Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare : Maten och maktenDela
  1. Christer Isaksson är främst känd
    för sina böcker om Sahlin, Persson-

  2. -och om Bildts statsministerperiod.

  3. Nu är han bekymrad över hur maten
    ska räcka när vi blir allt fler.

  4. I "Maten och makten"
    har han skrivit flera kapitel.

  5. Intervjuar gör vetenskapsreportern
    Susanna Baltscheffsky.

  6. Varför har du
    jobbat med den här boken?

  7. Det är nog en kombination
    av engagemang för matfrågan-

  8. -tredje världen, utvecklingsfrågor
    och den svenska inrikespolitiken.

  9. Jag försöker kombinera
    de här frågorna i boken.

  10. Är det svenska jordbruket
    en krisbransch?

  11. På ett sätt,
    men man kan vända på det:

  12. Så som världen ser ut
    och vad som kommer att hända-

  13. -tror jag att svenskt jordbruk
    har en ganska bra chans.

  14. Det är ju faktiskt så att världen
    står inför ett par stora problem.

  15. Just nu svälter en miljard människor-

  16. -trots att det finns mat i världen.

  17. Dessutom kommer världen
    fram till 2050 ungefär-

  18. -att växa med två miljarder.
    Dessa människor måste ha mat också.

  19. Samtidigt har vi ett annat problem:

  20. Det finns fler överviktiga
    än svältande människor i världen.

  21. Och den diskussionen
    måste man också ta.

  22. I det läget som uppstår då
    kan ett modernt svenskt jordbruk-

  23. -som har kommit långt vad gäller
    bekämpning och allt sånt-

  24. -som miljö och resurseffektivitet,
    stå sig ganska bra.

  25. Så det är för tidigt att säga
    att det är ett krisläge.

  26. Men miljö- och djurskyddskraven-

  27. -pekas ofta ut som en tung kostnad
    för svenska lantbrukare.

  28. Samtidigt
    väljer vi konsumenter gärna-

  29. -billigt kött från andra länder
    där djuren inte har det lika bra.

  30. Borde inte kraven sänkas
    för de svenska lantbrukarna?

  31. Som du säger är det helt rätt, och
    det är så jordbrukarna uppfattar det.

  32. De har höga krav på sig själva-

  33. -och regering och konsumenter
    ställer höga krav på svensk mat.

  34. De har gjort ett fantastiskt arbete;
    bönderna har inget att skämmas för.

  35. Samtidigt, sedan EU-inträdet
    i mitten på 90-talet-

  36. -är marknaden fri på ett annat sätt,
    och det väller in mat-

  37. -där vi inte har
    kontroll över det alls.

  38. Jag tycker inte
    att de svenska kraven ska sänkas.

  39. Däremot kan man
    både ekonomiskt och moraliskt-

  40. -stödja det svenska jordbruket.

  41. Men det är inte en fråga
    som engagerar människor.

  42. Du konstaterar själv i boken att
    varken politiker eller allmänhet-

  43. -bryr sig särskilt mycket om
    varifrån maten kommer.

  44. -Varför är det så?
    -Det är förfärligt.

  45. Jag tittade ju på valfrågorna
    sedan 70-talet-

  46. -och inte i något val-

  47. -har mat eller lantbruksfrågor
    varit i topp.

  48. Utan de hamnar längst ned.

  49. Det är någon procent
    som bryr sig om matfrågorna.

  50. Det är precis samma i valet 2010.

  51. Så att det behövs ett...
    Man behöver...

  52. Det är inte bara politiker
    utan konsumenter också.

  53. Man kan styra in det
    genom ett politiskt engagemang.

  54. Det finns ett par riksdagsledamöter
    - nån i varje parti-

  55. -som är jätteengagerade i detta,
    och de skrev ju boken.

  56. Det finns andra som efterlyser
    en opinionsstorm, och det behövs.

  57. Men varför borde vanligt folk
    och politiker bry sig mer?

  58. Dels på grund av
    det som händer i världen nu-

  59. -och på grund av
    att vi äter ganska dåligt.

  60. Många av oss äter dåligt.

  61. Det är svårt att komma med pekpinnar-

  62. -men det finns möjligheter till
    en bättre mathållning hos alla.

  63. Det är bättre för miljön
    och för människan också.

  64. Är du själv engagerad i hur maten
    produceras när du själv sköter mat?

  65. Ja. Sedan 1600-talet har min släkt-

  66. -i stort sett både på
    min mors och fars sida varit bönder.

  67. Jag är uppvuxen i stan, men jag
    är ett barn av bondetraditionen.

  68. Det var inte många halvfabrikat i
    mitt hem, inte förrän sent 60-tal-

  69. -då maten blev nånting annat
    än det som tillverkades i hemmet-

  70. Jag håller på med
    ett arbete som handlar om 1964.

  71. 1964 kom väldigt mycket snabbmat.

  72. Snabbmakaroner och allting -
    den typen av varor kom då.

  73. Varför baka från grunden
    när man kunde köpa halvfabrikat?

  74. Det resonemanget var
    omgärdat av optimism på 60-talet.

  75. Men använder du
    halvfabrikat och snabbmat-

  76. -hängde du på det här på 60-talet?

  77. Nej,
    men min mor höll ju på med detta.

  78. Hon hade traditionen med sig, så det
    fanns inga halvfabrikat hos oss.

  79. Det var mat från grunden.
    Trots att vi bodde i stan-

  80. -hade vi kontakt med jordbruket-

  81. -och råvaran hämtades hem
    utan mellanhänder.

  82. Så jag blev intresserad av mat
    väldigt tidigt.

  83. Åker du fortfarande
    till gårdar och handlar mat?

  84. Det händer, så att säga,
    men det har jag inte tid med.

  85. Men jag är diabetiker också,
    och då lär man sig-

  86. -väldigt tydligt vad man ska äta.

  87. Då kan man kombinera intresse
    och den här "dygden"-

  88. -för att undvika
    halvfabrikat och snabbmat.

  89. Jag kan gå ut
    och äta mat på en restaurang.

  90. Jag kan äta tre-fyra rätter-

  91. -utan att sockervärdet i blodet ökar-

  92. -om det är mat lagat av svenska
    kockar på en bättre restaurang.

  93. Och det blir ganska dyrt.

  94. Men går jag och äter pizza eller
    kebab blir jag sjuk i två dagar.

  95. Där ligger skillnaden på nåt sätt.

  96. Och även ickediabetiker mår faktiskt
    bra av att undvika detta.

  97. Svaret på din fråga kommer vi
    till då, efter mycket om och men.

  98. Om vi äter bättre så undviker vi
    kostnaderna senare i livet.

  99. -Men det blir ju dyrt.
    -Ofta blir det väldigt dyrt...

  100. ...och det är det som är dilemmat
    för en vanlig familj.

  101. -Då är bra mat en klassfråga?
    -Det har det nästan alltid varit.

  102. Och det är det fortfarande.

  103. Men man kan ju göra val hela tiden.

  104. Och jag diskuterar det i boken
    med en vänsterpartist, Jens Holm.

  105. Han konstaterar
    att mat är en klassfråga-

  106. -men man kan försöka göra val
    så tidigt som möjligt.

  107. Du har skrivit ett politiskt program-

  108. -för hur debatten om lantbruket
    ska komma igång i Sverige.

  109. Är klassfrågan en av de frågor
    som finns med i ditt program?

  110. Klassfrågan är viktig för mig.

  111. Vi lever tyvärr i ett samhälle
    som splittras mer och mer.

  112. Vi talar om tvåtredjedelssamhället.

  113. Och man börjar snart tala om fattiga
    och rika igen över hela Europa.

  114. Men maten är en grundläggande fråga
    för alla människor.

  115. Ska vi nå jämlikhet ska vi göra det-

  116. -kanske först i den kost vi äter,
    så att alla får må bra.

  117. Jag tänkte återkomma till att man
    måste få ut mer av jordbruksmarken-

  118. -om vi ska klara att mätta så
    många mer människor till år 2050-

  119. -att man nästan måste
    fördubbla matproduktionen.

  120. Det låter som att det blir ännu
    större fabriker och mer kemikalier.

  121. Måste inte Sverige släppa
    sina miljökrav för att vara med-

  122. -och klara det globala
    matförsörjningsproblemet?

  123. Tvärtom, tror jag.
    Alla talar om agroekologi nu.

  124. Det handlar ju om-

  125. -att utnyttja
    de lokala förhållanden som finns-

  126. -och släppa på specialiseringen-

  127. -och anpassa jordbruket
    till lokala förhållanden.

  128. Och den ökning vi får nu
    i världen av människor-

  129. -kräver att vi får
    mer produktion i jordbruket-

  130. -i fattiga områden,
    kan vi säga för att förenkla-

  131. -där miljöproblematiken
    redan är svår-

  132. -och klimatet redan har påverkats.

  133. Det är i första hand där
    produktionen kommer att öka.

  134. Där tror jag att Sverige
    kan exportera sin kunskap dit.

  135. Man kan hjälpa till i de områdena-

  136. -och det ska ju ske med hjälp av
    samarbete med FN-

  137. -via utrikespolitik,
    handelspolitik, miljöpolitik-

  138. -på ett på multinationellt
    och även bilateralt plan-

  139. -att man samarbetar.

  140. Du sa att en miljard människor
    svälter i dag.

  141. Det borde ju kunna engagera.

  142. -Varför gör det inte det?
    -Jag tror att Sverige...

  143. Jag tror att det engagerar mer i
    andra länder just nu än i Sverige.

  144. I Sverige är traditionen
    sedan 1900-talets mitt-

  145. -att vi har det bra.
    Det är ingen som svälter i Sverige.

  146. Vi tar det för givet
    att det finns mat i Sverige.

  147. Därför är engagemanget så svårt.
    Det är en förklaring.

  148. Vi har svårt att leva oss in i att
    det finns människor som svälter.

  149. En sak som slår mig är att
    en tredjedel av all mat slängs.

  150. Och det gäller globalt.

  151. Samtidigt
    som en miljard människor svälter.

  152. Varför är det så?

  153. Ja, det är ju
    en tredjedel som försvinner.

  154. I Sverige kastar vi mat, för att
    datumet går ut och vi inte äter upp.

  155. För tio år sen sa man
    att det var så bra att storhandla.

  156. -Kastar du mat?
    -Nej.

  157. Jag hällde ut
    en deciliter mjölk i morse-

  158. -men annars försöker jag undvika.

  159. När barnen flyttade slutade vi
    storhandla, och vi märker-

  160. -att vi håller oss på gränsen
    och gör av med den mat vi köper.

  161. I västvärlden tycker man att mat
    blir gammal, och så kastar man det.

  162. Men den mat som är besvärligast
    är i den fattiga världen-

  163. -där spannmål förstörs-

  164. -där råttor och föroreningar
    förstör maten.

  165. Det borde man
    kunna åtgärda effektivt.

  166. Där skulle västvärlden-

  167. -gå in med sitt engagemang,
    för det skulle man ju kunna lösa.

  168. För fattiga delar har världen har
    matpriserna varit ett stort problem.

  169. Ett skäl till att matpriserna
    för några år sen rakade i höjden-

  170. -var ju att man använde åkerareal
    för att odla biobränslen.

  171. Tror du att det här kan hända igen,
    med samma höjd på matpriserna?

  172. Vi såg peakar 2008 och 2010-2011-

  173. -så det kan säkert hända igen.

  174. Peakarna är inte bra, och
    kortsiktigt drabbar det de fattiga-

  175. -men jag tycker att...

  176. Det finns 500 miljoner småbönder-

  177. -kvinnor och män
    som driver eget jordbruk.

  178. Och de lever hela tiden
    på eller under marginalen.

  179. Det bästa för dem är
    svagt ökande priser hela tiden-

  180. -och en balans i prisbilden,
    så att det inte far upp och ner.

  181. Man bör ha balans, och så ska de få
    rätt betalt för sina produkter.

  182. Och när de får det kan de ju byta-

  183. -så att de kan köpa en traktor
    eller en bil i stället för moped.

  184. På så sätt blir det tillväxt,
    och barnen får bättre skolgång.

  185. Det är det enda sättet
    att lyfta sig ur fattigdomen.

  186. Därför är det ju...

  187. Man kan inte bara se prishöjningarna
    som nåt negativt.

  188. Det jämförs i boken med fastigheter.

  189. När priserna på fastigheter stiger
    är det ingen kris.

  190. Men när priserna stiger på mat
    är det kris i livsmedelsbranschen.

  191. Det säger nånting om
    maktförhållandena i världen.

  192. Jordbruket har ju en roll
    för att vi ska klara klimathotet-

  193. -för att vi ska odla biobränslen.

  194. Men räcker marken till
    för båda de här odlingarna?

  195. Det är ju svårt -
    det blir en ren gissning.

  196. Mer mark måste användas
    till mat till människor-

  197. -och det gäller ju också
    djuren i dag, kor och hästar.

  198. Man kanske måste få dem
    att aktivt söka mat i stället-

  199. -så att mer av marken
    kan gå till odlingar-

  200. -om vi ska bli två miljarder till.

  201. Men i Sverige finns ju mark,
    det måste man ju säga.

  202. Därför sa jag i början att Sverige
    har en ganska bra position.

  203. I läget som uppstår
    när världen behöver mer mat-

  204. -och det är ont om mark
    och befolkningen växer-

  205. -i det läget
    har Sverige ett bra läge-

  206. -med stora markarealer,
    rent vatten, bra miljö.

  207. Man ska inte vara cynisk, men
    Sverige kan gå vinnande ur det här.

  208. Svenskar äter mycket kött, och mycket
    mark används för köttproduktionen.

  209. Det är ju ett av de största
    klimatproblem som jordbruket orsakar.

  210. Samtidigt vet vi att svaret är
    att vi ska äta mindre kött-

  211. -vi ska äta mer säsongsvarierat-

  212. -och det är en väldig massa
    pekpinnar och präktiga råd-

  213. -om hur vi ska konsumera
    för att vara förnuftiga.

  214. Varför är det så känsligt att säga
    att man ska äta mindre kött?

  215. Köttproduktionen har ökat
    med 50 procent på 20 år.

  216. Vi äter väl 85 kilo nu,
    eller nånting sånt.

  217. Jag åt inte kött på 10 år,
    mellan 40 och 50.

  218. Vad frågade andra dig då? Var det
    provocerande att du inte åt kött?

  219. Ja, när man gick bort på middag
    var de tvungna...

  220. ...att fixa nån fisk
    eller nånting till mig.

  221. Min dotter slutade äta kött
    när hon var tio.

  222. Men varför är det provocerande,
    tror du?

  223. Köttet har varit centralt i Sverige
    så länge och är det fortfarande.

  224. Det är klart att det är en del av...

  225. Jordbruket
    är Sveriges fjärde största industri-

  226. -och köttet är en viktig del av det.

  227. Jag sa aldrig
    att inte nån annan skulle äta kött-

  228. -utan jag
    hade bara behov av att sluta.

  229. Men nu tycker jag
    att man kan dra ner på det.

  230. Man kan äta bättre kött
    men inte så ofta.

  231. Då kan man äta svenskt kött.

  232. -Köper du alltid svenskt kött?
    -Nästan alltid...

  233. I Sverige då.
    Utomlands är det samma diskussion.

  234. Fransmän vill ha franskt kött
    och tyskar tyskt kött.

  235. Den diskussionen
    blir ganska festlig att följa.

  236. -Men du köper alltid svenskt?
    -Nästan.

  237. Det finns nån amerikansk biff
    som är kul att testa-

  238. -men alltid svenskt kött,
    när det sker.

  239. Du skriver i boken att mer mark-

  240. -borde odlas i Sverige.
    Varför tycker du det?

  241. Det är ju det att det ger en...

  242. Man behöver inte ha skog på all mark
    utan kan använda den till mat.

  243. Och det är den här situationen
    som uppstår i världen.

  244. Det är det ena.
    Det andra är säkerhetsaspekten -

  245. -vår egen livsmedelssäkerhet
    och självhushållning.

  246. Klarar vi ett krisläge i Sverige?

  247. Hälften av den mat
    vi äter i dag är importerad.

  248. Vi förlitar oss
    väldigt mycket på EU och importen-

  249. -att vi importerar mat.

  250. Nu tror ingen på krig i vårt
    närområde, men annat kan hända.

  251. Vad skulle kunna hända?

  252. Vi skulle få ett lokalt krisläge-

  253. -med terroristavspärrning
    eller nåt sånt.

  254. Det var ingen som hade förutsett
    det som hände den 11 september.

  255. Det är massvis med såna saker vi
    måste ha fantasi att tänka oss.

  256. Och då når man en nedre gräns
    för vad som är möjligt-

  257. -och där är vi vid 50 procent.

  258. Många riksdagsledamöter
    och såna som sysslar med säkerhet-

  259. -säger
    att vi kanske är vid den gränsen.

  260. För trenden är ju
    att vi importerar mer och mer.

  261. Norrmännen var nere på 48 procent,
    och de har vänt och gått uppåt.

  262. Många vill sätta igång
    en översyn av det här i Sverige.

  263. Hur långt ner kan vi gå?

  264. Men det vore vettigt
    att tänka sig att man går upp igen.

  265. För 20-30 år sen
    hade vi 80-90 procent.

  266. -Så det har gått fort.
    -Mycket har förändrats med EU.

  267. Vi dricker mindre mjölk
    och importerar ost i stället.

  268. Mycket i boken handlar om ointresset
    för lantbrukspolitiken-

  269. -och även ointresset för att
    äta bra och välja bra råvaror.

  270. Samtidigt säljs surdegsbröd
    i butiker i innerstan-

  271. -och många åker
    och handlar på bondens marknad.

  272. Finrestauranger skryter med
    gårdsnamnen på sina leverantörer.

  273. -Vilken bild är sann?
    -Båda två är sanna på ett sätt.

  274. Intresset är lokaliserat
    till vissa människor, vissa delar-

  275. -och där närmar vi oss
    också en klassfråga.

  276. Jag tycker att det är bra,
    det som händer i svenska kök-

  277. -satsningen på mat i Sverige,
    det är jättebra.

  278. Att det får spridning att mat
    är viktigt är oerhört viktigt.

  279. Men problemet är att det
    ofta börjar och stannar i köket.

  280. Det blir intresse för
    vad som görs i köket-

  281. -och sen blir det intresse för
    design, och surdeg blir inne.

  282. Det vi diskuterar i boken-

  283. -är att vi vill belysa från
    jord till bord, den processen.

  284. Hur viktigt det är att vi kan
    nånting om lantbruk och jordbruk.

  285. Hur maten kommer fram,
    hur det ser ut. Jakt och fiske...

  286. Så att vi kan den kedjan också.

  287. Och där är ett problem i dag
    att rekryteringen hackar.

  288. -Vilken rekrytering menar du?
    -Jag menar...

  289. På gymnasiet finns det linjer
    som är inriktade-

  290. -mot livsmedelsindustrin
    och jordbruket.

  291. Och där tappar man.
    Det är inte intressant.

  292. Det är samma sak
    på lantbruksuniversitetet...

  293. ...med de utbildningar som är
    direkt inriktade till jordbruket.

  294. -Det blir färre och färre?
    -Ja.

  295. Och lantbruksuniversitet säger
    vad vi kommit fram till i boken:

  296. Intresset börjar i köket i Sverige.

  297. Det blir en yta, en kuliss,
    skrev ju jag.

  298. Jag vill se ett intresse
    innan köket också.

  299. Att det fanns ett intresse
    för hur produkten kommer till-

  300. -hur den växer och kommer till köket.

  301. Vi vill komplettera. Jag vill inte
    kritisera det som händer i köket.

  302. Det är jättebra, men vi måste
    även titta på perioden innan.

  303. Men kan "Bonde söker fru" få upp
    intresset för själva hantverket?

  304. Bonde söker nåt annat
    än fru just här, kanske.

  305. Programmet
    kanske är intressant för näringen.

  306. Det har jag aldrig tänkt på.

  307. Annars målas lantbruket upp
    som en krisbransch.

  308. Mjölkbönder
    får inte betalt för sin mjölk.

  309. Hur kan man locka människor
    att intressera sig för sektorn?

  310. Jag tror att man kan koppla det
    till vad som händer i köket.

  311. I dag svävar
    stjärnkockarna och stilen-

  312. -fritt i luften, som jag ser det. Det
    har ingen koppling till jordbruket.

  313. Om man kunde koppla
    det intresse man har för yrket-

  314. -till det som händer
    när man producerar detta.

  315. Jag kan jämföra med Frankrike.

  316. Jag följde presidentvalskampanjen
    nu senast i Frankrike.

  317. Där var det obligatoriskt
    för Sarkozy och Hollande-

  318. -att besöka den stora jordbruksmässan
    i Paris, som är varje vår.

  319. Och jag tror de var där
    i alla fall en halv dag.

  320. Och de besökte
    varenda producent som var där.

  321. Frankrike kanske är en ytterlighet,
    men det är ändå värt att titta på.

  322. -Där protesterar bönderna högljutt.
    -De är en maktfaktor i Frankrike.

  323. Och man tar hänsyn till dem.
    Och tittar man i lokaltidningarna-

  324. -så bevakas jordbruk-

  325. -som en del av näringspolitiken.
    Och det är jätteintressant.

  326. Vem i hela världen
    vill du läser den här boken?

  327. Jag tycker att ungdomar ska läsa
    det här, till exempel de arbetslösa.

  328. För här finns
    jättemånga intressanta jobb.

  329. Är det några särskilda ungdomar
    du tänker på?

  330. Ta de ungdomar som vill...
    Det här är en framtidsbransch.

  331. LRF-basen skriver att det
    är lika mycket framtidsbransch-

  332. -att tillverka mat som att
    vara IT-tekniker eller astronaut.

  333. För mat behövs för alltid.

  334. Politiker kan också läsa den,
    tycker jag.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Maten och makten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Och hur kunde svenskt jordbruk bli en politisk icke-fråga? I "Maten och makten" synar bland andra Christer Isaksson ett jordbruk som monteras ner, samtidigt som jordens befolkning bara växer. Intervjuare: Susanna Baltscheffsky.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Jordbrukspolitik, Lantbruk, Livsmedelsförsörjning, Livsmedelsindustri
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

En bok, en författare (2010)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alexander Bard

Intervju med Alexander Bard som tillsammans med Jan Söderqvist skrivit boken "Kroppsmaskinerna" som handlar om vår hjärna som bedragare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alf W Johansson

Intervju med Alf W. Johansson, historieprofessor och en av redaktörerna för antologin "Svenska historiker". I boken ges en översikt över hur svenska historiker från medeltiden till våra dagar har tolkat den svenska historien genom tiderna.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Kaliff

"Dracula och hans arv" av arkeologiprofessor Anders Kaliff tar oss med på en resa från 1700-talets vampyrskräck till dagens populärkulturella vampyrmyter. Genom en väl förborgad släkthemlighet har han lyckats finna nya rön om vem den verklige Dracula var. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Andreas Ekström

Intervju med Andreas Ekström som i "Google-koden" skrivit om företaget som med stor precision berättar precis den historia om sig själv som man vill.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Andreas Malm

I debattboken "Hatet mot muslimer" skriver Andreas Malm om den växande islamofobin och menar att den utbredda fientligheten utgör ett hot mot det öppna samhället. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anna Josephson

Intervju med neurokirurgen Anna Josephson, som tillsammans med kollegan Lars Olson skrivit boken "Hjärnspark" som handlar om vad som händer med hjärnan när den utsätts för våld.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn af Kleen

Intervju med journalisten Björn af Kleen, som i sin bok "Jorden de ärvde" berättar hur stigande markpriser, sänkta skatter och återupprättat rykte har inneburit en ny skördetid för den markägande adeln i Sverige.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Branting

Hjalmar Branting var Sveriges första socialdemokratiska statsminister på 1920-talet. Han spelade en nyckelroll när den allmänna rösträtten drevs igenom 1918. Intervju med Lars Ilshammar som har skrivit en biografi över Branting. Boken ingår i boxen "Sveriges statsministrar under 100 år".

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Britta Wahren

Intervju med professor Britta Wahren som i "Framtidens farliga smitta" bland annat tar upp hur mikroorganismer och sjukdomar tycks utvecklas nästan lika snabbt som människans motmedel. Hur skyddar vi oss bäst mot smittorna?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Börje Ljunggren

Intervju med Börje Ljunggren som i boken "Kina, vår tids drama" skildrar landets utveckling under de senaste decennierna. Under kort tid har Kina vuxit till en stormakt och hur landet fortsätter utvecklas angår oss andra allt mer.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Carlsson

Ingvar Carlsson tillhörde den svenska politikens innersta krets i fyrtio år. Intervju med Rolf Gustavsson som skrivit biografin "Carlsson" som ingår i boxen "Sveriges statsministrar under 100 år".

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Charlotte Sifvert

"Vad gör man när någon dör?" är en handbok som tar upp en mängd av de praktiska frågor som kan uppstå i samband med dödsfall. Här berörs också olika trosuppfattningar och hur synen på döden kan skilja sig åt. Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Christina Wahldén

Intervju med journalisten Christina Wahldén som i boken "Du kan glömma bort ditt eget barn" skriver om kvinnors utsatthet i väpnade konflikter och i efterkrigssituationer, framför allt i Demokratiska republiken Kongo där det sexuella våldet mot kvinnor är exempellöst i sin grymhet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2011)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Almgren

I "Inte bara Stasi" tar tyskprofessorn Birgitta Almgren upp det svenska tankeklimatets kulturella mönster och värderingar under kalla kriget. Hur såg relationerna mellan Sverige och DDR ut? Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingemar Lundkvist

"Det löstagbara sinnet" av vetenskapsjournalisten Ingemar Lundkvist handlar om glasögon. Detta hjälpmedels historia handlar också om läsandets, lärdomens, högfärdens och klarsynthetens emblem. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2012)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fredrik S. Heffermehl

Har Nobels fredspris blivit ett pris som gagnar politiska och kommersiella intressen? I "Nobels fredspris" granskar advokaten och fredsaktivisten Fredrik S. Heffermehl motiven bakom fredsprisen som delats ut mellan 1901 och 2010. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingemar Härd

I "Efter fem miljoner år av tystnad" utreder Ingemar Härd grundligt frågan om språkets uppkomst och betydelse. Är det grammatik, fräckisar och lägersånger som gjort människan till en bättre överlevare än Tyrannosaurus rex? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ewonne Winblad

"Annonsdrottningen" av journalisten Ewonne Winblad berättar historien om tidningsvärldens mäktigaste kvinna kring förra sekelskiftet, Sofia Gumælius. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2013)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Furstar och folk i Åbo 1812

I augusti 1812 möts den ryske kejsaren Alexander I och den svenske kronprinsen Karl Johan i Åbo för att diskutera hur de ska bekämpa Napoleon. I ”Furstar och folk i Åbo 2012” berättar historikern Nils Erik Villstrand om mötet som kom att få betydelse för hela Europas framtid.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Blindspår

Är radium ett bra skönhetsmedel? Ligger det gamla Troja i Småland? I ”Blindspår – vetenskap på villovägar” går Peter Olausson igenom en rad intressanta, men som det visat sig, felaktiga vetenskapliga idéer.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2014)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2015)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaEn bok, en författare

Putins folk

Varför älskar ryssarna Vladimir Putin? Journalisten Kalle Kniivilä har rest genom Ryssland för att träffa Putins väljare. I hans bok "Putins folk" får läsaren möta dem vars röster sällan hörs i västliga medier. De vanliga ryssar som faktiskt fått det bättre under Putins regim. Intervjuare: Marika Griehsel.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Med himlen som mål

Jag har alltid vetat att jag är ett Guds barn, säger 16-åriga Minna som tillhör den laestadianska församlingen i Knivsta. Tillsammans med bästa kompisen Mikaela går hon på ungdomskvällar, söndagsgudstjänst, bjudningar och storsamlingar.

Fråga oss