Titta

Kemi nästa - syntolkat

Kemi nästa - syntolkat

Om Kemi nästa - syntolkat

Kemi finns runt omkring oss i vardagen och påverkar allt vi gör. Luften vi andas, plasten vi använder, vattnet vi dricker och saltet vi strör på maten - överallt finns kemi. Varför är det svårt att andas på Mount Everest? Varför flyter man så bra i Döda havet? Hur får ett fyrverkeri sina färger och former? Tankar, drömmar och frågor väcks hos sex unga passagerare på en buss på väg hem. I varje program får en fråga sitt svar och temat fördjupas med hjälp av NO-pedagogen och lärarfortbildaren Hans Persson i ett experiment, ett reportage eller en animation. Programmen är syntolkade med speaker som förklarar vad som händer i bilden.

Till första programmet

Kemi nästa - syntolkat: LuftDela
  1. Sex ungdomar, Elin, Ahmed,
    Theo, Michael, Josephine och Louise-

  2. -står och väntar på bussen.
    De stiger på och sprider ut sig.

  3. Längst fram sitter en affisch:
    "Fråga Hasse".

  4. "Kemi nästa: Luft."

  5. Josephine sätter sig på vänster sida så
    att hon ser de andra fem.

  6. Hon ser en tidskrift på platsen bredvid.
    En bild från Mount Everest.

  7. Hon tänker sig att hon ser ut
    från toppen av ett berg.

  8. Hon ser en man
    med en luftmask på sig.

  9. Undrar hur det känns att bestiga ett
    riktigt högt berg, som Mount Everest.

  10. Det är nog väldigt jobbigt,
    fast väldigt häftigt också.

  11. Men det verkar vara svårt att andas.

  12. -Är luften annorlunda där uppe?
    -Hasse på affischen förklarar:

  13. Det är mycket svårare
    att andas på höga höjder.

  14. De som bestiger höga berg
    har ofta med sig tuber med syrgas-

  15. -eftersom luften är så tunn där uppe.

  16. Det kanske låter konstigt,
    men luft är faktiskt någonting.

  17. Trots att vi inte kan se den,
    så är den någonting.

  18. När man drar med handen genom
    luften känner man att den finns där.

  19. Att vi inte kan se den beror på att
    luft är ämnen som är i gasform.

  20. Det betyder att molekylerna
    som bygger upp luften-

  21. -far omkring en och en. Då kan
    man inte se dem, de är ju för små.

  22. I bussen är det fullt av tecknade
    blå och röda molekyler.

  23. Att det är fullt
    av osynliga molekyler...

  24. Det tänker man ju
    inte på när man andas.

  25. Josephine tittar ut genom fönstret.
    Luft är en blandning av gaser.

  26. 78 % kvävgas, 21 % syrgas
    och 1 % andra gaser.

  27. Det är bara självklart
    att luft finns överallt.

  28. Man ser ett rum som brinner,
    med kläder och leksaker.

  29. -Station Huddinge.
    -Brandkåren rycker ut.

  30. -Annelie Hadelöf är brandman.
    -Nytt larm: Lägenhetsbrand.

  31. Det fortsätter brinna i rummet.
    Det är ett övningsrum i en container.

  32. Luften har vi med oss hela tiden.
    I den finns det något som heter syre.

  33. Det är viktigt när vi åker ut på larm
    att tänka på luften runt oss.

  34. Den kan öka eller minska branden.

  35. Annelie förklarar.
    Hon lägger en docka på marken.

  36. För att det ska brinna
    behövs tre saker:

  37. Det behövs bränsle, värme
    och det vi har i luften, syre.

  38. Tar vi bort något av de tre,
    så kan det inte brinna.

  39. T-sprit på dockan.

  40. -Då sätter vi eld på dockan nu.
    -Överdelen av dockan börjar brinna.

  41. Då ser ni att det kommer flammor.

  42. För att ovanför och runt elden
    så finns det luft, och i den syre.

  43. En tröja kanske jag har,
    och lägger den över.

  44. Sen försöker jag smeka dockan
    så mycket som möjligt.

  45. -För att kväva och få bort allt syre.
    -Det ryker från tröjan.

  46. Slår jag här så kommer det in syre,
    så jag smeker dockan.

  47. När jag är säker på att det är borta,
    öppnar jag försiktigt nerifrån.

  48. Öppnar jag häruppe, kan det komma
    upp flammor när syre kommer in.

  49. Jag börjar här
    och rullar försiktigt och tittar.

  50. Vi har tagit bort syret,
    och då kan det inte brinna längre.

  51. I rummet fortsätter det att brinna,
    och Anneli fortsätter förklara.

  52. När det brinner i ett rum, minskar
    syretillförseln inne i rummet.

  53. Speciellt om du har stängt dörren.
    Det som bildas är brandfarliga gaser.

  54. Det är inte värmen eller elden
    som är farlig, utan gaserna.

  55. Det brinner ännu
    och Annelie förklarar:

  56. Det är jätteviktigt att ringa 112
    och stänga dörren-

  57. -så att det inte
    sprider sig till andra rum.

  58. Då vet vi i räddningstjänsten
    att branden är kvar i det rummet.

  59. När vi är på utryckning
    använder vi mest vatten.

  60. Väldigt mycket vatten.
    Vi sprutar in vatten i elden-

  61. -och då blir det
    väldigt mycket vattenånga.

  62. I övningsrummet blir det mycket blött.
    Men branden är släckt.

  63. Det här kyler brandgaserna
    och elden. Då släcks den.

  64. Fast det behövs väldigt mycket
    vatten. Våra brandbilar behövs.

  65. Experiment: Tre små värmeljus tänds.

  66. Tre olika stora glas sätts över ljusen.

  67. I det lilla glaset slocknar ljuset
    först.

  68. Vad hände?

  69. Lågan behöver syre för att brinna.
    När syret tar slut slocknar ljuset.

  70. I bussen sitter Josphine
    och fortsätter titta i tidskriften.

  71. Bussen fylls av tecknade
    blå och röda molekyler.

  72. Okej, eld behöver luft för att kunna
    brinna, och vi för att kunna andas.

  73. Men vad gjorde det svårare
    att andas på höga bergstoppar?

  74. -Det fattade jag inte riktigt.
    -Hasse på affischen förklarar:

  75. Hur små de än är,
    så väger varje liten luftmolekyl.

  76. Inte så mycket, men litegrann.
    Så luft väger alltså.

  77. En liter luft väger 1,3 gram.
    Det kanske inte låter mycket-

  78. -men runt jorden så finns det
    ett tio mil tjockt lager av luft.

  79. Då blir det en hel del.

  80. När vi går på jordytan går vi som
    på botten av ett gigantiskt lufthav.

  81. Trycket ökar mot botten.

  82. Vi fyller ett glas med blått vatten.
    I glaset finns tre hål borrade.

  83. Man ser att det sprutar mest
    ur hålet längst ner.

  84. Det är för att trycket ökar mot
    botten. Så är det med luften också.

  85. Ju högre upp vi kommer i luften,
    eller ju högre man klättrar i bergen-

  86. -desto lägre är lufttrycket.
    Luften är tunnare, brukar man säga.

  87. Det är glesare mellan molekylerna.

  88. Därför är det så svårt
    att andas på hög höjd.

  89. -Tillbaka på bussen...
    -Jaha!

  90. Någon gång vill jag också
    prova att bestiga ett högt berg.

  91. Bara se hur det är, liksom.

  92. Textning: Daria Lodygowska
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Luft

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Luft påverkar oss mycket - men varför syns den inte? Josephine undrar varför det verkar vara så svårt att andas på höga höjder. Vi följer med på en brandutryckning och får reda på hur syret i luften påverkar en eldsvåda. I experimentet testar vi att kväva en eld med olika typer av glas. Josephine Ahlinder undrar och NO-pedagogen Hans Persson svarar. Programmet är syntolkat med speaker som förklarar vad som händer i bilden.

Ämnen:
Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
Ämnesord:
Kemi, Luft, Naturvetenskap, Oorganisk kemi
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Kemi nästa - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Plast

Avsnitt 1 av 6

Plast är ett av vår tids vanligaste material - men vad är det egentligen? Och hur återvinns PET-flaskor?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Vatten

Avsnitt 2 av 6

Hur kan vatten se olika ut beroende på temperatur? Och varför kan vissa insekter springa på vattenytan?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Luft

Avsnitt 3 av 6

Varför är det svårt att andas på höga höjder? Och hur påverkar syret i luften en eldsvåda?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Salt

Avsnitt 4 av 6

Varför flyter man så bra i Döda havet? Och vad händer med mat när den saltas?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fläckar

Avsnitt 5 av 6

Vilka knep finns för att lösa upp fläckar? Och varför går inte alla fläckar bort med vatten?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fyrverkeri

Avsnitt 6 av 6

Hur får man fram alla olika färger och mönster i ett fyrverkeri?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLabba

Amylaskalas

Vetenskapsreportern Agneta lyckas inte vispa upp en vaniljsås som Tommie i hemlighet har smakat på. Vad beror det på? I studion visar Beppe i ett enkelt experiment att vanlig saliv kan göra det svårt för vaniljsås att tjockna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLabba

Jästöversvämning

Agneta ser köket som ett laboratorium fullt av kemiska äventyr men får problem då ett experiment med deg jäser över och hamnar över hela arbetsbänken. I studion tittar Beppe närmare på vad som egentligen händer när deg jäser genom att bygga en koldioxidraket.

Fråga oss