Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Främling, vad döljer du för mig?Dela
  1. Marcus Priftis är
    författare och spoken word-artist-

  2. -en poet som framför sina texter
    på rap-liknande vis.

  3. Han har skrivit "Främling, vad döljer
    du för mig? - En bok om rasism".

  4. Han hävdar att vi alla
    gör oss skyldiga till vardagsrasism.

  5. En recensent skrev att boken är
    ett verbalt basebollträ i debatten:

  6. "Med den slipper vi
    sitta svarslösa i fikarummet."

  7. Intervjuar gör dramatikern och
    kulturskribenten Ulrika Kärnborg.

  8. Varför har just du
    skrivit just den här boken?

  9. Oj. Varför just jag? En vanlig fråga.

  10. Jag tror att jag kände
    att den behövde skrivas.

  11. När SD kom in i riksdagen kände jag
    att det pratades konstigt om det.

  12. Det fanns nån idé om att vi hade
    nån slags oskuld som var borta.

  13. I Sverige, landet där aldrig
    grumliga rasläror fått fäste.

  14. Och plötsligt
    har vi rasism i Sverige-

  15. -fast vi kallar det inte riktigt det,
    utan vi pratar om missnöjda sossar.

  16. Vi pratar om nåt fenomen som uppstår
    när politikerna trängs i mittfåran.

  17. Överlag var det
    en ganska otillfredsställande debatt.

  18. Jag har varit aktiv i utkanten
    av den anti-rasistiska rörelsen-

  19. -under 90-talet och 00-talet.

  20. Jag kände att det inte var nån
    som pratade om det här på rätt sätt.

  21. "Ja, ja. Jag får väl klura ut vad
    jag menar." Sen blev det mer och mer.

  22. Ju mer jag började nysta i det här,
    desto mer blev det att nysta i.

  23. Till slut var det en bok.

  24. Precis som jag
    har du ju växt upp i Södertälje.

  25. Hur har det påverkat dig?

  26. Det är klart
    att det har påverkat mig. Hur...?

  27. Om jag hade en klon som hade växt upp
    i Solna vore det lättare att säga.

  28. Men jag tror inte att...

  29. Att växa upp i Södertälje
    och vara barn runt 1991-

  30. -och vara en så kallad
    andra generationens invandrare...

  31. Man kunde inte välja om man ville bli
    indragen i rasism eller anti-rasism.

  32. Man var tvungen att förhålla sig
    till det ända sen man var elva.

  33. -Så det är inget nytt för dig?
    -Nej, absolut inte.

  34. Det är många saker som sägs
    som jag tycker är absurda.

  35. "Varför vågar ingen säga att
    invandrare också kan vara rasister?"

  36. Det är klart de kan!
    Det har jag vetat sen jag var elva.

  37. Det har inte varit
    några konstigheter eller...

  38. Man får förorten
    att framstå som jättefarlig-

  39. -på samma sätt
    som fotbollsläktaren är jättefarlig.

  40. Jag känner mig ganska hemma på båda.

  41. Jag ser inte faran,
    så det ger mig väl perspektiv.

  42. Själv är jag mycket mer rädd för
    ett villaområde där allt är likadant.

  43. Det är mycket mer skrämmande.

  44. Men vad är rasism enligt dig,
    om vi ska gå till grunden i din bok?

  45. Att göra skillnad på folk och folk-

  46. -beroende på var man
    ser ut att komma ifrån.

  47. -Det är en fördom.
    -Ja, i grund och botten.

  48. Men det kan också vara ett beteende.
    Det behöver inte vara medvetet.

  49. Att i tanke, ord eller handling
    göra skillnad på folk-

  50. -baserat på idén att man på utseendet
    kan avgöra hur en person är-

  51. -hur en person kommer att vara
    och bete sig.

  52. Kan du nämna nåt exempel på sånt
    rasistiskt tänkande i kategorier?

  53. Om man skulle säga:
    "Alla greker är..."

  54. Lata
    och har dålig koll på sin ekonomi.

  55. Alla italienare luktar vitlök.
    Alla turkar är "skogsturken".

  56. Kineser är bra på att föda barn
    och jobbar hårt.

  57. Japaner fotograferar mycket.
    Tyskar har hockeyfrilla.

  58. -Och det stämmer ju inte.
    -Nej, inte allt, men...

  59. Nej, alltså...
    Ett typiskt exempel nu nyligen-

  60. -var när den gamle sportkommentatorn
    Bosse Hansson blev...

  61. Det var väl slumpmässigt.
    Ett olycksfall i arbetet.

  62. Det råkade tas upp ljud där han sa:

  63. "Åh nej, inte en svarting till"
    när en person blev inbytt för AIK.

  64. Sen försökte han förklara sig.

  65. "Jag menade inget illa med det,
    men de spelar ju likadant."

  66. "Alla är ju
    lite irrationella och vilda."

  67. Det är ett typiskt exempel.

  68. Svarta spelare är irrationella
    och man vet inte var man har dem-

  69. -så det är farligt att byta in
    en till. Det är ett typiskt exempel.

  70. Vad säger det om dagens samhälle,
    att nåt sånt kan slinka ut?

  71. Det säger inget om dagens samhälle.
    Det har accepterats i alla tider.

  72. Det är ju nästan tvärtom,
    att man i dagens samhälle-

  73. -inte kommer undan med det lika lätt.
    Det finns ett motstånd.

  74. Det finns
    ett synliggörande av att det händer.

  75. Det har säkert funnits
    i andra tider också-

  76. -men det genomgående i vår historia
    och många andra är rasismen.

  77. Det är inte anti-rasismen.
    Det har en lång tradition.

  78. Och jag tror att det är därför som
    det händer så lätt att man säger så.

  79. Man reproducerar
    det tänkande som finns-

  80. -som man kanske inte har aktivt,
    men som har funnits med och skvalpat.

  81. Vad tror du att det här rasistiska
    tänkandet i västerlandet beror på?

  82. Alltså... Är det nåt som det finns
    mycket om när det gäller rasism-

  83. -är det ju just
    idéhistoriska analyser.

  84. Det och reportage om
    Sverigedemokrater i Skåne.

  85. Men jag har inte
    gått till botten med historiken.

  86. Men studerar man texter som har
    varit viktiga så ser man spåren.

  87. Man ser ju rasism i bibeln, hos
    Aristoteles, Martin Luther, Darwin...

  88. Den hänger med, rasismen.

  89. Sen är det klart att det
    är praktiskt, om man har makt-

  90. -att ha en teori
    som rättfärdigar den makten.

  91. Driver man ett kolonialt krig
    så är det användbart att ha en teori-

  92. -om att människorna som bor där inte
    klarar sig utan att bli koloniserade.

  93. Menar du att det är
    speciellt för västerlandet?

  94. Nej, det tror jag inte. Det finns
    en utbredd rasism i arabvärlden.

  95. Även den bottnar ju sannolikt i att
    araberna har haft kolonier i Afrika.

  96. Och det finns rasism mellan kineser
    och japaner, och mot urbefolkningar.

  97. Det är ju inte nåt... Rasismen är
    nog inte specifik för västerlandet-

  98. -utan jag tror att den kan uppstå
    där det finns ett behov-

  99. -för olika politiska entreprenörer
    att rättfärdiga sin politik.

  100. Nåt som verkar svårt för många
    att tackla i din bok är-

  101. -att man kan vara rasist
    fast man inte vet om det.

  102. -Kan du förklara lite hur det funkar?
    -Jag säger inte att man är rasist.

  103. Det låter som
    en rasistisk personlighetstyp.

  104. Att det finns personer som är
    rasister. De är oftast lite onda.

  105. När man exemplifierar dyker Hitler
    och Breivik upp. Superonda människor.

  106. Det är ett rasistiskt sätt
    att se på det.

  107. Att det finns
    en rasistisk personlighetstyp.

  108. Jag pratar hellre om
    att man gör sig skyldig till rasism.

  109. Att man reproducerar
    de här tankefigurerna.

  110. Att man kan göra det
    för att de ligger nånstans där.

  111. Man lär sig en massa
    när man växer upp.

  112. Man läser texter, pratar med
    människor, utsätts för information-

  113. -och i allt det finns de värderingar
    och normer som finns i samhället.

  114. Inte bara de värderingar och normer
    som vi önskar att samhället hade.

  115. Har du varit rasistisk eller
    blivit anklagad för att vara det?

  116. Ja, jag har blivit anklagad för det
    och har också, som alla andra-

  117. -gjort generaliseringar
    på rasistisk grund. Jag tror inte...

  118. Man måste vara medveten om att rasism
    är nåt som vi alla kan råka göra.

  119. Det är inte intressant att peka ut
    vem som är rasist och ska dömas-

  120. -som många tror. Det är många som
    säger: "Va? Kallar du mig rasist?"

  121. De som säger så
    gör sig ofta skyldiga till rasism.

  122. Men det handlar inte om skuld,
    utan om ansvar. Ta ett steg tillbaka.

  123. Jag kan råka trampa dig på foten-

  124. -utan att vara medveten om det.
    Jag kanske inte ville vara taskig.

  125. Men oavsett anledning är det lämpligt
    att kliva ner och be om ursäkt.

  126. Hur ska man då göra om man märker
    att man har sagt nåt dumt?

  127. Finns det nån medicin mot rasismen
    som man själv går och bär på?

  128. Att vara medveten om att det finns.
    Vara medveten och rannsaka sig själv.

  129. Att man försöker att inte
    göra likadant nästa gång. Att man...

  130. Säg att man ska anställa nån. Det är
    inte alla som gör det, men en del.

  131. Man ska anställa nån
    och har framför sig Reza och Kalle.

  132. Och det känns bäst med Kalle.

  133. Då kan man fundera på
    varför det gör det.

  134. Om det är så att Kalle faktiskt
    har bättre kvalifikationer-

  135. -eller om man har nån magkänsla att:

  136. "Men Reza, vill han
    ha ledigt på konstiga tider?"

  137. "Hur blir det med nubben på festen?"

  138. "Vi som alltid äter bacon på hotell-
    frukosten på avdelningsdagarna."

  139. Är det den typen av idéer?
    Har man den typen av idéer med sig?

  140. Man kanske inte har det.
    Erik eller Kalle...

  141. Kalle, sa jag. Kalle kanske
    är solklart bättre än Reza.

  142. Men man kanske ska ställa sig frågan:
    "Är det så att jag misstror Reza"-

  143. -"för att jag sedan barnsben har
    matats med att folk som heter Reza"-

  144. -"är skumma, opålitliga och
    allmänt dumma?" Det är ett exempel.

  145. Nästa gång man är ute sent och byter
    trottoar på grund av tre killar...

  146. "Bytte jag trottoar
    för att de var ett hot?"

  147. "Uppfattade jag det som ett hot
    för att de såg ut på ett visst sätt?"

  148. För det märker ju folk i andra änden.

  149. Det är ju därför rasism är dåligt.
    Det producerar lidande och elände.

  150. Den här killen som märker
    att folk byter trottoar hela tiden...

  151. Folk gör inte det med mig. Jag är mer
    skrämmande än mina invandrarvänner.

  152. Med "invandrare" menar jag svart-
    skallar. Vi kan återkomma till det.

  153. Men folk byter inte trottoar
    när de ser mig.

  154. Du använder en del provocerande ord.
    Varför använder du "svartskalle"?

  155. För att det är det ord
    som det svenska språket har-

  156. -som på ett väldigt
    stringent och enkelt sätt-

  157. -sätter fingret på exakt var
    den rasistiska skiljelinjen går.

  158. Den svarta skallen. Personen med den
    svarta skallen utsätts för rasism.

  159. Vi har inte
    en generell rasism mot invandrare-

  160. -som inte är födda här.
    De kan vara från Danmark eller USA.

  161. De utsätts inte för rasism
    i samma utsträckning som-

  162. -killen som är född i Haninge
    men som är mörkhyad.

  163. Det är inte invandrarskapet som
    är grejen, utan svartskalleskapet.

  164. Det är därför jag använder det ordet.
    Jag vet att det är provokativt-

  165. -men det säger mer än "invandrare"
    vem som utsätts för rasism.

  166. Har du fått några reaktioner
    när du använder det?

  167. Jag har aldrig hört en svartskalle
    känna sig provocerad över det.

  168. Det händer i andra sammanhang
    att folk blir provocerade av det.

  169. Men svartskallegrejen...

  170. De som blir provocerade
    är ofta vita människor.

  171. Medelklass, god utbildning
    och en känsla för vad som passar sig.

  172. Sen har du tvärtom, ord som du
    tycker att man inte bör använda-

  173. -fastän andra kanske säger
    att de är helt harmlösa.

  174. Det gamla ordet "negerboll",
    i stället för "chokladboll".

  175. Det skriver du att det är ingen
    bra idé att använda. Varför då?

  176. Generellt använder man de ord
    som passar situationen man är i.

  177. Om jag är på en dejt så berättar inte
    jag om mina sexuella erövringar.

  178. Inte på första dejten. På en
    anställningsintervju svär jag inte.

  179. Då är frågan...
    Ord är ju helt kontextberoende.

  180. Man använder ett visst språk
    som social kompetens.

  181. Och när man har...

  182. Om en människa blir
    illa berörd av ett ord-

  183. -och man ändå vill använda det,
    då är man en knöl. Inget mer med det.

  184. I fallet "negerboll" är det ju
    en grej som folk går i spinn på.

  185. "När jag var ung
    hette det minsann negerboll!"

  186. Visst, och Pluto var en planet,
    men tiderna förändras.

  187. "Negerboll" säger inget om den.
    "Chokladboll" säger vad den smakar.

  188. "Negerboll" säger vad man tyckte
    att den såg ut som på 50-talet.

  189. Man biter sig fast vid det som nån
    slags idé om ett tolkningsföreträde.

  190. "Jag sitter här och bestämmer
    vilka ord andra får ta illa upp av."

  191. Men samma personer som går i spinn
    över att få behålla "negerboll"-

  192. -är de som inte vill använda "hen",
    för då förstör man könsstrukturen-

  193. -och i förlängningen
    allt heterosexuellt umgänge.

  194. I slutändan
    är det mänsklighetens utdöende.

  195. Det gemensamma är
    det egna tolkningsföreträdet.

  196. -Så ord är viktiga. Ord är makt.
    -Ord är makt.

  197. Men framför allt handlar det om...
    Det finns två aspekter av det.

  198. Det ena är vem som tar emot det här.
    Vad ska man då behöva höra?

  199. Det kanske är så att jag i
    ett slutet sällskap kan använda ord-

  200. -som i andra sammanhang
    skulle vara kränkande.

  201. Till exempel: Det är vanligt i
    förorten med en tuff etnisk jargong-

  202. -där man kan säga
    ganska grova grejer om varandra.

  203. Inom ramen för den jargongen
    är det legitimt.

  204. Men om samma kille skulle få höra
    samma sak från sin blonde chef-

  205. -skulle han se det som ett övertramp.
    Det har med sammanhanget att göra.

  206. Sen finns det ju
    andra aspekter av det.

  207. Det handlar ju om
    det här bruket att...

  208. Man styr lite grann
    genom vilka frågor man ställer.

  209. Genom vad man döper saker till
    styr man hur man ska se på det.

  210. Till exempel...
    "Skattetryck." Bra ord.

  211. Det betyder
    "skatteuttag", "totalskatt".

  212. Men "tryck" låter
    väldigt jobbigt att utsättas för.

  213. De som introducerade begreppet
    ville associera det med nåt jobbigt-

  214. -som förtryck eller nåt sånt.

  215. Samma sak med "utförsäljning".
    Det låter som att allt ska bort.

  216. Men det används om
    försäljning av offentlig egendom.

  217. Man vill att ord ska betyda nåt.

  218. Kartell och allians är samma sak
    med olika klang.

  219. Det här med politik... Det finns
    kanske en föreställning att-

  220. -rasister är högerextremister.

  221. Men finns det nåt samband mellan
    vad man har för politisk åsikt-

  222. -och hur rasistisk man är?

  223. Ja... Det är klart att det finns det.

  224. Det är klart att fler rasister
    röstar på SD än på miljöpartiet.

  225. Men finns det nåt samband
    på höger-vänster-skalan?

  226. Man hittar nog... Det här kan man
    spekulera i och göra folk arga.

  227. Men jag tror att det finns rasism-

  228. -på alla sidor
    om det politiska skranket.

  229. Man är inte automatiskt anti-rasist
    om man är vänster.

  230. Oftast tror vänsterfolk det. "Jag är
    vänster, jag kan inte vara rasist."

  231. Det hänger inte riktigt ihop.
    Rasismen är ett eget maktsystem.

  232. Du ger ju exempel på
    olika sorters konspirationstänkande-

  233. -både på höger- och på vänstersidan,
    som gäller olika etniska grupper.

  234. Finns det nåt konspirationstänkande
    på vänstersidan om etniska fördomar?

  235. Generellt skulle man kunna säga
    - och det här är mycket generellt:

  236. Rasism till höger
    handlar oftare om muslimer-

  237. -medan rasism till vänster
    handlar om judar.

  238. Och då har man...

  239. Ofta är det
    nån slags legitim kritik i botten-

  240. -till exempel mediekritik
    mot Bonnier-koncernens mediemakt.

  241. Nånstans sammanvävs den plötsligt
    med en antisemitisk stereotyp.

  242. Och det kan komma in mycket...

  243. Det får man höra ibland,
    vänsterfolk som säger saker om judar-

  244. -men som uppfattar sig
    som anti-rasister.

  245. De uppfattar inte att antisemitism
    finns längre. Den dog 1945.

  246. Och då är det okej att snacka skit
    om judar, för de har ju makt...

  247. Det blir lätt att...

  248. Långtifrån alla judar har ju makt.
    Familjen Bonnier är bara en familj.

  249. Den är inte ens judisk, men...

  250. Det blandas in lite. Det blir...

  251. Jag tror att...det har
    med Palestina-frågan att göra.

  252. Man utgår ifrån en rättmätig vrede
    över vad Israel gör på Västbanken.

  253. Nånstans där börjar det plötsligt
    pratas om det utvalda folket-

  254. -konspirationer och sånt.
    Då är det ju antisemitism.

  255. Du menar att teorierna, oavsett
    etnisk grupp, liknar varandra.

  256. -Ja, det verkar så.
    -På vilket sätt då?

  257. Ja... Alla konspirationsteorier
    liknar ju varandra.

  258. En liten grupp sammansvurna har makt-

  259. -men utövar den i smyg för att
    annars skulle folk göra revolution.

  260. Och då har de på olika intrikata sätt
    tagit makten bakom kulisserna.

  261. Och det här är
    en traditionell antisemitisk...

  262. Den traditionella kristna
    antisemitiska traditionen.

  263. Att judarna har makt i hemlighet.
    Vad de ska göra med den framgår inte.

  264. De hade kunnat softa
    och dricka konjak-

  265. -men de ska göra nåt hemskt,
    som att utrota den kristna rasen.

  266. Sen har det här överförts.

  267. Den här islamofobiska världsbilden
    som finns nu med idén om-

  268. -att det ska införas sharia-lagar
    i Europa till 2040-

  269. -och att det finns nån muslimsk lobby
    bakom EU-kommissionen-

  270. -och de föder skitmånga barn
    som blir robotar i jihad-kampen...

  271. Det här är ju egentligen i grund och
    botten samma teori som om judarna-

  272. -som i viss mån fortfarande florerar.

  273. Man kan nästan lägga
    nån slags hålmall...

  274. Det kommer att avvika lite,
    men de stora dragen finns där.

  275. Och de här konspirationsteorierna
    understöds en del av nätdebatten-

  276. -och bloggandet och näthatet,
    som du också skriver om.

  277. Där introducerar du ett begrepp
    som jag inte hade hört-

  278. -som jag tror kommer från tidskriften
    "Filter", nån intervju där:

  279. "Konstgräsrötter". "Gräsrötter" har
    jag hört om, men vad är konstgräs?

  280. Det är ett amerikanskt begrepp,
    "astroturfing"...

  281. "Astroturf" är ett slags konstgräs.
    I stället för gräs har man astroturf.

  282. Det kommer inte från "Filter".
    Jag vet inte var jag läste det.

  283. Men det är en enkel översättning av
    ett begrepp som nog många har gjort.

  284. Det verkar som en gräsrotsrörelse
    men är ordnat av en organisation.

  285. Det är en jättevanlig PR-taktik.

  286. Tobaksindustrins PR-grupper skapade
    "National Smokers' Association"-

  287. -som skrev insändare i tidningar
    och verkade vara en folkrörelse.

  288. Sånt är lätt att göra på nätet. Regga
    tio konton och fyll kommentarsfältet.

  289. Kan det här ge intryck av
    att rasismen har ökat?

  290. Ja! I kommentarsfälten verkar 90 % av
    svenskarna vara rasistiska galningar.

  291. Men när man analyserar det ser man
    att fem kommentarer kom samtidigt-

  292. -och har samma ordval,
    berömmer varandra...

  293. Ibland har de ju glömt att logga ur!

  294. Det var ju nån Sverigedemokrat
    som skulle berömma sig själv-

  295. -men hade inte loggat ur
    sitt riktiga konto.

  296. Men hur är det på riktigt?
    Har det ökat eller inte?

  297. Det är jättesvårt att veta.

  298. När man frågar folk "Är du rasist?"
    svarar de nej.

  299. Det är svårt att veta
    om det har ökat.

  300. Men man kan ju konstatera
    att acceptansen för det har ökat.

  301. -Så vad är det som har hänt?
    -Det har skett en normalisering.

  302. Det har blivit mer legitimt att ut-
    trycka främlingsfientliga attityder.

  303. Är det samma utveckling
    som vi har sett i Danmark-

  304. -som vi i Sverige har
    förfasat oss över, att...

  305. Det är så roligt, när man pratar om
    rasism kommer alltid "danskjävlarna".

  306. Och det är så... Vi ska
    skylla på nån annan hela tiden.

  307. Forserum, kolla, lantisarna
    är rasister. Det är alltid nån annan.

  308. Ja, jag tror definitivt
    att det är samma typ av tendens.

  309. Det finns en idé om att det är
    vad folk verkligen tycker-

  310. -och att det är demokrati att släppa
    fram den här typen av analyser-

  311. -och det är censur att säga emot.
    Det är det mest intressanta.

  312. Yttrandefrihet är att säga rasistiska
    saker, censur är att säga emot det.

  313. Det är ju ett speciellt sätt
    att vända på det.

  314. Där har den organiserade intoleransen
    lyckats bra med sin opinionsbildning.

  315. Och om du fick välja nån som skulle
    läsa din bok, vem skulle det vara?

  316. Det vore nog Fredrik Reinfeldt.

  317. -Varför då?
    -Han är högst upp, han är chefen.

  318. Just högre upp som man kan få nån
    att se mönstren, desto bättre.

  319. Men han är nog också ett offer
    för normaliseringen av tankesättet.

  320. Han är en anti-rasist som-

  321. -vid ett par tillfällen går vilse
    och råkar häva ur sig saker.

  322. "Etniska svenskar mitt i livet
    som inte är arbetslösa..."

  323. Han menade att säga att sossarnas
    prat om arbetslöshet var överdrivet.

  324. Men han sa: "Vi har inget problem
    bland etniska svenskar."

  325. Det hade han inte
    kunnat säga för 10 år sen-

  326. -så han skulle behöva läsa boken
    för att inte säga det igen.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Främling, vad döljer du för mig?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. En recensent skrev att hans bok "Främling, vad döljer du för mig?" är ett verbalt basebollträ i debatten och "med den slipper vi sitta svarslösa i fikarummet". Det är en bok som handlar om rädsla och makt, om yttrandefrihet och hjärnspöken, om svenskhet och segregation. Marcus Priftis intervjuas av Ulrika Kärnborg.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Främlingsfientlighet, Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Att skapa allas lika rätt

Avgörande för alla människors lika rättigheter är möjligheten till en rättvis och offentlig rättegång av en kompetent, oberoende och opartisk domstol, förklarar Lise Bergh från Amnesty International i Sverige. Här finns det brister på många håll i världen. Man måste också känna till sina egna rättigheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Barn och fantasi

Sonja är rädd för att bli vuxen eftersom vuxna inte verkar ha lika mycket fantasi som barn. Och ett liv utan fantasi - hur skulle det se ut? Vi träffar Morris som gärna stannar i fantasins värld, Maria och Bianca som utmanar sin fantasi på Berättarministeriet och Tea som saknar att få leva ut sina fantasier på förskolan.

Fråga oss