Titta

UR Samtiden - Jordens klimat

UR Samtiden - Jordens klimat

Om UR Samtiden - Jordens klimat

Jordens klimat är under förändring. Det är inte första gången, klimatet har tidigare genom jordens historia genomgått stora förändringar. Vilka är processerna bakom dessa och hur går det att skilja naturliga förändringar från de förändringar som skapats av människan? I föreläsningsserien som arrangerats av Kungliga Vetenskapsakademien som inspiration för gymnasielärare diskuteras dessa frågor utifrån pågående forskning. Inspelat 8 november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Jordens klimat : Människans påverkan på klimatetDela
  1. Välkomna till mitt föredrag
    "Människans påverkan på klimatet".

  2. Jag är Caroline Leck,
    professor i kemisk meteorologi-

  3. -som handlar om gaser och luftburna
    partiklars omvandling i lufthavet-

  4. -och deras påverkan på klimatet.

  5. Jag arbetar på
    Stockholms universitet.

  6. Från början är jag gymnasielärare
    i matematik och kemi-

  7. -med behörighet i fysik. Senare
    fortsatte jag med en forskarkarriär.

  8. Så det är extra roligt
    att vara här och prata till er.

  9. FN:s klimatpanel är sammansatt
    av cirka 300 vetenskapliga experter-

  10. -och tillika världsmedborgare.

  11. De har granskat
    över 1 000 vetenskapliga artiklar-

  12. -och sammanställt det senaste
    naturvetenskapliga kunskapsläget-

  13. -med avseende på klimatets
    förändringar och deras följder.

  14. Den senaste rapporten,
    som också går under namnet IPCC-

  15. -publicerades den 2 februari 2007.

  16. En ny rapport har kommit in
    i sin andra granskningsprocess-

  17. -och kommer att offentliggöras
    i Stockholm i oktober 2013.

  18. Än så länge berättar jag om
    vad man i huvudsak kom fram till-

  19. -i den förra rapporten.

  20. Det här är en väldigt viktig bild.

  21. Den publicerades
    i klimatpanelen sist.

  22. Den visar
    på den vänstra vertikalaxeln-

  23. -förändringen
    av den globala medeltemperaturen-

  24. -och den absoluta temperaturen
    på högra axeln.

  25. Det vi kan se är
    att vi under cirka 150 år-

  26. -har höjt jordens medeltemperatur
    globalt sett-

  27. -med cirka 0,8 grader.

  28. Det är framför allt
    de senaste 50 åren-

  29. -som vi har haft den mest
    signifikanta temperaturökningen.

  30. Det här har fått effekter
    på vårt klimat och på vår natur.

  31. Den här bilden är publicerad
    för knappt två månader sedan.

  32. Den visar sommaristäcket
    över den arktiska polarkalotten-

  33. -när det är som minst i sin
    utsträckning, under september månad.

  34. Det här var
    det absoluta bottennappet-

  35. -eller den minsta uppmätta volymen av
    is sedan mätningarna startade 1979.

  36. Gul linje redovisar
    en genomsnittlig isutsträckning-

  37. -under de senaste 30 åren,
    under september månad.

  38. Här ser vi en signifikant förändring-

  39. -av någonting som vi tidigare
    har trott inte gick att förändra.

  40. Andra uppvärmningsindikatorer är
    avsmältning av bergsglaciärer-

  41. -fler intensiva nederbördstillfällen-

  42. -och det har blivit vanligare
    med torrperioder och värmeböljor.

  43. Här är kanske min viktigaste bild.
    Den svarar på frågan:

  44. Varför ser det ut så här
    i dag år 2012?

  45. Jo, det är för att vi har ändrat
    atmosfärens kemiska sammansättning.

  46. Det i sin tur har påverkat
    jordatmosfärens strålningsbalans-

  47. -som vi har förändrat.

  48. Normalt råder jämvikt mellan den
    mängd solljus som jorden absorberar-

  49. -och den mängd värme
    som jorden avger mot rymden.

  50. Jämvikten kan tillfälligt rubbas.

  51. Då sker en förändring
    av strålningsbalansen.

  52. Då talar vi om
    en positiv strålningsdrivning-

  53. -som är klimatuppvärmande-

  54. -eller en negativ strålningsdrivning,
    som är klimatavkylande.

  55. Det är begrepp
    som jag återkommer till.

  56. Vem eller vad har ändrat
    atmosfärens sammansättning?

  57. Ja, det har vi gjort:
    vi i de industrialiserade länderna-

  58. -och även de
    som bor i utvecklingsländerna.

  59. Varför det, då? Jo, därför att vi
    vill ha en höjd livskvalitet-

  60. -ett bättre liv
    och helt enkelt mat för dagen.

  61. Förändringen, hur ser den ut?

  62. Jo, samtliga gaser som jag visar här
    - koldioxid, metan, ozon och lustgas-

  63. -uppvisar en positiv strålnings-
    drivning, en klimatuppvärmning.

  64. De är alltså klimatvärmande.

  65. Det kan också omformuleras som att vi
    har fått en förstärkt växthuseffekt.

  66. Alla de här fyra gaserna
    är växthusgaser.

  67. Hur har detta gått till?

  68. Genom förbränning av fossila
    bränslen, framför allt brunkol-

  69. -har vi släppt ut
    stora mängder koldioxid.

  70. 75 procent av utsläppen kommer
    från förbränning av fossila bränslen-

  71. -genom koleldning.

  72. 25 procent kommer
    genom att vi har bränt upp skog-

  73. -när vi har försökt
    att få mer odlingsmark.

  74. Luftföroreningar och förbränning
    av brunkol och dess effekter-

  75. -har varit känt länge.

  76. Det står nedskrivet
    om lagförordningar i London-

  77. -redan på 1200-talet, där man
    förbjöds att gå ut vissa dagar-

  78. -på grund av kolflagorna
    och svavelsyran-

  79. -från förbränningen av brunkolen.

  80. Urbaniseringen under 1700- och
    1800-talet gjorde allt värre.

  81. Det här var en förorening
    som man kunde se.

  82. Den var synlig. Därför var den
    lättare att förhålla sig till.

  83. De andra gaserna
    är osynliga luftföroreningar.

  84. Det tog längre tid innan vi förstod
    att någonting höll på att förändras.

  85. Vår dramatiker Henrik Ibsen i Norge
    skriver 1866...

  86. Det var ganska påtagliga ord
    som kom redan 1866.

  87. Det här är också
    en väldigt viktig bild.

  88. Den visar observerade koldioxidnivåer
    på Hawaii-

  89. -på vulkanen Mauna Loa.

  90. Det är Charles Keeling
    som i slutet av 50-talet-

  91. -började sin berömda mätserie-

  92. -där vi kan se utvecklingen
    de senaste 50 åren.

  93. Trenden handlar om ungefär 2 ppm,
    eller "parts per million"-

  94. -alltså miljondelar per år
    i en koncentrationshöjning.

  95. Det är lite upp och ner
    i den här kurvan.

  96. Det kopplar till
    en naturlig variabilitet-

  97. -där koncentrationen
    sjunker tillfälligt under sommaren-

  98. -på grund av att växtligheten
    då tar upp koldioxid.

  99. Under vintern stiger koncentrationen
    igen, eftersom koldioxid återförs-

  100. -till atmosfären
    från multnande organiskt material.

  101. Pålagt på
    den naturliga variabiliteten-

  102. -ligger den här trenden på
    en ökning på cirka 2 ppm per år.

  103. Före den industriella eran
    rådde därför balans-

  104. -mellan fotosyntesen
    och respirationen.

  105. Och här är ett exempel på det,
    som visar kiloår-

  106. -före 1850.

  107. Den atmosfäriska koncentrationen
    av koldioxid-

  108. -har varierat mellan 260 och 280
    delar per miljon, det vill säga ppm-

  109. -under längre tid än grafen visar -
    de senaste sex istidscyklerna.

  110. Sätter man det i sammanhang
    med dagens nivåer-

  111. -ser grafen ut på det här viset.

  112. Vi har den naturliga variabiliteten
    markerad inom de här grå strecken.

  113. Sedan har vi dagens nivå-

  114. -på 391,1 ppm-

  115. -som alltså är
    ett rekordvärde hittills.

  116. Lägger vi in observationsserien
    från Mauna Loa-

  117. -så ser ni där längst till höger
    hur det ser ut i dag.

  118. Ja, vad är då problemet
    med emissionerna?

  119. Man kan ju föreställa sig
    att om vi släpper ut mer-

  120. -kanske mer kan tvättas ur
    atmosfären. Så vad är problemet?

  121. Varför blir det en positiv
    strålningsbalans utav de utsläpp-

  122. -som människan har orsakat?

  123. Jo, det beror på att sänkorna
    för koldioxid är mindre effektiva-

  124. -än att bränna upp fossila bränslen-

  125. -så vi kommer att få en ackumulation
    av koldioxid i atmosfären.

  126. På den här grafen har ni på
    vertikalaxeln återstående fraktion.

  127. På den horisontella axeln har vi år.

  128. Här ser vi nedbrytning av koldioxid-
    utsläpp från fossila bränslen.

  129. Efter 100 år har vi fortfarande
    33 procent kvar i atmosfären.

  130. Efter 1 000 år har vi fortfarande
    20 procent kvar.

  131. Det har lett till
    att vi har en ackumulation-

  132. -från de senaste 200 åren
    på cirka 45 procent i atmosfären.

  133. De källor som finns tillgängliga
    är havet...

  134. Förlåt. De sänkor
    som finns tillgängliga är havet-

  135. -och vegetation.

  136. Om vi tittar lite på havssänkan-

  137. -så har jag den här bilden
    för att illustrera det.

  138. På kartongen
    som är längst till höger står det-

  139. -"deep water formation"
    och "ventilation, upwelling".

  140. Det handlar om
    koldioxids löslighet i havsytan.

  141. Den är löslig omvänt proportionellt
    mot temperaturen.

  142. Så ju kallare vatten, desto mer
    koldioxid löser vi in i haven.

  143. Nu blir det varmare, så den sänkan
    motverkas av global uppvärmning.

  144. När koldioxid kommer ner
    i vattnet bildas kolsyra-

  145. -och så får vi en protolys
    och bildar karbonatjoner.

  146. Men det innebär också
    en försurning av haven.

  147. Då går jämvikten tillbaka, och vi
    får upp mer koldioxid i atmosfären.

  148. Så det är också
    en försvagning av havssänkan.

  149. Sedan har vi den biologiska sänkan.

  150. Har vi koldioxid kan vi bilda
    fotosyntes och växtalger.

  151. Vi har då en biomassa
    som byggs upp i ytvattnet-

  152. -och här är vi säkra på att det finns
    en nettotransport av kol-

  153. -ner till djuphaven.
    Då har vi en sänka.

  154. Men den extra biomassan som bildas
    stannar kvar i ytvattnet-

  155. -och omsätts så att det blir ett
    netto noll av sänka som resultat.

  156. Därför är havssänkan
    svagare till sin karaktär-

  157. -än vad man potentiellt
    skulle kunna tro från början.

  158. Den terrestra sänkan är
    ungefär lika stor som havssänkan.

  159. Har vi en vegetation
    så har vi ett upptag av koldioxid.

  160. Vi har haft stora områden
    med avskogning.

  161. Framför allt i tropikerna. Vi vill
    dels sälja skogen och odla marken.

  162. Det har gjort att avskogningen har
    gett en källa i stället för en sänka.

  163. Så man har även där
    försvagat koldioxidsänkan.

  164. Vi fortsätter till växthusgasen ozon.

  165. Ozon är starkt kopplat
    till biltrafik-

  166. -utsläpp av kvävemonoxid
    och bildning av kvävedioxid-

  167. -och till solljuset.

  168. Fotokemiska oxidationsprocesser
    bildar ozon nära marken-

  169. -och även högre upp.

  170. Bildningen av ozon ökar starkt.
    Framför allt i "megacities"-

  171. -där vi har en befolkningsmängd
    som överstiger tio miljoner.

  172. De städerna blir fler,
    och de blir också ändå större.

  173. Den första gången man upptäckte-

  174. -att det kunde finnas
    en osynlig luftförorening-

  175. -var i samband med smogsituationer
    i Los Angeles på 1940-talet.

  176. Då började man för första gången
    tala om smog-

  177. -och troposfärisk ozonbildning.

  178. Det var alltså en väldigt omogen
    och svår situation.

  179. Man förstod inte hur man kunde bilda
    ozon i marknära luftlager.

  180. Smogen i Los Angeles gjorde det
    uppenbart att det måste finnas-

  181. -starka källor av ozon
    i lägre troposfären. Men vilka?

  182. 1940 visste man att
    den huvudsakliga ozonkoncentrationen-

  183. -det vill säga 90 procent
    av atmosfärens ozon-

  184. -finns i ozonlagret
    på ungefär 25 km höjd.

  185. På vertikalaxeln är det höjd.

  186. På horisontalaxeln är det
    en koncentrationsenhet av ozon.

  187. Att vi har en nettobildning av ozon-

  188. -har att göra med att vi har
    en väldigt energirik solstrålning-

  189. -som når ner
    till mellan 20 och 50 km nivå.

  190. Men sedan är den solstrålningen
    spärrad och når inte marken.

  191. Vid marken måste kemin ta
    en ganska komplicerad omväg.

  192. Jag tänkte försöka visa
    några små blickar av det.

  193. Nu ska vi försöka förstå varför
    troposfäriskt ozon bildas vid marken-

  194. -trots att vi inte har lika energirik
    strålning som vi har i stratosfären.

  195. Här är en bild från Los Angeles. Till
    vänster har jag en dygnsvariation.

  196. Jag har ringat in ozon med blått.

  197. Jag har en komplicerad bild
    till höger-

  198. -där jag också
    har ringat in ozon med blått.

  199. På den lilla bilden nere till vänster
    är det också en koncentrationsenhet-

  200. -i miljondelar,
    och vi har tiden över dagen.

  201. Trots att trafiken
    startar på morgonen-

  202. -med kvävedioxid- och
    kvävemonoxidkoncentrationer-

  203. -så får vi
    en fördröjning av ozonproduktionen.

  204. Det tyder på att det finns en kemi
    som måste ta tid-

  205. -innan vi kan bilda ozon.

  206. Men hur kan vi börja att bilda ozon?
    Vad är motorn i ozonbildningen?

  207. Jo, det är så att vi måste importera
    lite ozon från stratosfären.

  208. 1 procent av det stratosfäriska
    ozonet kan komma in i troposfären-

  209. -till marknära luftlager.

  210. Med hjälp av den solstrålning som
    når ner till marken och vattenånga-

  211. -bildar vi hydroxylradikalen.

  212. En radikal har en oparad elektron
    och är väldigt reaktiv-

  213. -och kommer att vara motor
    i ozonproduktionen.

  214. Sedan behövs bränsle: kolmonoxid,
    organiska kolföreningar och metan.

  215. När vi har bränslet
    behöver vi en katalysator-

  216. -och det är biltrafiken, som släpper
    ut kväveoxid och bildar kvävedioxid.

  217. Till sist bildar vi ozon.

  218. Det är alltså
    en väldigt komplicerad kemi-

  219. -men ändå leder den fram till
    en ozonbildning i troposfären-

  220. -i marknära luftlager.

  221. Och den är helt orsakad
    av mänskliga aktiviteter.

  222. Metan och lustgas
    är ytterligare två växthusgaser-

  223. -som produceras
    och ökar i produktion-

  224. -därför att vi behöver möta
    ett allt större behov av mat-

  225. -när jordens befolkning ökar
    med 6-8 nya Sverige per år.

  226. Det är framför allt risfältsodlingar
    och optimerade skördar med gödsel-

  227. -och djurproduktion-

  228. -som gör att vi får en ökad mängd
    av de här föreningarna i atmosfären.

  229. Den kopplar starkt
    till befolkningsökningen.

  230. Vi talar nästan aldrig om
    att det är en bidragande orsak till-

  231. -att vi förändrar
    atmosfärens kemiska sammansättning.

  232. Så här ser det ut om vi tittar
    från 1700-talet och fram till i dag:

  233. Koldioxid, metan och lustgas
    har alla uppvisat-

  234. -en positiv strålningsdrivning
    eller en förstärkt växthuseffekt.

  235. Koldioxid har ökat med 40 procent,
    metan med 160 procent-

  236. -och lustgas med 20 procent.

  237. Och alla dessa gaser fortsätter
    att öka i koncentration i atmosfären.

  238. Här har vi det historiska
    perspektivet igen. ...

  239. Längst till höger, där jag har pilen
    på nutid, ser ni igen-

  240. -att det är
    den snabba koncentrationsökningen-

  241. -som gör att vi
    skiljer oss från sex istidscykler-

  242. -som kommer innan vår nutid. Det är
    det som är det anmärkningsvärda.

  243. Det var växthusgaserna och
    den positiva strålningsdrivningen.

  244. Medaljen har alltid två sidor.

  245. Ur samma skorstenar
    som vi får koldioxid-

  246. -får vi också luftburna partiklar,
    eller stoftpartiklar.

  247. De partiklarna har en annan effekt
    på jordens strålningsbalans-

  248. -än växthusgaserna.
    De har en negativ strålningsdrivning-

  249. -det vill säga de har
    en klimatavkylande nettoeffekt-

  250. -på jordens strålningsbalans.

  251. Det kan direkt påverka
    inkommande solstrålning-

  252. -och hindra den att värma marken-

  253. -eller indirekt, genom sin
    förutsättning för molnbildning.

  254. Allt är mer komplext än vi vill-

  255. -så även direktpåverkan
    av partiklarna kan delas upp i-

  256. -effekten från ljusa partiklar,
    eller sulfatpartiklar-

  257. -och mörka partiklar,
    som vi kallar "sotpartiklar".

  258. De ljusa partiklarna har då
    den här avkylande effekten.

  259. På den vänstra schematiska bilden-

  260. -värmer solljuset marken, och
    värmestrålningen strålar ut i rymden.

  261. Om vi lägger luftburna stoftpartiklar
    någon kilometer upp i luften-

  262. -så blir det som ett litet lock-

  263. -som effektivt låter solens strålar
    studsa tillbaka i rymden-

  264. -och mindre del av den inkommande
    solstrålningen kan värma markytan.

  265. Då får vi en försvagad värmestrålning
    som går ut i rymden.

  266. Men om vi tittar på
    de mörka sotpartiklarna-

  267. -så absorberar sot
    inkommande solstrålning.

  268. Så de har en värmande effekt
    och förstärker växthusgaserna.

  269. Det är främst när man eldar
    över öppen låga med komocka-

  270. -gräs, kvistar och även biomaterial
    som man får det.

  271. Det här är ett stort problem
    i Indien-

  272. -där man har
    den här formen av matlagning.

  273. Ni ser det här mörka halvdiset
    som kommer ut över Bengaliska viken-

  274. -och över Bangladesh. Det är synligt
    från satellitmätningar.

  275. Den här bilden är lite komplicerad
    för att gå igenom på den här tiden-

  276. -men mitt budskap är att man har
    ett skikt av sotpartiklar-

  277. -som absorberar en del
    av den inkommande strålningen-

  278. -och också återsänder värmestrålning
    till markytan.

  279. Då får vi
    en förstärkt värmestrålning-

  280. -och förstärker växthuseffekten.

  281. De mörka partiklarna
    är då nettovärmande.

  282. Sedan kan de här partiklarna också
    verka som ett lock-

  283. -och hindra inkommande solstrålning.

  284. Nettoeffekten
    av de mörka partiklarna blir ändå-

  285. -att de är värmande och framför allt
    över regionala områden, som Indien.

  286. Nu ska vi titta på
    partiklarnas roll i molnen.

  287. Moln reflekterar
    väldigt effektivt solstrålning.

  288. De har ett högt albedo,
    brukar man säga.

  289. Ni ser på den här satellitbilden
    att reflektionsförmågan skiljer sig-

  290. -mellan moln, land och hav.

  291. Det syns tydligt att molnen är
    väldigt bra reflektorer.

  292. Och då får man en negativ
    strålningsdrivning vid marken.

  293. Vad är moln?

  294. Det är ganska roligt att titta på
    molnen och fundera på hur de bildas.

  295. De består av miljarder molndroppar-

  296. -som alla startade
    som en luftburen stoftpartikel.

  297. Utan den stoftpartikeln
    kan inte vatten-

  298. -kondensera vid de relativa
    fuktigheter vi har normalt i luften.

  299. Vid 400 procent relativ fuktighet kan
    vattenånga kondensera på sig själv.

  300. Men i luften har vi 100 procent,
    och då måste vi ha en liten partikel-

  301. -för att möjliggöra kondensationen.

  302. Hur påverkar partiklarnas egenskaper
    molnens skuggande?

  303. Då tittar vi på
    om vi har få partiklar-

  304. -det vill säga rena områden
    utan luftföroreningar-

  305. -och områden med många partiklar,
    som då är förorenade.

  306. Det paradoxala här är att vita moln
    ter sig smutsiga, och grå är rena.

  307. Hur kan det vara så?

  308. Jo, vi har ett ökat antal luftburna
    partiklar - kondensationskärnor.

  309. De kan bilda fler men mindre
    molndroppar och därför vitare moln-

  310. -om de delar på samma mängd vatten
    som finns i luften.

  311. Så fler men mindre droppar
    blir bättre reflektorer-

  312. -än få men större droppar.

  313. Därför är de smutsiga molnen vita,
    och de rena molnen-

  314. -som jag själv har sett uppe i
    den arktiska bassängen, är gråbruna.

  315. De har väldigt stora
    och få molndroppar.

  316. Det är inte bara
    att vi har en partikel-

  317. -som är den enkla lösningen.

  318. Även här kommer
    partiklarnas kemiska sammansättning-

  319. -att påverka molnens skuggande.
    En sotpartikel är hydrofob.

  320. Den tycker inte om vatten rent
    kemiskt och tar inte upp vatten.

  321. En sulfatpartikel eller svavelsyra-
    partikel är väldigt hygroskopisk-

  322. -och har mycket lätt
    att ta upp vattnet.

  323. Så det är viktigt att förstå
    partiklarnas kemiska sammansättning-

  324. -innan man försöker förstå
    hur molnen bildas.

  325. Nu har vi ju två stycken förändringar
    av jordens strålningsbalans.

  326. Vi har den positiva, och vi har
    den negativa. Då kan man fundera:

  327. Har den ökande växthuseffekten,
    eller den förstärkta växthuseffekten-

  328. -maskerats av partikelutsläppen?

  329. Här är en schematisk, förenklad bild.

  330. Det står "Strålningsdrivning
    - ökning, sänkning".

  331. Rött är positivt, blått negativt.

  332. Det blir varmare på högra sidan
    och kallare på vänstra sidan.

  333. Längst till höger
    är det en sannolikhetsfördelning-

  334. -av strålningsdrivningen
    för växthusgaserna.

  335. Det är en ganska distinkt och ganska
    smal topp jämfört med vänstra sidan-

  336. -där strålningsdrivningen inkluderar
    stoftpartiklar och moln.

  337. Den är bredare i sin utbredning. Det
    indikerar att vi har mer osäkerhet-

  338. -när vi försöker att sammanställa
    den negativa strålningsdrivningen.

  339. Slår vi ihop det här på en global
    skala får vi en positiv nettoeffekt-

  340. -det vill säga
    en uppvärmande klimatförändring.

  341. Men bredden på nettoeffekten bestäms-

  342. -av osäkerheten i att bestämma
    den negativa strålningsdrivningen-

  343. -av luftburna partiklar
    och molnbildning.

  344. Det kanske var svårt? Jag vet inte.
    Jag får prova att förklara igen.

  345. Sammantaget bedöms stoftpartiklarna
    maskera 25-75 procent-

  346. -av den uppvärmning som växthusgaser
    skulle ge om partiklarna inte fanns.

  347. Så partiklarna har hjälpt till
    att göra situationen mindre tråkig-

  348. -än vad den skulle ha blivit.

  349. Det finns ytterligare andra orsaker
    till klimatförändringen:

  350. Vulkanutbrott och solvariationer-

  351. -som är ett naturligt fenomen.

  352. Vi kanske får höra
    mer om det senare.

  353. Då har FN:s klimatpanel
    dragit slutsatsen-

  354. -att ändringar i solstrålningen
    de senaste 250 åren-

  355. -har bidragit till en
    temperaturhöjning med 5-10 procent.

  356. Så det är en begränsad del av den
    som vi har observerat och publicerat.

  357. I den här sammanställningen visar den
    svarta kurvan temperaturförändringen-

  358. -från början av 1900-talet
    till i dag.

  359. Det blå fältet visar om vi bara
    tar med naturliga klimatändringar-

  360. -i beräkningarna
    och jämför med den svarta kurvan.

  361. Om vi lägger ihop den blå kurvan
    med den rosa kurvan-

  362. -som illustrerar människoskapade
    och naturliga klimatförändringar-

  363. -så ser vi en bättre överensstämmelse
    med de temperaturförändringar-

  364. -som vi faktiskt har observerat.
    Det var den här bilden-

  365. -som gav det avgörande,
    sammanfattande uttalandet-

  366. -från den senaste klimatrapporten
    att växthuseffekten sannolikt-

  367. -har orsakat den största delen
    av de senaste 50 årens ökning-

  368. -av jordens medeltemperatur.
    Området som jag ringade in-

  369. -har mest accentuerad
    temperaturförändring.

  370. Men stora osäkerheter kvarstår-

  371. -när det gäller
    stoftpartiklarnas avkylande effekt-

  372. -och framför allt partiklarnas
    påverkan på molnens utbredning-

  373. -och egenskaper.

  374. Där ligger de största osäkerheterna
    i beräkningarna.

  375. Det här är för att illustrera
    partiklarna mer i detalj.

  376. Den röda kurvan högst upp är
    en antalsfördelning av partiklar-

  377. -som är uppmätta vid marken.

  378. Storleksskalan
    ligger längst ner i bilden.

  379. Den går från 0,01 mikrometer
    upp till 10 mikrometer.

  380. Man kan jämföra
    med en luftballong och jorden.

  381. Så stora skillnader är det mellan
    de minsta partiklarna och de största.

  382. Det finns stora skillnader
    i storlekarna-

  383. -och i de kemiska egenskaperna.

  384. Jag har olika bilder
    på partiklarna som förekommer:

  385. Salt, pollen, damm, svavelsyra,
    biologiska partiklar, sot etcetera.

  386. De kommer i olika storlekar
    och har olika kemiska egenskaper-

  387. -och har därför mer eller mindre lätt
    att bilda moln.

  388. Det är ett mycket komplext system,
    som vi i dag inte förstår-

  389. -eller som vi förstår
    väldigt lite av i dag.

  390. Partiklarnas livscykler är beroende
    av processer som vi inte förstår än.

  391. Sedan när man ska göra
    klimatsimuleringarna-

  392. -så är det beroende på hur vi kan
    beräkna effekterna av partiklarna.

  393. Det gör vi i klimatmodeller,
    där atmosfären delas upp i rutnät.

  394. Rutnätet är olika finmaskigt.

  395. Den regionala upplösningen
    är väldigt fin-

  396. -men med den globala kostar det
    datorkraft att göra beräkningar.

  397. Då får man ett masknät-

  398. -på 50 gånger 50 km.

  399. Ska man då försöka beskriva moln
    och molnprocesserna-

  400. -beskriver modellerna att det finns
    ett moln, ett tredjedels eller inget.

  401. Åker man mellan Stockholm
    och Göteborg finns det många moln.

  402. De är då inte beskrivna
    i klimatmodellerna.

  403. Därför blir osäkerheterna stora.

  404. Vad händer i framtiden?

  405. Ja, vem vet?

  406. Det är ju en hel del kritik
    mot FN:s klimatpanel-

  407. -och ett seriöst arbete som fortgår.

  408. Så hur skaffar vi oss
    våra projektioner?

  409. Jo, man försöker göra
    utsläppsscenarier av växthusgaserna.

  410. Man tittar på världsbefolkningens
    tillväxt, på hur ny teknik utvecklas-

  411. -och på satsningar på rättvisa
    och biologisk hållbarhet.

  412. Ut ur klimatmodellerna
    kommer en projektion-

  413. -om framtida temperaturförändringar,
    nederbördsintensitet etcetera.

  414. Det här är en bild som publicerades
    i den tidigare klimatrapporten.

  415. Då tittar man på
    en framtida uppvärmning år 2100.

  416. Och då jämför man
    nuvarande temperaturer-

  417. -och scenariot med höga utsläpp. Vi
    ser då en stor spridning över jorden-

  418. -med temperaturer
    från 1,5 upp till över 7 grader.

  419. Landytorna värms mer än havsytorna.

  420. Sveriges klimat liknar Paris,
    och Medelhavets liknar Nordamerikas.

  421. Den högsta uppvärmningen sker
    i den arktiska bassängen.

  422. Där har vi redan sett indikationer
    på effekten av den uppvärmningen.

  423. Ja, vi är människor på jorden,
    och det här oroar i alla fall mig.

  424. Mig med många.

  425. Då försöker man titta på
    en temperatur och diskutera-

  426. -vilka nivåer av framtida utsläpp som
    utgör en farlig mänsklig påverkan.

  427. Då har man enats om en temperatur-
    höjning på 2 grader men inte mer.

  428. Annars blir det
    en farlig mänsklig påverkan.

  429. Man räknar då in att skogstillväxt
    förändras. Permafrost. Växter, djur.

  430. Vi skulle få ett helt annat klimat
    i polartrakterna-

  431. -om vi går över 2 grader Celsius.

  432. Det är också ett EU-direktiv
    i de politiska debatterna.

  433. Hur ska man då bära sig åt
    för att se-

  434. -vilka framtida utsläppsmål vi ska ha
    för att inte överskrida 2 grader?

  435. Jo, man försöker uppskatta och förstå
    effekterna på ekosystemen.

  436. Det gäller både samhället och hälsan.

  437. Sedan får man någon sorts temperatur
    som ekosystemen ska tåla.

  438. Då sätts den till 2 grader.

  439. Det får då en spegling
    på koncentrationen i luften.

  440. Har vi en koncentration i luften
    och beräknar sänkprocesserna-

  441. -så får vi också utsläppsmål
    i den andra änden.

  442. Då har man gjort riskanalyser.

  443. Meinshausen beräknade år 2006-

  444. -att ligger vi på den nivå
    som vi nästan har nått i dag-

  445. -det vill säga 391,1 ppm koldioxid-

  446. -så är det en 26-procentig risk
    att vi överskrider 2 grader Celsius.

  447. Går vi upp till 450 ppm
    är risken 52 procent.

  448. Landar vi på 550 ppm
    är risken hela 84 procent.

  449. Vem tar nu ansvaret för detta?

  450. Ja, det är väl vi.

  451. Det är väl vi i industrialiserade
    länder och även i utvecklingsländer-

  452. -fast där är det svårare
    att ta ansvaret.

  453. Där handlar det om överlevnad
    och mat för dagen.

  454. Det här är en bild som jag tycker
    det är tråkigt att behöva visa.

  455. Det är utsläppen av miljarder ton kol
    per år på vertikalaxeln.

  456. Det är från år 1950 till år 2000.

  457. I alla grupperingar - u-länder,
    forna östblocket och i-länderna-

  458. -så sker ingen som helst avklingning
    på utsläppen. Ingen som helst.

  459. Det här fortsätter i en takt-

  460. -som även ökar i vissa grupper.

  461. Här kan vi se en beräkning igen-

  462. -på vad som händer om man släpper ut
    väldigt höga nivåer av koldioxid.

  463. Ni känner igen den här kurvan
    med fyra istidscykler-

  464. -och den senaste stigningen
    av koldioxidkoncentrationen-

  465. -upp till 391,1 ppm,
    som vi har uppnått i dag år 2012.

  466. Om vi nu tar och eldar upp
    alla våra tillgängliga resurser-

  467. -i fossila bränslen och använder
    "business as usual"-projektionen-

  468. -så ska vi se hur långt upp
    jag behöver gå med bilden.

  469. Ja, då kommer vi till sist
    att komma upp till 1 550 ppm.

  470. Då är det intressanta
    tankeexperimentet:

  471. Hur lång tid tar det
    att bli av med den här pulsen?

  472. Då ska vi se.

  473. Vi är fortfarande på 1 600 ppm och
    har gått 30 000 år framåt i tiden.

  474. Då ska vi se, om vi fortsätter här.

  475. 1 000 ppm ligger kvar fortfarande
    om 1 000 år.

  476. Här har jag lagt in de här nivåerna
    - 450 ppm och 550 ppm-

  477. -som då innebar en 54-procentig
    respektive en 84-procentig risk-

  478. -att vi överskrider
    just 2 grader Celsius.

  479. Det är klart att bilden blir
    kraftfull och tänkvärd-

  480. -men det här är
    en sannolik situation.

  481. Det vi pratar om-

  482. -och det man kanske inte ser tydligt
    i den politiska debatten är:

  483. Vad har vi för utmaningar
    när det gäller att stoppa utsläppen?

  484. Att stoppa utsläppen är vägen till-

  485. -en annan klimatsituation för
    framtiden än den vi har projicerat.

  486. Så vi ska ersätta fossila bränslen,
    som i dag utgör ungefär 80 procent-

  487. -av vårt energibehov.

  488. De tillgodoser ungefär 80 procent
    av vårt energibehov.

  489. Sedan har vi lite kärnkraft
    och lite förnybara energier.

  490. Det vi pratar om i debatten
    är det som är 2,1 procent i dag:

  491. Det är vindkraft,
    biomassaförbränning-

  492. -solceller etcetera.

  493. I dag utgör det endast 2 procent
    av vårt behov.

  494. Det är där utmaningen finns. Vi måste
    hjälpas åt att höja den här siffran.

  495. Hur det ska gå till hoppas jag
    att framtiden utvisar.

  496. Så FN:s klimatpanel
    visar vetenskapens roll-

  497. -och det är att ge orsaker,
    som jag har redovisat här i dag-

  498. -och bedöma risker
    med olika klimatförändringar-

  499. -och titta på deras effekter.

  500. Vilka av dessa som är acceptabla
    är en fråga om värderingar.

  501. Den hanteras av politiken.

  502. Den hanteras alltså av oss,
    som är världsmedborgare-

  503. -och väljer politiken.

  504. För att vi ska kunna göra det valet
    på ett bra sätt behöver vi kunskap.

  505. Därför är det så viktigt att ni
    går tillbaka till gymnasieeleverna-

  506. -och börjar ge dem den här kunskapen.
    Ju tidigare, desto bättre.

  507. Jag vet inte
    hur mycket tid jag har kvar.

  508. Det är bra?

  509. Jag ska i alla fall visa
    att det finns positiva resultat-

  510. -i politiska beslut. Det jag tänkte
    tala om först är ozonhålet-

  511. -som blev en succéhistoria.

  512. Ozonhålet är då
    en förminskad koncentration-

  513. -i stratosfäriskt ozon.

  514. Det har lite att göra
    med klimatförändringen-

  515. -eller positiv strålningsdrivning.
    Är det någon drivning på ozon-

  516. -så är det
    en negativ strålningsdrivning.

  517. Så det här är ett separat problem-

  518. -men jag vill ändå visa det
    som en positiv historia.

  519. När man upptäckte ozonhålet-

  520. -gav forskarsamhället en tydlig
    och väl underbyggd varning.

  521. Man förstod problemet och kunde
    förmedla problemet och dess orsak.

  522. Det gjorde också att media
    kunde spegla budskapet korrekt.

  523. Då blev allmänheten berörd
    och engagerad-

  524. -för en snabb åtgärd.

  525. Parallellt med det
    var industrin skeptisk.

  526. Allt som kostar
    är skeptiskt från början-

  527. -men man satsade på ny teknik
    och fann den.

  528. Man kunde också leverera den
    till platser-

  529. -där man bäst behövde tekniken.

  530. Det gjorde att beslutsfattare
    kunde handla snabbt-

  531. -och förbjuda freon
    i bland annat sprayflaskor.

  532. Montrealprotokollet upprättades.

  533. I-länderna erbjöd åtgärdspaket med
    tekniska lösningar för u-länderna.

  534. I dag så har... Vad heter det?

  535. Uttunningen av ozonhålet
    har stoppats.

  536. Ozonkoncentrationen
    är på väg att återhämta sig.

  537. Det här är ju en fantastisk historia.
    Vi kan göra skillnad.

  538. Nu kommer vi till det jag har pratat
    om i dag: global uppvärmning.

  539. Forskarsamhället-

  540. -gav en svagare
    och mer osäker varning-

  541. -på grund av
    den högre graden av komplexitet.

  542. Det gav ett utrymme för media
    att spegla budskapet obalanserat-

  543. -med både överdrifter och motbilder.

  544. Det gjorde, och gör fortfarande,
    allmänheten förvirrad-

  545. -och ointresserad i långa perioder.

  546. Tidsperspektivet är för långt
    för att beröra.

  547. Människan blir berörd av någonting
    som är här och nu.

  548. Industrins intressen. Det är
    stora ekonomiska intressen på spel-

  549. -kortsiktiga lösningar, tama försök
    till satsning på alternativ teknik...

  550. Det pågår väldigt mycket utveckling,
    och jag hoppas mycket på framtiden.

  551. Men beslutsfattarna
    reagerar på osäkerheten-

  552. -baserat på
    forskarnas oklara varningar-

  553. -och ekonomiska intressen
    står i vägen för åtgärder.

  554. Osäkerheten och graden av komplexitet
    visade sig faktiskt-

  555. -i de föregående rapporterna
    från FN:s klimatpanel.

  556. När den första kom 1995
    drog man slutsatsen:

  557. "The balance of evidence suggests
    a human influence on global climate."

  558. Inte mycket hände i media då.

  559. 2001: "Most of the observed warming
    over the last 50 years is likely"-

  560. -"to have been due to the increase
    in greenhouse gas concentrations."

  561. Det är lite förstärkning av oron.

  562. 2007: "Most of the observed increase
    in globally averaged temperatures"-

  563. -"since the mid-20th century
    is very likely due to"-

  564. -"the increase in anthropogenic
    greenhouse gas concentrations."

  565. Det är först här, 2007,
    som media börjar vara aktiva-

  566. -och allmänheten får information.

  567. Men fortfarande,
    i efterspelet av det-

  568. -så pågår
    en väldigt polariserad mediebild av-

  569. -om vi har en klimatförändring
    att förvänta oss eller inte.

  570. Jag tänkte sluta med den bilden-

  571. -och hoppas att ni ger
    alla våra unga-

  572. -så bra information och kunskap
    som möjligt-

  573. -så att vi får en framtid
    som vi alla kan leva i. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Människans påverkan på klimatet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Istäcket över den arktiska polarkalotten som uppmättes sommaren 2012 var det minsta sedan mätningarna startade 1979. Varför ser det ut så här, frågar sig Caroline Leck, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hennes svar är att människorna har ändrat atmosfärens kemiska sammansättning bland annat genom utsläpp av koldioxid och stoftpartiklar. Hennes föreläsning handlar om människans påverkan på klimatet. Inspelat 8 november 2012. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi, Fysik > Väder, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Global uppvärmning, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap, Växthuseffekten
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Jordens klimat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jordens klimat

Människans påverkan på klimatet

Istäcket över den arktiska polarkalotten som uppmättes sommaren 2012 var det minsta sedan mätningarna startade 1979. Varför ser det ut så här, frågar sig Caroline Leck, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jordens klimat

Den mänskliga växthuseffekten

De första observationerna av solfläckar gjordes i Kina 28 f.Kr. I dag studerar forskarna solens aktivitet och hur den kan påverka jordens klimat. Raimund Muscheler, forskare i kvartärgeologi vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande pedagogik

Djuret och människan

Forskaren Leif Andersson har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Vad säger vår arvsmassa om oss? Här berättar han om hur våra husdjur med tiden har anpassat sig till människan och våra behov. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Sex och samlevnad för nyanlända ungdomar

David Saleh undervisar nyanlända ungdomar i sex och samlevnad och handleder lärare runt om i Sverige i att närma sig ämnet med elever från andra kulturer. För David Saleh är sex och samlevnad för nyanlända ungdomar mer än bara några timmars snipp- och snoppkunskap. Det handlar om att introducera ungdomarna för de normer, värderingar och sociala koder som styr umgänget mellan människor i deras nya hemland Sverige.

Fråga oss