Titta

UR Samtiden - Autismliknande tillstånd

UR Samtiden - Autismliknande tillstånd

Om UR Samtiden - Autismliknande tillstånd

Hur ska man förstå autistiskt tänkande och beteende? En föreläsningsdag om autism och Aspergers syndrom och hur man lära sig att respektera personer med autism. Arrangör: CHILD Högskolan Jönköping. Inspelat den 24 september 2012. Originaltitel: Föreläsningsdag om autismliknande tillstånd.

Till första programmet

UR Samtiden - Autismliknande tillstånd: Autism och vardagenDela
  1. Jag tänker prata om autism
    och dess konsekvenser i vardagen.

  2. Varför det?
    Jo, precis som Ann-Katrin berättade-

  3. -arbetar jag med autism, men är även
    mamma till en ung man med autism.

  4. Jag är säker på att om man förstår
    hur människor med autism tänker-

  5. -känner man igen det i vardagen.

  6. När barnet med autism går
    och lägger sig eller äter frukost-

  7. -eller åker till sina morföräldrar,
    eller när man handlar-

  8. -när han är i badet, när han duschar,
    när han äter och så vidare.

  9. Från morgon till kväll känner man
    igen tecken på autistiskt tänkande.

  10. Jag tänker ge en sammanfattning
    av två av mina böcker i ämnet.

  11. Den första heter så här på svenska:

  12. "Mamma, är det där ett djur
    eller en människa?"

  13. Den andra heter
    "Autism från insidan - en handbok".

  14. Båda böckerna beskriver-

  15. -hur man hanterar information
    från en person med autism-

  16. -och dess konsekvenser i vardagen.

  17. När jag talar om barn med autism
    gäller det även ungdomar och vuxna-

  18. -med autism,
    men jag repeterar inte allt.

  19. När jag talar om
    människor med autism-

  20. -menar jag alla de som har
    diagnoser inom autismspektrum-

  21. -eller Aspergers syndrom.

  22. Jag tänker tala om många svårigheter-

  23. -men jag vill också avsluta med att
    tillägga att människor med autism-

  24. -också har många
    positiva element och ett stort värde.

  25. Jag vill säga att omslaget till den
    svenska översättningen av min bok-

  26. -har gjorts av
    en ung svensk man med autism.

  27. Det gäller den andra också,
    och även det engelska omslaget-

  28. -har gjorts
    av samma unge man med autism.

  29. Så de är också
    väldigt talangfulla barn eller vuxna.

  30. Jag ska tala om... Hela föredraget
    bygger på vår "isbergsfilosofi".

  31. Det vi ser när vi ser ett isberg
    är bara toppen på isberget.

  32. Det vi ofta ser hos autism är toppen
    av autismen, toppen på isberget.

  33. Ofta är det barnets
    eller den vuxnes beteende.

  34. Barnet kanske gråter, eller pratar
    om samma ämne hela tiden.

  35. Vi ser problemet. Det vi försöker
    göra med isbergsfilosofin-

  36. -är att se den stora delen
    av isberget som döljs under vattnet.

  37. Det handlar om
    hur människor med autism tänker.

  38. Om vi kan försöka förstå-

  39. -hur människor med autism hanterar
    information på ett annat sätt-

  40. -och hur människor med autism
    försöker konceptualisera saker-

  41. -som alla vi andra ser som "normala"-

  42. -så försöker vi leva efter
    den här isbergsfilosofin.

  43. I stället för att fokusera
    på beteendet vill vi förstå varför.

  44. Om vi kan förstå varför-

  45. -kan vi hitta strategier för att
    förstå och hjälpa barn med autism.

  46. Jag vill lägga till några saker.
    Jag tänker tala om svårigheter.

  47. Jag tänker säga att autism är en
    autismspektrumstörning. Det är det.

  48. Jag skulle också vilja, men tyvärr
    har jag inte tid, att understryka-

  49. -att vi hela tiden jämför människor
    med autism med så kallat "normala".

  50. Vad betyder normalitet?

  51. Är jag normal? Är ni normala?

  52. Vad är normalitet?
    Vem är måttstocken?

  53. Vem bestämmer
    vad måttstocken är i samhället?

  54. Om jag pratar om
    autismspektrumstörningar...

  55. ...vill jag också understryka
    att vi, neurotypiska människor...

  56. Människor med autism kallar oss
    "människor med neurotypisk hjärna".

  57. Vi, neurotypiska människor,
    gör också konstiga saker ibland.

  58. Vad är måttstocken? Vad är normalt?
    Vad är neurotypiskt? Vem bestämmer?

  59. Vi bör också prata om
    neurologisk mångfald-

  60. -acceptera människor
    med autism som de är-

  61. -och försöka förstå hur de tänker-

  62. -ge dem en plats i samhället, leva
    tillsammans och försöka förstå dem.

  63. Jag tänker ge exempel på
    människor med autism-

  64. -och försöka förstå
    hur människor med autism tänker.

  65. Jag börjar med "Autism från insidan".

  66. Ni ser att det är
    en ganska tjock bok-

  67. -som är uppdelad i olika kapitel.

  68. Det första kapitlet
    handlar om lek och fantasi.

  69. Sen blir det språk och kommunikation,
    men varför börja med lek och fantasi?

  70. Jag tycker att när man ser
    många barn med autism leka-

  71. -ser man att det fattas
    några byggstenar redan från början.

  72. Man kan jämföra utvecklingen
    med när man bygger ett hus.

  73. Om det fattas tegelstenar från början
    får man en instabil byggnad.

  74. Det är lite liknande med
    utvecklingen hos barn med autism.

  75. De leker inte som andra barn och
    det fattas delar av deras utveckling.

  76. Det påverkar
    resten av deras utveckling.

  77. Det påverkar deras språk-
    och kommunikationsfärdigheter.

  78. Det påverkar hur de förstår,
    eller försöker förstå, känslor.

  79. Det påverkar också deras relationer
    med andra, och deras sexualitet.

  80. Man ser det också i hur de äter,
    och till exempel ätstörningar-

  81. -sömnproblem, potträning
    och även hur man hanterar vardagen.

  82. Autismspektrumstörningar kallas
    pervasive development disorder-

  83. -från latinets pervadere,
    vilket betyder "tränga in i".

  84. Autism är verkligen en störning,
    ett tillstånd, vad man än säger-

  85. -som tränger in i
    alla delar av det dagliga livet.

  86. Detta är väldigt viktigt.

  87. Det vi vill försöka göra är att
    förhindra stressbeteende, för att...

  88. Vi försöker förstå stressbeteendet
    och försöker förhindra det.

  89. Vi kallar det inte
    problembeteende längre.

  90. Om vi pratar om problembeteende,
    ser vi problem hos barn med autism-

  91. -och då får vi ett problem,
    för att vi inte kan lösa problemet

  92. Vi blir störda, men det är personen
    med autism som har problem-

  93. -och blir stressad.
    Beteendet orsakas alltid av stress.

  94. Vi ska försöka förstå stressen
    hos människor med autism.

  95. Sen kan vi
    till exempel försöka förändra miljön.

  96. Sen skulle jag speciellt vilja säga-

  97. -att jag tänker illustrera allt som
    jag säger i dag med olika exempel-

  98. -men man ska inte se det här
    som svart eller vitt.

  99. Varje person med autism har autism,
    men även sin egen personlighet.

  100. Autismen visar sig på olika sätt
    hos olika människor med autism.

  101. Ni måste överföra det jag säger på de
    personer med autism som ni känner.

  102. Det finns inga färdiga recept.
    Alla människor är olika.

  103. Stephen Shore,
    som har autism, säger:

  104. "Om du har sett en person med autism
    har du sett en person med autism."

  105. Alla människor med autism
    har sin bakgrund, sin personlighet-

  106. -sina egenskaper,
    sina känslor och så vidare.

  107. Tolka inte allt jag säger
    som svart eller vitt.

  108. Jag tänker citera
    människor med autism flitigt.

  109. När jag arbetar vill jag arbeta
    tillsammans med nån med autism.

  110. När jag har kurser för föräldrar-

  111. -har jag alltid med en person
    med autism eller Aspergers syndrom-

  112. -så att folk hela tiden
    kan jämföra med det jag säger.

  113. De här personerna försöker
    ge exempel från deras vardag.

  114. -för att illustrera det jag säger.

  115. Om man gör samma kurs
    med fem olika människor med autism-

  116. -får man fem helt olika kurser.
    Grundkunskapen är densamma-

  117. -men tolkningen blir olika
    för olika personer med autism.

  118. Jag skulle vilja börja med fantasi
    och lek, det första kapitlet i boken.

  119. Jag går inte in på detaljer. Jag vill
    ge så mycket information som möjligt-

  120. -om hur de tänker.
    Jag älskar det här citatet.

  121. Jag tycker mycket om det.
    Det handlar om typiska barn:

  122. "Ett barns trohet mot
    sina leksaker genom århundradena"-

  123. -"är en av mänsklighens
    stora kärlekshistorier."

  124. Det är vackert. Och väldigt ofta,
    när man ser hur torftig leken blir-

  125. -hos vissa barn med autism,
    blir jag väldigt ledsen.

  126. Våra barn med autism
    har från första början-

  127. -gått miste om den här
    mänsklighetens stora kärlekshistoria.

  128. Om man ser att barnet
    har det svårt, det leker inte-

  129. -eller ställer bara saker på rad-

  130. -eller pratar bara om samma ämne-

  131. -så är det för att
    barnet har gått miste om-

  132. -mänsklighetens
    stora kärlekshistoria.

  133. Om du inte kan leka kommer du
    att gå miste om massor av saker-

  134. -som är viktiga
    för din fortsatta utveckling.

  135. Ända från början
    av lekens utveckling kan vi se-

  136. -att grundläggande byggstenar
    saknas hos barn med autism.

  137. Jag tänker inte gå in på detaljer,
    utan bara ge några exempel.

  138. En neurotypisk bebis börjar med
    enkel manipulering av föremål.

  139. Här ser ni olika faser i utvecklingen
    av lek hos neurotypiska barn.

  140. I manipuleringsfasen
    ser man att en normal bebis-

  141. -börjar manipulera föremål.
    Först ett, sen två, sen tre.

  142. Han vrider och vänder på dem.

  143. Vad är det då vi ser hos barn-

  144. -som senare får diagnosen autism?

  145. Ofta blir till och med
    den här fasen begränsad.

  146. Barnet som senare
    får diagnosen autism-

  147. -manipulerade inte föremål så mycket-

  148. -eller att barnet kanske
    bara manipulerade ett föremål-

  149. -eller bara på ett specifikt sätt.
    Det saknas variation.

  150. Efter hand börjar det normala barnet
    med kombinationslekar.

  151. Det intressanta är att
    det vanliga, neurotypiska barnet-

  152. -under en väldigt kort period
    gör meningslösa kombinationer.

  153. Till exempel kan han sätta
    en sked på blomman.

  154. Det är en meningslös kombination.
    Väldigt snart förstår han det-

  155. -och går över till
    meningsfulla kombinationer.

  156. Han ställer kanske skeden i en mugg,
    en meningsfull kombination.

  157. Det vi ser hos barn med autism
    är att de i kombinationsfasen-

  158. -stannar mycket längre i fasen
    där de gör meningslösa kombinationer.

  159. Här ser man problemet
    med mening redan från början.

  160. Autism kan ses som ett problem
    med mening, att ge nåt mening.

  161. Att barnet med autism håller på mer
    med meningslösa kombinationer-

  162. -innebär att han inte förstår världen
    och har problem att ge saker mening.

  163. Jag tänker ägna mycket tid åt
    att prata om problemet med mening.

  164. Här ser man det från första början-

  165. -där man ser att de saknar
    mänsklighetens kärlekshistoria.

  166. Efter hand blir
    kombinationsleken social lek-

  167. -och sen blir det funktionell lek
    och till slut blir det symbolisk lek.

  168. Vi vet alla att barn med autism
    får många problem med symbolisk lek.

  169. Här ställer vi världen på ända.

  170. Barn med autism
    har problem med mening.

  171. Men här förändras
    meningen hela tiden.

  172. Om jag säger att jag är
    Hilde De Clercq från Belgien-

  173. -och senare sätter på mig
    en mask och en svart kappa-

  174. -och säger att jag är en häxa,
    har jag ändrat meningen.

  175. Om jag säger att det här är mitt
    skrivbord och gömmer mig under det-

  176. -och säger att jag är i mitt hus,
    har jag ändrat meningen.

  177. För barn med autism är den normala
    världen redan svår att förstå-

  178. -och väldigt kaotisk. De har svårt
    att ge den kaotiska världen mening.

  179. Och då vänder vi världen upp och ner.

  180. Viktiga människor som Piaget säger-

  181. -att symbolisk lek är ett genombrott
    på väg mot symbolism.

  182. Vi behöver symbolism
    under resten av våra liv.

  183. Vi behöver symboler för att prata
    med varandra, för att kommunicera-

  184. -och för att förstå verbal
    och ickeverbal kommunikation-

  185. -och koderna för social interaktion.
    Allt detta är väldigt symboliskt.

  186. Om jag ser nån där bak
    som gäspar och gör så här-

  187. -vet jag genast att mitt föredrag
    inte är så intressant.

  188. Det är en oskriven regel. Jag vet det
    intuitivt. Det är symboliskt.

  189. Men människor med autism
    har väldigt svårt att förstå-

  190. -allting som är symboliskt.

  191. Den symboliska leken
    går med tiden över till rollekar-

  192. -låtsaslekar,
    imitation och så vidare.

  193. Jag vill betona att barn med autism
    ofta leker annorlunda från början.

  194. Vissa barn med autism
    leker inte alls.

  195. Andra leker hela tiden
    på samma stereotypa sätt.

  196. De ställer kanske saker på rad
    eller repeterar samma sak hela tiden-

  197. -eller leker ekolekar. De kan leka
    med dockor, men alltid på samma sätt.

  198. Det är en ekolek, en lek
    som de har sett andra barn leka.

  199. Jag minns en flicka med autism-

  200. -som varje dag när hon kom
    från skolan lekte med dockor.

  201. Det var fint att se henne leka-

  202. -men om man observerade leken
    var leken alltid precis likadan.

  203. Hon hade flera dockor.
    Den blonda var alltid den goda-

  204. -och den svarta var den onda.
    En docka betedde sig alltid illa-

  205. -och hon blev alltid straffad.

  206. Den här leken lektes alltid
    på samma sätt, på samma plats-

  207. -och alltid klockan fyra
    på eftermiddagen.

  208. Om hon inte hade varit i skolan
    lekte hon inte med dockorna.

  209. Även den här leken
    tillhörde ett helt scenario-

  210. -där hon var i skolan och sen lekte.

  211. Det här kallar vi gestaltperception.
    Jag tänker tala mycket om perception.

  212. Det här är gestaltperception.
    Den här lilla flickan med autism-

  213. -tror att "att leka med dockorna"
    tillhör "att gå i skolan".

  214. Här ser man också hur barn
    med autism verkligen försöker-

  215. -förstå världen,
    men de gör det på sitt eget sätt.

  216. Väldigt ofta använder de privata
    meningar, inte universella meningar.

  217. Det är meningsproblemet.

  218. Genombrottet mot symbolism.

  219. Mening... Ta sagor som exempel.

  220. Om man läser sagor...
    Jag har alltid älskat att läsa sagor.

  221. Också för mina barn.
    Ann-Katrin sa att jag var mamma-

  222. -men jag är mamma till fyra barn-

  223. -tre neurotypiska barn
    och ett barn med autism.

  224. Om man har fyra barn och man
    älskar sagor, läser man mycket sagor.

  225. Men för barnet med autism
    var det väldigt svårt.

  226. Vad händer i sagorna? Det är hemskt.

  227. Vargen äter upp
    mormor och Rödluvan-

  228. -och sen skär nån upp vargens mage-

  229. -och plötsligt kommer Rödluvan
    och mormor ut igen. Det är omöjligt.

  230. Barn med autism förstår ofta
    de här sakerna väldigt bokstavligt.

  231. Jag minns fortfarande... Jag ska tala
    om några roliga saker. Det är okej-

  232. -eftersom jag talar om min son,
    och han låter mig göra det.

  233. Jag minns fortfarande
    att han var väldigt rädd en dag.

  234. I tidningen hade han läst att
    en varg hade rymt från en djurpark.

  235. Det var i våra trakter,
    och han var väldigt rädd för vargen.

  236. Jag försökte förklara,
    med alla möjliga olika hjälpmedel.

  237. Jag skrev och ritade bilder.
    "Vargen kommer inte hit."

  238. Jag använde också humor.
    "Vargen har ingen nyckel in hit."

  239. "De kommer att fånga honom. Han vill
    till skogen, inte till staden..."

  240. Men det hjälpte inte.
    Han var fjorton år gammal.

  241. Han var inte längre ett barn.
    Han kunde inte sova-

  242. -men en dag vaknade han mitt
    i natten, kom till min säng och sa:

  243. "Mamma,
    jag vet hur vi ska göra med vargen."

  244. "Vi bjuder in mormor."

  245. Bokstavligt tänkande.
    Vi måste vara försiktiga med sagor.

  246. Det här är typiskt för
    hur människor med autism tänker.

  247. De förstår många saker bokstavligt.

  248. Vissa barn med autism
    har ingen fantasi.

  249. Vissa barn med autism
    har mycket fantasi-

  250. -och andra har svårt
    att skilja på verklighet och fantasi.

  251. Det finns många skillnader
    bland barn med autism.

  252. Betyder det att vi inte ska prata
    om sagor, eller berätta sagor?

  253. Nej. Barn med autism är barn,
    precis som alla andra barn.

  254. De behöver värme,
    de behöver kärlek, de behöver sagor.

  255. Men ibland måste vi undersöka
    om de förstod meningen-

  256. -och om de vet skillnaden
    mellan verklighet och fantasi.

  257. Om barnet har svårt
    att skilja på verklighet och fantasi-

  258. -kanske vi måste förändra våra sagor.

  259. Ni ska få ett fint exempel. Ni kommer
    att få många exempel från min vardag.

  260. Eftersom det ska sändas i tv
    måste jag vara försiktig.

  261. Om jag pratar om mina egna
    upplevelser är det mitt ansvar.

  262. Ni ska få ett exempel till.

  263. Känner ni till sagan om haren och
    sköldpaddan? Alla känner till den.

  264. Sensmoralen i sagan - det finns
    alltid en sensmoral i sagor.

  265. Sensmoralen är
    att haren har varit väldigt lat-

  266. -så sköldpaddan vinner tävlingen.

  267. Från första början
    har sköldpaddan gjort sitt bästa.

  268. När jag berättade den här sagan
    för mina barn när de var små-

  269. -blev tre, de neurotypiska barnen,
    glada för att sköldpaddan vann.

  270. "Hon gjorde sitt bästa.
    Hon var modig."

  271. Men min son med autism
    skrek att det var omöjligt.

  272. "Haren är snabbare än sköldpaddan.
    Haren måste vinna."

  273. De tänker väldigt logiskt,
    väldigt vetenskapligt.

  274. Han ville inte sova.

  275. Vad gjorde jag? Jag pratade om haren
    och sköldpaddan i fyra sovrum.

  276. I "standardsovrummen" sa jag "Sköld-
    paddan vann för att hon var modig."

  277. I Thomas sovrum
    tog jag honom i famnen och sa:

  278. "Nej, haren vann. Haren är
    ett snabbare djur än sköldpaddan."

  279. Då blev han nöjd och kunde sova.

  280. De har rätt till sin egen verklighet.
    Det är en skillnad.

  281. De har rätt till sin egen verklighet
    och de gör sitt bästa-

  282. -för att försöka förstå vår värld.

  283. Vår verklighet är redan väldigt svår.

  284. Ofta kommer de fram
    till olika teorier.

  285. Tänk på flickan
    som lekte med dockorna.

  286. Hennes teori var att efter klockan
    fyra leker man med dockorna.

  287. Ni ska få ännu ett exempel
    på en svår verklighet.

  288. Ni känner alla till Gunilla Gerland,
    den svenska författaren-

  289. -som har Aspergers syndrom.

  290. I sin bok skriver hon...

  291. Hon säger att man måste ha
    ett sätt att förstå världen.

  292. "Jag hade så många teorier,
    och ibland fick jag ändra dem."

  293. En dag hade hon
    kommit hem från skolan.

  294. Hon var i vardagsrummet och såg
    att solen sken in mellan gardinerna.

  295. Det stod ett askfat på bordet
    och det låg en tidning på bordet.

  296. Sen kom hennes syster
    hem från skolan.

  297. Gunilla Gerland blev väldigt glad
    över att se sin syster.

  298. Ett par veckor senare
    var hon ensam hemma.

  299. Hon ville träffa sin syster.

  300. Vad gjorde hon?

  301. Hon drog bort gardinerna
    så att solen skulle lysa in-

  302. -hon lade ett askfat
    och en tidning på bordet-

  303. -och hon satte sig och väntade på att
    systern skulle komma hem från skolan.

  304. Ska vi som ser det här säga
    "Det här är ett märkligt beteende"?

  305. "Det här är ett dåligt beteende"?
    Nej. Vi försöker förstå det inifrån.

  306. Vi försöker förstå det så som jag
    förklarade isbergsfilosofin.

  307. Gunilla Gerland försöker
    förstå världen så gott hon kan.

  308. Hon ställer samman detaljer
    och bygger upp en teori om det.

  309. Det är hennes sätt
    att förstå en svår verklighet.

  310. Ni kan tänka er, om verkligheten
    redan är svår att förstå-

  311. -hur svårt det blir att förstå sagor-

  312. -symboler och fantasi. Det är
    väldigt svårt för barn med autism.

  313. Ibland tolkar de saker bokstavligt.

  314. Jag kände en liten pojke med autism
    som hade sett filmen "Peter Pan".

  315. Han trodde att man kunde flyga ut
    om man öppnade fönstret.

  316. Den här lille pojken
    försökte flyga ut genom fönstret.

  317. Som tur var bröt han bara benen.

  318. Väldigt ofta tolkar de saker
    väldigt bokstavligt.

  319. Rita Kohnstamm skriver i sin bok:

  320. "När man fantiserar med ett barn bör
    man inte gå längre än de själva gör."

  321. Här pratar hon om neurotypiska barn.

  322. Om man alltså har ett barn som
    bara har nått fasen funktionell lek-

  323. -ska man inte pressa honom
    till en fas som är svårare.

  324. Men vad gör vi ofta
    med barn med autism?

  325. Ofta pressar vi
    barnet med autism till en leknivå-

  326. -som han inte är redo för.

  327. Sen ser vi att märkliga saker händer.

  328. Jag vet att en pojke med autism
    var utklädd när det var maskerad.

  329. Läraren var väldigt snäll och sa att
    hon skulle måla honom till en katt.

  330. "Vi klär ut dig till en katt."
    Barnet var en katt under hela dagen-

  331. -men när han kom hem blev han rädd.

  332. Varje gång hans mamma
    öppnade dörren gömde han sig.

  333. Han sa: "Tänk om en hund ser mig."

  334. Ser ni? Han trodde att han
    var en katt. Han var ju en katt.

  335. Vissa barn med autism
    som låtsas vara hundar kan bita.

  336. Vissa bits på riktigt för att
    de verkligen tror att de är hundar.

  337. Gå inte längre än den fas
    som barnet med autism befinner sig i.

  338. Fantasi har många olika funktioner.
    Jag ska bara nämna några.

  339. Vi använder fantasi
    för att försäkra oss om saker-

  340. -hitta lösningar på problem,
    göra vaga rädslor verkliga-

  341. -att övervinna specifika rädslor-

  342. -förverkliga omöjliga önskningar,
    hantera verkliga problem-

  343. -och ibland för att
    fly från verkligheten.

  344. Jag kan använda min fantasi
    för att drömma om-

  345. -att jag sitter på en strand nånstans
    med en cocktail och en bok i solen.

  346. Jag kan använda min fantasi
    för att fly från verkligheten.

  347. Eller för att göra
    vaga rädslor verkliga.

  348. Jag minns
    en neurotypisk liten flicka-

  349. -som var väldigt rädd
    för dammsugaren.

  350. Hon var så rädd
    att hon försökte använda sin fantasi-

  351. -för att säga att dammsugaren
    bara åt saker som han tyckte om.

  352. "Han kommer inte
    att äta mig, utan bara godis."

  353. Så hon lade ut godis överallt,
    en neurotypisk flicka.

  354. Hon använde sin fantasi och bestämde
    att dammsugaren bara åt godis.

  355. Vi använder vår fantasi
    för att överleva.

  356. Eftersom barn med autism
    har en annan slags fantasi-

  357. -kan de inte som vuxna använda
    fantasin för att lösa dessa problem.

  358. Vi vet att speciellt
    ungdomar och vuxna med autism-

  359. -kan bli stressade,
    deprimerade och så vidare.

  360. Jag tror att vi även använder
    fantasin för att hantera känslor.

  361. Vi använder även
    vår fantasi för att lära oss saker.

  362. Ni kan inte se de fina bilder
    jag hade på potträning.

  363. Jag hittade dem på nätet
    och kunde inte använda dem-

  364. -men jag har dem som stöd.

  365. Det var bilder av små barn
    som lät sina dockor gå på pottan.

  366. Dockan kissar i pottan
    och senare imiterar de och lär sig.

  367. När det gäller små saker
    som potträning, eller mat och dryck-

  368. -ser man hos barn med autism
    som inte alltid använder sin fantasi-

  369. -eller som inte har nån fantasi,
    att läroprocessen blir annorlunda.

  370. Sen går vi gradvis över från lek
    till språk och kommunikation.

  371. "Barnet leker inte bara
    med kulor, klossar och dockor"-

  372. -"utan även med idéer."

  373. "Så snart han har bemästrat en idé
    vill han göra den till sin leksak."

  374. Bit för bit, tack vare fantasin-

  375. -kommer ett vanligt barn
    att använda sin fantasi-

  376. -för att leka med ord och språk-

  377. -och sen också för att förstå
    vad som pågår mellan människor.

  378. Då tänker jag på semantik.

  379. Semantik är ett stort ord, men jag
    tänker prata väldigt kort om det.

  380. Ni ska få se
    att det har att göra med fantasi.

  381. Semantik har att göra med mening.

  382. Jag minns att jag
    en dag sa till min bror:

  383. "Jag vet, jag har min fars ögon."

  384. Min son med autism blev rädd.
    "Har du morfars ögon?"

  385. "Var är de? Visa mig? Var gömmer
    du dem? Hur ska han kunna se?"

  386. Man behöver fantasin i vardagen
    för att kunna förstå vissa uttryck-

  387. -ett semantiskt problem. Barn med
    autism har problem med tvetydighet-

  388. -och bildliga uttryck.
    Jag säger dem på engelska-

  389. -men de finns säkert på svenska också
    och jag har inga svenska exempel.

  390. "Jag är så hungrig
    att jag kunde äta en häst."

  391. "Jag fick en tupp i halsen."
    "Det regnar småspik." Såna saker.

  392. Jag säger inte att ett barn
    med autism inte kan förstå dem-

  393. -men ofta måste vi förklara.

  394. Vi förstår det nästan intuitivt-

  395. -men människor med autism
    måste ofta lära sig.

  396. Talesätt, bibliska uttryck...
    Ibland måste man vara försiktig.

  397. Om vi säger till ett barn
    med autism som går i kyrkan-

  398. -att det äter Kristi kropp
    och dricker Kristi blod-

  399. -vet vi att det är bildligt menat.

  400. Det kan vara svårt att förstå
    för barn med autism.

  401. Tänk er att ni är på en restaurang
    och får en fin meny.

  402. Språket i köket, på restaurangen,
    är väldigt flexibelt.

  403. Det är vackert och trevligt,
    speciellt när man beskriver-

  404. -hur ett vin smakar. Det är vackert.

  405. Jag ska försöka översätta.

  406. Hur kan ett vin smaka?
    Det kan vara dramatiskt.

  407. Tänk er att ni har svårigheter
    med fantasi. "Dramatiskt."

  408. Färskt och syltigt. Fullt av frukt.

  409. Eklagrat. Elegant. Vinet är elegant.

  410. Kan man säga till både en ung kvinna
    och ett vin att de är eleganta?

  411. Ett vin kan ha en ton av skoputs.

  412. Eller till exempel jungfruolivolja-

  413. -kan ha en ansats av färsk mandel-

  414. -gröna äpplen, passionsfrukt
    och en silkeslen smak.

  415. "En fräsch, varm, kraftfull smak."
    "Kraftfull smak"?

  416. "En rik, kattlik, doftande,
    örtkryddig smak"-

  417. -"full av humör med en anstrykning
    av flamberade bananer"-

  418. -"eller en antydan
    till rostade nötter."

  419. När vi läser det vill vi äta det.

  420. Men människor med autism-

  421. -har svårt att förstå
    vad det egentligen betyder.

  422. Vad betyder det egentligen?

  423. Sen har vi trendiga uttryck,
    som förändras hela tiden.

  424. När tonåringar ville säga
    att nåt var bra 2005...

  425. ...använde de ord
    som as, fet och sjuk...

  426. Vi kan de här orden. Vi går
    på "webbinarium". Vi "googlar."

  427. Men det kommer hela tiden nya ord-

  428. -som inte har en uppenbar betydelse
    för människor med autism.

  429. Jag tänker förklara
    att vi kommer att få se-

  430. -att människor med autism ofta ger
    sina sinnesintryck en egen mening.

  431. De tänker perceptivt.
    Det kan vara nåt de hör-

  432. -nåt de ser, luktar,
    känner eller smakar.

  433. Olika sinnesintryck.

  434. Ni ska få ett exempel.

  435. Jag ska berätta om en liten flicka.

  436. Varje gång hon såg en viss person-

  437. -sa hon alltid "julgranen".

  438. Det var märkligt. Hon sa det till
    och med på sommaren. Ingen förstod.

  439. En dag gick den här flickan
    fram till den här människan-

  440. -och rörde vid hans hår.

  441. Den här människan hade
    väldigt kort hår med mycket hårgelé.

  442. Om man rör vid håret...
    Och hon sa "julgranen".

  443. Håret kändes som julgransbarr.

  444. Sinnesintrycket här är känsel,
    och meningen för henne var...

  445. För henne betydde
    det känselintrycket julgran.

  446. Varje person med autism har sin egen
    mening för perceptuella detaljer.

  447. Det innebär att alla
    med autism gör det-

  448. -men man måste känna personen väl-

  449. -för att förstå vilken mening
    vilket sinnesintryck får.

  450. Jag ska illustrera det
    med ännu ett exempel-

  451. -som också handlar om en julgran.

  452. För den här flickan betydde "julgran"
    att nåt känns som barren på granen.

  453. En dag var jag med mitt barn
    med autism på en lekpark.

  454. Han frågade hela tiden:
    "Mamma, får jag klättra i julgranen?"

  455. Jag sa:
    "Nej, man klättrar inte i julgranar."

  456. Jag såg framför mig hur han
    skulle klättra upp i granen vid jul-

  457. -så jag sa:
    "Nej, man klättrar inte i julgranar."

  458. Men han fortsatte fråga, så till slut
    sa jag: "Visa mig julgranen."

  459. Här är den.

  460. Det här handlar om syn.

  461. Den lilla flickan använde känsel,
    och det här handlar om syn-

  462. -och privata meningar.
    När man pratar om idiosynkrasier-

  463. -betyder det privata betydelser.
    Barn eller vuxna med autism-

  464. -ger privata betydelser
    till olika sinnesförnimmelser.

  465. Här hamnar vi åter vid kärnfrågan,
    som är problem med mening-

  466. -och problem med konceptualisering.
    Har man konceptualiserat en julgran-

  467. -så vet man julgranens mening.
    Om man inte vet dess mening-

  468. -kommer man
    att fokusera på sinnesintryck.

  469. Det är vad barn med autism gör.
    De förstår inte hela betydelsen-

  470. -och hela konceptet, och fokuserar
    därför på sina egna sinnesintryck.

  471. Eller tvärtom. Eftersom de
    fokuserar på sina sinnesintryck-

  472. -att se, höra, känna och så vidare
    förstår de inte den fulla betydelsen.

  473. Man kan säga det på båda sätten.

  474. I min bok uttrycker jag det
    på ett lite oartigt sätt-

  475. -och säger att människor med autism
    är människor med en instruktionsbok.

  476. Om jag säger
    att det är en julgran för min son-

  477. -och att håret är det för flickan-

  478. -så måste man
    nästan förstå instruktionsboken-

  479. -för varje enskild person med autism.

  480. Jag minns en pojke.
    Varje gång han ville ha godis-

  481. -han kunde inte prata,
    så gjorde han så här.

  482. Han gjorde så här. Vi förstod inte.

  483. Men hans mamma sa
    att han ville ha godis.

  484. Människor med en instruktionsbok.

  485. Det finns alltid en historia bakom.
    Mamman sa att när han var liten-

  486. -var han ofta på sjukhus
    för att få sprutor.

  487. När han hade fått sin spruta
    fick han godis.

  488. Nu förknippar han sprutor med godis
    och gör så här när han vill ha godis.

  489. Människor med en instruktionsbok.
    Det här är privat kommunikation.

  490. Autism från insidan.
    Jag tänker fortsätta prata om-

  491. -hur människor med autism tänker.

  492. Nu tänker jag prata om
    bristen på central koherens.

  493. Brist på central koherens innebär
    att människor med autism får svårt-

  494. -att förstå sammanhang.

  495. Tänk er att jag lär
    ett barn med autism-

  496. -att om han träffar nån
    ska han säga "Hej" och vinka.

  497. Vi lär dem att vara artiga.

  498. Så barnet med autism har lärt sig
    att säga "Hej" när nån vinkar.

  499. Det här exemplet är lite hårdraget.

  500. Tänk er att ni är en ung man
    med autism som har fått körkort-

  501. -och att ni kör er bil
    och hamnar i en situation i trafiken-

  502. -där en polis står och gör så här.

  503. Då säger ni inte "Hej", för här
    betyder den här gesten nåt annat.

  504. För oss är det logiskt och uppenbart.

  505. Sammanhanget ger oss meningen.

  506. Eller hur? Men det är inte alltid så
    för människor med autism.

  507. Ofta fokuserar de på en detalj,
    som det här, utan att se helheten.

  508. Men vi kan också säga
    att de är bra på att se detaljer.

  509. Jag föredrar
    att prata om detaljtänkande-

  510. -i stället för
    brist på central koherens.

  511. Människor med autism berättar själva-

  512. -att vi har en tendens att betona
    det negativa när vi pratar om dem.

  513. De har en brist på central koherens,
    en brist på inlevelseförmåga-

  514. -svårigheter med kommunikation,
    interaktion och fantasi...

  515. De säger "Varför betonar ni inte
    våra starka sidor?"

  516. "Vi ser detaljerna överallt. Prata om
    detaljtänkande." Därför gör jag det-

  517. -i stället för att prata om
    brist på central koherens.

  518. Jag skulle också vilja betona
    en sak under den här konferensen.

  519. Jag kommer inte att ha tid att prata
    om problem med sinnesintryck i dag.

  520. Men det är verkligen synd.

  521. Jag talar hela tiden
    om att förstå autism-

  522. -men människor med autism säger
    själva att många av deras problem-

  523. -kommer av deras svårigheter
    med sinnesintryck, som för höga ljud.

  524. De har svårt för vissa ljus,
    vissa dofter och så vidare.

  525. Jag tänker inte prata om det i dag-

  526. -men jag ville bara nämna att problem
    med sinnesintryck inom autism-

  527. -är nåt som vi inte får glömma bort.

  528. När man pratar med människor
    med autism säger nästan alla-

  529. -att de har problem med
    sinnesintryck. Jag vill betona det.

  530. Om vi pratar om autism från insidan
    hanterar hjärnan hos nån med autism-

  531. -informationen på ett annat sätt.
    Jag ska citera en vän som har autism.

  532. Han säger:
    "Min hjärna är som en dator."

  533. "Men jag har
    inget filter för skräppost."

  534. Det är typiskt för människor med
    autism. All information kommer in-

  535. -men de har svårigheter att bestämma
    vad som är mer eller mindre viktigt.

  536. Vi neurotypiska människor
    får in all information-

  537. -men vår hjärna sållar genast ut
    de viktigaste sakerna.

  538. Det är inte meningen att man ska
    studera de här blommorna noga.

  539. Era hjärnor säger att ni ska
    koncentrera er på att lyssna på mig.

  540. Vi gör det automatiskt.
    Det gör inte människor med autism.

  541. Vi kan kalla det detaljtänkande.
    De ser, hör och känner alla detaljer-

  542. -men deras hjärnor kan inte alltid
    skilja på viktigt och oviktigt.

  543. De har inte det som den här personen
    kallar ett skräppostfilter.

  544. Jag ska också tala om de problem
    de har med att generalisera-

  545. -eftersom de inte alltid har tillgång
    till den fulla betydelsen.

  546. Jag vill börja med
    ett välkänt exempel.

  547. Ni ser en hammare. Exemplet är
    en person med högfungerande autism-

  548. -som bor i Nederländerna.
    Han har skrivit en artikel-

  549. -om hur han upplever information.

  550. Han säger att han inte omedelbart
    ser hammaren som helhet-

  551. -utan ser den i olika understeg.

  552. "I ett första steg
    ser jag detaljerna."

  553. "Jag ser en järnklump. Jag ser
    en träbit formad som en stång."

  554. "I nästa steg
    sätter jag samman detaljerna."

  555. "I det tredje steget
    tänker jag på ordet 'hammare'."

  556. "Och till sist kommer jag ihåg
    hammarens funktion."

  557. "Jag kan snickra med den."

  558. I en neurotypisk hjärna sker allt
    detta omedelbart och automatiskt.

  559. I hjärnan hos en människa
    med autism tar det flera steg.

  560. Donna Williams, som har hög-
    fungerande autism, säger samma sak.

  561. När hon ser ett pappersark ser hon
    inte pappersarket på en gång.

  562. I ett första steg ser hon detaljerna.

  563. Det är vitt, tunt, fyrkantigt
    och har en slät yta.

  564. Sen sätter hon samman detaljerna
    och finner ordet "pappersark"-

  565. -och till sist, och det här
    är viktigt, kommer funktionen.

  566. "Jag kan skriva på det." Det viktiga
    här är att det sista steget-

  567. -i informationsbehandlingen hos
    en person med autism är funktionen.

  568. Jag tror att vi kan översätta
    "funktion" med "mening".

  569. Vi, neurotypiska människor, har
    omedelbart tillgång till meningen.

  570. Vi lever i en värld som har mening.

  571. Men människor med autism måste
    ta flera steg innan de når meningen.

  572. Det sker inte heller automatiskt,
    utan de måste tänka på stegen.

  573. Herr Van Dalen, som jag citerade
    om hammaren säger så här:

  574. "Varje steg i dessa
    integrationsfaser"-

  575. -"kräver en betydlig
    kraftansträngning."

  576. "Det kan beskrivas som
    'att tänka i bakgrunden'."

  577. Människor med autism måste tänka
    hela tiden. De tänker i bakgrunden.

  578. För två dagar sen hade jag besök av
    en person med Aspergers syndrom.

  579. Han är väldigt trevlig-

  580. -men han pratade
    väldigt mycket under två timmars tid-

  581. -och sen sa han "Du sa
    att du hade tid till klockan elva".

  582. "Nu är klockan elva, så jag ska gå
    hem. Jag måste sova i två timmar."

  583. "Två timmars pratande gör
    att jag behöver två timmars sömn."

  584. De tänker i bakgrunden hela tiden.

  585. Som Van Dalen säger är det
    "en betydlig kraftansträngning".

  586. De måste jobba hårt
    för att behandla informationen.

  587. Van Dalen fortsätter:
    "För mig är att uppleva något"-

  588. -"detsamma som att skapa
    ett objekt genom medvetet tänkande."

  589. "Men egentligen
    borde det göras helt automatiskt"-

  590. -"utan medveten ansträngning och
    snabbt." Så är det i våra hjärnor.

  591. "Konsekvenser för utbildning."

  592. Ibland tror vi
    att människor med autism är lata.

  593. Men de är inte lata.
    De behandlar information hela tiden.

  594. Det kan göra dem väldigt trötta.

  595. Vi måste ge dem
    mer tid att behandla informationen.

  596. Vi borde absolut inte avbryta dem.

  597. Om vi avbryter dem måste de ofta
    börja tänka igen ända från början.

  598. Jag blir påmind om ett barn
    med autism som drog en vits.

  599. Det var alltid samma vits, men om man
    avbröt honom mitt i vitsen och sa-

  600. -"Okej, vi kan den redan,"
    så började han om från början igen.

  601. Samma sak sker i vardagen. När barn
    med autism klär på sig eller duschar-

  602. -ska vi inte avbryta, för ofta
    börjar de om från början igen.

  603. Det är normalt
    om man tänker i flera steg.

  604. Här ser man att visuella hjälpmedel
    kan vara väldigt intressanta.

  605. De flesta av dem
    tänker också visuellt.

  606. Om man visar dem visuellt hur
    man klär på sig eller klär av sig-

  607. -ska man inte avbryta dem när de
    har visuell hjälp. Inga avbrott.

  608. Och naturligtvis är de allra svåraste
    situationerna sociala situationer.

  609. Då måste de
    behandla information hela tiden.

  610. Ögonens språk,
    kroppsspråk, talat språk-

  611. -ickeverbal kommunikation och så
    vidare. Ofta blir de helt utmattade.

  612. Donna Williams talar om
    "informationsöverbelastning".

  613. Hon har högfungerande autism.

  614. Hon säger "informationsöverbelastning
    kan hända om man inte hinner med"-

  615. -"all information som kommer in."

  616. "Det är som att ett försenat tåg gör
    att alla andra tåg också blir sena."

  617. Det är ett bra citat.

  618. Nu tänker jag ge er några exempel-

  619. -på detaljtänkande i autismtriaden.

  620. Man brukar beskriva
    problemen med autism som en triad:

  621. Problem med kommunikation-

  622. -problem med social interaktion
    och problem med fantasi och lek.

  623. Vi ser på detaljtänkande nu.

  624. Det här är referensen till en
    artikel. Den har redan blivit gammal-

  625. -men den är väldigt intressant.
    Den är skriven av Menyuk och Quill-

  626. -och finns i Schoplers och Mesibovs
    "Communication Problems in Autism".

  627. Menyuk och Quill jämför utvecklingen
    av språk och kommunikation-

  628. -hos barn med autism
    och barn utan autism.

  629. De säger att det är allmänt känt
    att om man har neurotypiska barn-

  630. -standardbarn, som utvecklar
    sin kommunikationsförmåga-

  631. -under en väldigt kort period.

  632. När de till exempel kan ordet "glas"-

  633. -kan de kalla
    alla de här olika glasen för glas.

  634. Ett stort glas, ett färgat glas,
    ett glas med handtag... Det är glas.

  635. Här ser ni muggar och glas.

  636. Om ett normalt barn kan ordet "glas",
    men inte ordet "mugg"-

  637. -kan han kalla
    även muggarna för glas.

  638. Ett normalt barn
    fokuserar spontant på mening.

  639. Man kan dricka nåt ur ett glas.

  640. Det spelar ingen roll vilka
    perceptuella element som finns:

  641. Storleken, färgen eller strukturen.

  642. Ett normalt barn kommer att göra
    en övergeneralisering här.

  643. I utvecklingen av språk och
    kommunikation hos barn med autism-

  644. -ser vi väldigt ofta det motsatta.

  645. I stället för att kalla allt för
    glas, även muggarna och teglaset...

  646. Man kan kalla alla dessa för glas.
    Barn med autism kan inte göra det.

  647. Väldigt ofta ser man
    att de ger saker specifika namn.

  648. "En tekopp är inte ett glas.
    Det är fel." De är väldigt precisa.

  649. Vi kan säga antingen
    "De förstår inte konceptet"-

  650. -eller "De tänker väldigt precist.
    De tänker på precisa detaljer."

  651. Här är ett exempel
    från mitt eget barn med autism.

  652. Här ser man tydligt
    det autistiska sättet att tänka.

  653. Min son med autism, Thomas,
    förstod inte när han var liten-

  654. -att alla dessa kan kallas glas.

  655. Han skapade olika nya ord
    för allt det som vi kallade glas.

  656. Väldigt märkliga saker.
    Den här hette "Dagens meny".

  657. Den andra hette "Mitt märke",
    den tredje "Milkshaken"-

  658. -och den sista "Det längst bort".

  659. Tänk er att ha ett barn i klassen
    som säger "Jag vill ha dagens meny".

  660. Man behöver förälderns förklaring.

  661. Jag skulle också vilja
    passa på att säga-

  662. -att det är viktigt att ha med
    föräldrar och syskon från början.

  663. Ofta har de nycklarna
    till att förstå barnet-

  664. -eftersom de
    har känt barnet från början.

  665. Jag ska förklara var det här
    kommer från. "Dagens meny".

  666. Thomas tittade alltid på samma
    tv-program om och om igen.

  667. Där fanns en man som alltid
    befann sig på olika barer och caféer.

  668. Den här mannen ville ha en öl.
    I stället för att be om en öl-

  669. -sa han "Ge mig dagens meny".

  670. Då kom servitrisen med en öl
    i den här sortens glas.

  671. Hon gav honom ölen
    och sa "Här är dagens meny".

  672. Tänk er att ni är
    ett barn med autism-

  673. -och ni ser
    den här sortens glas på tv.

  674. Damen säger
    "Det här är dagens meny".

  675. Då gör ni en association.

  676. Ni förknippar orden med det ni ser,
    inte med betydelsen.

  677. Ett vanligt barn vet att det finns
    en dold betydelse. Det är ett skämt.

  678. Men barnet med autism
    gör en väldigt konkret association.

  679. Detsamma gäller "Mitt märke".
    En annan person i samma tv-program-

  680. -sa "Jag vill ha mitt märke"-

  681. -och servitrisen gav honom
    en öl i den här sortens glas-

  682. -och sa "Här är ditt märke".
    Barnet gör en konkret association.

  683. Det här är ofta grunden till väldigt
    mycket privat kommunikation-

  684. -hos barn med autism. "Milkshaken" -
    en dag gav jag honom en milkshake-

  685. -i den här sortens glas.
    Jag sa "Var så god, din milkshake".

  686. I stället för att förstå
    att drycken är en milkshake-

  687. -associerar han ordet
    med perceptionen, glasets form.

  688. För honom
    kallades såna glas "milkshake".

  689. "Det längst bort"
    är det sista exemplet.

  690. Jag minns en väldigt jobbig dag,
    när han behövde dricka nåt.

  691. Jag såg det på honom.

  692. Han behövde dricka nåt. Jag tog ut
    ett glas ur skåpet, men han vägrade.

  693. Jag tog ut ett annat glas
    och ett till, men han vägrade.

  694. Till slut fanns det bara
    ett glas kvar i skåpet, det där-

  695. -och jag såg att det var
    det glaset han ville ha.

  696. Jag stod på tå och sa:
    "Jaha, du vill ha det längst bort."

  697. Det som står längst bort i skåpet.

  698. Han trodde att den sorten
    kallades "det längst bort".

  699. Det här handlar om privata betydelser
    och konkreta associationer.

  700. Nu kommer nåt viktigt.
    Jag tänker citera Vygotsky.

  701. "Enkla experiment visar att barn..."

  702. Här pratar han förstås
    om neurotypiska barn.

  703. "...förklarar föremåls namn
    med hjälp av deras särdrag."

  704. "Enligt dem heter ett djur 'ko'
    för att det har horn"-

  705. -"och 'kalv'
    för att det har små horn."

  706. "Om de blir tillfrågade
    om man kan byta namn"-

  707. -"på till exempel 'ko' och 'bläck',
    svarar de att det är omöjligt"-

  708. -"eftersom man skriver med bläck
    och kor finns för att ge oss mjölk."

  709. Det är roligt att se hur vanliga
    barn omedelbart fokuserar på mening.

  710. Det här ser väldigt annorlunda ut
    hos barn med autism.

  711. Vygotsky sa också att "Det första
    generaliserade begreppet"-

  712. -"som 'möbler' eller 'kläder'"-

  713. -"är ett lika viktigt tecken på
    utveckling som det första ordet."

  714. Hos barn med högfungerande autism
    ser man väldigt ofta-

  715. -att de kanske kan många svåra ord-

  716. -men att de inte nödvändigtvis
    förstår begreppet. Inte alltid.

  717. Det här är en skillnad
    mot "vanliga" barn.

  718. Här är ännu ett exempel
    ur min sons språkliga utveckling.

  719. Här är bilder på olika cyklar...

  720. ...men han förstod inte
    att alla kunde kallas "cykel".

  721. Den uppe till höger var en cykel,
    men de andra hade olika detaljer-

  722. -olika storlekar och olika färger.
    Eftersom de inte var cyklar-

  723. -hittade han återigen på nya ord,
    som "hjul i lera", "traktor"-

  724. -och "hjul på gräs" och den här
    hette "små fötter på pedaler".

  725. Var kommer de här uttrycken från? Jag
    vet inte.

  726. Jag tror att många privata uttryck
    har att göra med ekolali.

  727. När han satt på den här cykeln
    måste jag nån gång ha sagt:

  728. "Sätt dina små fötter på pedalerna."

  729. Han såg föremålet och kallade det
    "små fötter på pedaler".

  730. Det här handlar om samma familj:

  731. Detaljtänkande,
    konkreta associationer, ekolali...

  732. "Ekolali är typiskt för den
    som har ett bokstavligt minne"-

  733. -"god artikulation och ett
    underutvecklat sinne för 'mening'."

  734. Barn med autism har ofta ett
    underutvecklat sinne för mening.

  735. Jag har exempel
    från två personer med autism.

  736. Ett är från ett barn som har
    autism och inlärningssvårigheter.

  737. Han är hemma och hans mamma
    kommer hem från frisören.

  738. Hon ser att barnet är hungrigt
    och ger honom en smörgås.

  739. Samtidigt säger hon till sin man "Vad
    tycker du? Jag var hos frisören."

  740. Barnet med autism
    hör ordet "frisör", ser smörgåsen-

  741. -och kallar smörgåsen "frisör".

  742. Två veckor senare går han
    till sin lärare och säger "frisör".

  743. Mamman säger "Han vill ha en
    smörgås." Det är instruktionsboken.

  744. Det här var ett barn
    med inlärningssvårigheter.

  745. Nästa exempel
    är en ung man med autism-

  746. -med högfungerande
    Aspergers syndrom-

  747. -som sa att tills han var 22 år-

  748. -trodde han
    att en Mercedes var en liten spegel.

  749. Sen berättade han att det var
    för att när han var liten-

  750. -hade han åkt bil med sin mamma-

  751. -och hon pekade på spegeln och sa:

  752. "Titta, en Mercedes."

  753. Normal intelligens. Han trodde att
    det var spegeln som hette Mercedes.

  754. Här ser vi flera olika saker.

  755. Konkreta associationer, som kan ge
    ekolali och privat kommunikation-

  756. -men vanliga barn vet också
    att när mamma pekar på spegeln-

  757. -så ser hon nånting där-

  758. -och att man måste titta i spegeln
    för att se vad mamman ser.

  759. Tillsammans med språkutvecklingen-

  760. -ser man också utvecklingen av
    att förstå att nån annan-

  761. -kan se nåt annat än man själv gör.

  762. Det finns många saker här.

  763. Jag tänker prata lite mer om det här,
    om mening och ekolali.

  764. Ni ser att jag har satt ett
    frågetecken efter "långa meningar".

  765. Det vi ibland ser
    hos barn med autism-

  766. -hos normalbegåvade barn med autism
    är att när de börjar prata-

  767. -så gör de väldigt långa meningar.

  768. Vissa mammor och pappor
    och lärare tror att det är jättebra.

  769. "Han använder ett stort ordförråd.
    Han pratar helt korrekt."

  770. "Han gör inga misstag.
    Han skapar långa meningar."

  771. Ofta är det på grund av ekolali och
    ofta förstår inte barnet med autism-

  772. -vad han säger. Jag vill jämföra
    med normal utveckling.

  773. I normal utveckling ser man
    att det behövs en viss mognad-

  774. -för att förstå
    ett språks strukturer.

  775. Jag är lingvist, så jag tycker
    förstås om att prata om lingvistik.

  776. Jag tänker inte gå in på detaljer,
    men jag vill visa vad jag menar-

  777. -med ett väldigt konkret exempel.

  778. I vanliga fall utvecklar alltid
    mammor sina barns språk.

  779. Det vi ser när barn talar är
    att de förkortar mammans språk.

  780. Barn pratar i telegramstil.

  781. Men telegramstilen är full av mening.

  782. Jag ska visa några exempel. Jag
    tycker att det är så fascinerande.

  783. Om ett normalt barn
    säger "kasta hunden"...

  784. ...utvecklar mamman det och svarar:
    "Ja, kasta bollen till hunden."

  785. Eller om mamman säger:
    "Det är samma bil som pappas."

  786. Då gör barnet en sammandragning
    och säger "bil pappa".

  787. Barnet drar ihop det mamman säger
    och det är intressant att se-

  788. -att barnet behåller
    de ord som har mest mening.

  789. De mest meningsfulla orden behålls.

  790. Det är grunden
    för fortsatt utveckling.

  791. Det är normalt för ett barn
    att börja prata i korta meningar.

  792. Det är inte normalt att börja prata
    i väldigt långa meningar.

  793. Det handlar om mening
    i den normala utvecklingen.

  794. Men hos autism
    dominerar perceptionen-

  795. -i stället för att
    begreppen dominerar.

  796. Temple Grandin säger till exempel...

  797. Innan ni läser detta säger hon-

  798. -att hon inte har nåt riktigt
    hundbegrepp inne i sitt huvud.

  799. Varje gång hon ser en ny hund
    måste hon tänka.

  800. När hon inser
    att det hon ser är en ny hund-

  801. -lägger hon till den nya hunden
    till sitt bibliotek av hundar.

  802. Hon säger: "Till skillnad
    från de flesta människor..."

  803. Temple Grandin har högfungerande
    autism och har skrivit flera böcker.

  804. Hon säger: "Till skillnad
    från de flesta, rör sig mina tankar"-

  805. -"från specifika bilder
    till generaliseringar och begrepp."

  806. "Mitt hundbegrepp är intimt samman-
    kopplat med de hundar jag har sett."

  807. "Det är som om jag har en katalog med
    bilder på de hundar jag har sett"-

  808. -"som växer när jag lägger till
    nya exempel till biblioteket."

  809. Ni kan tänka er att allt
    som vi lagrar som ett begrepp-

  810. -hos personer som autism lagras
    som en katalog eller ett bibliotek.

  811. Jag säger inte att alla med autism
    har problem med hundbegreppet.

  812. Alla personer med autism är olika,
    men det är ett bra exempel.

  813. I ert dagliga arbete eller ert
    dagliga liv med barn med autism-

  814. -kommer ni att hitta begrepp som är
    svåra för personen med autism.

  815. Ofta kallar vi det här
    "motvilja mot förändringar".

  816. Det jag kallar konceptualiserings-
    svårigheter tolkas väldigt ofta-

  817. -som motvilja mot förändringar.
    Jag tänker inte gå in i detalj-

  818. -på hur man kan använda
    bilder och visuella stöd-

  819. -men det är viktigt att det visuella
    stödet är utformat efter individen-

  820. -när det gäller barn med autism.
    Ni ska få ett exempel till.

  821. Ett annat begrepp.
    Verb är ett exempel.

  822. Tänk er att ni är ett barn
    med autism och jag säger:

  823. Många barn med autism
    förstår inte verbal information.

  824. -eller har svårt
    att förstå verbal information.

  825. Jag gör det enklare. Jag säger bara:

  826. Nu gör jag det visuellt.

  827. Jag gör så här: Tandenpoetsen.

  828. Ett visuellt hjälpmedel.
    Blir ni hjälpta? Kanske lite-

  829. -eftersom mitt språk liknar ert.

  830. Vi kan illustrera med en liten bild.

  831. Men för vissa barn med autism är det
    här som kinesiska. Vad betyder det?

  832. Det handlar om visuellt stöd,
    men det måste anpassas-

  833. -efter den symboliska nivån
    hos barnet med autism.

  834. Vi måste ta bort orden.
    Det är för mycket information.

  835. Här ser ni bilden. Ni förstår kanske
    att jag talar om att borsta tänderna.

  836. För vissa barn är det här kinesiska,
    trots att det är ett visuellt stöd.

  837. Man kanske får göra så här. Det här
    barnet kanske har en röd tandborste.

  838. Men det är en tecknad bild.

  839. Eller så tar vi ett foto av barnets
    riktiga tandborste och använder det.

  840. Det räcker för vissa barn,
    men för andra är det för abstrakt.

  841. Vi kan använda det verkliga
    föremålet. Vi ger honom tandborsten-

  842. -och sen kommer han att förstå
    att han ska borsta tänderna.

  843. Men ni ser hur många...
    I teckningarnas och bildernas språk-

  844. -finns det väldigt många dialekter.

  845. Här har vi föremålens språk. Men
    även där finns det många dialekter.

  846. Vi konceptualiserar och ser genast
    att det här är tandborstar.

  847. Men om ni är en person med autism
    som har konceptualiseringsproblem-

  848. -och fokuserar på detaljer? Detaljer
    kan vara syn- eller känselintryck.

  849. Det är inte uppenbart
    att det här är en tandborste.

  850. Det här är den mest konkreta formen
    av visuellt stöd för barn med autism-

  851. -att använda riktiga föremål, men
    även det språket måste anpassas-

  852. -till varje persons abstraktionsnivå.

  853. Jag går inte in på detaljer, men vi
    kan använda tandkräm som exempel.

  854. Om vi använder visuellt stöd
    för en person med autism-

  855. -ska vi då använda en bild
    av nån som borstar tänderna-

  856. -eller en bild av tandborsten
    eller en bild av tandkrämen?

  857. Använder vi tandkrämen?
    Vilket slags tandkräm ska det vara?

  858. Föremålen har olika dialekter om man
    har konceptualiseringssvårigheter.

  859. Jag vill betona att det alltid kallas
    "motvilja mot förändringar".

  860. Tänk er att ni använder en tandkräm-

  861. -för att förklara
    att barnet ska borsta tänderna.

  862. Ni brukar använda
    den tandkrämen, till vänster.

  863. Två veckor senare
    tänker ni använda den till höger.

  864. Då ser vi att barnet
    får ett problematiskt beteende-

  865. -jag kallar det stressbeteende.
    Vi säger "Det är en ny tandkräm".

  866. "Han tycker inte om förändringar."

  867. Det kan vara så, men det kan
    också vara så att han inte förstår-

  868. -att den tandkrämen
    betyder samma sak som den.

  869. Det handlar om mening
    och konceptualiseringssvårigheter.

  870. Tänk på isberget. Vi vill förstå
    varför ett beteende uppstår.

  871. Kalla det inte
    "motvilja mot förändringar".

  872. Vi måste se det
    som svårigheter med mening.

  873. Jag återkommer till semantik,
    mening och konceptualisering.

  874. Ni hörde om Temple Grandin,
    som i stället för ett begrepp-

  875. -har en katalog eller ett bibliotek
    över alla saker som hon har sett.

  876. Vi ser det också på en högre nivå,
    när det handlar om ordsemantik.

  877. Om man säger till en pojke med autism
    som jag känner "Ta på dig skorna"-

  878. -så tar han på sig specifika skor.
    Om han ska ta på sig andra skor-

  879. -måste man säga "Ta på dig dina
    kängor," "Ta på dig dina gympaskor"-

  880. -"Ta på dig dina sandaler," "Ta på
    dig dina fritidsskor," och så vidare.

  881. För varje slags skor
    måste man använda olika ord.

  882. Hans mamma sa att han
    inte hade problem med begrepp-

  883. -men man måste använda rätt ord.

  884. Två saker. Vi kan säga att vi,
    de så kallade standardmänniskorna-

  885. -de så kallade normala, har ett
    begrepp för det. Vi är mer flexibla.

  886. Vi kan säga att personen
    med autism har en snäv förståelse-

  887. -om "skor" bara betyder
    ett specifikt par skor.

  888. Om man i stället ser det så som
    människan med autism ser det-

  889. -så har de också rätt.
    Vi är väldigt...

  890. Vi gör hela tiden
    världen väldigt svår.

  891. Människor med autism säger att de har
    väldigt precisa definitioner-

  892. -för varje ord, medan vi bara
    använder ord med olika betydelser.

  893. Vi använder orden upp och ner.
    Ni ska få ett exempel.

  894. Det var en person med Aspergers
    syndrom som hade gett ut en bok.

  895. Eftersom hon var väldigt intelligent
    frågade jag henne:

  896. "Är det okej att göra
    en intervju med en journalist?"

  897. Hon sa att hon skulle göra intervjun.

  898. Jag kunde se
    att under intervjun med journalisten-

  899. -försvann hon plötsligt och var
    borta. Hon var upprörd och stressad.

  900. Senare, när hon hade lugnat sig,
    frågade jag varför hon sprang.

  901. Hon sa: "Du har ljugit för mig."

  902. "Du sa att det skulle bli en intervju
    med en journalist. Det var det inte."

  903. Hon skrev ett brev för att förklara.

  904. Hon har gett mig tillstånd
    att prata om det här. Hon sa:

  905. "Du sa att det skulle bli
    en intervju med en journalist."

  906. "Vid en intervju ställer journalisten
    frågor och skriver ner svaren."

  907. "Här skrev inte journalisten ner
    svaren, så det var ingen intervju"-

  908. -"utan ett samtal. Om du hade sagt
    att det skulle bli ett samtal"-

  909. -"hade jag inte sprungit därifrån."
    Förstår ni?

  910. Vi kan säga begreppsproblem,
    brist på flexibilitet, rigiditet-

  911. -men som de ser det... Det finns
    en bok som heter "Inte ens fel".

  912. De har inte ens fel. De har rätt.

  913. Vi kan kalla det snävt om en intervju
    inte är detsamma som ett samtal-

  914. -men vi kan också säga att det är
    en precis förståelse av varje ord.

  915. Många med autism
    kan använda vissa begrepp.

  916. Här är olika muggar, inga problem.

  917. När jag pratar om de här
    svårigheterna vill jag berätta om-

  918. -en man med Aspergers syndrom,
    som jag känner väldigt väl.

  919. Han är också pappa
    till tre barn med Aspergers syndrom.

  920. Han sa: "Jag vet att allt det här är
    muggar. Jag har förstått begreppet."

  921. "Men det är väldigt svårt för mig."

  922. "Alla mina tre barn vill ha
    olika muggar med Kalle Anka"-

  923. -"och Musse Pigg och andra
    konstiga bilder och färger"-

  924. -"men jag gillar det inte. Jag tycker
    att alla muggar ska vara vita."

  925. "Vita och lika stora."

  926. Om muggarna är olika förstår han
    att det handlar om muggar-

  927. -men han måste skapa bilden.

  928. På samma sätt
    som Van Dalen och hammaren.

  929. Han måste skapa en bild
    för var och en av dessa.

  930. Om alla är vita och lika stora
    och det är samma slags mugg-

  931. -behöver han bara göra det
    en gång varje morgon.

  932. Han säger att det kräver mycket
    energi. Det är ett bra exempel-

  933. -på hur människor med autism ständigt
    - det här handlar om en smart person-

  934. -gör av med väldigt mycket energi.

  935. Ska vi kalla det
    "motstånd mot förändringar"?

  936. Jag ska citera
    Van Dalen med hammaren igen.

  937. "Till att börja med har personer med
    autism problem med att vänja sig"-

  938. -"eftersom allting
    alltid är nytt för dem."

  939. "Med andra ord
    vill de sällan förändra saker"-

  940. -"eller vill inte förändra alls,
    eftersom allting är föränderligt."

  941. Social förståelse.
    Jag ska citera Gunilla Gerland igen.

  942. I vanliga fall använder jag egna ord,
    men med tv här vill jag vara exakt-

  943. -så jag citerar ur hennes bok. Tänk
    er att ni är en person med autism.

  944. Nu pratar jag om social förståelse.
    Jag säger att ni måste vara artiga.

  945. Begreppet artighet. Ni får se att
    begreppen blir mer och mer abstrakta-

  946. -och svårare och svårare. Om vi vill
    lära ut sociala färdigheter-

  947. -säger vi att man ska vara artig.
    Vad betyder det?

  948. Att vinka och säga hej till polisen
    eller till nån man ser på gatan?

  949. Gunilla Gerland använder som
    exempel att säga tack för maten.

  950. Hon säger:

  951. "Under lång tid var jag osäker på
    vad som menades med mat"-

  952. -"när man tackade för den.
    Var allt man åt mat?"

  953. "Säger man det när nån
    ger en ett äpple? Vad var mat?"

  954. "Korv var mat och kött var mat."

  955. "Var soppa mat? Soppa var flytande."

  956. "Om soppa var mat,
    kanske te också var mat?"

  957. "Även om det finns bitar i soppa
    och inte i te. Men gröt då?"

  958. "Hur kan man använda den frasen
    om man inte är säker på vad mat är?"

  959. Tänk er att ni har
    ett sånt barn i klassrummet-

  960. -som inte säger "tack för maten"
    när hon får gröt eller soppa.

  961. Om man inte förstår begreppet mat
    så kan folk tycka att man är oartig.

  962. På samma sätt som Temple Grandin-

  963. -lägger till nya hundar
    till sitt bibliotek av hundar-

  964. -krävs samma sak
    för olika sociala situationer-

  965. -som att förklara när man säger tack
    och att gröt är mat och soppa är mat-

  966. -och te är mat och päron är mat och
    sviskon och plommon och så vidare.

  967. Grönsaker... Och försöka
    förklara för varje situation.

  968. Temple Grandin blev intervjuad
    av Oliver Sacks och han skrev:

  969. "Hon menar att barn som är tre
    eller fyra redan har kommit längre"-

  970. -"på en väg som hon, som person med
    autism, aldrig har kommit långt på."

  971. "Hon menar att små barn
    redan 'förstår' människor"-

  972. -"på ett sätt
    som hon aldrig kan göra."

  973. Vi ser ofta det här. Väldigt
    intelligenta människor med autism-

  974. -fortsätter ha problem
    med sociala sammanhang.

  975. Sociala begrepp blir väldigt svåra.

  976. Jag tänker inte
    gå in i detalj på känslor-

  977. -eller gester, men ofta ser vi
    att beroende på sammanhanget-

  978. -kan gester betyda olika saker.
    Tänk på exemplet med polismannen-

  979. -och att säga hej.
    Hur ska man reagera på olika gester?

  980. Det är skillnad om jag gör så här
    eller om jag gör så här.

  981. Det är stor skillnad.
    Det vet vi intuitivt.

  982. Jag kanske inte borde ha
    gjort det inför kamerorna.

  983. Nu kanske jag blir bannlyst.

  984. Olika gester kan ha
    olika betydelser i olika sammanhang.

  985. Vi lär oss det intuitivt,
    men människor med autism...

  986. Jag citerar Marc Segar,
    som har Aspergers syndrom:

  987. "Människor med autism
    måste förstå vetenskapligt"-

  988. -"det som vanliga människor
    förstår intuitivt."

  989. Jag minns när jag
    för några månader sen umgicks-

  990. -med en ung man
    med högfungerande autism.

  991. Vi tittade på många bilder,
    och en bild var av en hand.

  992. Det var Obamas hand.
    Han vinkade till folket.

  993. En annan bild, som jag inte kan visa
    för att jag hittade den på nätet-

  994. -visade en hand, men också
    en flod eller en vattensamling.

  995. Personen med autism sa:
    "Varför visar du det här?"

  996. "För att visa skillnaden på Obamas
    hand och handen i vattnet."

  997. "Det är samma sak. Det är en hand."

  998. "Ja, men i vattnet ser man att det är
    en person som håller på att drunkna."

  999. "Man måste rädda honom
    eller ringa nån."

  1000. "Hur ser du att han drunknar?
    Du ser ju honom inte."

  1001. "Nej, det är klart. Men det här
    betyder att nån drunknar."

  1002. Ni ser hur svårt det är att förstå
    olika gester i olika situationer-

  1003. -i olika sammanhang
    och med olika personer.

  1004. Vad gör vi då väldigt fort?

  1005. Vi försöker lära barn med autism
    att sätta namn på känslor.

  1006. Vi använder det jag kallar
    dumma bilder, som den här.

  1007. Den är inte dum, men för nån
    med autism är den lite dum.

  1008. Vi lär dem att en sån mun betyder
    glad och en sån betyder sorgsen.

  1009. Är det sorgsenhet och glädje?

  1010. Det är bara en teckning,
    som är väldigt perceptuell.

  1011. Barnet med autism
    kan lära sig det här utantill-

  1012. -att munnen är på olika håll.

  1013. Men vad kan man
    egentligen göra med en sån bild?

  1014. Ärligt talat har jag aldrig sett nån
    som har en mun som liknar dem.

  1015. Det är bara en bild. Den betyder inte
    glädje eller sorgsenhet.

  1016. En dag sa ett barn med autism:
    "Det här är ett ledset ansikte."

  1017. Jag sa "Nej, det är glatt."
    Han sa "Nej, det är ledset."

  1018. "I glada ansikten ser man tänderna."

  1019. "Här ser jag inga tänder,
    så det är ett ledset ansikte."

  1020. Återigen ser ni att många människor
    med autism försöker skapa en teori-

  1021. -och försöker på ett vetenskapligt
    sätt förstå det vi förstår intuitivt.

  1022. Meningsproblemet. Jag tänker inte
    gå in på detaljer om allt det här.

  1023. För att förstå känslor
    måste man ha fantasi-

  1024. -för att förstå ansiktsuttryck.

  1025. Ofta när man talar om känslor
    kommer barn med autism-

  1026. -att göra konkreta associationer.
    Jag minns en liten flicka med autism-

  1027. -som, varje gång
    hon fick ont nånstans-

  1028. -sa att hon inte tänkte på steget.

  1029. Hennes pappa berättade att hon en
    gång hade ramlat av en liten stege-

  1030. -så illa att hon bröt benet. Då sa
    pappan "Hon tänkte inte på steget."

  1031. Den här flickan
    associerade smärtan och känslan-

  1032. -med den här frasen,
    så nu när hon har ont nånstans-

  1033. -säger hon att hon
    inte tänker på steget.

  1034. Det är ett idiosynkratiskt uttryck-

  1035. -som också är kopplat till ekolali.

  1036. Det är också svårt med
    konceptualisering och generalisering.

  1037. Jag kan se på min mamma
    när hon är glad-

  1038. -men jag kan inte
    se på min lärare när hon är det.

  1039. Alla människors ansikten är väldigt
    olika och uttrycker känslor olika.

  1040. Svårigheter med generaliseringar.

  1041. Även svårigheter med inre språk,
    vilket har att göra med lek.

  1042. När vanliga barn leker
    kommer de till ett stadium-

  1043. -där de leker och berättar högt
    med ett slags ekolalispråk.

  1044. När ett vanligt barn växer upp-

  1045. -internaliseras det här ekolali-
    språket som användes vid leken-

  1046. -och det blir ett inre språk.
    Det inre språket är en repertoar-

  1047. -av begrepp som hjälper oss
    att organisera vårt dagliga liv.

  1048. Det är mycket information. Det inre
    språket är en repertoar av begrepp-

  1049. -som hjälper oss
    att organisera vårt dagliga liv.

  1050. Vi återvänder till
    hur barn med autism leker.

  1051. Barn med autism
    som inte har lekt som vanliga barn-

  1052. -har inte haft ett ekolaliskt språk
    som styr leken.

  1053. Det innebär att barn med autism får
    mindre inre språk när de växer upp.

  1054. Det innebär också att de inte har
    den här repertoaren av begrepp-

  1055. -som hjälper dem
    att organisera sitt dagliga liv.

  1056. Två nyckelbegrepp: begreppen,
    och att organisera det dagliga livet.

  1057. Vi ser att många med autism har
    svårt att organisera det de ska göra-

  1058. -och organisera sina dagliga liv
    som att laga mat, klä på sig, duscha-

  1059. -packa för att gå och bada,
    göra sina läxor...

  1060. Från första början
    med lekens utveckling-

  1061. -kommer man också att se att det
    påverkar organisationsförmågan.

  1062. Jag har nämnt det visuella tänkandet.
    När vi pratar om känslor-

  1063. -har vi också ensidig behandling
    av information. Vi, de neurotypiska-

  1064. -använder flera kanaler. Vi kan
    använda alla kanaler samtidigt.

  1065. Vi kan lyssna, se, känna, lukta...
    och göra alltihop samtidigt.

  1066. Vi kan omedelbart ge en mening
    till alla våra sinnesintryck.

  1067. Många människor med autism har
    en ensidig behandling av information.

  1068. Det betyder att i vissa situationer
    använder de bara en kanal åt gången.

  1069. Till exempel kanske de ser,
    men utan att höra.

  1070. Typiska exempel från våra skolor-

  1071. -är när ett barn med autism sitter i
    ett klassrum och lyssnar väldigt bra-

  1072. -till det läraren säger,
    men han tittar inte på henne.

  1073. Sen säger läraren
    "Titta på mig när jag pratar."

  1074. Barnet med autism säger "Vad vill du
    ha? Konversation eller ögonkontakt?"

  1075. Barnet kan lyssna på
    vad läraren säger-

  1076. -men han kan inte
    titta på henne samtidigt.

  1077. Det här är
    ensidig behandling av information.

  1078. När vi pratar om känslor,
    eller uttrycker en känsla-

  1079. -gör man inte det bara med munnen,
    som på bilden som ni såg-

  1080. -eller med ögonen,
    att man får tårar när man gråter-

  1081. -utan känslor uttrycks med hela
    kroppen. Ansiktet, ögonen, munnen-

  1082. -händerna, gester, kroppsspråket
    och med de ord man använder.

  1083. Om en människa med autism
    behandlar information ensidigt-

  1084. -kan han kanske lyssna på dina ord-

  1085. -men inte se vad dina ögon säger,
    eller kroppsspråket och så vidare.

  1086. Jag säger inte att människor
    med autism alltid gör så här.

  1087. Ofta ser vi, speciellt
    när de får utnyttja sin talang-

  1088. -till exempel med datorer, så kan vi
    se att barn som är väldigt ensidiga-

  1089. -under ett samtal,
    framför sin dator eller sin Gameboy-

  1090. -eller sin Ipad eller vad det är, kan
    kommunicera och föra ett samtal-

  1091. -och titta sig omkring och se och
    höra allt och göra mycket samtidigt.

  1092. För dem är det en enkel situation.

  1093. Men en social situation
    är mycket svårare för dem.

  1094. Inlevelseförmåga. Att leva sig in i
    hur andra tänker. Tidigare sades det-

  1095. -att människor med autism hade
    problem med inlevelseförmåga.

  1096. Det stämmer för vissa
    med autism, men inte för alla.

  1097. Jag känner många med autism
    som har inlevelseförmåga.

  1098. Vi, neurotypiska människor, vet
    att vi har känslor och intentioner.

  1099. Vi vet också att andra
    också har känslor och intentioner-

  1100. -och i vardagen försöker vi ta hänsyn
    till andras känslor och intentioner.

  1101. Vi, så kallade "normala människor"
    har inlevelseförmåga.

  1102. Det är fel att säga att
    människor med autism inte har det.

  1103. Jag känner många med autism
    som har inlevelseförmåga-

  1104. -och försöker ta hänsyn till andras
    känslor. Kanske på ett annat sätt-

  1105. -på ett mer vetenskapligt sätt-

  1106. -men vi måste vara försiktiga med
    att säga att de inte kan göra det.

  1107. Det jag säger nu är inte
    vetenskapligt bevisat, men jag har...

  1108. Jag har lång erfarenhet av vuxna
    med högfungerande autism-

  1109. -och många av dem
    har blivit riktiga vänner.

  1110. Speciellt kvinnor
    med Aspergers syndrom-

  1111. -försöker verkligen förstå
    andras känslor, kan prata om dem-

  1112. -och försöker ta hänsyn till andras
    känslor. Vi måste vara försiktiga-

  1113. -med att säga att de inte förstår.
    Det stämmer inte. Men det är svårt.

  1114. Jag vill betona hur sårbara människor
    med autism är i sociala situationer.

  1115. Jag citerar återigen Oliver Sacks
    som intervjuar Temple Grandin.

  1116. "Hon sa att hon kunde förstå enkla,
    starka, allmängiltiga känslor"-

  1117. -"men hade problem med komplexa
    känslor och människors olika spel."

  1118. "Hon sa att hon ofta kände sig
    som en antropolog på Mars."

  1119. Det här är alltså
    ett exempel från Temple Grandin.

  1120. Enkla känslor är okej.
    Hon förstår enkla känslor-

  1121. -men hon förstår inte
    de spel människor spelar.

  1122. I sociala situationer blir människor
    med autism extremt sårbara.

  1123. De har svårt att förstå
    vad som pågår mellan människor.

  1124. Jag tänker på
    många människor med autism-

  1125. -som blir offer när det är
    rast på skolan. De blir retade.

  1126. De förstår inte
    de andra barnens samtal.

  1127. De förstår inte när människor
    till exempel försöker...

  1128. ...fuska och liknande saker. Det är
    väldigt svårt för många med autism.

  1129. Jag fortsätter med känslor.
    Jag hoppar över det här-

  1130. -men jag fortsätter med några bilder.

  1131. Ni ser här att det här,
    enligt läraren-

  1132. -betyder att man är rädd,
    att man är arg och att man skäms.

  1133. En pojke med autism
    kunde nämna många olika känslor-

  1134. -med den här typen av bilder,
    men när vi frågade honom-

  1135. -om skillnaden mellan att
    vara rädd och att vara arg sa han:

  1136. "De har olika slags hår."

  1137. Vi försöker lära ut meningen,
    men ni ser att barnet med autism-

  1138. -fokuserade på sinnesintryck
    och inte på begrepp.

  1139. De här bilderna är så olika.
    Här ser vi nån som är rädd.

  1140. Det här är också nån som är rädd.
    Här ser vi kroppsspråket.

  1141. När jag är rädd står jag inte så här.
    Det är ju bara en avbildning.

  1142. Man kan inte visa begreppet.
    Man måste känna det intuitivt.

  1143. Det är det som är så svårt
    för människor med autism.

  1144. Ett tips är att börja
    med barnets egna känslor.

  1145. Inte att stimulera ett ekobeteende.
    Ofta sätter vi barn med autism-

  1146. -framför en spegel
    och säger till dem: "Se glad ut!"

  1147. Vi använder ett foto av nån som ser
    glad ut och säger att den är glad.

  1148. "Se lika glad ut."

  1149. Barnet sig själv i spegeln, och det
    är inte samma ansikte som på bilden.

  1150. Det är ett problem. Det andra
    problemet är: hur ser man glad ut?

  1151. Är det ögonen, munnen,
    näsan, kinden och så vidare?

  1152. Läraren försöker hjälpa till genom
    att kittlas, men han gillar det inte.

  1153. Plötsligt gör läraren
    så här på barnet.

  1154. "Titta. Nu ser du glad ut."

  1155. "Ett glatt ansikte."

  1156. Tror ni att barnet känner sig glatt?

  1157. Ja eller nej? Jag vet inte.

  1158. Men vad är det vi lär barnet?
    Han kanske känner sig frustrerad.

  1159. Han kanske blir stressad,
    och vi kallar det "glad".

  1160. Vi måste vara försiktiga så att vi
    inte lär barn fel associationer.

  1161. Försök börja från barnets egna
    känslor och inte från andras känslor.

  1162. Om ni är säkra på att ett barn
    med autism är glatt kan ni säga det.

  1163. "Det här är glädje. Nu är du glad
    för att du fick ett nytt leksakståg."

  1164. Sätt namn på känslan
    när barnet själv känner känslan.

  1165. Jim Sinclair, som har autism, säger:

  1166. "Det är skillnad på att ha känslor"-

  1167. -"och att automatiskt
    koppla känslorna till uttryck."

  1168. Det var det här jag sa.
    Människor med autism-

  1169. -har samma känslor som vi har.

  1170. Tyvärr säger de
    att rädsla är deras grundkänsla.

  1171. Men de har samma känslor som vi.

  1172. Men de kan inte nödvändigtvis
    koppla känslan till ett uttryck.

  1173. Ibland måste vi lära dem
    vad den känsla heter som de känner.

  1174. Jag hoppar över det här...

  1175. När man pratar om
    att sätta namn på känslor...

  1176. Jag sa att människor med autism kan
    ha behandla information ensidigt.

  1177. Men det finns också det som jag
    kallar en dynamisk verklighet.

  1178. Om jag ser en känsla här i rummet
    och jag är en människa med autism-

  1179. -så kan jag inte pausa
    människors ansikten.

  1180. En bild kan jag se på och tänka på-

  1181. -men om det är en social situation
    hinner jag inte tänka på känslan.

  1182. Den fortsätter.
    Det är den dynamiska verkligheten.

  1183. Det gör det svårt för människor
    med autism att sätta namn på känslor.

  1184. Det går så snabbt. Ett leende blir en
    annan känsla en halv sekund senare.

  1185. Informationen behandlas så långsamt-

  1186. -hos människor med autism att det
    blir svårt att sätta namn på känslor.

  1187. Det är också skillnad på att sätta
    namn på känslor, att förstå känslor-

  1188. -och att kommunicera känslor.

  1189. Vi måste se
    alla de olika mellanstegen.

  1190. Det är också skillnad mellan
    att sätta namn på känslor i en bild-

  1191. -och i verkligheten, och att
    förstå känslor i verkligheten-

  1192. -och att ta hänsyn
    till andras känslor i verkligheten.

  1193. Det är också skillnad på att förstå
    ens egna känslor och andras.

  1194. Det är väldigt komplicerat.

  1195. När vi pratar om
    konceptualiseringssvårigheter-

  1196. -blir människor med autism väldigt
    sårbara i sociala situationer.

  1197. Sociala situationer.
    Det har lite att göra med språk.

  1198. Problem för människor med autism.

  1199. Jag ska läsa tre meningar två gånger.

  1200. Först är det ett samtal
    mellan A och B.

  1201. A frågar: "Vet du vad klockan är?"

  1202. B svarar: "Hon är snart elva."

  1203. A svarar. "Tack."

  1204. Jag tror att alla
    förstår det samtalet.

  1205. Här kommer nästa samtal.
    A frågar: "Vet du vad klockan är?"

  1206. B svarar: "Jag ska se.
    Vill du ha lite mjölk?"

  1207. A svarar: "Inga problem."

  1208. Jag tror att ni nog tycker
    att det här är nonsens.

  1209. Nu ska jag läsa nåt annat, och tänk
    er att ni är människor med autism.

  1210. "Har du gjort i ordning gympapåsen?"

  1211. "När blev jag ditt hembiträde?"

  1212. "När blev jag ditt hembiträde?"

  1213. Kan en person med autism förstå det?
    Det här är inte ett svar på frågan.

  1214. Ni ser att fantasi och allt jag sa
    om känslor och konceptualisering-

  1215. -spelar en viktig roll även för
    det att förstå det sociala språket.

  1216. Typiska exempel som man hittar
    i litteraturen är att man frågar:

  1217. "Kan du skicka sockret?"
    Barnet med autism svarar "Ja."

  1218. Men han skickar inte sockret.
    Vi vet att "Kan du skicka sockret?"-

  1219. -betyder "Skicka sockret."

  1220. Ofta säger vi nåt annat
    än det vi menar. Det är svårt.

  1221. Problemet med mening. Men även
    vad Gerland kallar "socialt lim".

  1222. Vi använder
    mycket socialt lim i våra samtal.

  1223. När man kommer till en konferens
    frågar alla människor:

  1224. "Hej, hur mår du?"
    "Jag mår bra." "Har du sovit gott?"

  1225. "Ja, då." "Hade du en bra kväll?"
    "Ja, det hade jag."

  1226. Och så vidare. Det är socialt lim.

  1227. Vi måste göra det. Vi vill också
    göra det för att vara trevliga.

  1228. Men betyder det nåt
    för människor med autism?

  1229. När jag har lagat nåt åt min son
    med autism och han äter det-

  1230. -och jag säger "Gillade du pizzan?"-

  1231. -säger han "Det är klart.
    Annars skulle jag inte äta den."

  1232. Han har rätt, men om man
    inte förstår autism säger man-

  1233. "Så oartigt. Varför säger han så?"
    Men för dem har de inte ens fel.

  1234. Som boktiteln.

  1235. En gång var jag med min son
    på Ikea eller nåt liknande ställe-

  1236. -där man ska ta ställa undan
    sin bricka när man har ätit upp.

  1237. Min son åt upp sin mat, lämnade
    brickan på bordet och gick därifrån.

  1238. En dam visade en bild med texten:

  1239. "Tack för att
    du ställer bort din bricka."

  1240. Han sa "Jag gjorde inte det."

  1241. Om man förstår autism lär man dem
    meningen med allt vårt sociala lim.

  1242. Men om man inte förstår säger man att
    barnet har fått en dålig uppfostran-

  1243. -att han är oartig eller bortskämd.

  1244. Så är det inte. Våra barn med autism
    behöver verkligen lära sig-

  1245. -alla de här enkla sakerna som
    vanliga människor lär sig intuitivt.

  1246. Om sociala situationer
    säger Temple Grandin även:

  1247. "Min hjärna reviderar begrepp hela
    tiden när den får ny information."

  1248. "Det är som att få en ny version
    av mjukvara till datorn."

  1249. I sociala situationer måste vi också
    hela tiden lära dem nya situationer-

  1250. -nya idéer och lära dem
    hur man ska reagera och så vidare.

  1251. Nu är min son 26.

  1252. Jag vet att han har
    massor av samtal inuti sitt huvud.

  1253. De kommer från tv-program,
    såpoperor och vardagssituationer.

  1254. När han är i en ny situation
    ser man hur han pratar med sig själv.

  1255. Han går igenom alla de
    videoband han har i huvudet-

  1256. -och försöker hitta rätt band. Han
    har flera konversationer i huvudet-

  1257. -och försöker hitta det band
    som passar den här situationen.

  1258. Därför kan folk ofta tro att han
    klarar av riktiga konversationer-

  1259. -men jag vet att han har lagrat allt,
    precis som Temple Grandin.

  1260. Varje gång det kommer ett nytt
    samtal som han är intresserad av-

  1261. -lagrar han det i sitt huvud-

  1262. -och hoppas att han kan
    använda det i en ny situation.

  1263. När hon ser en ny hund lägger hon
    till den till sitt hundbibliotek.

  1264. När det uppkommer en ny
    social situation lägger hon till-

  1265. -en ny version av mjukvaran
    i sin dator. Det fungerar likadant.

  1266. Begrepp i lek och fantasi.
    Jag har bara en kvart på mig-

  1267. -så jag fortsätter lite fortare.

  1268. Jag har talat om problem med
    konceptualisering och kategorisering.

  1269. "Kategorisering ger individer"-

  1270. -"möjlighet att förstå omgivningen"-

  1271. -"vilket ger en känsla av kontroll
    över omgivningarna."

  1272. Konceptualisering ger en känsla
    av kontroll över omgivningarna.

  1273. "Människor med autism
    som har kategoriseringsproblem"-

  1274. -"kan ägna sig åt repetitivt beteende
    som ett sätt att känna kontroll."

  1275. Som ett resultat
    av problemet med mening-

  1276. -får barnet med autism
    ofta ett repetitivt beteende.

  1277. Det gäller även under lek.
    Jag har berätta och lek och autism.

  1278. Jag ska inte repetera det, men jag
    vill att vi tittar på några bilder-

  1279. -och försöker se dem
    som en detaljtänkare ser dem.

  1280. Det här är leksaker.
    Ju längre ner vi kommer-

  1281. -desto mindre barn
    är leksakerna gjorda för.

  1282. Träleksakerna är för en tvååring.

  1283. Ett tvåårigt normalutvecklat barn-

  1284. -ser omedelbart att det är ett tåg
    och leker med det som med ett tåg.

  1285. Men om man jämför
    den översta med den nedersta-

  1286. -ser det ut som ett riktigt tåg
    med alla detaljer, bara mindre-

  1287. -men finns det här en enda detalj-

  1288. -som påminner om ett riktigt tåg?

  1289. Genom att titta på
    de här leksakerna kan ni tänka er-

  1290. -hur svårt det är för vissa barn
    med autism att leka med dem.

  1291. I vagnarna här
    sitter det färgglada föremål.

  1292. Vi kallar dem passagerare.

  1293. Tänk er att ni är barn med autism och
    vi säger att det här är passagerare.

  1294. Då är vi surrealister. Vi ställer
    hela tiden världen på ända.

  1295. Jag har pratat om fantasi och lek,
    men det här handlar också om fantasi.

  1296. Man måste fantisera,
    när det man faktiskt ser-

  1297. -över huvud taget
    inte liknar en passagerare.

  1298. Detaljtänkandet
    finns även i fantasi och lek.

  1299. Är det gula föremålet en bil?

  1300. Är det ett djur, eller är det en
    telefon? Det är väldigt komplicerat.

  1301. Vi undrar ibland varför barn med
    autism inte leker som vanliga barn.

  1302. Men det här är väldigt märkligt.
    Man vet inte vad det är.

  1303. Ett citat från Gunilla Gerland.

  1304. Hon hade önskat sig
    ett dragspel till sin födelsedag.

  1305. "Jag öppnade alla paket på sängen,
    men där fanns inget dragspel."

  1306. "Men i ett av paketen fanns ett
    hemskt litet föremål i blå plast."

  1307. "De sa att det var ett dragspel.
    Precis vad jag ville ha."

  1308. "Jag blev förvirrad
    och besviken. Jag förstod inte."

  1309. "Det här var inget dragspel.
    Det var litet, fult och ljusblått."

  1310. "Jag hade ju sett dragspel. De var
    vackra, mörkröda och glänsande"-

  1311. -"med rader av vita knappar, blanka
    och med ett härligt ljud inuti."

  1312. "Men de visade mig
    att det var ett dragspel"-

  1313. -"och att man kunde spela på det.
    Det tutade när man drog ut det"-

  1314. -"och när man tryckte ihop det.
    Hur kunde de kalla det ett dragspel?"

  1315. "Det hade inga av de egenskaper
    som dragspel skulle ha."

  1316. "För mig var det inget dragspel."

  1317. "Den här blå saken
    måste vara nåt helt annat."

  1318. "Alla kunde ju se det. Det var
    varken stort, rött eller glänsande."

  1319. "Det hade få knappar
    och lät inte fint."

  1320. "Men de kallade det ett dragspel.
    Försökte de lura mig?"

  1321. "Det hade nåt med språk att göra."

  1322. Detaljer, återigen. Detaljer
    och generaliseringssvårigheter.

  1323. Det här är vackert för oss.

  1324. Men det ställer världen på ända.

  1325. Vi ser att barn med autism försöker
    förstå en väldigt svår värld.

  1326. När de börjar förstå den lite grand
    ställer vi världen på ända igen.

  1327. Vissa barn med autism tycker att det
    är roligt och de skrattar ihjäl sig.

  1328. "Blommor på en häst.
    Det går inte. Det är dumt."

  1329. Andra barn blir rädda
    just för att det är omöjligt.

  1330. Blommor finns i trädgårdar
    och parker, men inte på hästar.

  1331. Ofta tänker de i sammanhang.

  1332. Ibland ser de inte sammanhanget.
    Kom ihåg det som jag berättade-

  1333. -att det här betyder "hej"
    i ett sammanhang-

  1334. -men i ett annat sammanhang
    betyder det "Stopp. Jag är polis."

  1335. Ibland ser de inte sammanhanget,
    men ibland gör de det.

  1336. Sammanhanget kan vara viktigt, som
    att man har blommor i en trädgård-

  1337. -men inte på en häst.
    Inte i det här sammanhanget.

  1338. Vi kan se att barn med autism
    tänker i olika fack.

  1339. De tänker i olika sammanhang.

  1340. Ett barn kan ha vant sig vid att se
    sin mamma hemma, men inte i skolan.

  1341. Så barnet kan bli upprört
    när det ser sin mamma i skolan.

  1342. Eller om han är och handlar med sin
    mamma och plötsligt ser sin lärare.

  1343. Han kanske börjar skratta:
    "Läraren måste vara i klassrummet."

  1344. Eller så börjar han skrika och ropa,
    för att världen är upp och ner.

  1345. Läraren tillhör ett annat sammanhang.
    Han kanske inte känner igen läraren-

  1346. -för i vanliga fall är inte läraren
    i det här sammanhanget.

  1347. Jag har talat väldigt mycket
    om sammanhang och mening.

  1348. Ni kommer att se att barn med autism-

  1349. -för att de inte
    konceptualiserar tillräckligt väl-

  1350. -kan de länka olika färdigheter
    till olika sammanhang.

  1351. De tänker i fack. Det är möjligt
    att ett barn med autism-

  1352. -kan klara av matten i skolan,
    men inte hemma.

  1353. Man ser det tydligt
    i alla vardagssituationer.

  1354. Det kan vara så
    att ett barn med autism-

  1355. -kan klä på sig och klä av sig
    hemma, men inte hos morföräldrarna.

  1356. Ett barn med autism kan äta spagetti
    hemma, men aldrig hos mormor.

  1357. Ett barn kan äta smörgåsar i skolan,
    men inte hemma, och så vidare.

  1358. Ni ser hur de tänker i olika fack.

  1359. Barnet gör saker i vissa sammanhang-

  1360. -men kan kanske inte generalisera
    till andra sammanhang.

  1361. Det handlar inte om att inte vilja,
    eller om dåligt beteende-

  1362. -utan det handlar om att inte förstå-

  1363. -och att länka sina färdigheter
    till detaljer i omgivningarna.

  1364. Om man konceptualiserar
    kan man göra det överallt.

  1365. Om jag har körkort
    kan jag köra alla bilar.

  1366. Jag kanske måste tänka när jag ska
    köra en ny bil, men jag förstår hur.

  1367. Om man inte konceptualiserar
    lägger man ihop många detaljer.

  1368. Man förstår inte meningen,
    så om en detalj förändras-

  1369. -kan man kanske inte längre göra det.

  1370. Problemen med generalisering
    är väldigt viktiga.

  1371. Vi måste verkligen lära folk det.

  1372. Det här är ett bra exempel som säger
    mycket om hur de tänker i fack.

  1373. Exemplet är återigen
    från Thomas, min son med autism.

  1374. När mina neurotypiska barn
    var små gjorde de fina snögubbar.

  1375. Thomas kom hem från skolan
    och såg en snögubbe-

  1376. -och omedelbart tog han bort hatten
    och halsduken och lade dem i hallen.

  1377. Sen tog han ögonen, kolbitarna,
    och lade tillbaka dem vid elden.

  1378. Sen tog han moroten,
    näsan, och lade den i kylskåpet.

  1379. Nu var allt som det skulle igen.

  1380. Det säger mycket om hur människor
    med autism tänker i olika fack.

  1381. Allt har sin speciella plats. Man
    måste hela tiden vara en detektiv-

  1382. -och försöka hitta vilka detaljer
    som är viktiga för olika barn-

  1383. -och hitta vilka begrepp de har
    och vilka begrepp de måste lära sig-

  1384. -vad de verkligen förstår
    och vad de inte förstår.

  1385. Det är ett detektivarbete.

  1386. Barn med autism kan inte heller
    alltid härleda generella regler.

  1387. Lydia Rood är författare
    och har en bror med autism-

  1388. -och hon säger: "Det tar ofta två
    gånger att skapa en generell regel."

  1389. Hon har ett bra exempel.
    Tänk er att ni har ett vanligt barn.

  1390. Barnet har en spindel,
    och han drar bort ett ben.

  1391. Mamman säger: "Gör inte så. Du gör
    spindeln illa. Gör inte så mer."

  1392. En vecka senare tar barnet med autism
    katten och kastar den i badet.

  1393. Mamman säger:
    "Gör inte så. Det är fel."

  1394. Det vanliga barnet härleder
    omedelbart en generell regel:

  1395. "Jag ska inte skada levande varelser.
    Jag ska inte skada djur."

  1396. För barnet med autism
    är det annorlunda.

  1397. Barnet med autism lär sig
    "Jag ska inte dra ben från spindlar."

  1398. "Jag ska inte kasta katten i badet,"
    men det finns mycket kvar att lära.

  1399. Det handlar om konceptualisering.

  1400. Gunilla Gerland säger:

  1401. "När mamma skulle gå
    blev jag livrädd."

  1402. "Skulle hon lämna mig här?"
    Hon är på en ny skola nu.

  1403. "Att mamma hämtade mig
    från dagis varje dag"-

  1404. -"gick inte att överföra
    till den här situationen."

  1405. "Jag kunde inte räkna ut att jag
    nog skulle hämtas härifrån också."

  1406. "Det som hände på dagis
    hade ingen betydelse här."

  1407. "Allt som hade med dagis
    att göra fanns i ett fack i hjärnan"-

  1408. -"som bara gick att öppna
    när jag var på dagis."

  1409. Det visar hur de tänker i fack
    och tänker i olika sammanhang.

  1410. Donna Williams har också saker att
    säga om vad det får för konsekvenser.

  1411. "När jag blev tillsagd
    att inte klottra på parlamentet"-

  1412. -"under en klassresa sa jag
    att jag aldrig skulle göra det igen."

  1413. "Men tio minuter senare kom man på
    mig när jag klottrade på skolväggen."

  1414. "Jag struntade inte i vad de sa,
    och jag försökte inte vara rolig."

  1415. "Jag gjorde inte precis samma sak
    som jag hade gjort innan."

  1416. "Folk tyckte att jag betedde mig
    konstigt, men det tyckte jag om dem."

  1417. "Jag struntade inte i deras regler"-

  1418. -"men jag kunde inte hålla ordning på
    alla regler för olika situationer."

  1419. Ibland måste man lära ut en regel
    på nytt i varje specifik situation.

  1420. Jag har några exempel
    på svårigheter med konceptualisering.

  1421. Vi kallar det ofta
    "motstånd mot förändringar".

  1422. Här, till exempel. Barnet med autism
    kan knyta och knyta upp sina skor.

  1423. Mamma köper nya skor och vi säger
    "motstånd mot förändringar"-

  1424. "Han vill inte knyta skorna längre."

  1425. En pojke med autism
    hade svarta skor med röda snören.

  1426. Sen köpte hans mamma
    gula skor med gula snören.

  1427. För honom betydde att knyta skorna
    att knyta röda snören.

  1428. Han kunde sätta ihop detaljerna,
    men han förstod inte meningen.

  1429. När vi tog de röda snörena
    och satte dem i de nya skorna-

  1430. -kunde han göra det igen.

  1431. Han hade associerat
    sina färdigheter med snörenas färg.

  1432. Senare bytte vi även ut skosnörena.

  1433. Jag vill bara säga att vi måste
    börja med att förstå autism.

  1434. Vi måste hitta de detaljer
    som är viktiga för generaliseringen-

  1435. -och att vi sen försöker
    lära ut generaliseringen.

  1436. Att gå på toaletten.
    Här är bilder på olika toaletter.

  1437. För oss är de bara toaletter.

  1438. En pojke med autism
    kunde inte gå på toaletten-

  1439. -om toaletten hade en vit sits.

  1440. Jag var med honom på en
    campingplats och vi fick ett problem.

  1441. Han kunde inte gå på toaletten.
    För honom var det ingen toalett.

  1442. Ibland får man vara kreativ
    när man jobbar med autism.

  1443. Jag satte svart tejp
    på den vita toalettsitsen-

  1444. -och då kände barnet genast igen
    toalettbegreppet och kunde gå på toa.

  1445. Efter hand tog vi bort
    fler och fler svarta tejpremsor-

  1446. -och till slut kunde han
    även använda en vit toalett.

  1447. Att äta. Det finns inte
    beskrivet i så många böcker-

  1448. -men vi ser att många
    med autism har problem med att äta.

  1449. Jag pratar inte om känselintryck-

  1450. -utan bara om detaljtänkande
    och tänkande i olika fack.

  1451. Ofta ser vi att barn med autism
    äter olika saker på olika ställen.

  1452. I förra veckan träffade jag
    ett barn med autism-

  1453. -som under flera år
    bara åt soppa hemma.

  1454. Hos sina morföräldrar åt hon kött,
    och i skolan åt hon grönsaker.

  1455. Hon kunde aldrig äta grönsaker
    i skolan eller kött hemma-

  1456. -eller soppa i skolan och så vidare.

  1457. Det är viktigt att jobba med
    alla de olika sammanhangen-

  1458. -för att se vad barnet kan och vilka
    problem det har med generalisering.

  1459. Man ser ofta att barn
    med autism äter i olika fack.

  1460. Jag använder den här tallriken.

  1461. Inte bara äter de
    olika saker på olika ställen-

  1462. -utan ofta vill de inte
    blanda maten på tallriken.

  1463. Många barn med autism
    vill inte ha sås på potatisen-

  1464. -eller blanda grönsaker och kött.

  1465. De äter också på det här sättet,
    mer eller mindre i olika fack.

  1466. Det handlar om
    konceptualisering och detaljtänkande.

  1467. Om mamma säger att ni ska äta fisk,
    så är det här en fisk.

  1468. Den har ögon, huvud och svansfena.

  1469. Men om mamma säger att det här
    är fisk måste man tro henne.

  1470. Det är lite surrealistiskt. Tänk er
    att ni har en inre bild av en fisk...

  1471. ...och vi säger att det är
    motstånd mot förändringar.

  1472. Eller det här? Kanin.

  1473. Om läraren säger att vi ska äta kanin
    äter man inte nåt som ser ut så här.

  1474. Läraren sa att det här var en kanin,
    men det här är också kanin. Ät nu.

  1475. Det är stor skillnad.
    Det är surrealistiskt.

  1476. Barnet kanske tycker om det och äter
    det hemma när det ser ut så här-

  1477. -och mormor har hört
    att hennes barnbarn gillar kanin-

  1478. -så hon gör också kanin, men då ser
    det ut så här och barnet äter inte.

  1479. Och vi kallar det
    "motstånd mot förändringar."

  1480. "Det måste se likadant ut."

  1481. Ja, men för nån som har
    svårigheter med konceptualisering-

  1482. -är det normalt.
    Det är inte samma sak.

  1483. Därför tror jag att speciellt barn
    med autism, men även andra barn-

  1484. -tycker om McDonald's.
    McDonald's luras aldrig.

  1485. Eller nån annan snabbmatskedja.

  1486. Man får alltid...
    Det ser alltid likadant ut.

  1487. Människorna är likadant klädda.

  1488. Hamburgarna är alltid likadana.
    Coca-Colan är i likadana muggar-

  1489. -med sugrör. Det är samma brickor.

  1490. Man vet vad man ska
    förvänta sig av lådan.

  1491. Man får sin hamburgare,
    sin gurka, samma mängd ketchup-

  1492. -likadana pommes frites
    och majonnäs och så vidare.

  1493. McDonald's luras inte.
    Jag kanske inte får säga det på tv.

  1494. Jag kanske kan säga...
    På Ikea är det samma sak.

  1495. Det är väldigt visuellt.

  1496. Min son, min belgiska son
    med autism, tycker om Ikea.

  1497. Maten är alltid likadan och allt
    visas tydligt. Man har köttbullar...

  1498. Uttalas det likadant?
    Och man har sylt och frukt...

  1499. Och allt visas tydligt,
    och allt är alltid likadant.

  1500. De visar var man ska
    ställa brickan och så vidare.

  1501. De här situationerna
    är svåra för barn med autism-

  1502. -och vi kallar det motvilja mot
    förändringar, när det handlar om-

  1503. -att de inte förstår begreppen.

  1504. Samma exempel. Jag vill citera...
    Jag ska snart sluta.

  1505. Ett citat från Mark Haddon
    om måltider.

  1506. Jag gillar det för att jag känner
    igen det hos väldigt många barn.

  1507. "Middagen var bönor, broccoli"-

  1508. -"och två skinkskivor som låg
    så att de inte nuddade varandra."

  1509. "Pappa slog näven i bordet så att
    tallrikarna och besticken hoppade"-

  1510. -"och min skinka hoppade
    och nuddade broccolin"-

  1511. -"och då kunde jag inte äta
    skinkan och broccolin längre."

  1512. Det handlar inte om bortskämda barn.

  1513. Det handlar om
    hur man tänker med autism.

  1514. Vi måste lära dem mening.
    Jag avslutar med ett exempel.

  1515. Det är en ung man
    med autism som lever ensam-

  1516. -och som har lärt sig
    hur man tvättar sina kläder.

  1517. Varje helg tvättar han kläderna
    hemma, lägger dem i torktumlaren-

  1518. -lägger dem i väskan
    och tar med dem dit han bor.

  1519. En dag tar han sin väska...
    Han är hemma hos sig själv.

  1520. Väskan är full av blöta kläder
    och han lägger blöta kläder i skåpet.

  1521. Vad hade hänt? Han hade gjort
    precis som han hade lärt sig-

  1522. -men torktumlaren var trasig.

  1523. Han hade tvättat, stoppat kläderna
    i torktumlaren och lagt dem i väskan.

  1524. Han hade inte förstått meningen.

  1525. Man lägger kläder
    i torktumlaren för att torka dem.

  1526. Man måste verkligen lära ut meningen.
    Annars blir det bara ett ekobeteende.

  1527. Vi måste lära ut begreppen.

  1528. Okej. Jag slutar här.

  1529. Jag avslutar med ett citat från
    herr Van Dalen, han med hammaren.

  1530. Han säger: "Jag vill gärna
    jämföra autistiska ögon"-

  1531. -"med fasettögonen hos en insekt.
    Det finns många fina detaljer"-

  1532. -"men de hänger inte ihop."

  1533. Min bok heter "Mamma, är det där
    ett djur eller en människa?"

  1534. Om ni vill veta varför är det
    kanske bättre att läsa boken...

  1535. Det är lite känsligt för min son,
    så jag tänker inte tala om det.

  1536. Han hade problem med att förstå
    skillnaden mellan människor och djur.

  1537. Nyligen träffade jag ett barn med
    autism som hade ett liknande problem.

  1538. Jag berättar den anekdoten,
    för den är inte lika känslig som min.

  1539. Det här barnet med autism
    skulle sortera olika bilder i skolan.

  1540. Människor, djur,
    färger, former, föremål...

  1541. Plötsligt tog pojken en bild och sa:
    "Åh! Vad ska jag göra med den här?"

  1542. "Är det en färg? Är det en människa?
    Eller är det ett djur?"

  1543. Som tur var hade läraren
    läst min bok och hon sa:

  1544. "Det är en indian."

  1545. "Och han har färger, så jag förstår
    om du vill sätta honom med färgerna."

  1546. Pojken sa: "Ja,
    men han har händer, ben och fötter."

  1547. "Så det är en människa.
    Men han har ju fjädrar?"

  1548. "Varför är det inte ett djur?"

  1549. Det är ett märkligt exempel-

  1550. -men det är så här
    barn med autism ser världen.

  1551. De ser den ofta
    på ett fragmentariskt sätt.

  1552. "En konstnärs
    eller en forskares kreativitet"-

  1553. -"leder till abstrakta objekt
    som bilder, skulpturer"-

  1554. -"eller vetenskapliga teorier."

  1555. "Kreativiteten hos nån med autism
    leder till meningsfulla bilder"-

  1556. -"av fysiska föremål,
    som en hammare."

  1557. "Nån med autism håller
    hela tiden på med kreativt arbete."

  1558. "Oftast blir det ofärdiga konstverk"-

  1559. -"men ibland kan det bli mästerverk."

  1560. Jag vill bara avsluta...
    Det tar bara en minut.

  1561. Jag sa att jag skulle tala om de
    svårigheter som barn med autism har.

  1562. Jag hinner inte prata om de talanger
    som människor med autism har.

  1563. Vi vet att vissa
    väldigt viktiga människor-

  1564. -musiker som Mozart och Béla Bartók-

  1565. -författare som W. B. Yeats,
    Wittgenstein och Einstein-

  1566. -antagligen var människor
    med autism eller Aspergers syndrom.

  1567. Jag vill avsluta med två citat.
    Ett från Hans Asperger-

  1568. -som beskrev Aspergers syndrom:

  1569. "För framgång inom vetenskap och
    konst verkar lite autism behövas."

  1570. Och ett citat från Temple Grandin,
    som jag tycker mycket om:

  1571. "Om autism
    inte hade funnits i förhistorien"-

  1572. -"skulle människor fortfarande sitta
    runt en eld vid en grottöppning."

  1573. Jag vill avsluta
    med en väldigt positiv bild-

  1574. -av våra människor med autism. Tack.

  1575. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Autism och vardagen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hilde de Clercq, lingvist och författare, berättar om det hon kallar för autistiskt tänkande, och vilka konsekvenser det får i vardagslivet. Som mamma till ett barn med autism ger hon konkreta, illustrerande exempel. Om vi förstår varför ett beteende uppstår kan vi försöka hitta strategier att hjälpa våra barn med autism, säger Hilde. Arrangör: CHILD Högskolan Jönköping. Inspelat den 24 september 2012. Originaltitel: Autism thinking and its consequences in daily life.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Autismspektrumstörningar, Barn med autism, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Autismliknande tillstånd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Autismliknande tillstånd

Autism och vardagen

Hilde de Clercq, lingvist och författare, berättar om det hon kallar för autistiskt tänkande, och vilka konsekvenser det får i vardagslivet. Som mamma till ett barn med autism ger hon konkreta, illustrerande exempel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Autismliknande tillstånd

Autism - vem har problemet?

Theo Peeters föreläser om de två olika kulturerna i samhället: den autistiska och den neurotypiska, d.v.s. människor med normalfungerande nervsystem. Vem ska beskyllas när de två kulturerna krockar? Peeters menar att autism inte är en sjukdom - det handlar om att hantera information på ett annat sätt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Stopp! Min kropp!

Jannes Grudin, psykolog på Rädda barnen, talar om kampanjen och boken ”Stopp! Min kropp!”. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt och gör mer skada än nytta? Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Rättssäkerhet

Går det att förena kampen mot terrorismen med rättssäkerhet och mänskliga rättigheter?

Fråga oss