Titta

Kemi nästa - syntolkat

Kemi nästa - syntolkat

Om Kemi nästa - syntolkat

Kemi finns runt omkring oss i vardagen och påverkar allt vi gör. Luften vi andas, plasten vi använder, vattnet vi dricker och saltet vi strör på maten - överallt finns kemi. Varför är det svårt att andas på Mount Everest? Varför flyter man så bra i Döda havet? Hur får ett fyrverkeri sina färger och former? Tankar, drömmar och frågor väcks hos sex unga passagerare på en buss på väg hem. I varje program får en fråga sitt svar och temat fördjupas med hjälp av NO-pedagogen och lärarfortbildaren Hans Persson i ett experiment, ett reportage eller en animation. Programmen är syntolkade med speaker som förklarar vad som händer i bilden.

Till första programmet

Kemi nästa - syntolkat : SaltDela
  1. Sex ungdomar, Elin, Ahmed,
    Theo, Michael, Josephine och Louise-

  2. -står och väntar på bussen.
    De stiger på och sprider ut sig.

  3. Längst fram sitter en affisch:
    "Fråga Hasse".

  4. "Kemi nästa: Salt."

  5. Ahmed sätter sig i bakre vänstra delen
    av bussen, precis bakom Theo.

  6. Bussen stannar vid en annan busskur. Han
    tittar ut och ser en reklamskylt-

  7. -med en kvinna som flyter på vattnet:
    "Hälsobad vid Döda havet."

  8. Åh, vad det ser skönt ut!

  9. Tänk att man bara
    kan ligga och flyta så där.

  10. Vad coolt. Undrar om man
    kan dyka i Döda havet...

  11. Hasse på affischen förklarar:

  12. Nej, det går inte alls bra.
    Det är för salt.

  13. Om man försöker dyka där, vilket
    en del gör, med tuber och allt-

  14. -måste man lasta på sig 40-50 kg bly
    för att kunna sjunka alls.

  15. Döda havet är en av de sjöar
    i världen som har högst salthalt.

  16. Där är nämligen extremt varmt,
    så avdunstningen blir väldigt stor.

  17. Vattnet avdunstar
    och saltet blir kvar.

  18. Det blir bara saltare och saltare,
    eftersom det så sällan regnar där.

  19. Då fylls det inte på med färskvatten.

  20. -Vilket ställe!
    -Ahmed sitter och äter salta pinnar.

  21. Om man behöver salt till maten,
    kan man säkert hämta det där.

  22. Vi besöker Emmelys kök.

  23. Jag heter Emmely och är kock.

  24. I dag ska vi laga mat
    där salt har en huvudroll.

  25. Till min hjälp
    har jag bjudit in Camilla.

  26. Hon är kemilärare,
    och kan säkert lära mig en hel del.

  27. Vi ska göra en tsatsiki.

  28. De river gurka
    och häller upp yoghurt i en skål.

  29. Bra! Jag lägger gurkan här i silen.

  30. Jag ska salta, för då dras fukten ut.

  31. -Men vad händer rent kemiskt?
    -Hon häller salt över gurkan.

  32. Det är en process
    som kallas för osmos.

  33. -Vad innebär det?
    -Gurkan innehåller en massa celler.

  34. Cellerna innehåller vatten och salt.

  35. När man saltar känner cellerna av
    att det blir mer salt utanför.

  36. Då åker vattnet ut
    från insidan till utsidan-

  37. -för att det ska vara lika mycket
    vatten på insidan och utsidan.

  38. Det kallas för osmos.

  39. -Ett slags rättvisetänkande?
    -Det kan man säga.

  40. Nu ska vi rimma lax. Då använder man
    bara salt och socker.

  41. Man behöver inte koka
    eller steka den.

  42. Vi har 60 procent salt
    och 40 procent socker.

  43. Camilla blandar
    salt och socker i en skål.

  44. Emmely rensar den råa laxen
    och lägger den på en ugnsplåt.

  45. Hon strör blandningen över laxen.

  46. Jag strör bara på det här.

  47. Men vad gör saltet på laxen?

  48. Precis som med gurkan drar det
    ut vattnet ur fiskens celler-

  49. -och då får vi osmos.

  50. Nu ska vi koka pasta.

  51. Jag har vatten här och ska ha i salt.

  52. Vänta lite med saltet. Om du
    har i det blir det en saltlösning.

  53. Den har högre kokpunkt än rent vatten
    och tar längre tid att koka.

  54. Men nu kokar det. Jag har i saltet.

  55. Emmely häller salt i det kokande vattnet
    och det bubblar än mer.

  56. -Vad häftigt!
    -Visst är det!

  57. När du häller i saltet
    frigörs gasmolekyler från vattnet.

  58. Tänk att det är så mycket kemi
    i vanligt pastavatten. Fantastiskt!

  59. -Vad är salt?
    -En förening av natrium och klor.

  60. Natriumklorid är koksalt.

  61. I affären finns tjugo sorter salt.
    Är det olika salter?

  62. Ofta är det samma sak
    men framställt på olika sätt.

  63. Då tar vi gurkan,
    som har släppt jättemycket vätska...

  64. -...och lägger i skålen.
    -Gurkan läggs i en skål...

  65. ...och blandas med yoghurten.

  66. Salt, peppar och vitlök.
    Allt blandas.

  67. -Då har vi en god och krämig sås.
    -Emmely tar ut laxen.

  68. -Här är laxen.
    -Hur vet du om den är färdig?

  69. Det känner jag på den.
    Den är stum och hård.

  70. -Den har tappat så mycket vätska.
    -Man känner faktiskt att den är stum.

  71. -Det måste ha med osmosen att göra.
    -Än en gång!

  72. Hon skär laxen i tunna skivor
    och lägger den över pastan-

  73. -tillsammans med tsatsikin.

  74. Så rucola och lite tomater.

  75. -Då var det färdigt.
    -Det ser jättegott ut.

  76. Vi ses, hej då.

  77. Experiment:

  78. Olja hälls i ett glas
    med blått vatten. Därefter salt.

  79. Vad hände?

  80. Saltet tar med sig oljan
    ner genom vattnet.

  81. Saltet lägger sig på botten medan oljan
    flyter upp till ytan igen.

  82. På bussen fortsätter Ahmed
    äta sina salta pinnar.

  83. Men hur funkar
    det här med Döda havet?

  84. Varför flyter man så bra där?

  85. Varför man flyter eller sjunker
    kan vi se i det här experimentet.

  86. Om man lägger en potatis i vanligt
    kranvatten, alltså inte saltvatten-

  87. -då sjunker den.

  88. Om man mäter och räknar visar det sig
    att potatisen har högre densitet.

  89. Om man tar två lika stora mängder
    potatis och vatten-

  90. -skulle potatisen väga mer.
    Den är tätare.

  91. Om vi saltar i vattnet
    ändras densiteten.

  92. En liter saltvatten är tyngre
    än en liter kranvatten.

  93. Potatisen i glaset flyter upp.

  94. Eftersom potatisen flyter
    i det salta vattnet-

  95. -ser vi att den har lägre densitet
    än saltvattnet.

  96. Precis så är det
    när man badar i Döda havet.

  97. Din kropp har lägre densitet
    än saltvattnet. Du flyter.

  98. Ahmed är nöjd med svaret och fortsätter
    titta ut genom fönstret.

  99. Jag hoppas jag kan åka dit och bada
    nån gång. Det vore så häftigt.

  100. Text: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Salt

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ahmed undrar varför man flyter så bra i Döda havet. Varför påverkar saltet densiteten i vatten? I matlagning ger salt inte bara smak - det påverkar också maten kemiskt. Vi följer med in i köket och får till exempel reda på varför salt drar vätska ur gurkan när man gör tzatziki. I experimentet gör vi en lavalampa med hjälp av vatten, olja och salt. Ahmed Abass undrar och NO-pedagogen Hans Persson svarar. Programmet är syntolkat med speaker som förklarar vad som händer i bilden.

Ämnen:
Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
Ämnesord:
Kemi, Naturvetenskap, Oorganisk kemi, Salt
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Kemi nästa - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Plast

Avsnitt 1 av 6

Plast är ett av vår tids vanligaste material - men vad är det egentligen? Och hur återvinns PET-flaskor?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Vatten

Avsnitt 2 av 6

Hur kan vatten se olika ut beroende på temperatur? Och varför kan vissa insekter springa på vattenytan?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Luft

Avsnitt 3 av 6

Varför är det svårt att andas på höga höjder? Och hur påverkar syret i luften en eldsvåda?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Salt

Avsnitt 4 av 6

Varför flyter man så bra i Döda havet? Och vad händer med mat när den saltas?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fläckar

Avsnitt 5 av 6

Vilka knep finns för att lösa upp fläckar? Och varför går inte alla fläckar bort med vatten?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fyrverkeri

Avsnitt 6 av 6

Hur får man fram alla olika färger och mönster i ett fyrverkeri?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaDu mår som du äter

Bara fisk

Blir man smart av att äta mycket fisk? Skådespelaren Paul Tilly får i uppdrag att bara äta fisk under fyra veckor för att se om han kan bli lite smartare. Näringsfysiologen Kristina Andersson utvärderar resultatet av det iscensatta experimentet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaDu mår som du äter

Bara skräpmat

Nikita Sandqvist får i uppdrag att leva enbart på skräpmat i en hel vecka. Kan verka som ett drömläge för en tolvåring, men hur reagerar hennes kropp? Näringsfysiologen Kristina Andersson utvärderar resultatet av dieten i det iscensatta experimentet.

Fråga oss