Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare : Jäkla människaDela
  1. "Jäkla människa!"
    är Mattias Lundbergs bok-

  2. -om att hantera jobbiga kollegor
    och undvika-

  3. -att manipulatören, smitaren
    och martyren förpestar jobbet.

  4. Mattias har skrivit boken
    ihop med kollegan Anders Wahlberg.

  5. Båda är legitimerade psykologer.
    Det här är en av deras handböcker.

  6. Intervjuare är journalisten
    Olle Palmlöf.

  7. -Varför skrev ni boken?
    -Av flera skäl.

  8. Vi har jobbat mycket ute i
    arbetslivet och stött på situationer-

  9. -när man kom in av nån anledning,
    där det viskas:

  10. "Prata inte med den personen".
    Sen märker man att nåt ligger bakom.

  11. Vi diskuterade det och kom fram till
    att besvärligt beteende har ökat-

  12. -på sistone, och blivit ett större
    problem för företag att hantera.

  13. När vi letade upptäckte vi
    att det saknades modern litteratur-

  14. -kring besvärligt beteende.

  15. Så det har ökat - men våra gener
    har väl knappast ändrats?

  16. Nej, men beteendet
    har blivit mycket synligare.

  17. Besvärligt beteende och personer
    som beter sig så har alltid funnits.

  18. De senaste tio åren har vi slimmat
    organisationer på alla ledder-

  19. -och rollerna har blivit
    mycket tydligare.

  20. Vi kanske inte som förut kan
    "gömma undan" personer-

  21. -och låta dem vara besvärliga
    för sig själva, på nåt arkiv.

  22. När roller och människor
    har blivit tydligare-

  23. -blir även besvärligt beteende
    tydligare på jobbet.

  24. -På så sätt är det synligare.
    -Du är ju forskare.

  25. Man tänker att du sitter
    ensam på rummet utan kollegor.

  26. -Men du har varit ute i verkligheten?
    -Jag delar min tid.

  27. Jag forskar på universitetet,
    men har jobbat länge som konsult-

  28. -på organisationer och företag
    med konflikter och förändringar.

  29. Man kommer in av en anledning, men
    sen viskas det om andra problem.

  30. Man säger "Karlsson..."
    och himlar med ögonen.

  31. Då förstår man att det är nåt annat.
    Det tittade vi på:

  32. Vad är det "andra",
    som man inte vill prata om?

  33. Har du haft nån jobbig kollega?

  34. Visst råkar man ut
    för besvärligt beteende-

  35. -både i privat- och arbetslivet.
    Det har alla upplevt.

  36. Vem är den jobbigaste?
    Du behöver inte namnge nån.

  37. Jobbigast är de
    som har svårt med tider.

  38. Svårt att passa tider,
    lämna in saker i tid och leverera.

  39. Det är så många andra
    som också påverkas av det.

  40. I boken har ni delat in
    de jobbiga typerna i elva kategorier.

  41. "Smitaren", "manipulatören", "den
    aggressive"... Hur kom ni på dem?

  42. Det är ytterst godtyckligt.
    Jag och Anders satte oss och pratade.

  43. Vi beskrev olika beteenden för
    varandra och kategoriserade dem.

  44. Och vi hörde på kollegor i branschen,
    vad de såg och tyckte var tydligt.

  45. Det blev elva typer. Det är ganska
    specifika beteenden man ägnar sig åt.

  46. Vissa överlappar varandra,
    vissa är väldigt tydliga i sig.

  47. När man läser boken får man känslan
    att de är tydliga.

  48. Men det måste väl finnas
    korsbefruktningar?

  49. Javisst. Och sen har vi medvetet
    gjort dem extra tydliga i boken-

  50. -tagit såna långt isär
    för att visa ett specifikt beteende.

  51. Sen har vi väl var och en
    nån sorts besvärligt beteende.

  52. Alla av oss kommer för sent nån gång-

  53. -och alla blir förbannade på jobbet,
    om vi tar den aggressive som exempel.

  54. Däremot har väldigt få nån systematik
    i beteendet, att det återkommer jämt.

  55. Typerna i sig blir tydliga,
    men alla är väl lite överlappande.

  56. I alla exempel i boken, som ni
    levandegör med, skriver ni "han".

  57. -Är det här mer manligt än kvinnligt?
    -Nej, kvinnorna kommer inte undan.

  58. Det finns förstås beteenden hos
    kvinnor med.

  59. Vi skriver "han",
    eftersom vi är två män som skriver.

  60. Det blir enhetligare
    än att skriva han/hon.

  61. -Och "hen"? Är det sexistiskt?
    -Vi kan inte stava till det.

  62. Som lekman är det lätt till hands
    att få för sig-

  63. -att "den aggressive" är
    överrepresenterad på nåt vaktbolag-

  64. -och "manipulatören" kanske
    på nåt jobb med många psykologer.

  65. -Det kan man säga.
    -Har ni forskat på det?

  66. Nej. Magkänslan säger att det säkert
    går att dra slutsatser.

  67. Generellt finns nog beteendetyperna
    spridda över alla yrkeskategorier.

  68. Det handlar nog om
    hur det tar sig uttryck.

  69. "Den aggressive" tar kanske ett annat
    uttryck på kontor än i industrin.

  70. Vi ska nog snarare titta på
    hur beteendet tar sig uttryck-

  71. -om vi ser på yrkeskategorier.

  72. Det är intressant hur beteendet
    också påverkar andra människor.

  73. Det är lite av syftet med boken:
    Hur påverkar beteendet oss andra?

  74. Om vi kan förstå det kan vi hantera
    situationen och slippa bli drabbade.

  75. Hur påverkar de, då?

  76. Vi har försökt definiera
    besvärligt beteende.

  77. För att kategoriseras
    under "jäkla människa"-epitetet-

  78. -krävs dels systematiken,
    att beteendet återkommer hela tiden.

  79. Sen ska vi som drabbas börja undvika
    situationer där personen är med:

  80. Vi vill inte jobba i samma grupp,
    inte fika ihop-

  81. -vi tar kanske en omväg förbi
    kontoret i fall nåt händer.

  82. Vi undviker att må dåligt.

  83. Och sen att det inte bara
    är jag som upplever det.

  84. När man lyssnar i fikarummet
    och säger "den där Svensson..."-

  85. -och får en nickande blick,
    förstår man att andra också ser det-

  86. -och att vi påverkas mycket.

  87. Det blir ju ett arbetsmiljöproblem.
    Vi mår dåligt och undviker.

  88. Sen får det följdverkningar:

  89. Produktionen försämras, sannolikt
    lönsamheten, det går åt mycket tid...

  90. Även organisationen drabbas,
    inte bara personerna.

  91. De jobbigaste typerna, hur medvetna
    är de om att de är jobbiga?

  92. Det är viktigt att komma ihåg
    att inte alla gör det här medvetet.

  93. Alla jäklas inte medvetet. Vissa har
    ett beteende som de inte vet om.

  94. Vi har till exempel tidsoptimister.
    De ställer ju inte klockan-

  95. -30 minuter för sent avsiktligt.
    "Nu ska jag komma för sent!"

  96. Det blir bara så. Respektlöst
    och slarvigt, men inte medvetet.

  97. Vi vet ofta inte att vårt beteende
    uppfattas som besvärligt.

  98. Då är det viktigt att få veta det,
    så vi kan ändra oss.

  99. Vilken typ ur de elva kategorierna
    är allra värst att ha som kollega?

  100. Det beror på. För organisationen
    är tidsoptimisten väldigt besvärlig.

  101. Den kostar enormt.
    Saker blir inte gjorda i tid.

  102. Om vi är tio som sitter och väntar
    på personen i en kvart-

  103. -blir det 2,5 mantimmar.

  104. För individen
    blir mobbaren besvärlig-

  105. -särskilt underkategorin
    "den elake mobbaren"-

  106. -som verkligen syftar till
    att bryta ner nån annan.

  107. Men andra påverkar också.
    Martyren lägger skuld på oss andra.

  108. Så länge som vi mår dåligt över att
    den måste "offra sig" är den nöjd.

  109. Det blir jobbigt för oss
    att ständigt känna skuld.

  110. Säg nåt konkret om martyren.
    Vad gör den för nåt?

  111. Martyrer har skulden
    som sitt främsta verktyg.

  112. Vi ska känna oss som dåliga människor
    eller känna tacksamhet mot dem-

  113. -för att de offrar sig.
    Det kan vara att chefen säger:

  114. "Tyvärr, det blir ändringar. Nån
    måste jobba på julafton tills 15.00"

  115. Alla tittar ner. Då säger martyren:

  116. "Jag tar det. Jag offrar mig.
    Det är lugnt."

  117. "Visst, jag har jobbat tre jular,
    men jag tar det för gruppen."

  118. Han försöker plantera skuld hos oss,
    så att vi känner oss som skitstövlar.

  119. Den som anmäler sig frivilligt
    tycker man är schyst.

  120. Absolut. Han vill ha bekräftelse.
    "Så snällt! Nästa gång..."

  121. Vi ska känna oss som dåliga
    människor. Martyren är planerande.

  122. Han gör det inte bara
    för att offra sig-

  123. -utan tänker kanske
    på två veckors ledigt till påsk.

  124. När påsken kommer har han ju
    på nåt sätt en stridsspets.

  125. Ingen kan ifrågasätta det:
    "Han offrade sig ju på julen!"

  126. Skuld är martyrens främsta redskap.
    Den planteras hos oss andra.

  127. -Och vi mår dåligt.
    -Har du sett "The Office"?

  128. Han som gav den jobbiga kollegan ett
    ansikte, Gareth - var placeras han?

  129. Gareth, liksom chefen David Brent,
    pekar på alla typer i boken.

  130. Mer eller mindre.

  131. Vad ska vi säga att Gareth är?
    Han är väldigt mycket manipulatör.

  132. Han är också väldigt mycket glidare.

  133. Han glider med andras framgångar,
    för han är inte så lyckosam själv.

  134. Han glider med
    och tar credit av andra.

  135. Hur ska man veta att det alltid
    är kollegan som är jobbig?

  136. Man kan ju få dålig självkänsla.
    Det är kanske man själv som har fel?

  137. Det är viktigt. Vi andra bidrar
    till att upprätthålla mycket-

  138. -av ett sånt beteende. Man måste
    alltid fundera på vad man själv gör.

  139. I vissa fall kanske man skapar det,
    men oftare vidmakthåller man det.

  140. En viktig sak är att hålla öronen
    öppna i fikarummet.

  141. -Tycker andra så? Då är det nog så.
    -Då blir man ju skitsnackare.

  142. Nej. Om jag på nåt sätt mår dåligt
    måste jag bevaka och se till-

  143. -att kunna må bra igen, genom att ta
    reda på grunden till hur jag mår.

  144. Är det att en person ställer till det
    för mig, eller bär jag ansvar själv?

  145. Om vi ska vara rädda för att bli
    skitsnackare, och gå och må dåligt-

  146. -då förlorar vi åt båda håll.

  147. Folk kan se det som skitsnack,
    men om jag mår bättre-

  148. -och saker börjar funka
    är det värt det.

  149. Hur upptäcker man jobbiga kollegor
    i tid, innan man får kniven i ryggen?

  150. Det är ofta det svåra. Vi lägger
    gärna ansvaret på oss själva först.

  151. "Är det mitt fel?"
    Därför är det viktigt att lyssna.

  152. Det handlar inte om att påstå. "Visst
    tycker du också att Svensson..."

  153. Man ska lyssna. Pratas det om det?
    Då är det kanske fler som tycker så.

  154. Det är jätteviktigt att göra. Men
    även att dokumentera sånt som händer.

  155. Vi tenderar att fria hellre än fälla
    i såna lägen.

  156. Om vi har blivit utskällda av den
    aggressive på ett väldigt illa sätt-

  157. -börjar vi efter ett tag fundera: "Är
    han verkligen så elak? Sa han så?"

  158. "Det var nog inte så farligt."
    Vi tonar ner det.

  159. Därför är det viktigt att dokumentera
    för sin egen skull.

  160. "Vad hände egentligen?"
    När man ser på sina lappar-

  161. -att man har skrivit upp en del måste
    man dra slutsatsen att nåt är fel.

  162. Nu låter man som en jobbig typ själv.
    Nåt slags privatpolis på jobbet.

  163. I många fall i boken skriver ni att
    man ska anteckna och föra journal.

  164. Man kan väl inte gå och spionera
    på folk?

  165. Det handlar inte om att spionera-

  166. -inte som tidsstudiemannen
    gå med klocka och block.

  167. När du har blivit utsatt
    för en situation-

  168. -är det ingen skillnad på
    att fundera över vad som hände-

  169. -och att sen skriva ner det.
    Man dokumenterar för att minnas rätt.

  170. Vad man sen har det till
    är nåt helt annat.

  171. Vi måste säkerställa att vi
    har uppfattat situationen korrekt.

  172. Ibland är ni konkreta i sätt
    som man kan upptäcka typerna på.

  173. Hur upptäcker man manipulatören?

  174. Det är nån som kanske överöser
    en med obefogat beröm.

  175. -Då blir man glad.
    -Ja. Vi ska ju inte vara paranoida.

  176. "Om nån ger beröm
    är det en manipulatör."

  177. Men man har ofta nån magkänsla:
    "Är jag värd det berömmet?"

  178. "Vad har jag gjort för att
    förtjäna det? Vad är det här?"

  179. Då har man nog nån
    som försöker nästla sig in hos en.

  180. Antingen nån som glider,
    som drar vinster av mitt jobb.

  181. Eller så är det manipulatören,
    som vill höja oss till skyarna-

  182. -och sen slå tillbaka
    och rycka undan mattan för oss.

  183. Har manipulatören
    redan när man får berömmet-

  184. -räknat ut
    att den sen kan sticka en i ryggen.

  185. Det anser jag.
    Manipulatören enligt definitionen-

  186. -att det finns en systematik,
    att andra drabbas och känner lika.

  187. Sen finns det andra
    som ger beröm på ett ärligt sätt.

  188. Det är inte alltid enkelt
    att se skillnad på det.

  189. När man talar med folk som har
    utsatts för manipulatören säger de:

  190. "Jag borde ha insett
    att jag inte var så bra som han sa."

  191. "Jag förtjänade inte allt beröm."

  192. När vi får beröm blir vi först glada
    och tar åt oss-

  193. -men ibland är det manipulatörens
    strategi att ösa beröm.

  194. Vilka andra knep finns för att
    "vinna" över den jobbiga kollegan?

  195. Det handlar om att hantera.

  196. När man talar om "hantera" tänker man
    lätt "få personen sparkad".

  197. Det handlar inte om det,
    eller att bli omplacerad.

  198. Det ska hanteras så att vi själva
    inte blir belastade av situationen.

  199. Det är viktigt att fundera på vilket
    sätt vi själva är en del av det.

  200. Tidsoptimisten är ett bra exempel-

  201. -på hur vi själva bidrar till
    att vidmakthålla beteenden.

  202. Tidsoptimisten kommer ofta in
    för sent till mötet ganska glad-

  203. -och gör en grej av det: "Ursäkta,
    ni vet att jag aldrig passar tider."

  204. Eftersom vi redan är sena
    spelar vi ofta med i det:

  205. "Ja, herregud, du är
    världens slarvputte. Haha."

  206. Det blir en teatersketch,
    utan nåt incitament till förändring.

  207. Man blir bekräftad
    i rollen som tidsoptimist.

  208. I stället kan man vara neutral.
    "Ja, du är sen. Vi andra har börjat."

  209. Då står tidsoptimisten där och vet
    inte vilket ben han ska stå på.

  210. Så vi bidrar själva
    i stor utsträckning för vissa typer.

  211. Ibland får vi ta till trick som inte
    skapar incitament för förändring-

  212. -men hjälper oss att hamna
    utanför en jobbig situation.

  213. "Den fullkomlige", som alltid
    vill skryta om sin kunskap-

  214. -alltid ska ha sista ordet,
    pratar jämt och har svar på allt-

  215. -den personen vill uppfattas
    som fullkomlig.

  216. Han tar över möten, och kan mala om
    längden på en spik i en halvtimme.

  217. Vi andra blir ganska trötta på det.

  218. Om vi i stället ger personen beröm
    i början:

  219. "Svensson är expert på spik.
    Om vi kör fast pratar vi med honom."

  220. -Hård ironi?
    -Vi bekräftar honom.

  221. -På riktigt? Inte taskigt ironiskt.
    -Nej. Han är ofta väldigt kunnig.

  222. Om vi lyfter upp honom direkt
    behöver han inte ta tid-

  223. -för att prata och visa sig duktig.
    Det är redan sagt.

  224. Det finns olika strategier.

  225. "Falskspelaren"
    ska man spela falskt emot, eller?

  226. -Nej, inte mot honom.
    -Han är bättre på det.

  227. Han har övat länge på falskspeleri.
    Tävla inte 100 meter mot Usain Bolt.

  228. Samma sak här. Och ofta med den
    aggressive. Skäll inte på honom.

  229. -Var överdrivet lugn.
    -Behåll lugnet.

  230. Den aggressive vill få dig
    att tappa fattningen.

  231. Då blir du osäker
    och den aggressive har vunnit.

  232. Försök att behålla lugnet,
    vilket ofta är det svåra.

  233. Vi blir utsatta, går in i försvar
    och vill reagera.

  234. Om vi ska hitta en generell strategi
    för alla besvärliga beteenden:

  235. Gå inte in i ett affekttillstånd.
    Tänk snarare än känn.

  236. -Fast det är svårt.
    -Men det handlar ju om vuxna.

  237. Kan man lära gamla hundar sitta?
    Ska man försöka få dem att ändra sig-

  238. -eller försöka förstå vad de gör
    och le överseende?

  239. Det är en strategi, att förstå att
    det inte gäller mig som person-

  240. -utan det som jag representerar.

  241. En annan sak som vi nämnde förut är
    att vi kanske ska hjälpa personen-

  242. -att förstå att det den gör uppfattas
    som ett besvärligt beteende.

  243. "Den humoristiske mobbaren", som
    jobbar med skämt och skämtar mycket-

  244. -och kanske använder skämt
    för att komma in i en grupp-

  245. -menar oftast inget illa, men i
    gruppen tas skämtet inte positivt.

  246. Folk tar illa vid sig, blir besvärade
    eller förolämpade.

  247. Till den humoristiske mobbaren
    räcker det att säga:

  248. "Du, de skämten funkar inte i den här
    gruppen. Det är bra att tänka på."

  249. Reaktionen blir: "Förlåt!
    Det tänkte jag inte på. Förlåt!"

  250. Då har man kringgått
    det besvärliga beteendet.

  251. Nu närmar vi oss nåt som har växt
    väldigt mycket på senare år:

  252. Folk blir kränkta.
    Man kan argumentera och nån säger:

  253. -"Du kränkte mig." Då är det stopp.
    -Ja. Det är ett veto.

  254. Man kan inte svara:
    "Nej, du är inte kränkt."

  255. Faktum är att "kränkt" ägs
    av den som uttrycker det.

  256. Det är samma sak där. Det är inte
    besvärliga personligheter-

  257. -eller människor,
    utan ett besvärligt beteende.

  258. Vi måste se på vad det var som jag
    gjorde, som gör att du blir kränkt.

  259. Vi måste från ett luddigt begrepp
    till ett beteende.

  260. Om vi går på beteende måste personen
    uttrycka kränktheten i nåt konkret.

  261. -"Vad var det som hände?"
    -Ska man stoppa vid ordet kränkt?

  262. Man kan bara säga:
    "Oj, det var absolut inte meningen."

  263. "Vad gjorde eller sa jag
    som gjorde dig kränkt?"

  264. Om använder "kränkt" som alibi
    för att komma ur en diskussion-

  265. -har man oftast inget mer att komma
    med. Man har inte tänkt så långt.

  266. -Man använder det som ett maktmedel.
    -Ja, man tar kontroll.

  267. Men om man har blivit kränkt
    kan man säga:

  268. "När du sa så här
    gjorde du ett övertramp."

  269. Då har båda två
    en chans att rädda situationen.

  270. Man måste gå från luddiga begrepp
    till det konkreta beteendet.

  271. Det är lättast att hantera,
    oavsett beteendetyp.

  272. Ni anser att många arbetsplatser
    är för snabba med extern hjälp-

  273. -när det har blivit konflikter.
    Vad är problemen med det?

  274. Det handlar snarare om
    att vi kan tycka-

  275. -att det finns en viss rädsla
    i ledarskap i dag.

  276. Vi förväntas entusiasmera, stimulera
    och motivera medarbetarna-

  277. -så om det uppstår en situation
    med en konflikt eller oenighet-

  278. -blir det
    ett uttryck för dåligt ledarskap.

  279. Vi vill inte uppfattas
    som dåliga chefer och ledare.

  280. Vid minsta antydan om problem
    tar vi in hjälp för att lösa det.

  281. Vår erfarenhet är
    att om man vågar släpp loss det-

  282. -det är ju vuxna personer-

  283. -så löser sig de flesta situationer
    av sig själva.

  284. Det kan snarare bli kontraindicerande
    att ta in hjälp. Det förstoras upp.

  285. Vi plockar in fack, företagshälsovård
    och även prästen i vissa fall-

  286. -en hel skock. Då har vi skapat
    ett större problem än det är.

  287. Både som chef-ledare och medarbetare-

  288. -måste man våga konflikter
    i större utsträckning.

  289. Det mesta hanterar man själv.
    Konflikt är nåt naturligt på jobbet.

  290. Vi väljer inte
    vilka vi vill jobba med-

  291. -utan knuffas in i en grupp
    och förväntas trivas.

  292. Det finns många småsituationer
    som inte nämns i boken.

  293. Du kan få lösa dem ändå
    - du är ju psykolog. Till exempel:

  294. Om man har en kollega som står
    och mal på om jättetråkiga saker-

  295. -om sina husdjur,
    semesterresan med familjen-

  296. -som mal på och inte lämnar rummet.
    Vad gör man?

  297. Det är ofta "den fullkomlige"-

  298. -fast i privatlivet.

  299. Ibland, för att hantera situationer
    som kanske är en engångsgrej: Ljug!

  300. Det brukar jag säga. "Oj, mitt tåg
    går strax." Hitta en utväg därifrån.

  301. Eller bekräfta: "Jätteintressant!
    Vi talar vidare nån annan gång."

  302. Ofta vill de höra att det de pratar
    om är intressant, som de tycker.

  303. Om vi bekräftar kan vi få ett avbrott
    och smita därifrån.

  304. Jag har kollegor som står för nära
    när de pratar. De saknar koll.

  305. När man backar följer de efter.

  306. Det är jättespännande. De vill stå
    nära, men avskyr ofta kroppskontakt.

  307. -Ska man krama dem då?
    -Nej, men lägg en hand på deras arm.

  308. Då passerar du nån gräns.
    Ofta backar de då.

  309. Det är lättare att styra personer
    bakåt, om man håller armen på dem.

  310. Lite vänskapligt och trevligt.
    Då får man mer distans.

  311. -De som talar för högt i telefon, då?
    -Om man sitter och lyssnar intill?

  312. -Ja, på nån som skriker i telefon.
    -Då säger man till.

  313. En grupp som ni inte skriver om,
    men som nämns överallt annars-

  314. -ofta i fråga om chefer, är
    psykopaten. Har ni missat honom?

  315. Nej.
    Då hamnar vi i den diskussionen igen-

  316. -om vad folk är
    snarare än vad de gör.

  317. -Vi är väl summan av våra handlingar?
    -Det är lite förenklat.

  318. Jag gillar inte psykopatbegreppet.
    Uttrycket är kliniskt från början.

  319. Det beskriver
    en klinisk symtombild ursprungligen.

  320. Psykopatbegreppet har övergått
    till att handla om-

  321. -till stor del om arbetslivet.
    Ofta är det:

  322. "Så känner du igen
    om din chef är psykopat."

  323. Jag tittar hellre
    på vad personen gör-

  324. -än beskriver det i nåt luddigt
    "sån är du"-perspektiv.

  325. Vi undviker det uttrycket,
    för väldigt få kan definiera det.

  326. Dagens forskning ifrågasätter
    psykopatbegreppet.

  327. -Då ska vi inte ha det i arbetslivet.
    -En sak:

  328. När är det läge
    att ge upp och lämna arbetsplatsen?

  329. "Jag har så många jobbiga kollegor.
    Det funkar inte."

  330. Ofta är det långt bort. Det ska vara
    sista utvägen. Det måste vara tömt.

  331. Du måste gå till chefen, den formella
    vägen. Sen kan man överväga det.

  332. Om du fick välja en enda läsare
    till boken - vem blir det då?

  333. Nån som har många jobbiga runt sig
    är Zlatan Ibrahimović.

  334. Men Zlatan är ju Zlatan och duktig
    på att hantera besvärliga människor.

  335. Får han ut mer av boken än andra?

  336. Han har många besvärliga runt sig,
    som han måste förhålla sig till.

  337. Det är agenter, media och andra.
    Men han är rätt duktig på det.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Jäkla människa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet" är skriven av psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg. Författarna identifierar olika typer som; Manipulatören, Smitaren etc. Här får läsaren verktyg att hantera dessa jobbiga typer i vardagen och på arbetsplatsen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbetspsykologi, Företagsekonomi, Mänskliga relationer, Personaladministration, Psykologi, Psykosocial arbetsmiljö, Samarbete, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

En bok, en författare (2010)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alexander Bard

Intervju med Alexander Bard som tillsammans med Jan Söderqvist skrivit boken "Kroppsmaskinerna" som handlar om vår hjärna som bedragare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alf W Johansson

Intervju med Alf W. Johansson, historieprofessor och en av redaktörerna för antologin "Svenska historiker". I boken ges en översikt över hur svenska historiker från medeltiden till våra dagar har tolkat den svenska historien genom tiderna.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Kaliff

"Dracula och hans arv" av arkeologiprofessor Anders Kaliff tar oss med på en resa från 1700-talets vampyrskräck till dagens populärkulturella vampyrmyter. Genom en väl förborgad släkthemlighet har han lyckats finna nya rön om vem den verklige Dracula var. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Andreas Ekström

Intervju med Andreas Ekström som i "Google-koden" skrivit om företaget som med stor precision berättar precis den historia om sig själv som man vill.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Andreas Malm

I debattboken "Hatet mot muslimer" skriver Andreas Malm om den växande islamofobin och menar att den utbredda fientligheten utgör ett hot mot det öppna samhället. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anna Josephson

Intervju med neurokirurgen Anna Josephson, som tillsammans med kollegan Lars Olson skrivit boken "Hjärnspark" som handlar om vad som händer med hjärnan när den utsätts för våld.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn af Kleen

Intervju med journalisten Björn af Kleen, som i sin bok "Jorden de ärvde" berättar hur stigande markpriser, sänkta skatter och återupprättat rykte har inneburit en ny skördetid för den markägande adeln i Sverige.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Branting

Hjalmar Branting var Sveriges första socialdemokratiska statsminister på 1920-talet. Han spelade en nyckelroll när den allmänna rösträtten drevs igenom 1918. Intervju med Lars Ilshammar som har skrivit en biografi över Branting. Boken ingår i boxen "Sveriges statsministrar under 100 år".

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Britta Wahren

Intervju med professor Britta Wahren som i "Framtidens farliga smitta" bland annat tar upp hur mikroorganismer och sjukdomar tycks utvecklas nästan lika snabbt som människans motmedel. Hur skyddar vi oss bäst mot smittorna?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Börje Ljunggren

Intervju med Börje Ljunggren som i boken "Kina, vår tids drama" skildrar landets utveckling under de senaste decennierna. Under kort tid har Kina vuxit till en stormakt och hur landet fortsätter utvecklas angår oss andra allt mer.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Carlsson

Ingvar Carlsson tillhörde den svenska politikens innersta krets i fyrtio år. Intervju med Rolf Gustavsson som skrivit biografin "Carlsson" som ingår i boxen "Sveriges statsministrar under 100 år".

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Charlotte Sifvert

"Vad gör man när någon dör?" är en handbok som tar upp en mängd av de praktiska frågor som kan uppstå i samband med dödsfall. Här berörs också olika trosuppfattningar och hur synen på döden kan skilja sig åt. Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Christina Wahldén

Intervju med journalisten Christina Wahldén som i boken "Du kan glömma bort ditt eget barn" skriver om kvinnors utsatthet i väpnade konflikter och i efterkrigssituationer, framför allt i Demokratiska republiken Kongo där det sexuella våldet mot kvinnor är exempellöst i sin grymhet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2011)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Almgren

I "Inte bara Stasi" tar tyskprofessorn Birgitta Almgren upp det svenska tankeklimatets kulturella mönster och värderingar under kalla kriget. Hur såg relationerna mellan Sverige och DDR ut? Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingemar Lundkvist

"Det löstagbara sinnet" av vetenskapsjournalisten Ingemar Lundkvist handlar om glasögon. Detta hjälpmedels historia handlar också om läsandets, lärdomens, högfärdens och klarsynthetens emblem. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2012)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fredrik S. Heffermehl

Har Nobels fredspris blivit ett pris som gagnar politiska och kommersiella intressen? I "Nobels fredspris" granskar advokaten och fredsaktivisten Fredrik S. Heffermehl motiven bakom fredsprisen som delats ut mellan 1901 och 2010. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingemar Härd

I "Efter fem miljoner år av tystnad" utreder Ingemar Härd grundligt frågan om språkets uppkomst och betydelse. Är det grammatik, fräckisar och lägersånger som gjort människan till en bättre överlevare än Tyrannosaurus rex? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ewonne Winblad

"Annonsdrottningen" av journalisten Ewonne Winblad berättar historien om tidningsvärldens mäktigaste kvinna kring förra sekelskiftet, Sofia Gumælius. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2013)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Furstar och folk i Åbo 1812

I augusti 1812 möts den ryske kejsaren Alexander I och den svenske kronprinsen Karl Johan i Åbo för att diskutera hur de ska bekämpa Napoleon. I ”Furstar och folk i Åbo 2012” berättar historikern Nils Erik Villstrand om mötet som kom att få betydelse för hela Europas framtid.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Blindspår

Är radium ett bra skönhetsmedel? Ligger det gamla Troja i Småland? I ”Blindspår – vetenskap på villovägar” går Peter Olausson igenom en rad intressanta, men som det visat sig, felaktiga vetenskapliga idéer.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2014)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2015)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaJag törs inte men gör det ändå

Tio procent av alla barn hindras i sin verksamhet av rädsla och oro. Psykologen Martin Forster berättar om olika vägar till trygghet och glädje hos barn. Råd som kan hjälpa ängsliga barn som inte vågar anta utmaningar och som är rädda för att prova nya aktiviteter. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2013. Arrangör: Natur & Kultur.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Fatimas hemlighet

Sedan barndomen bär Fatima Arianpour på en hemlighet som har påverkat henne hela livet. När hon var liten ville hon bli skådespelare eller hjärnkirurg, men hennes mamma tyckte att hon skulle bli hemmafru. Som flicka i Iran var Fatima med om fasansfulla upplevelser. Det slutade med fängelse, tortyr och landsflykt - men också med en okuvlig kamplust.

Fråga oss