Titta

UR Samtiden - KI-forskare föreläser

UR Samtiden - KI-forskare föreläser

Om UR Samtiden - KI-forskare föreläser

Forskare vid Karolinska Institutet håller populärvetenskapliga föreläsningar inom tre områden; minnet och åldrandet, hjärnan och spel, samt stamceller och framtidens teknik. Inspelat i september 2012. Arrangör: Karolinska Institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - KI-forskare föreläser: Att bygga nya hjärnorDela
  1. Jag ska prata om hjärnan
    från ett utvecklingsperspektiv.

  2. Hjärnan består som ni redan vet
    av hundratals miljarder nervceller-

  3. -och en av mina gamla lärare
    i Linköping, Claes Hildebrand-

  4. -brukade säga att neurobiologerna
    var de sanna narcissisterna.

  5. Våra hjärnor
    är så intresserade av sig själva-

  6. -att de ägnar hela livet
    åt att ta reda på hur de fungerar.

  7. Det stämmer på mig, och jag har tur
    som får betalt för det också.

  8. Som doktorand studerade jag
    hjärnans anatomi och funktion-

  9. -och nåt som är
    utomordentligt intressant är förstås-

  10. -hur allt hittar rätt plats
    och hur det styrs.

  11. Vi får ju nämligen
    ungefär likadana hjärnor allihop.

  12. Vissa kanske protesterar, men...
    Okej, jag är lite dummare än er.

  13. Så vi försöker manipulera olika
    celler i hjärnan på olika sätt.

  14. Det gör vi väldigt effektivt
    i labbet, vanligtvis på möss.

  15. Vi kan sätta på och stänga av
    vissa gener-

  16. -och se om vi får
    en större eller en mindre hjärna.

  17. Den blir vanligtvis mindre, men
    ibland, som i "Pinky and the Brain"-

  18. -så blir den större.
    Det finns faktiskt såna exempel.

  19. Det förekommer även i naturen,
    så det är inte så konstigt.

  20. Sånt händer, men en större hjärna
    betyder inte alltid högre iq.

  21. Trist nog för alla långa med större
    hjärna, som tror sig vara smartare.

  22. Nåt sånt samband finns inte.

  23. Det kan gå fel när man försöker styra
    antalet nervceller som produceras.

  24. Ett exempel är den
    hemska sjukdomen glioblastom.

  25. En vanlig form av hjärntumör.
    Den sägs vara sällsynt-

  26. -men hundratusentals människor
    drabbas varje år.

  27. Barn har en bättre prognos än vuxna,
    men det är en allvarlig sjukdom.

  28. Och vi vet knappt nånting om den.

  29. Kirurgi och tuff cellgiftsbehandling
    är de bästa behandlingarna-

  30. -men vi överlever bara
    maximalt ett år efter diagnos.

  31. Det är en stor utmaning, inte bara-

  32. -när det gäller psykiska sjukdomar,
    som vi hörde om tidigare-

  33. -utan även när det gäller sjukdomar
    som påverkar hjärnans storlek.

  34. En annan aspekt handlar inte
    om att vi får för mycket hjärna-

  35. -utan vi kan även... Vår ökade ålder
    har gjort det allt vanligare-

  36. -med neurodegenerativa sjukdomar.

  37. De här personerna känner ni nog igen,
    och ni vet nog varför de är med.

  38. Ronald Reagan
    fick diagnosen Alzheimers sjukdom.

  39. Michael J. Fox, hedersdoktor
    på Karolinska institutet-

  40. -kommer ursprungligen från Kanada
    och lider av Parkinsons sjukdom.

  41. Han är sjukdomens ansikte utåt och
    verkar för en ökad förståelse av den.

  42. Nån ni kanske inte känner igen
    är folksångaren Woody Guthrie.

  43. Han inspirerade bland annat
    min favoritartist Beck.

  44. Han led av Huntingtons sjukdom,
    som kan sägas vara motsatsen-

  45. -till Parkinsons sjukdom.
    Man får för mycket aktivitet.

  46. En vän led av det - en hemsk sjukdom.
    Vi kan inte bota den-

  47. -men vi kan nu identifiera genen.
    Vi kan säga vilka som får sjukdomen-

  48. -men vi kan inte bota den.
    Vi kan inte ens behandla den.

  49. Sen har vi sjukdomen als svenska
    ansikte utåt, Ulla-Carin Lindquist.

  50. En stiftelse i hennes namn ökar
    medvetenheten om dessa sjukdomar.

  51. Vi dör fortfarande mest av cancer
    och hjärt- och kärlsjukdomar-

  52. -men i takt med att vi lever
    längre... Jag ser många unga här.

  53. Medellivslängden kommer inom
    ett par årtionden att vara 100 år-

  54. -och då kommer många av er att
    drabbas av neurologiska sjukdomar.

  55. Det utgör inte bara en katastrof
    för de drabbade-

  56. -utan även för samhället.

  57. Det här är ett exempel på ett
    svårt fall av Alzheimers sjukdom.

  58. Man ser hur denna hemska sjukdom
    får hjärnan krympa-

  59. -och det här måste vi försöka lösa.

  60. I den senaste
    "Apornas planet"-filmen-

  61. -försökte de faktiskt
    på ett ganska bra sätt-

  62. -att bilda nya nervceller genom att
    aktivera vuxna, neurala stamceller.

  63. Om ni har sett filmen så vet ni
    att det inte gick som planerat.

  64. Men det är ingen dum idé.
    Det försöker vi faktiskt göra.

  65. Vi vill aktivera stamcellerna som vi
    har eller transplantera stamceller-

  66. -och på så sätt
    ge hjärnan en liten kick.

  67. Innan jag pratar mer om hjärnan-

  68. -vill jag påpeka att både barn och
    vuxna har stamceller i hela kroppen.

  69. Vi har stamceller i huden,
    och när jag pratar om stamceller-

  70. -så tänker vissa "progenitorer".
    Skillnaden mellan dessa termer-

  71. -är i dag hårfin.

  72. Så jag kommer att säga stamceller
    under den här föreläsningen.

  73. Men vi har även stamceller i blodet.

  74. Blodet har nog störst potential
    för att skapa nya celltyper-

  75. -då det innehåller så bra stamceller.
    Men även andra slags stamceller-

  76. -som mesenchymala stamceller, vilket
    jag återkommer till mot slutet.

  77. När och var? Hur gamla är ni?
    Ju äldre ni är-

  78. -desto sämre är era stamceller.
    Jag är ledsen.

  79. Mestadels av själviska skäl.

  80. Vad vill vi lära oss
    från de här studierna?

  81. Vi vill veta mer om
    hur hjärnan utvecklas.

  82. Psykiska sjukdomar hos barn.
    Utvecklar vi en mottaglighet tidigt?

  83. Kan vi förstå
    tumörer hos barn bättre?

  84. När det gäller nervsystemet hos vuxna
    hoppas vi kunna-

  85. -sparka igång de neurala stamcellerna
    som ett slags behandlingsform.

  86. Kan vi transplantera stamceller för
    att få bättre behandlingsresultat?

  87. Det har man försökt länge med
    vid ryggmärgsskador och Parkinsons.

  88. Och vi måste lära oss mer om hjärn-
    tumörer, både hos barn och vuxna.

  89. De neurala stamcellerna
    kan i stort sett förvandlas-

  90. -till nästan vilken sorts cell
    som helst i hjärnan och nervsystemet.

  91. Nervceller, men även gliaceller,
    astrocyter, oligodendrocyter-

  92. -och de glattmuskelceller
    som är en del av nervsystemet-

  93. -men som vi inte pratar så mycket om.

  94. Genom att tillsätta ett hormon, en
    peptid, ett protein till stamcellen-

  95. -kan vi skapa fungerande hjärnceller.
    Vi kan i vårt labb ta fram-

  96. -nervceller som kommer ihåg saker.

  97. Vi kan inte fråga cellerna om de
    minns, men våra studier visar-

  98. -att de går att lära upp.

  99. Vi kan styra denna differentiering,
    och vi har försökt göra det-

  100. -med okonventionella tekniker, som
    vi tror kan hjälpa oss i framtiden.

  101. Jag och en student... Vi köpte
    en begagnad bläckstråleskrivare.

  102. En sån där man har i garderoben,
    om man inte redan har sålt den.

  103. Och i stället för att skriva ut färg
    kan vi skriva ut proteiner.

  104. Och vi kan skapa olika mönster
    och se stamcellerna i dessa mönster.

  105. Här har vi helt enkelt skrivit "JET"-

  106. -men stamcellerna kommer att
    känna av och följa det mönstret.

  107. Vi kan skapa gradienter och styra
    differentieringen väldigt exakt-

  108. -för att skapa
    de celltyper vi vill ha.

  109. Och en sån här metod använder
    man nu för att skapa nya organ.

  110. Men även mikromiljön
    påverkar stamcellerna.

  111. Som till exempel plast. Ni kanske
    odlar celler på glas eller plast.

  112. Det hämmar
    differentieringen av stamcellerna.

  113. Om man använder mjuka vävnader-

  114. -så har stamcellerna lättare
    att växa till exempelvis nervceller.

  115. Det är inte alla celltyper som mår
    bättre av det här, men många av dem.

  116. Syre - det mest naturliga av allt-

  117. -har stor påverkan på stamcellerna.

  118. Bara genom att förändra syrehalten-

  119. -kan vi styra om differentieringen av
    stamceller från att bli nervceller-

  120. -till att bli glattmuskelceller
    i stället.

  121. Bara genom att förändra syrehalten.

  122. Mat och dryck påverkar stamcellerna.
    Ni har säkert hört att rödvin är bra-

  123. -för att det innehåller resveratrol-

  124. -som ska kunna påverka
    cellkärnan och genuttrycket.

  125. Fel. Massor med felaktig information.

  126. Bara för att... Om man hör att
    nånting innehåller en antioxidant-

  127. -ska man fråga om det verkligen
    har en antioxidativ effekt.

  128. Det är två olika saker. En anti-
    oxidant är inte alltid antioxidativ.

  129. Så är fallet med rödvin. Men om ni
    gillar rödvin så ska ni dricka det.

  130. I måttliga mängder, förstås.

  131. Under ett samarbete som vi
    diskuterade på ett symposium-

  132. -här i september, kom man på att
    man kan använda spindelvävsprotein.

  133. Man kan framställa rekombinant
    spindelvävsprotein i labbet-

  134. -för att odla stamceller på,
    och de trivs utmärkt på spindelväven.

  135. Vi behöver inte proteiner
    från människor eller djur.

  136. Det här räcker, och vi kan odla
    tredimensionella stamceller-

  137. -och skapa tredimensionella
    konstruktioner i labbet.

  138. Så vi kan påverka många
    av stamcellernas parametrar-

  139. -med hjälp av yttre stimulans.

  140. Men vilka parametrar inne i cell-
    kärnan avgör hur stamcellen reagerar?

  141. Vi skulle vilja få ett hum om
    hur det här fungerar-

  142. -så att vi vet mer om
    vilken reaktion vi kan tänkas få-

  143. -om vi tillför en molekyl.

  144. Och då hamnar vi hos epigenetiken,
    ett populärt område just nu.

  145. Termen epigenetik är omdebatterad-

  146. -men i dag står det oftast för
    organiseringen, eller packningen-

  147. -av kromatinet.
    Kromatin är ett ord vi använder-

  148. -för att beskriva kombinationen
    av våra dna-molekyler

  149. -och små histonproteiner.

  150. Är det nån som minns
    hur stor dna-molekylen är?

  151. Cirka?

  152. En centimeter? En kilometer?

  153. Den är ungefär lika lång som jag.
    1,5-2 meter.

  154. Jag är 1,75, så det
    är lätt att komma ihåg.

  155. Jag vågar inte stäcka ut vänster-
    armen, men ni förstår vad jag menar.

  156. Så lång är varje dna-molekyl
    i varenda en av era celler.

  157. Min mamma brukar säga att hon
    känner sig tung när jag säger det.

  158. En två nanometer tjock,
    lång spaghetti-

  159. -och runt var 147:e sockermolekyl-

  160. -packar den in
    en liten histon-köttbulle.

  161. Dessa histoner ser olika ut,
    och de kan öppna sig och stängas-

  162. -och de styr därmed genuttrycket.

  163. Genuttrycket är första steget i all
    proteinproduktion, så vi startar den-

  164. -genom att forma kromatinet.

  165. Det vill säga hur dna-spaghettin
    packar in sina histon-köttbullar.

  166. Vi har identifierat ett antal
    proteiner här och runt om i världen.

  167. När vi studerade
    hur stamcellerna blir nervceller-

  168. -hittade vi vissa nyckelfaktorer
    som kan modifiera kromatinet-

  169. -för en korrekt differentiering
    av stamcellerna.

  170. Så här ser min värld ut.
    Här ser vi dna-strängen-

  171. -med proteiner på - transkriptions-
    faktorer. De för dit enzymer-

  172. -som i sin tur öppnar och stänger
    den här spaghettin och köttbullarna.

  173. Då påverkas proteinproduktionen,
    vilket i sin tur-

  174. -påverkar hur vi går, talar
    och utvecklas. Och om vi blir sjuka.

  175. Det har blivit allt intressantare
    vad vi kan göra med det här.

  176. Mitt enda
    riktigt komplicerade exempel-

  177. -kommer från ett fruktbart samarbete
    mellan Karolinska institutet-

  178. -och Paolo Macchiarini
    och Philip Jungebluths team.

  179. Och i ett annat fantastiskt
    experiment som ni får höra mer om-

  180. -på en annan föreläsning
    med Paolo Macchiarini-

  181. -blev patienter med strupcancer-

  182. -inte bara av med cancern.

  183. De fick även en ny,
    artificiell, plastliknande strupe-

  184. -som doppats i patienten egna stam-
    celler, vilket är fascinerande i sig.

  185. Vi undrade... Det lustiga är-

  186. -att de gjorde detta med en patient
    i fjol, som överlevde.

  187. Och som fortfarande är frisk.

  188. Vi undrade hur det gick till,
    för strupens mjuka vävnad-

  189. -regenererades på ett sätt
    som vi vill återskapa i hjärnan.

  190. Och det här blev vi upphetsade över.
    Forskare är lustiga-

  191. -som blir så upphetsade
    över några staplar.

  192. Men det var en fantastisk dag
    i labbet. Till vänster ser ni...

  193. De röda staplarna är höga i början,
    och sen går de ner och upp igen.

  194. Det är ett tecken på metylation
    av dessa köttbullar - histonerna-

  195. -på genen SOX2,
    som är oerhört viktig-

  196. -för stamceller och progenitorer.

  197. Det här är en repressiv markör,
    och det värdet sjönk-

  198. -efter transplantationen, vilket
    korrelerar med det vi ser till höger.

  199. Staplarna som visar en ökning
    av SOX2-uttrycken dag sex och tio.

  200. Så det som har hänt hos patienten-

  201. -är att man på nåt sätt
    har tagit bort foten från bromsen.

  202. Man har tillåtit dessa stamcellsgener
    att uttrycka sig.

  203. Och det kan vara nyckeln
    till en aspekt av denna regeneration.

  204. Det som är så spännande är att
    en sån här analys av en patient-

  205. -gör att vi kan identifiera enzymerna
    som modulerar det här-

  206. -så att vi kan leta efter aktivatorer
    och hämmare, och styra processen-

  207. -ännu mer,
    så att vi kan stärka processen-

  208. -och förhoppningsvis
    kunna göra samma sak i hjärnan.

  209. I ett samarbete med Bertrand Joseph
    har vi avslöjat liknande mekanismer-

  210. -i olika cancerformer
    samt i friska stamceller-

  211. -och vi jobbar hela tiden på det,
    för våra tekniker...

  212. Ofta måste man tillämpa dessa
    mycket avancerade tekniker-

  213. -på ett mycket litet antal celler,
    och det är såna tekniker vi tar fram.

  214. Där ligger vi i framkant,
    och det möjliggör dessa studier.

  215. Till sist vill jag bara säga nåt
    inför de andra föreläsningarna.

  216. Det här är årtiondet då vi tror oss
    kunna lära oss mer om stamcellerna.

  217. Men inte som andra föreläsare
    kanske tror.

  218. Vi kanske kan använda stamceller
    för att ta fram nya läkemedel-

  219. -och till nya behandlingsformer
    för psykiska sjukdomar-

  220. -neurodegenerativa sjukdomar och
    cancer. Det är nästa steg för oss.

  221. Att använda dem som verktyg
    för att ta fram bättre läkemedel.

  222. Och med det tackar jag för mig.

  223. Tack. Det låter så hoppfullt när
    man hör hur långt ni har kommit.

  224. Men betyder den näst sista bilden-

  225. -att personer med Alzheimers
    och Huntingtons sjukdom-

  226. -kan behandlas med dessa tekniker?
    Eller hur länge dröjer det?

  227. Alldeles för länge, tyvärr.
    Vi blir bättre och bättre-

  228. -och vi har fått sensationella
    resultat när det gäller behandlingen-

  229. -av både cancer och neurogenerativa
    sjukdomar hos möss.

  230. Men bara hos möss. Och det här
    är det mycket debatt om nu.

  231. Vi kan nästan bota vad som helst
    hos möss, men inte hos människor.

  232. Så det måste vi jobba på.
    Mössen ger oss hopp-

  233. -och om 300 år är det här verklighet.
    Då har vi inga problem.

  234. Vi tar vår dos stamceller,
    eller våra piller på morgonen-

  235. -och så blir vi gamla och friska.
    Men inom fem eller tio år-

  236. -handlar det mer om...
    Och det har praktiska skäl.

  237. Recessionen påverkar anslagen,
    och färre studerar naturvetenskap.

  238. Så vi har svårt att rekrytera
    bra folk till forskningen.

  239. Den trenden måste vi vända.
    Vi måste få de allra bästa-

  240. -att stanna inom forskningen
    och jobba vidare med det här.

  241. Då går det här snabbare.

  242. Okej. Nu hoppas jag att publiken
    har några frågor till Ola Hermanson.

  243. Ja. Där har du en mikrofon.
    Ett ögonblick.

  244. Det låter väldigt lovande,
    men vissa svårigheter kvarstår nog.

  245. En svårighet härrör
    från det faktum att vi måste-

  246. -aktivera dessa stamceller
    i mycket begränsade områden.

  247. Om man aktiverar dem
    i för stora områden i hjärnan-

  248. -kan man få oönskade effekter.

  249. -Som?
    -Precis. När och var?

  250. Nåt som visades
    i ett mycket olyckligt experiment...

  251. Några läkare transplanterade in
    neurala stamceller hos ett barn-

  252. -för att försöka bota en sjukdom.

  253. Men barnet fick tumörliknande
    svulster efter transplantationen-

  254. -och det stoppade utvecklingen.
    Sånt måste vi undvika.

  255. Minns ni att jag sa att vi måste
    lösa frågan med när och var?

  256. Var kan vi göra det här,
    och när aktiverar vi mekanismen?

  257. Annars kan det få svåra följder.
    Det här är ett allmänt problem-

  258. -men vi gör framsteg där med.

  259. Vi hittar nya sätt att fånga
    rätt cell vid rätt tidpunkt.

  260. Titeln på ditt föredrag är
    "Att bygga bättre hjärnor".

  261. Skulle det orsaka omedelbar skada om
    man gjorde detta i en frisk hjärna?

  262. -Det vet jag inte.
    -Kan man bygga bättre hjärnor?

  263. Jag tror att det inom kort
    blir en fråga om neuroetik-

  264. -för vi är rätt nära att kunna
    anpassa och förbättra...

  265. Allt är genetik. När vi andas,
    när vi hittar vår livskamrat...

  266. Allt är på sätt och vis
    redan transgent-

  267. -men nu har vi laboratoriemetoder som
    blir en känslig fråga, etiskt sett-

  268. -eftersom vi med dem
    faktiskt kan bygga bättre hjärnor.

  269. -Vi hinner med en fråga till.
    -Vad som är bättre är en annan fråga.

  270. Jag ska inte fråga mer om det.
    - Är det nån mer som har en fråga?

  271. Okej. De är nöjda med din föreläsning
    och har inga fler frågor.

  272. En varm applåd för Ola Hermanson.

  273. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att bygga nya hjärnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De vanligaste dödsorsakerna är fortfarande cancer och hjärt-kärlsjukdomar, men allt eftersom medellivslängden blir längre ökar också de neurologiska sjukdomarna. Detta är den nya utmaningen, menar Ola Hermanson, forskare i neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han berättar om forskningen kring att identifiera, styra och transplantera stamceller. Om man kan finna sätt att styra bildandet av nya nervceller från stamceller tror man att många neurologiska sjukdomar kan botas. Inspelat i september 2012. Arrangör: Karolinska Institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler
Ämnesord:
Allmän medicin, Anatomi, Biologi, Medicin, Naturvetenskap, Nervsystemet, Neurologi, Stamceller, Stamcellsforskning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - KI-forskare föreläser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Minnet på äldre dar

Agneta Herlitz, professor i åldrandets psykologi vid Karolinska Institutet, föreläser om minnet och åldrandet. Det så kallade korttidsminnet förändras inte med åldern, som många tror. Om vi låter minnet arbeta och tränar med minnesmetoder kan vi rentav förbättra minnesförmågan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Åldrandet och äldreomsorgen - utmaningar

Hur blir det för kommande generationer när de blir äldre? Vi står inför en stor utmaning med äldreomsorgen, menar Mats Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Åldrandet och äldreomsorgen - frågor

Kommer jag att få den hjälp jag behöver när jag blir äldre? Vem ska betala för det allt större behovet av äldrevård när vi får allt färre yrkesverksamma per äldre person? Det är några av frågorna kring äldre och äldreomsorg som tas upp av Mats Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Sex och livskvalitet i mogen ålder

Det finns många myter om äldre och sex som Lotti Helström, forskare i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet, slår hål på med resultat från aktuella undersökningar. Var femte kvinna över åttio har mycket nöje av sin sexualitet och de flesta äldre vill ha mer sex än de har idag.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Frågor kring äldres sex och livskvalitet

Lotti Helström, forskare i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet, svarar på frågor kring äldres sexlust och förmåga.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Du är din hjärna - med frågestund

Anna Josephson, professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet berättar om hjärnan - universums kanske mest komplexa och känsliga struktur. Den mänskliga hjärnan är ett personligt universum men samtidigt en supereffektiv central, som styr allt vi upplever och gör.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Stress, prestationsprinsessor och -prinsar

Stress drabbar allt yngre. Stress hänger ihop med självkänslan och blir ett problem när det under lång tid är obalans mellan våra resurser och belastningar, säger Aleksander Perski, stressforskare vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Idrottspsykologi och speluppfattning

Vem blir den bästa fotbollsspelaren? Det räcker inte att mäta kondition och bollsinne - speluppfattning sägs vara en viktig egenskap. Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska Institutet, förklarar vad det egentligen innebär.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Ny ljusteknologi visar hur vår hjärna fungerar

Med hjälp av en ny ljusteknologi, optogenetik, kan forskarna bestämma när celler i hjärnan är aktiva eller inaktiva och på så vis undersöka hur hjärnans processer leder till beteende. Marie Carlén, forskare i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, berättar om forskningen och svarar på frågor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Att bygga nya hjärnor

De vanligaste dödsorsakerna är fortfarande cancer och hjärt-kärlsjukdomar, men allt eftersom medellivslängden ökar också de neurologiska sjukdomarna. Ola Hermanson, forskare i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, berättar om forskningen kring att identifiera, styra och transplantera stamceller.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Du är din hjärna

Anna Josephson, professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet berättar om hjärnan - universums kanske mest komplexa och känsliga struktur. Den mänskliga hjärnan är ett personligt universum men samtidigt en supereffektiv central, som styr allt vi upplever och gör.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Att bygga nya hjärnor med stamceller

De vanligaste dödsorsakerna är fortfarande cancer och hjärtkärlsjukdomar, men allt eftersom medellivslängden blir längre ökar också de neurologiska sjukdomarna. Ola Hermansson, forskare i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, berättar om forskningen kring att identifiera, styra och transplantera stamceller med förhoppningen att finna framtida bot mot neurologiska sjukdomar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Ny ljusteknologi visar hur vår hjärna fungerar

Med hjälp av en ny ljusteknologi, optogenetik, kan forskarna bestämma när celler i hjärnan är aktiva eller inaktiva och på så vis undersöka hur hjärnans processer leder till beteende. Marie Carlén, forskare i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, berättar om forskningen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - KI-forskare föreläser

Stress och prestationsprinsessor

Stress drabbar allt yngre. Stress hänger ihop med självkänslan och blir ett problem när det under lång tid är obalans mellan våra resurser och belastningar, säger Aleksander Perski, stressforskare vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Ungdomskärlek som varar

Linnea och Rasmus träffades redan på gymnasiet och deras relation håller i sig än. Idag, som 30-åringar, ser de båda kärlek som något som kräver ständigt arbete.

Fråga oss