Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Sveriges historia 1830-1920Dela
  1. Bo Stråth, professor vid
    Helsingfors universitet-

  2. -och författare till sjätte bandet
    av "Sveriges historia".

  3. Åren mellan 1830 och 1920
    är en tid av framtidstro-

  4. -då industrialismen föds.

  5. Också en tid av konflikter
    mellan kungamakt och folkstyre-

  6. -mellan arbetare och arbetsgivare.
    Svensk demokratis födslovåndor.

  7. Intervjuare är historikern
    och författaren Gunnar Wetterberg.

  8. Varför har du skrivit den här boken?

  9. Jag är historiker, och
    som historiker skriver man böcker.

  10. Det är ett väldigt allmänt svar.

  11. Jag fick frågan om jag ville skriva
    den. Det lät spännande.

  12. Jag håller på med Europas historia
    under den här tiden, 1800-talet.

  13. Vi måste tillbaka till 1800-talet
    för att förstå vår egen tid bättre.

  14. Man har haft en tendens att dra en
    linje från 1700-talet, upplysningen-

  15. -sen kommer demokratins genombrott.
    1800-talet dras en parentes kring.

  16. Jag tyckte
    att tidsperioden kändes spännande.

  17. Jag har länge varit utomlands och
    sysslat med annat än svensk historia.

  18. En utmaning att med utifrånperspekt-
    ivet vända tillbaka till Sverige.

  19. Bilden på omslaget,
    vad står den för i sammanhanget?

  20. Den står för framsteg, framtidstro-

  21. -teknologin och kommunikationerna.

  22. Utvecklingen mot ett massamhälle.
    Det är den stora förändringen.

  23. Tiden accelererar
    och rummet krymper.

  24. Lokomotivet
    representerar tiden väldigt bra.

  25. Järnvägen
    var moderniseringen av Sverige.

  26. Samtidigt var det ett hot. Man ska
    inte tro att alla kastade sig över-

  27. -det nya kommunikationsmedlet-

  28. -med glädje och framtidstro.
    Många var rädda för det också.

  29. Det skrämde, men andra såg visionerna
    och möjligheterna.

  30. Du har en annorlunda bakgrund
    som kommerseråd. Få vet vad det är.

  31. Du har varit byråkrat innan du
    gick tillbaka och blev forskare.

  32. Har det påverkat dig som historiker?

  33. I mycket hög grad.

  34. Jag är intresserad av brytningen
    mellan ekonomi och politik-

  35. -och hur framtidstron och tron på
    att styra och planera samhället-

  36. -bryts mot en brutal verklighet.

  37. Då var det fascinerande att komma in
    i den positionen i ett par års tid-

  38. -och se hur det fungerade inifrån.

  39. Man tror utifrån att byråkrati är ett
    urverk som fungerar, med byråkrater-

  40. -och alla vet vad man ska göra.

  41. Det är inte alltid de långa
    perspektiven, som man kanske tror.

  42. Ibland känner man igen sig
    som forskare-

  43. -men framförallt ser man
    skillnaderna. Det är andra villkor.

  44. Jag hade inte kunnat skriva om
    staten, politiken och ekonomin-

  45. -på samma sätt som i dag.

  46. Den börjar med 1830.
    Det är ju mitt i Karl XIV Johan.

  47. De tidigare böckerna
    i serien om Sveriges historia-

  48. -börjar och slutar ofta med
    att nån kung dör eller kommer till.

  49. Men du hoppar in mitt i
    Karl XIV Johan.

  50. Säger det nåt om kungamakten?

  51. Ja. Det säger två saker.

  52. Gränsåret var egentligen inte mitt i-

  53. -men jag var tilltalad av det.

  54. Det säger en sak
    som jag tror är väldigt viktig:

  55. Sverige lever i en omvärld.

  56. Det som händer 1830 är
    den stora samhällsrevolutionen-

  57. -efter reaktionen
    efter Wienkongressen.

  58. Man skulle förhindra
    nya revolutioner.

  59. Femton år senare kommer en ny
    revolution. Det polariserar Europa.

  60. Kungarna blev rädda, precis som under
    franska revolutionen.

  61. Karl Johan blev rädd.

  62. Det ändrade
    det svenska samhällsklimatet också.

  63. Man fick för första gången en
    offentlig debatt med nya medier:

  64. satir, kritik och så vidare.

  65. Gränsåret skär rakt igenom
    Karl Johans tid.

  66. Man har en konservativ tid först-

  67. -sen en radikalare som pekar framåt
    mot ett annat Sverige.

  68. Det är egentligen intressantare-

  69. -än när Karl Johan träder till
    som kung 1818.

  70. 1809 när regeringsformen kommer till,
    ändrar inte särskilt mycket.

  71. Ståndsriksdagen finns kvar.
    Man slog fast vad kungen kan göra-

  72. -och vad fyrståndsriksdagen kan göra.

  73. Det fortsätter att vara omtvistat
    utan riktig lösning.

  74. Så jag tror att 1830
    är ett väl motiverat gränsår.

  75. Den lilla prinsessan
    är ett halvår eller nånting sånt.

  76. När hon kom vojade sig vissa över att
    hon inte var tillräckligt kunglig.

  77. Hur kungligt var kungahuset
    på 1800-talet?

  78. I ett europeiskt perspektiv
    var det parveny.

  79. Det var en dynasti som kom ur
    det revolutionära Frankrike.

  80. Det var Napoleons fältmarskalk.

  81. Det franska kungahuset var avskaffat
    och kungen var avrättad.

  82. Så de hade ingen lång, klassisk,
    traditionell bakgrund.

  83. Faktumet
    att man avsatte Gustav IV Adolf-

  84. -var ju högst omtvistat. Det var inte
    så självklart som det i dag ter sig.

  85. Vilken roll spelar kungarna
    under din historia?

  86. De spelar
    en roll som politiska ledare-

  87. -men kanske ännu mer som polariserare
    av samhällsdebatten.

  88. De blir referenspunkter
    som debatten kan hängas upp på.

  89. Men de blir allt mindre regenter
    i den meningen-

  90. -att regeringarna träder fram
    mycket tydligare.

  91. Kungarna försöker göra
    lite utrikespolitiska spratt-

  92. -och hjälpa Danmark mot Tyskland
    i söder och ta tillbaka Finland.

  93. Men de hålls igen av regeringar
    som blir alltmer ansvarsfulla-

  94. -som tar för sig mycket mer.

  95. Det händer nånting, men samtidigt är
    det inte den avlägsne kungen-

  96. -som man aldrig ser
    annat än på nån målning.

  97. Det blir borgarkungen
    som träder in i samhällsdebatten-

  98. -och försöker påverka
    sin egen position.

  99. Han deltar i ekonomiutvecklingen med
    investeringar av sitt kapital.

  100. Man kan inte undvika att ge sig in i
    den offentliga debatten-

  101. -men det har ett pris. Det är
    ett spel där allt inte är fördelar.

  102. Man utsätts också för kritik
    på ett annat sätt än tidigare.

  103. Det bidrar på lång sikt till
    att det eroderar deras position.

  104. Det blir borgarkungen snarare än...

  105. Oscar II
    som är på Ven och skjuter harar.

  106. Ett mycket gott exempel, eller
    åker med Drott utanför Marstrand.

  107. Vilka politiska krafter
    växer fram under 1800-talet?

  108. Hur förändras den politiska scenen?

  109. Först kommer på 1830-talet
    en insikt om-

  110. -att nånting händer.
    Man får ett industrisamhälle.

  111. Man tittar på England
    som mönstret för nånting nytt-

  112. -som nog
    kommer att hända i Sverige också.

  113. Man ser problem också. Det finns
    nya sorters sociala problem.

  114. Proletarisering och pauperisering.

  115. Det inser allt fler
    att man måste ta tag i.

  116. Man fruktar en samhällsoro.

  117. Man är rädd för de lägre klasserna.
    Det gäller att hitta en balans.

  118. Att ge dem litegrann så att de inte
    stör ordningen. Inte för mycket.

  119. "Demokrati"
    är fortfarande ett hotfullt ord.

  120. Det är inte mer än en generation sen
    den franska revolutionen.

  121. Då skrämde ju begreppet demokrati.

  122. Då kommer försök från myndigheterna i
    en första våg.

  123. Man bildar bibelsällskap
    och associationer av olika slag.

  124. Missionssällskap,
    nykterhetsföreningar.

  125. Det är som ett försök från biskopar
    och andra myndighetspersoner-

  126. -att försöka kontrollera
    den här hotfulla utvecklingen.

  127. Sen kommer 1870-talet
    som nästa steg.

  128. Då blir den sociala frågan
    en klassfråga.

  129. Då växer arbetarrörelsen fram och tar
    för sig på ett annat sätt än förut.

  130. Associationerna radikaliseras.

  131. Myndigheterna förlorar greppet.

  132. Det blir folkrörelser i stället.

  133. Det är en spännande skalömsning.
    Hur den gick till kan man forska om.

  134. Sen kommer de intellektuella-

  135. -som följer efter på 1880-talet.

  136. Kulturradikal kritik,
    samhällskritik på ett nytt sätt.

  137. Samhällsvetenskaperna radikaliseras.

  138. Man tar in tyska modeller,
    tyska referensramar-

  139. -på hur man ska lösa
    samhällsproblemen.

  140. Socialpolitiken kommer in mycket mer
    aktivt mot århundradets slut.

  141. Det sker en gradvis förskjutning
    i en radikalare riktning.

  142. Det här är väl också väldigt mycket
    böndernas århundrade.

  143. Bönderna blir för första gången en
    aktiv faktor i den svenska politiken.

  144. Ja, helt klart. Då får man skilja på
    bönder och bönder.

  145. Det som händer är en utveckling-

  146. -med mer ekonomisk koncentration
    på både industrisidan och jordsidan.

  147. Jordbruket försvinner inte
    när industrin kommer-

  148. -som man kanske har uttryckt.

  149. Det är mer så
    att jordbruket också moderniseras.

  150. Här finns också en koncentration,
    en klass av hemmansägare-

  151. -upp till godsägare, storbönder,
    som växer fram.

  152. Samtidigt får vi
    torpare, småbönder, jordproletärer.

  153. Här spricker det upp också.

  154. De går åt lite olika håll,
    men man har en medelklass-

  155. -som består av bönder
    och andra landsbygdsmänniskor-

  156. -och stadsmänniskorna,
    och man har ett underskikt.

  157. Frågan är hur de håller ihop
    och vem som hjälper vem-

  158. -och hur man skapar en gemenskap med
    dessa spänningar.

  159. Bönderna är djupt misstänksamma mot
    byråkratin under denna tid.

  160. Statsvetaren Bo Rothstein
    kom för nåt år sen med en bok-

  161. -där han menar att det är
    nånstans i början av 1800-talet-

  162. -som den ganska hederliga svenska
    staten kommer till. Håller du med?

  163. Det är en viktig fas,
    det är helt klart.

  164. Men jag tror
    att nästa fas är 1870-talet-

  165. -när man får
    sociala problem in på huden.

  166. När samhällsvetenskaperna under-
    stödjer en expansion av statsmakten.

  167. Men vi har aldrig haft
    en nattväktarstat.

  168. Hela tiden fanns krav på en stat
    som tar nån sorts ansvar.

  169. I början var det infrastrukturer...

  170. Harmoniliberaler
    som Gripenstedt och Wallenberg-

  171. -ville ha en stark statsmakt-

  172. -inte minst
    när järnvägarna byggdes ut.

  173. Sen expanderade den in
    på andra områden.

  174. Naturligtvis har bönderna spelat
    en stor roll-

  175. -samtidigt som de var
    misstänksamma mot för höga skatter-

  176. -och tveksamma till
    för många statliga utgifter.

  177. Situationen var annorlunda i Norge.
    Sverige var i en union då.

  178. Där var bönderna
    verkligen emot statsutgifter.

  179. Statsutgifter stod för Sverige.
    Det blev en unionsradikal kritik...

  180. -...mot minskad statsmakt.
    -Gripenstedt och Wallenberg, sa du.

  181. Du skriver om gripenstedtska-
    wallenbergska systemet. Vilka är de?

  182. Och varför är det så viktigt
    att du döper det till ett system?

  183. Det är andra som har sagt detta.
    Göran B. Nilsson.

  184. Jag refererar till det
    och håller med om det.

  185. Senare kallar man det för ett block,
    ett utvecklingsblock.

  186. De kommer från en sorts medelklass-

  187. -mer eller mindre nära aristokratin.

  188. De kommer nedifrån
    i nån sorts mening.

  189. De lyckas att samordna, koordinera-

  190. -stat och ekonomi, privatekonomi.

  191. Gripenstedt är finansminister
    och A. O. Wallenberg är bankman.

  192. De båda understödjer varandra.
    De behöver och utnyttjar varandra.

  193. De förstärker varandra på det viset.

  194. Jag associerar till Oxenstierna
    och De Geer på 1600-talet.

  195. Mycket väl. Oxenstierna
    var den tidens Gripenstedt.

  196. De Geer är den tidens Wallenberg. Man
    kan gå fram till 1900-talet.

  197. Gunnar Sträng och en annan generation
    Wallenberg är samma...

  198. Det tror jag är
    nånting typiskt svenskt:

  199. Förmågan att knyta samman
    det folkliga och det statliga.

  200. Folkskolestadgan 1842.

  201. Spelar den nån roll?

  202. Den spelade väl en viss roll,
    men det var inget gränsår.

  203. De stora förändringarna
    kommer på 1860-talet.

  204. Det händer egentligen inte
    särskilt mycket med folkskolestadgan.

  205. Det är långt ifrån
    en allmän folkskola.

  206. Alla går inte i skolan. När de går är
    undervisningen ofta bristfällig.

  207. Skola och lärarutbildning
    är bristfälliga.

  208. Där kommer på 1860-talet mycket mer
    massivt in krav på enhetliga regler-

  209. -krav på enhetliga läroplaner
    och på utbildning av lärarna.

  210. Sen fortsätter det hela.

  211. Sen får vi ett läroverk som förvisso-

  212. -bara omfattas av en smal del av
    befolkningen vad gäller elevunderlag.

  213. Ändå sker en breddning. Man
    förstärker medelklassen på det viset.

  214. Varför blir försvaret
    en sån långkörare i politiken?

  215. Det är väl böndernas seghet.
    Man gick över från ett system-

  216. -där bönderna
    betalade försvaret med grundskatten-

  217. -till ett system där man betalade
    försvaret med inkomstskatt.

  218. Här fanns många förslag,
    men bönderna tryckte på.

  219. Men det fanns inte särskilt stor
    volym vad gäller inkomstskatten.

  220. Man kunde inte helt gå över
    förrän mot slutet av århundradet.

  221. Då kom konflikterna, kriserna
    och försvarsbesluten tätare.

  222. Det är övergången,
    inte försvaret som sådant.

  223. Det är
    mer övergången av finansieringen.

  224. Att gå från skatt på jorden
    till skatt på inkomst och kapital.

  225. Ju bredare det folkliga deltagandet
    blir, desto mer försvarskritiskt.

  226. Du kommer fram till borggårdskrisen.
    Vad står den för?

  227. Den står för en konstitutionell kris
    i Sverige.

  228. Precis när första världskriget håller
    på att bryta ut. Bara månaderna före.

  229. Man tittade oroligt på Sverige
    i omvärlden-

  230. -och undrade om Sverige
    stod på revolutionens brant-

  231. -eller på den motsatta. Reaktionens.

  232. Ingen vet riktigt hur det
    kommer att sluta - i omvärldens ögon.

  233. Det är själva kulminationen
    på en lång konflikt-

  234. -som har byggts upp sen 1870-talet-

  235. -som förstärkts med den kultur-
    radikala kritiken på 1880-talet.

  236. Det är när den sociala frågan
    går över i en klassfråga.

  237. Hur ska man hantera konflikten?
    Hur ska man få den ur världen?

  238. Här träder kungamakten in,
    i mitt tycke lite oskickligt-

  239. -och det blir
    en oerhört laddad stämning.

  240. Så fortsätter det, sen har du
    några mycket dramatiska år 1917-

  241. -kanske ännu mer 1918.

  242. Kunde det ha blivit
    revolution i Sverige då?

  243. En mycket bra fråga.

  244. Historia är hur det var
    och hur det blev.

  245. Den slutar med frågan
    "vad hade hänt om inte...?"

  246. Om inte om hade varit
    hade kärringen hoppat över månen.

  247. Ungefär så. Som historiker
    tycker jag om kontrafaktiska frågor.

  248. "Vad hade hänt om inte...?" I och för
    sig kunde det mycket väl ha hänt.

  249. Men konstellationerna-

  250. -var inte sådana mellan
    de politiker som var involverade.

  251. Hade det varit andra politiker hade
    det kunnat se helt annorlunda ut.

  252. Branting tog ett kraftfullt grepp
    och ett stort ansvar i situationen.

  253. Det var sannerligen
    ingen lätt situation.

  254. Han hade tryck från olika håll.

  255. Så det skedde till slut
    nån sorts samling in mot mitten.

  256. Högern var på väg mot det här hållet
    också med rösträttsreformen 1907.

  257. Jag tror alltså-

  258. -att det blev en tanke efter
    borggårdskrisen. Man tänkte sig för.

  259. Med kriget insåg man att
    man inte kunde hålla på på det viset.

  260. Branting var omedelbart framme-

  261. -och signalerade borgfred
    när krigsutbrottet kom.

  262. Sen sprack det upp
    på grund av försörjningssituationen.

  263. Då fick man naturligtvis en måltavla-

  264. -i statsministern Hammarskjöld
    som kallades Hungerskjöld.

  265. Då polariserades stämningen åter.

  266. Situationen var eländig för befolk-
    ningen. Den kom inte från ingenstans.

  267. Sen kom den ryska revolutionen.

  268. Precis som 1830 sköljer en revolution
    utifrån Europa in över Sverige.

  269. 1920 kommer en annan sorts
    revolution. Den är intensivare.

  270. Den är våldsammare
    och på ett sätt farligare.

  271. Debatten radikaliseras också av
    impulserna utifrån.

  272. Du har ju skrivit
    ett stort band om unionen med Norge.

  273. Varför blev det inget av
    skandinavismen?

  274. Ja... Om man skulle fatta det kort-

  275. -så var kärnan av det skandinaviska
    samarbetet ett försvarssamarbete.

  276. I en tid när nationalismen
    växte fram i Tyskland-

  277. -och när Ryssland
    betraktades som alltmer hotfullt-

  278. -tänkte man sig
    en skandinavisk samling.

  279. När det kom till kritan...
    Första gången var 1848-

  280. -med den preussisk-danska konflikten.

  281. Sen kom nästa 63-64.

  282. 1848 fanns det
    en viss skandinavistisk stämning.

  283. Sverige och Norge
    tänkte hjälpa danskarna.

  284. 1863-64 ville kungen, Karl XV,
    marschera ner med trupper-

  285. -men då satte regeringen ner foten
    och sa stopp.

  286. -Gripenstedt då också.
    -Han sätter ner foten allra mest.

  287. Den förste finansministern
    stoppar en krigsgalen kung.

  288. Så kan man uttrycka det.
    Det är huvudet på spiken.

  289. I längden ville ingen svensk
    och ingen norrman dö för Danmark.

  290. Och ingen dansk eller norrman ville
    dö för Sverige vid Finlands gräns.

  291. Man hade inte tillräckligt
    gemensamt intresse.

  292. Retoriken som byggdes upp vid uni-
    versitet och av andra intellektuella-

  293. -kring den skandinaviska känslan-

  294. -var till slut med detta innehållet
    ganska tom och luftig.

  295. -Det fanns ingenting under den.
    -Några år senare...

  296. ...kommer en väldigt stor
    ekonomisk kris, 1878-79.

  297. Staten går in och räddar Wallenberg
    och Stockholms Enskilda Bank.

  298. Men du påpekar att Göteborg klarade
    sig mycket bättre än Stockholm.

  299. Varför gjorde Göteborg det?

  300. Jag tror att man hade en öppnare
    ekonomi och låg närmare England.

  301. Näringslivet hade en annan struktur-

  302. -och man var van vid
    att vara konkurrensutsatt.

  303. Man hade fått in en hel del företags-
    ledare från England och Skottland-

  304. -under 1850-talet.

  305. Och Stockholm var ganska konservativt
    vad gäller näringslivet.

  306. I böckerna finns det
    lite specialartiklar.

  307. Du har själv skrivit en om sporten.

  308. Varför är den viktig i den här boken?

  309. Den är viktig
    som en del av folkrörelsen.

  310. Jag tycker att man glömmer bort
    sporten som en rörelse.

  311. När man tar upp den
    ska man inte göra det okritiskt-

  312. -och säga att det är
    en del av demokratiseringen.

  313. Här kan man fundera över
    vad demokrati betydde.

  314. Ofta var sport en fritidssysselsätt-
    ning för folk som hade tid för det.

  315. Kroppsarbetarna hade inga möjlig-
    heter. Det finns en kritisk aspekt.

  316. Men sport är nånting som bryter fram.
    Det är en spegel av nationalismen-

  317. -och den bidrar till nationalismen
    på sikt.

  318. Vi har en folkrörelse när det gäller
    arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen-

  319. -frikyrkorörelsen...
    Och that's it, så att säga.

  320. Men sporten är en viktig dimension.

  321. Sen speglar den övergången i
    ett massamhälle.

  322. Publikmassorna
    kommer in på ett helt annat sätt.

  323. Det börjar med linggymnastiken.
    Sen med fotbollen på 1890-talet-

  324. -och allsvenskan,
    då är det ett underhållningsvärde-

  325. -som är nånting intressant och nytt.

  326. Vad är det för stämning du går in i
    när du slutar boken i 1920-talet?

  327. Vad präglar Sverige då?

  328. Det är en väldigt intressant fas.

  329. Den präglas av en stor lättnad
    att kriget är över.

  330. Just 1920 präglas
    bland de socialdemokrater...

  331. Socialdemokraterna börjar antyda
    att man vill ha ett regeringsansvar.

  332. Här ser man internationalister
    som ofta åker till Genève-

  333. -till det nya Nationernas Förbund.
    En framstegsoptimism.

  334. Samtidigt kom arbetslösheten massivt.

  335. Vid den stora fredskrisen var arbets-
    lösheten större än på 1930-talet.

  336. Det fanns öppenhet,
    en tilltro till det internationella.

  337. Tre kejsartroner hade störtats.

  338. Man tänkte sig en världsregering,
    potentiellt i Nationernas Förbund.

  339. Till sist, vem vill du ha som läsare
    till den här boken?

  340. Det är en svår fråga.

  341. Jag förstår att den ställs till alla
    i den här serien.

  342. Jag började min akademiska bana med
    att läsa historia i Göteborg.

  343. Nej, jag började med statskunskap.

  344. Jag blev allt mer främmande till
    alla teorier-

  345. -om planering och styrande av
    framtiden.

  346. "Det kan inte stämma." Så jag
    funderade på vad jag skulle göra.

  347. Då sökte jag mig till historia.

  348. Jag träffade
    universitetslektor Pelle Hultqvist.

  349. Han var den första replipunkt
    i historieämnet, som jag kom på.

  350. Jag hade en fantastiskt trevlig
    tentamen med honom.

  351. En diskussion
    av stort underhållningsvärde.

  352. Då tänkte jag
    att det här ska bli mitt ämne.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sveriges historia 1830-1920

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I "Sveriges historia: 1830-1920" beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period som präglas av framtidstro, industrialism och ekonomiska framsteg, men också av starka konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Bo Stråth intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > 1800-talet
Ämnesord:
1800-talet, 1910-talet, Historia, Sekelskiftet 1900, Sverige, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Med kungen som verktyg

För hundra år sedan pågick en dramatisk politisk kamp om det svenska försvaret som i februari 1914 kulminerade i kung Gustav V:s berömda tal på Stockholms slotts borggård. Journalisten och författaren Axel Odelberg har skrivit om vad som hände i boken ”Med kungen som verktyg - historien om försvarsstriden, borggårdskrisen & Sven Hedin.” Intervjuare: John Chrispinsson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss