amerikaner som David Koch
    och Steve Schwarzman överger folket.

  313. Vi har visat den runt om i landet.
    Vi vill sprida berättelsen och idéerna.

  314. Vi ansluter oss till många av principerna
    och idéerna som boken bygger på.

  315. Kapitalismens moraliska kärna.

  316. Ni tycker inte om altruism?

  317. "Inte tycker om" är för svagt.
    Jag ser det som ondskefullt.

  318. Ayn Rands budskap är samma
    som Gordon Gekkos: girighet är gott.

  319. Den ideologin är nog lockande om man
    är rik. Man slipper skuldkänslor.

  320. Hur kan man tillämpa er filosofi
    i den politiska världen?

  321. Vi anser att Amerika bör få välja
    mellan två framtidsperspektiv...

  322. Paul Ryan får mer pengar från Kochs
    än nån annan kongressledamot.

  323. Han förespråkar Ayn Rands idéer.

  324. Han vill begränsa statens inflytande,
    vilket gillas av Tea Party-rörelsen.

  325. En mäktigt kongressledamot
    och vicepresidentkandidat.

  326. Ge tillsammans med mig en applåd
    för USA:s näste president: Paul Ryan!

  327. USA:s vicepresident!

  328. Vi ska återupprätta landets storhet.

  329. Vi måste bevara den amerikanska
    drömmen åt våra barn.

  330. Vilken sorts människor vill vi vara?

  331. Fria! Fria!

  332. Ryan har nu tagit avstånd från
    Rands idéer, men så här lät han förr.

  333. Jag vill tala om vad Ayn Rand har betytt
    för mig och för arbetet i Kongressen.

  334. Om jag ska ange någon som fått mig
    att arbeta politiskt så är det Ayn Rand.

  335. Ni anser inte att staten ska få ta ut skatt.

  336. Det ska inte finnas bidragssystem,
    arbetslöshetsersättning...

  337. Jag krävde till och med att min personal
    skulle läsa "Och världen skälvde".

  338. Hur bygger vi vägar,
    reningsverk, sjukhus, skolor?

  339. Jag tror på privata vägar,
    privata postkontor, privata skolor.

  340. Det är viktigt att gå tillbaka
    till våra rötter, till Ayn Rands texter.

  341. För att förstå våra grundläggande
    principer måste vi studera Ayn Rand.

  342. Vi vill ta makten från Washington
    och ge tillbaka den till individen.

  343. I kongressen har Ryan tillämpat Rands
    idéer i sin plan Vägen till välstånd.

  344. Drastiska nedskärningar
    i välfärdsprogrammen för fattiga-

  345. -och stora skattelättnader för rika.

  346. "Vägen till välstånd" som ordförande
    Ryan och hans kommitté har lagt fram–

  347. –är en plan för USA:s framtid.

  348. Ryans plan antogs, och är nu kärnan i
    republikanernas ekonomiska filosofi.

  349. Mitt Romney och jag ska ta rätt steg,
    i rätt tid för att få landet på rätt spår.

  350. –Vad tycker du om Ryans budget?
    –Den är rent absurd.

  351. Skattesänkningar på 10 biljoner dollar
    och minskning av budgetunderskottet.

  352. Sänker man skatterna med 10 biljoner
    måste utgifterna sänkas ännu mer.

  353. På alla tänkbara områden.
    Anslag till vägar, utbildning, energi–

  354. –skulle mer eller mindre avskaffas
    om man ska ta hans siffror på allvar.

  355. Tanken att det skulle bygga
    på seriösa beräkningar är absurd.

  356. Inga konservativa har tidigare
    uttryckt sig som Paul Ryan.

  357. Milton Friedman talade om negativ
    inkomstskatt och garantilön för fattiga.

  358. Friedrich Hayek, en av den ekonomiska
    liberalismens främste förespråkare–

  359. –talade om behovet av en garanterad
    minimistandard och hälsovård.

  360. Det är ett ideologiskt ställningstagande.

  361. De vill använda skatterna för att rensa
    bort de statliga välfärdsprogrammen.

  362. Om vi väljer
    att försöka låta myndigheterna–

  363. –uppnå lika resultat
    och lika utfall för alla människor–

  364. –då blir vi alla lika eländiga.

  365. Låt oss istället fokusera på
    att skapa lika möjligheter.

  366. Min mor sa: "Var du börjar är mindre
    viktigt än var du slutar. Du lever i USA."

  367. Det är det goda arvet i Amerika
    – man har en chans att lyckas.

  368. Det de säger handlar ofta om att ge
    alla samma chans att tjäna pengar.

  369. Det är vad de diskuterar kring.

  370. De tycks inte vilja överväga att man
    kan vara så fattig och så dåligt utbildad–

  371. –att man inte kan konkurrera.

  372. De flesta instämmer i att utbildning
    är nyckeln till framgång.

  373. Chanserna att nå samhällstoppen ökar
    dramatiskt med en collegeexamen.

  374. Men kostnaderna för collegestudier
    har ökat med nästan 500 % sen 1980.

  375. Samtidigt har det blivit svårare att
    ens få ett jobb utan collegeexamen.

  376. Av dem som bara gått ut high school
    har 7 av 10 inget heltidsjobb alls.

  377. Efterfrågan är enorm på kvalificerade
    arbetare i tillverkningsindustrin-

  378. -it-industrin och sjukvården,
    men utbildad arbetskraft saknas.

  379. Trots 12 miljoner
    arbetslösa amerikaner-

  380. -har utbildningsprogrammen skurits
    ner till förmån för skattesänkningar.

  381. Jag har svårt att känna optimism just nu
    för människorna jag bryr mig om.

  382. De som vill försörja sina familjer
    men som inte kan det.

  383. 1 av 7 amerikaner får matkuponger,
    över hälften är barn eller åldringar.

  384. 41 % av mottagarna
    bor i hushåll där nån arbetar.

  385. Ett jobb räcker inte
    för att undgå fattigdom.

  386. Folk tycker att man inte ska skänka
    dem nåt, att de borde skaffa sig ett jobb.

  387. Ja, kan de bara ordna fram jobb,
    så kommer nog folk att ta dem.

  388. Men vad gör man om det inte finns
    några? Då behövs ett skyddsnät.

  389. Ryans budgetförslag innebär
    minskade bidrag till matkuponger-

  390. -med 134 miljarder dollar på 10 år.
    8 miljoner människor skulle drabbas.

  391. Jag heter James
    och jag är katolik som du.

  392. Varför valde du att utforma din budget
    utifrån Ayn Rands extrema ideologi–

  393. –och inte Bibelns syn på ekonomisk
    rättvisa? Får jag ge dig en bibel?

  394. Den visar hur man bör behandla de
    svaga. Läs framförallt Lukasevangeliet.

  395. Tack, men jag har redan några biblar.

  396. Katolska biskopskonferensen
    vädjade till kongressen-

  397. -att inte röra matkupongerna: "Minska
    stödet till stora jordbruksföretag"-

  398. -"i stället för att ta mat från
    hungriga barn, fattiga och gamla."

  399. Nationen närmar sig ett vägskäl.

  400. Om ökningen av de offentliga utgifterna
    inte begränsas och ifrågasätts–

  401. –kan Amerikas bästa århundrade
    vara det gångna.

  402. Vårt sociala skyddsnät
    blir kanske en hängmatta.

  403. Paul Ryan talar om en hängmatta.

  404. I Wisconsin var socialbidraget 246 dollar
    i månaden för två och 350 för fyra.

  405. Gör det att man kan säga: "Jag kan
    ta igen mig. Jag har ju matkuponger!"

  406. Landet har råd och skyldighet att förse
    folk med mat. Det handlar inte om lättja.

  407. Om ni försöker höja våra skatter
    och trampa på våra rättigheter–

  408. –då kommer vi antingen att klå upp er
    eller göra livet till ett helsike för er!

  409. Staten har satts på svältkur.

  410. Skatteintäkterna som andel av BNP
    är bland de lägsta i modern tid.

  411. Vi kan inte ens betala för de mest
    basala samhällstjänsterna just nu.

  412. Vi kan inte få våra skolor att fungera.
    Vi kan inte hålla vägarna i gott skick.

  413. Skatter är civilisationens pris.

  414. Utan skatter får man ingen civilisation!

  415. Då är kanske vår civilisation i fara.

  416. GE gjorde en vinst
    på 5 miljarder förra året–

  417. –men krävde 3,3 miljarder i skatterabatt.

  418. Några av landets lönsammaste företag
    betalar liten eller ingen skatt alls.

  419. Tack vare skattelättnader, kryphål
    i lagen och kreativ redovisning-

  420. -skattar företag mindre än nånsin.
    Det gäller även rika privatpersoner.

  421. Skattesatserna för miljonärer
    har sänkts med över 25 % på 20 år.

  422. För några extremt rika i toppen
    har skatterna sänkts med nästan 50 %.

  423. Många sänkningar beror på
    lagändringar av George W Bush.

  424. Han sänkte skatten på kapitalvinster
    till 15 %.

  425. Nästan en halvering
    jämfört med skatten under Reagan.

  426. Republikanerna hävdade redan 2003–

  427. –att om skatten sänks på utdelning,
    kapitalvinster och för de allra rikaste–

  428. –ökar investeringarna,
    tillväxten och jobben dramatiskt.

  429. Alla kan ju kolla upp siffrorna, men jag
    minns ingen ökad tillväxt efter 2003.

  430. Det blev ingen ökning alls,
    annat än av budgetunderskottet.

  431. Bushs skattesänkningar ökade
    statsskulden med över 2,9 biljoner.

  432. Med Ryans skattesänkningar-

  433. -skulle den öka med ytterligare
    4,6 biljoner det kommande decenniet.

  434. Det är svårt att förstå de rikas krav
    på sänkta skatter. De har redan allt.

  435. 1965 tjänade en vd
    20 gånger mer än en arbetare.

  436. I dag är det snarare 231 gånger mer.

  437. Vad beror det på? Får direktörer
    mer betalt för att de förtjänar det?

  438. John Thain som bor på 740 Park Avenue
    var den högst betalde vd:n år 2007.

  439. Thains våning är min personliga favorit
    om jag kunde bo på 740 Park.

  440. Den är en liten juvel.

  441. Thain var en av Goldman Sachs chefer.

  442. Han ledde även
    investmentbanken Merrill Lynch.

  443. År 2008, när förlusterna var enorma
    och aktien rasade-

  444. -renoverade Thain sitt kontor
    för 1,2 miljoner dollar.

  445. Lade ni över en miljon dollar
    på att renovera ert kontor?

  446. Plus två konferensrum och receptionen.

  447. Men jag förstår nu, i dagens läge,
    att det var ett misstag.

  448. Jag ångrar att jag lade pengar på sånt.

  449. Medan Thain valde stolar och mattor-

  450. -sänkte Merrill Lynch och andra
    investmentbanker världsekonomin.

  451. –Wall Street har vänts upp och ner.
    –En har kollapsat och en har köpts upp.

  452. –29 miljarder för att hjälpa JP Morgan.
    –85 miljarder till försäkringsjätten AIG.

  453. Skattebetalarna räddade Wall Street
    med räddningspaket och statliga lån.

  454. Jag är säker på att räddningsplanen
    tillsammans med andra åtgärder–

  455. –kommer att stärka det finansiella
    systemet och hela ekonomin.

  456. De miljontals amerikaner
    som riskerade förlora sina hem-

  457. -fick en bråkdel av räddningspaketen.

  458. Merrill Lynch gjorde en förlust på
    över 27 miljarder dollar under Thain.

  459. Ändå gav Thain 3,6 miljarder dollar
    i bonusar till Merrills chefer.

  460. Bonusar delades ut trots att Merrill
    gjorde en förlust på 15 miljarder.

  461. Om man lever i en miljö
    där alla man känner–

  462. –jagar efter enorma penningsummor
    varje dag–

  463. –och om moralen styrs av vad man
    måste göra för att bli rikare och rikare–

  464. –då har man inte
    samma moralregler som andra.

  465. I början trodde jag att jag skulle få
    flera tusen i julklapp av de boende.

  466. För de är ju mångmiljardärer.

  467. Men så går det inte till,
    de är ju affärsmän.

  468. De ger en inte mer
    än vad som är vedertaget.

  469. Den snålaste personen av alla
    var David Koch.

  470. Vi brukade lasta två bilar fulla varje helg
    när han skulle åka till Hamptons.

  471. Flera killar fick gå fram och tillbaka
    med tunga väskor.

  472. Ingen dricks och inte ens ett leende,
    men en check på 50 dollar till jul.

  473. –En check?
    –Ja, inte ens kontanter.

  474. Att vara rik gör en inte klok.
    Det gör en inte kultiverad eller bildad.

  475. Att vara rik innebär bara att man är rik.
    En del rika är rena skitstövlar!

  476. Steven Schwarzmans motbjudande
    jämförelse om skattehöjningskraven:

  477. "Det är krig precis som när Hitler
    invaderade Polen 1939."

  478. Tusentals personer vi studerat visar–

  479. –att ju mer man har
    desto mer anser man sig ha rätt till.

  480. Det kan delvis förklara hätskheten
    när folk ser sina privilegier hotas.

  481. När blev det okej
    att demonisera framgång?

  482. –Det fria företagandet är hotat.
    –Den vanliga demoniseringen av rika.

  483. Republikanerna anklagar demokraterna
    för att föra ett klasskrig.

  484. Sluta angripa de rika.

  485. Men de gör samma sak
    när de till exempel...

  486. De är alltid snabba att påpeka att hälften
    av dem som inkomstdeklarerar–

  487. –inte betalar inkomstskatt
    eller får skatteåterbäring.

  488. Vi har ett system i USA där 45 procent
    inte betalar någon inkomstskatt.

  489. Satsar man inget...

  490. Över 45 procent betalar ingen inkomst-
    skatt. Frågan är om det är rättvist.

  491. De som inte betalar inkomstskatt...

  492. Där ingår äldre kvinnor med små medel
    och sjukpensionärer utan inkomst.

  493. Men alla betalar löneskatt,
    omsättningsskatt och fastighetsskatt.

  494. Lokal skatt, bensinskatt, alkoholskatt...

  495. Säg inte att låginkomsttagare inte
    betalar skatt. De betalar en hel del!

  496. De har vänt medelklassen–

  497. –som de senaste decennierna pressats
    ekonomiskt, mot folk längre ner.

  498. Det står och väger. Vi kan få en tärande
    majoritet mot en närande minoritet.

  499. De är ungefär som trollkarlar.

  500. De försöker distrahera folk
    så att man inte ska se vad de gör.

  501. Kan medelklassens missnöje
    riktas nedåt–

  502. –snarare än uppåt
    mot den enda procenten i toppen–

  503. –som bara blivit rikare, då kan man
    lyckas i politiken. Det har de varit bra på.

  504. De fattiga har inte många förespråkare
    i vårt politiska system, tyvärr.

  505. Varför inte?

  506. En orsak kan nog vara
    att fackföreningarna har gått tillbaka.

  507. Under 30-, 40- och 50-talen
    var facken pådrivande–

  508. –när det gällde att få en lagstiftning
    som hjälpte de lägre klasserna.

  509. Fackföreningarna är kanske
    de enda av arbetarnas företrädare-

  510. -med finansiell och politisk styrka.

  511. Men storbolagen har
    lyckats begränsa deras makt i USA.

  512. Bara förbunden inom offentlig sektor
    har vuxit i styrka.

  513. Men Koch-bröderna
    försökte krossa dem.

  514. Wisconsin är "ground zero".

  515. Här avgörs om de offentliganställda,
    som det har daltats så med, kan tyglas.

  516. Om man som David och Charles Koch
    vill bestämma över USA:s politik–

  517. –då måste man slå ut alla organiserade
    krafter som finns på motståndarsidan.

  518. I januari 2011 blev Scott Walker
    Wisconsins guvernör.

  519. Han hade fått finansiellt stöd
    av Koch-bröderna.

  520. De konservativa ville ha ett testobjekt.

  521. Han ville uppfylla deras krav
    och inte Wisconsins invånares.

  522. Walkers förslag om
    att balansera delstatens budget-

  523. -dolde en mer omfattande plan.

  524. Guvernören sa: "Ni betalar inget för ert
    fina pensionsavtal. Ni borde betala 5 %."

  525. Hälften av uttaget
    som är på cirka 5,8 %.

  526. Jämfört med andra så är det okej. "Sen
    ska ni betala mer av sjukförsäkringen."

  527. Vi vill ha ett tillskott för
    sjukförsäkringarna på cirka 12,5 %.

  528. Okej.

  529. Förhandlingsrätten för sjukvårds-
    försäkringar och pensioner upphör.

  530. "Vänta! Inga kollektiva förhandlingar?
    Stopp, så får ni inte göra!"

  531. Walkers lagförslag var en attack på
    rätten till kollektiva förhandlingar.

  532. Utan den rätten, vad gör då de
    som tjänar 7–9 dollar per timme–

  533. –på sjukhusets lunchservering,
    hur ska de göra sin röst hörd?

  534. Fackförbunden vägrade att ge upp
    rätten till kollektiva förhandlingar.

  535. Facket har ju gått med på sänkningar
    av löner och sjukvårdsförmåner.

  536. Lönesänkningar på 8 % går an, men inte
    att kollektivförhandlingarna tas bort.

  537. Det vi begär är faktiskt–

  538. –något som nästan alla andra i hela
    landet betalar mycket mer för...

  539. Men de har ju redan gått med på
    nedskärningar i pensioner och sjukvård.

  540. En ren skenmanöver! Man säger
    vad som helst i stridens hetta.

  541. Då förstod vi
    att det inte handlade om budgeten.

  542. Det handlade om att knäcka facken
    och den politiska makt facken har.

  543. Guvernör Walkers agenda är nationell.

  544. Idén är planterad och finansierad
    av bröderna Koch.

  545. I över ett år pågick stridigheterna.

  546. Fackföreningsaktivister ockuperade
    delstatskongressens byggnad.

  547. De fick över en miljon namnteckningar
    för att få Walker avsatt i ett nyval.

  548. Fackförbunden kämpade för överlevnad.

  549. Men penningintressen
    utanför delstaten satsade mycket mer.

  550. AFP stödde Scott Walker
    med över 10 miljoner dollar.

  551. I dag har AFP fler medlemmar
    i Wisconsin än lärarnas fackförbund.

  552. Vi har en livskraftig verksamhet.

  553. Walker har utmålat lärare och
    andra offentliganställda som gynnade–

  554. –och privatanställda som missgynnade.

  555. De gör allt för att krossa oss i grunden–

  556. –så att de får mer makt så att vi
    inte kan göra våra röster hörda.

  557. Lärarna ställs mot bröderna Koch.
    Det är en ojämn kamp.

  558. –Scott Walker.
    –Hej, det är David Koch.

  559. –Hur har du det?
    –Bara bra.

  560. Men situationen är ju lite trist. Nåt nytt?

  561. På torsdag blir det officiellt att cirka
    5 000–6 000 offentliganställda varslas.

  562. Toppen! Facket måste krossas!

  563. De får se till att budskapet når fram.

  564. Tror de att jag viker mig har de sovit,
    för vi viker oss inte.

  565. Nej, för sjutton!

  566. Vi funderade på att plantera några
    bråkmakare bland demonstranterna.

  567. Vet du, det har vi funderat på.

  568. Men det spelar nog ingen roll
    att de protesterar.

  569. Till slut tröttnar medierna på dem.

  570. Jag talar med Kasich dagligen.
    Han måste stå på sig i Ohio.

  571. Vi kan nog få med Rick Scott i Florida
    och Snyder i Michigan om han får hjälp.

  572. Betar man av listan kan nog många
    nya guvernörer åstadkomma storverk.

  573. –Du är den första dominobrickan.
    –Japp, nu är det dags.

  574. Nu har vi vår chans
    att ändra historiens gång.

  575. Möjligheterna för dem längst ner på
    samhällsstegen minskar i snabb takt.

  576. Risken är överhängande–

  577. –att den amerikanska drömmen
    blir ouppnåelig för nästa generation.

  578. På välgörenhetsbanketter
    kan rika dela med sig till fattiga.

  579. På 10 år har Schwarzman skänkt
    över 7 miljoner dollar-

  580. -till en stipendiefond för unga.

  581. Jag är orolig att Amerikas sociala väv
    medvetet trasas sönder–

  582. –av folk som utnyttjar
    människors lidande.

  583. Schwarzman tycks ha medkänsla
    för de fattiga.

  584. Men verklighetens kapitalism
    funkar inte som den i Monopolspelet.

  585. Det går många förlorare
    på en vinnare.

  586. Rikedom skapas,
    men det gäller också fattigdom.

  587. Utan verklig demokrati drar bara de i
    toppen fördel av ekonomisk tillväxt.

  588. Visa mig hur demokrati ser ut!

  589. Jag är från Michigan. Här finns våra
    pengar. Folk förlorade sina hem i krisen.

  590. Och pengarna hamnade här.

  591. Det är inget fel med att vara rik.
    Gud vill att alla Hans barn är rika.

  592. Men man ska inte vara rik
    utan att bry sig om någon annan.

  593. Det räcker inte med tio miljarder.
    De vill ha tjugo miljarder.

  594. De får dem genom lobbying
    och köpta politiker.

  595. Amerika har blivit en plats
    där pengar kan köpa allt.

  596. De rika visas ofta upp som lysande
    exempel på att allt är möjligt i USA.

  597. De bevisar att alla kan lyckas.

  598. Är det en korrekt bild av USA? Om man
    ser på floden som delar Park Avenue-

  599. -finns där en bro till rikedom
    för alla?

  600. Eller ser man en barriär
    mot de fattiga?

  601. Så länge politiska ledare är beroende
    av de rika, är risken stor-

  602. -att de stiftar lagar som skyddar
    de rika i sina pampiga boningar.

  603. Då blir floden en oöverstiglig
    vallgrav för dem på andra sidan.

  604. Textning: Barbro Garneij Hansson
    Svensk Medietext för SVT

  605. Översättning: Ulla Wickman
    Svensk Medietext för SVT

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

En amerikansk mardröm

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

740 Park Avenue, Manhattan, är adressen för några av USA:s rikaste personer. Här lever en ekonomisk maktelit som har förmåga och resurser att påverka politiken. Tio minuter norrut, på Park Avenue i South Bronx är verkligheten en annan. Här lever mer än hälften av befolkningen på matkuponger och barnen som bor här löper 20 procent högre risk att dödas än deras grannar söderut. Här är möjligheterna att påverka politikerna väsentligt mindre. Många frågar sig om det överhuvudtaget är möjligt att röra sig mellan de sociala skikten och påverka sin framtid i positiv riktning om man är född fattig. Är den amerikanska drömmen numera bara möjlig för eliten?

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Fattiga, Förenta staterna, Rika, Samhällsvetenskap, Sociala klasser, Sociala strukturer, Social differentiering, Social ojämlikhet, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Why Poverty?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Välkommen till världen

Avsnitt 1 av 8

Är det värre att födas fattig än att dö fattig? 130 miljoner barn föds varje år. Hur deras liv kommer se ut styrs till stor del av i vilken familj, och i vilken del av världen de föds. Vi möter tre gravida kvinnor i Kambodja, Sierra Leone och i USA vars barns livsförutsättningar ser väldigt olika ut.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Hit med pengarna!

Avsnitt 2 av 8

I snart 30 år har superstjärnor som Bono och Bob Geldof varit symboler för kampen mot fattigdom. Från Live Aid till Make poverty history har de bett om våra pengar. Men har deras konserter och kampanjer haft någon effekt? Kan kändisar förändra världen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Kopparkuppen

Avsnitt 3 av 8

Zambia har en av världens största kopparfyndigheter men vinsterna från gruvorna kommer inte befolkningen till del. Mer än hälften av invånarna lever på 1 dollar per dag. Istället är det internationella företag, som det schweiziska Glencore, som tjänar på landets naturresurser.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Ljusets mödrar

Avsnitt 4 av 8

Tillsammans med kvinnor från hela världen får fattiga beduinhustrun Rafea en unik chans till utbildning. På "The Barefoot College" i Indien ska kvinnorna få lära sig att montera solpaneler. Tanken är att de ska ta sina kunskaper med sig till sina hemorter för att förbättra livet för sina grannar samtidigt som de tar kontroll över sina egna liv.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Kampen om jorden

Avsnitt 5 av 8

Tre fjärdedelar av Malis befolkning är bönder. Nu kommer rika, land-hungriga länder och tar över deras mark för att odla mat som går på export. Många bönder är kritiska mot utvecklingen, och upplever att det är en ny form av kolonialism. Men kan de besegra matbristen och ta sig ur fattigdomen med egen kraft?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Myrornas krig

Avsnitt 6 av 8

I dagens Kina ses utbildning som den bästa vägen att undvika fattigdom. Men en universitetsexamen är inte längre en garanti för att få jobb och varje år utexamineras många unga kineser, eller som myror som de kallas, som lever i fattigdom i väntan på ett jobb.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

Vi fattiga

Avsnitt 7 av 8

Varför finns det fattigdom? Vet vi vad det är? Animerad film som skildrar människans historia med fokus på fattigdom, ägande och överlevnad från neolitisk tid fram till idag.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaWhy Poverty?

En amerikansk mardröm

Avsnitt 8 av 8

På 740 Park Avenue på Manhattan bor några av världens rikaste människor. Hälften av de som bor på Park Avenue i South Bronx, bara tio minuter norrut, lever på matkuponger. Under de senaste 30 åren har ojämlikheten i USA ökat kraftigt. För de flesta har den amerikanska drömmen förvandlats till en mardröm.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Fråga oss