Titta

Kemi nästa - syntolkat

Kemi nästa - syntolkat

Om Kemi nästa - syntolkat

Kemi finns runt omkring oss i vardagen och påverkar allt vi gör. Luften vi andas, plasten vi använder, vattnet vi dricker och saltet vi strör på maten - överallt finns kemi. Varför är det svårt att andas på Mount Everest? Varför flyter man så bra i Döda havet? Hur får ett fyrverkeri sina färger och former? Tankar, drömmar och frågor väcks hos sex unga passagerare på en buss på väg hem. I varje program får en fråga sitt svar och temat fördjupas med hjälp av NO-pedagogen och lärarfortbildaren Hans Persson i ett experiment, ett reportage eller en animation. Programmen är syntolkade med speaker som förklarar vad som händer i bilden.

Till första programmet

Kemi nästa - syntolkat: FyrverkeriDela
  1. Sex ungdomar - Elin, Ahmed, Theo,
    Michael, Josephine och Louise-

  2. -står i en busskur och väntar.

  3. Bussen kommer och de stiger på.

  4. Längst fram en affisch med texten:
    "Fråga Hasse."

  5. "Kemi Nästa! - Fyrverkeri"

  6. Louise sätter sig
    i bakre högra delen av bussen-

  7. -bakom Michael och framför Elin.

  8. Hon tittar på sin mobil
    och sen ut genom fönstret.

  9. I fönstret ovanför Michael
    ser hon en skylt med texten:

  10. "Missa inte årets fyrverkeri."

  11. Louise tänker sig
    ett stort fyrverkeri.

  12. Det smäller och sprakar
    i alla dess färger på himlen.

  13. Wow! Så himla snyggt.

  14. Rött, lila, gult, blått, grönt.

  15. Jag undrar hur man gör för att
    få fram alla färger och former.

  16. Och hur ser det ut inuti en raket?

  17. Bussen kör vidare.

  18. I ett hemligt bergrum
    nånstans i Sverige-

  19. -förbereder man kemiska reaktioner.

  20. Man ser burkar med krut, svavel,
    salpeter, kisel.

  21. Ännu ett färgsprakande fyrverkeri.

  22. Det här är en fyrverkeribomb.

  23. Reine Adolfsson håller i en
    papperskula med en blå stubintråd.

  24. Mitt i ligger det en krutladdning
    och runt omkring ligger stjärnorna.

  25. De här runda pillren
    blir lysande stjärnor på himlen.

  26. Inuti kulan tar han fram en boll,
    stor som en tumnagel.

  27. Stjärna=en boll med kemikalier
    som ger färg.

  28. Det mesta är vanligt svartkrut-

  29. -som består av kol, svavel
    och salpeter.

  30. Häller ut krut på ett glasbord.

  31. Svartkrut är kol, svavel
    och salpeter.

  32. Ännu ett fyrverkeri på himlen.

  33. -Hur får man fram färgerna?
    -De är olika salter.

  34. Reine tar fram en liten plastpåse.

  35. Det är ett vitt pulver. Färgen
    bildas inte förrän det brinner.

  36. För röd färg
    använder man strontiumnitrat.

  37. För grön färg
    använder man bariumnitrat.

  38. Vill man ha gult
    använder man natriumnitrat.

  39. Olika kopparsalter
    ger blått och lila.

  40. Jag vill ha snygga mönster.
    Hur får man till det?

  41. Det beror på hur man placerar
    stjärnorna i själva bomben.

  42. Reine visar upp
    en öppnad, rund fyrverkeribomb.

  43. Laddningen är av krut,
    sen ligger stjärnor i en ring runt.

  44. -Han pekar medan han beskriver.
    -När den smäller...

  45. ...kastar den ut stjärnorna
    så att det bildas en boll på himlen.

  46. Raketen skjuts upp och exploderar
    i blåa, lila och gröna kulor.

  47. -Hur sätter man igång fyrverkeriet?
    -Under finns en svartkrutsladdning.

  48. Man tänder eld på stubinen,
    som brinner ner till påsen med krut.

  49. När krutet tar eld bildas stora
    gasmängder och klotet skjuts i väg-

  50. -samtidigt som den tänder eld
    på fördröjningsstubinen.

  51. Den brinner långsamt in i bomben-

  52. -och tänder eld på krutet där inne.

  53. Kemisk reaktion.

  54. På golvet står flera stora rör
    bredvid varann.

  55. Man placerar bomben i röret.

  56. Klotets skjuts i väg
    som en kanonkula.

  57. -Reine stoppar bomber i varje rör.
    -Till fördröjningarna...

  58. ...använder vi en långsam stubin
    kopplad till en snabb.

  59. Avståndet mellan dem avgör
    hur länge det går mellan varje bomb.

  60. -Kan jag göra min bomb själv nu?
    -Det får man absolut inte göra.

  61. Varning: Livsfara.

  62. Man får inte tillverka
    saker som smäller eller brinner-

  63. -eller pyroteknik och explosivämnen
    över huvud taget.

  64. Man måste förstå kemin,
    annars är man riktigt illa ute.

  65. Varning: Livsfara.

  66. Reine tar på sig brandsäkra
    skyddskläder och tänder ett tändrör.

  67. Med det tänder han bomberna i rören.

  68. Bussen åker vidare
    medan Louise funderar.

  69. Jaha, är det så det funkar.

  70. Men hur kom man på att göra
    fyrverkerier från början?

  71. En tecknad film visas.

  72. I Kina använde man smällare
    för att skrämma onda andar-

  73. -genom att kasta färsk bambu på eld.

  74. Luften i röret vidgades
    och bambun gick sönder.

  75. "Baozhu" blev det kinesiska namnet
    för smällare.

  76. För tusen år sen i Indien och Kina
    lärde man sig att göra krut.

  77. Där fanns det mycket salpeter
    i jorden.

  78. Det var där de första fyrverkerierna
    utvecklades.

  79. Salpeter, träkol, svavel=svartkrut.

  80. Krut kom till Europa på 1200-talet.
    Man ville ha krutet till vapen.

  81. "Kasta fyrverk" kallades det.
    Därifrån kommer ordet "fyrverkeri".

  82. Några hundra år senare började man
    använda krut till fyrverkerier.

  83. I början hade man bara gult och vitt.

  84. I dag används ämnen
    som ger många fler färger.

  85. Louise på bussen
    tittar upp på fyrverkeriaffischen.

  86. Tänk att folk har hållit på med
    fyrverkerier i flera hundra år.

  87. Men det här med kemiska reaktioner...
    Jag fattar inte riktigt.

  88. Hasse på affischen förklarar.

  89. Med kemiska reaktioner menas
    är att det bildas nya ämnen-

  90. -med nya egenskaper.

  91. Raketerna är jättebra exempel
    på kemiska reaktioner.

  92. Från början var raketerna fyllda
    med ämnen som brann och exploderade.

  93. När de har flugit i väg har det
    bildats nya ämnen med nya egenskaper.

  94. Och det går ju inte
    att tända en raket en gång till.

  95. Kemiska reaktioner
    hittar vi överallt.

  96. Men alla är inte lika snabba
    och häftiga som fyrverkerierna.

  97. En del tar oerhört lång tid.

  98. Ett bra exempel-

  99. -är den kanske viktigaste
    kemiska reaktionen på jorden.

  100. Den gör att ett litet frö
    som bara väger några gram-

  101. -efter ett par hundra år
    kan bli ett stort träd-

  102. -som väger flera tusen kilo.

  103. Så kan det inte bli utan att
    det bildas en massa nya ämnen.

  104. Okej, jag tror att jag fattar nu.

  105. Bussen med de sex ungdomarna
    kör vidare.

  106. På bussen står det "Kemi nästa!".

  107. Medverkande: Louise Lagergren,
    Reine Adolfsson, Hans Persson.

  108. Projektledare: Helen Rundgren.

  109. Producent: Lotta Ohlin.
    Ansvarig utgivare: Ami Malmros.

  110. Syntolk: Peter Lilliecrona,
    Syntolkning Nu.

  111. Textning: Niclas Balinder
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Fyrverkeri

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Louise undrar hur man får fram alla olika färger och mönster i ett fyrverkeri. Vi följer med ner i ett hemligt bergrum där kemikalier blandas och fyrverkeripjäser tillverkas. Ett fyrverkeri är ett exempel på en kemisk reaktion - men vad innebär det? Louise Lagergren undrar och NO-pedagogen Hans Persson svarar. Programmet är syntolkat med speaker som förklarar vad som händer i bilden.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Kemi, Kemisk industri, Kemisk teknik, Naturvetenskap, Pyroteknik, Sprängämnen, Teknik
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Kemi nästa - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Plast

Avsnitt 1 av 6

Plast är ett av vår tids vanligaste material - men vad är det egentligen? Och hur återvinns PET-flaskor?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Vatten

Avsnitt 2 av 6

Hur kan vatten se olika ut beroende på temperatur? Och varför kan vissa insekter springa på vattenytan?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Luft

Avsnitt 3 av 6

Varför är det svårt att andas på höga höjder? Och hur påverkar syret i luften en eldsvåda?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Salt

Avsnitt 4 av 6

Varför flyter man så bra i Döda havet? Och vad händer med mat när den saltas?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fläckar

Avsnitt 5 av 6

Vilka knep finns för att lösa upp fläckar? Och varför går inte alla fläckar bort med vatten?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fyrverkeri

Avsnitt 6 av 6

Hur får man fram alla olika färger och mönster i ett fyrverkeri?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLabba

De gömda färgerna

Beppe gör ett spännande experiment för att kolla vilken färgblandning hans gröna tuschpenna består av. Agneta vill göra färgglad grädde, men hon tar i lite väl mycket och grädden förvandlas till en grå sörja.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Vad är en mumie?

Vad är en mumie? Ann ger sig ut på mumiejakt. Konstigt nog kommer hon också in på tomatburkar och torkad svamp.

Fråga oss