Titta

Kemi nästa - syntolkat

Kemi nästa - syntolkat

Om Kemi nästa - syntolkat

Kemi finns runt omkring oss i vardagen och påverkar allt vi gör. Luften vi andas, plasten vi använder, vattnet vi dricker och saltet vi strör på maten - överallt finns kemi. Varför är det svårt att andas på Mount Everest? Varför flyter man så bra i Döda havet? Hur får ett fyrverkeri sina färger och former? Tankar, drömmar och frågor väcks hos sex unga passagerare på en buss på väg hem. I varje program får en fråga sitt svar och temat fördjupas med hjälp av NO-pedagogen och lärarfortbildaren Hans Persson i ett experiment, ett reportage eller en animation. Programmen är syntolkade med speaker som förklarar vad som händer i bilden.

Till första programmet

Kemi nästa - syntolkat: VattenDela
  1. Sex ungdomar, Elin, Ahmed,
    Theo, Michael, Josephine och Louise-

  2. -står och väntar på bussen.
    De stiger på och sprider ut sig.

  3. Längst fram sitter en affisch:
    "Fråga Hasse".

  4. "Kemi nästa: Vatten."

  5. Elin sätter sig i bakre, högra delen
    av bussen, alldeles bakom Louise.

  6. Bussen stannar vid ett övergångs-
    ställe och hon ser en reklamskylt:

  7. "Missa inte VM i simhopp."

  8. Usch, vad läskigt
    att dyka så högt uppifrån.

  9. Jag fattar bara inte hur hon vågar.

  10. Hon tänker sig in i skylten och ser
    Anna Lindberg hoppa från en svikt.

  11. Anna slår sig i nedslaget. Hennes
    tränare och mamma Ulrika Knape...

  12. -...håller sig för huvudet.
    -Hur kan vatten vara så hårt?

  13. -Bussen kör vidare.
    -Det är ju så mjukt när man duschar.

  14. Hasse på affischen förklarar:

  15. Vattnet känns så hårt för att man
    krockar med vattenytan med hög fart.

  16. Så blir det när man slår till saker.

  17. Att bara peta till en fotboll löst
    när man är barfota går ju bra.

  18. Men drämmer man till så hårt man kan
    med foten gör det riktigt ont.

  19. Samma gäller vatten.

  20. Ytan som känns mjuk
    då man öser vatten med händerna-

  21. -blir hård som en vägg när man
    kommer från några meters höjd.

  22. Man får se Anna Lindberg
    slå sig än en gång i nedslaget.

  23. Bussen kör vidare.

  24. Okej, det har alltså med farten mot
    ytan att göra, inte själva vattnet.

  25. Det är konstigt med vatten, att det
    kan vara på så många olika sätt.

  26. Hårt och blött och kallt.

  27. Elin tänker sig ett vinterlandskap
    med snökanoner.

  28. I skidbacken finns flera skidåkare.

  29. Andreas Häggqvist står i ett pumprum
    och förklarar.

  30. En sån här anläggning kräver stora
    mängder snö, stora mängder vatten.

  31. Det vattnet tas
    från en sjö bakom oss.

  32. Andreas pekar på en datorskärm.

  33. Här ser vi vattnet som kommer in,
    temperaturen, och hur det flödar ut.

  34. Här kontrollerar vi även
    vädersituationen.

  35. Vi ser vilken temperatur
    och fuktighet luften har.

  36. -Vad är viktigt när man gör snö?
    -I dag är det tyvärr inte så kallt.

  37. För att kunna göra snö behövs kyla.
    Gärna runt -4 grader.

  38. -Vad händer om det inte är så kallt?
    -Då blir det regn.

  39. Utanför kopplar Andreas ihop
    två slangar till en snökanon.

  40. Just nu kopplar jag på en luftslang-

  41. -och en vattenslang
    på den här högtryckslansen.

  42. Andreas talar i en komradio.

  43. -Micke, drar du i gång pumparna nu?
    -Ja.

  44. Slangarna fylls, och ut sprutar
    vatten.

  45. -Vad är det här?
    -En högtryckslans.

  46. Man gör snö genom att trycka upp
    vatten och luft under högt tryck-

  47. -till små munstycken som finfördelar
    de stora vattendropparna till mindre-

  48. -så att de hinner frysa till is innan
    de landar på marken, och blir snö.

  49. Vad är skillnaden
    mellan vanlig snö och konstsnö?

  50. Konstsnö har
    mycket kompaktare snökristaller-

  51. -då den gjorts till mindre droppar
    innan den fryser till is.

  52. En hårdare yta, helt enkelt. Natursnö
    blir lite mjukare och mer lekfull.

  53. En snowboardåkare
    testar ett nygjort hopp i backen.

  54. Andreas kommer åkande på en skoter.

  55. Tävlingsskidåkare
    vill ha hård, kompakt snö.

  56. Den stora allmänheten
    vill åka på mjukare snö.

  57. Själv föredrar jag mjukare underlag.
    Gärna både konstsnö och natursnö.

  58. Det är den ultimata upplevelsen.

  59. Snowboard- och skidåkare
    samsas i backen.

  60. En tecknad film om vatten visas.

  61. Vatten finns nästan överallt.

  62. En människa
    består av två tredjedelar vatten.

  63. I kroppen är vattnet i flytande form.
    Fast form, is, hade inte funkat.

  64. Vatten består av vattenmolekyler.

  65. De rör sig runt varandra
    när vattnet är flytande.

  66. När det fryser
    stannar de och sätter sig i ordning.

  67. Det tar plats.

  68. När temperaturen stiger börjar
    vattenmolekylerna röra sig igen.

  69. Ju varmare det blir,
    ju mer rör sig molekylerna.

  70. Vid 100 grader, då vattnet kokar,
    övergår det till gasform.

  71. Då släpper molekylerna helt taget
    och svävar i väg en och en-

  72. -som osynlig vattenånga.

  73. Elin sitter i bussen och håller
    två snöbollar i sina händer.

  74. De smälter
    och droppar på hennes byxor.

  75. Tänk, att vatten kan vara så olika
    i olika temperaturer.

  76. På sommaren kan man bada i vattnet.

  77. -Och på vintern kan man gå på det.
    -Hasse på affischen förklarar igen:

  78. Vi kan inte gå på vattenytan,
    men en del småkryp kan faktiskt det.

  79. Då liknar vattenytan ett tunt skinn
    som buktar ner under varje ben.

  80. Det här beror på ytspänning.

  81. Vattnet består av molekyler som dras
    till varandra av svaga krafter.

  82. De hålls ihop
    som av osynliga gummisnoddar.

  83. De här svaga krafterna ger upphov
    till det som heter ytspänning.

  84. När vatten kläms ur pipetten
    håller molekylerna ihop-

  85. -och varje droppe
    är som en liten påse med vatten.

  86. När dropparna hamnar på pengen
    håller de fortfarande ihop-

  87. -och ytspänningen gör att vi kan
    bygga upp en hög av vatten.

  88. På högen med vatten ser man tydligt-

  89. -hur det blir som ett skinn
    runt högen.

  90. Tills det rinner över...

  91. Ytspänningen kan minskas eller
    tas bort med tvål eller diskmedel.

  92. Det osynliga skinnet spricker liksom.

  93. Man kan säga
    att man gör vattnet våtare.

  94. Småkrypen som springer på vattenytan
    skulle sjunka.

  95. Men man slipper inte magplasket
    när man dyker-

  96. -för det beror på att man krockar
    med vattenytan i så hög fart.

  97. Elin nickar. Nu förstår hon.

  98. Okej, jag fattar.

  99. Textning: Lisa Laestadius
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vatten

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elin funderar över hur vatten kan se olika ut beroende på temperatur. För att få veta hur vattenmolekyler beter sig när det blir varmare eller kallare besöker vi en skidbacke där sjövatten förvandlas till snö. Och så får vi veta mer om ytspänning - det som gör att vissa insekter kan springa på vattenytan. Elin Fondin undrar och NO-pedagogen Hans Persson svarar. Programmet är syntolkat med speaker som förklarar vad som händer i bilden.

Ämnen:
Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
Ämnesord:
Kemi, Naturvetenskap, Oorganisk kemi, Vatten
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Kemi nästa - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Plast

Avsnitt 1 av 6

Plast är ett av vår tids vanligaste material - men vad är det egentligen? Och hur återvinns PET-flaskor?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Vatten

Avsnitt 2 av 6

Hur kan vatten se olika ut beroende på temperatur? Och varför kan vissa insekter springa på vattenytan?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Luft

Avsnitt 3 av 6

Varför är det svårt att andas på höga höjder? Och hur påverkar syret i luften en eldsvåda?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Salt

Avsnitt 4 av 6

Varför flyter man så bra i Döda havet? Och vad händer med mat när den saltas?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fläckar

Avsnitt 5 av 6

Vilka knep finns för att lösa upp fläckar? Och varför går inte alla fläckar bort med vatten?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fyrverkeri

Avsnitt 6 av 6

Hur får man fram alla olika färger och mönster i ett fyrverkeri?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLabba

Gör din egen blixt

Agneta vill prata om all fysik som finns i en bilmotor, men det blir inte riktigt som hon tänkt sig. Beppe testar om det går att göra en egen blixt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLabba

Jästöversvämning

Agneta ser köket som ett laboratorium fullt av kemiska äventyr men får problem då ett experiment med deg jäser över och hamnar över hela arbetsbänken. I studion tittar Beppe närmare på vad som egentligen händer när deg jäser genom att bygga en koldioxidraket.

Fråga oss