Titta

UR Samtiden - Jordens klimat

UR Samtiden - Jordens klimat

Om UR Samtiden - Jordens klimat

Jordens klimat är under förändring. Det är inte första gången, klimatet har tidigare genom jordens historia genomgått stora förändringar. Vilka är processerna bakom dessa och hur går det att skilja naturliga förändringar från de förändringar som skapats av människan? I föreläsningsserien som arrangerats av Kungliga Vetenskapsakademien som inspiration för gymnasielärare diskuteras dessa frågor utifrån pågående forskning. Inspelat 8 november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Jordens klimat : Den mänskliga växthuseffektenDela
  1. Jag heter Raimund Muscheler
    och ska prata om–

  2. –solens aktivitet
    och påverkan på klimatet.

  3. Så kallade klimatskeptiker
    säger gärna–

  4. –att de naturliga orsakerna
    till klimatförändringar–

  5. –kan vara viktigare
    än vad klimatpanelen säger.

  6. Jag ska försöka sätta in det
    i ett sammanhang.

  7. Vem är då jag? Jag är fysiker.

  8. Jag har jobbat med miljöfysik.

  9. Här ser ni mig–

  10. –på 2 200 meter tjock is
    på nordvästra Grönland.

  11. Vi borrade ut en isborrkärna–

  12. –som jag undersöker tillsammans
    med hundratals andra forskare–

  13. –för att få fram
    100 000 år gammal klimatinformation.

  14. Målet var att få is från den varma
    perioden före den senaste istiden–

  15. –som var varmare på norra halvklotet.

  16. Kanske väntar oss något liknande
    om några år.

  17. Anledningen till
    det här föredraget...

  18. När man läser tidningen...
    Caroline pratade om det.

  19. Klimatsystemet är ganska komplicerat,
    så budskapet är inte så enkelt.

  20. Det leder till tvivel.
    Har klimatforskarna verkligen rätt?

  21. Det här är oroväckande.
    48 procent av kommunpolitikerna–

  22. –"litar inte fullt ut
    på klimatforskarna".

  23. Det är inte bra.

  24. Anledningen är att man kan läsa
    att klimatförändringar är naturliga–

  25. –och att solen kan ha
    mycket stor påverkan på klimatet.

  26. Vi vet inte hur stor påverkan är,
    så det kanske blir en ny istid–

  27. –när solens aktivitet går ner igen.

  28. Jag ska som sagt försöka
    sätta in det i ett sammanhang.

  29. Varför ska vi då titta på
    solens påverkan på klimatet?

  30. Man kan tro
    att solen är konstant där uppe–

  31. –lyser som den lyser
    och inte ändrar sig så mycket.

  32. Men om man tittar närmare...
    Figuren här visar solfläckscykeln.

  33. Man tittar på solens förändringar och
    ser att solen går i elvaårscykler.

  34. Solens aktivitet kan gå upp
    på längre tidsskalor.

  35. Här, till exempel,
    är de senaste 400 åren.

  36. Tittar man på de senaste 150 åren...

  37. Här är den globala uppvärmningen.
    Och här är solens aktivitet.

  38. Båda går upp,
    och det passar ganska bra ihop.

  39. Det här är en gammal bild.
    Jag ska visa en nyare bild senare.

  40. Det här har gjort
    att folk spekulerar.

  41. Eftersom båda kurvorna går uppåt–

  42. –tror folk att det har större
    betydelse än vad klimatpanelen säger.

  43. Om man tittar här
    är förändringen omkring 0,8 grader.

  44. Klimatpanelen säger att solen
    inte kan påverka mer än 0,1 grader.

  45. Det vore bara en liten del
    av den globala uppvärmningen.

  46. Men om man jämför de här kurvorna
    tror man att det är mer.

  47. Jag tänkte först visa
    vad vi vet om solen i dag.

  48. Sedan tar jag upp varför vissa tror
    att solen är viktigare för klimatet–

  49. –än den kanske egentligen är.

  50. Sedan ska jag diskutera mekanismerna
    bakom solens påverkan på klimatet.

  51. I dag har vi satelliter som snurrar
    runt jorden och studerar solen.

  52. Man kan ladda ner
    satellitbilder från nätet.

  53. Jag tänkte visa några bilder
    och filmer från solen–

  54. –som NASA och ESA
    har på sina hemsidor.

  55. Det här är solen. Den snurrar runt.

  56. Det tar 22 dagar för solen
    att snurra ett varv.

  57. När man tittar på solen ser man
    solfläckar och magnetiska fält.

  58. Om man tittar på solens corona
    ser man att det händer ganska mycket.

  59. Partiklar sprids
    ut i hela solsystemet.

  60. Och man ser att solen
    faktiskt har en ganska aktiv kärna–

  61. –som ändrar sig mycket.

  62. Om man tittar på solfläckarna
    mer i detalj–

  63. –så ser man att de är lite...

  64. Temperaturen är lite lägre där
    än runt omkring.

  65. Därför ser de lite mörkare ut.

  66. Man kan jämföra dem
    med jordens storlek.

  67. Så det finns stora saker på solen.

  68. De senaste 30 åren
    har vi fått bra satellitdata.

  69. Vi vet ganska mycket
    om solens aktivitet.

  70. Men 30 år är inte mycket.

  71. Det är definitionen på klimat:
    30 års medelvärde.

  72. Vill man studera
    solens klimatpåverkan–

  73. –vill man ha ett längre tidsspann.

  74. De första observationerna
    som finns dokumenterade–

  75. –gjordes i Kina
    för över 2 000 år sedan.

  76. Redan då såg man att solen har
    fläckar. Att solen inte är perfekt.

  77. Men bara de senaste 400 åren har vi
    fått ganska bra data från solen–

  78. –sedan teleskopet uppfanns.

  79. De första som tittade med teleskop
    på solen, bl. a. Galileo Galilei–

  80. –såg solfläckar
    och ritade hur solen såg ut.

  81. Det här är en bild gjord av Galilei.

  82. De såg hur solen roterade–

  83. –och redan då fick de fram
    intressant information.

  84. Om man sammanför
    de senaste 400 årens dokumentation–

  85. –om solens förändringar,
    så får vi fram den här kurvan.

  86. Solfläckskurvan börjar år 1600–

  87. –och går fram till 2010.

  88. Här ser vi som sagt
    solens elvaårscykel.

  89. Vi ser förändringarna
    på längre tidsskalor.

  90. Vi ser att det fanns en tid,
    "Maunders minimum"–

  91. –då solen var annorlunda än i dag.

  92. Man såg inga solfläckar
    under ganska lång tid.

  93. Om vi tittar på kurvan ser vi–

  94. –att solens senaste minimum
    var ganska lågt.

  95. Så vi har haft ganska hög
    solaktivitet de senaste 60 åren.

  96. Men nu går det neråt,
    och det blir intressant för klimatet.

  97. Man kan fråga sig
    vad det här betyder för klimatet.

  98. Den viktigaste frågan är:
    Hur mycket energi får vi från solen?

  99. Principen är enkel. Får vi mer energi
    från solen värms jorden upp mer–

  100. –och vice versa.

  101. Folk har studerat solens förändringar
    utan att kunna se något.

  102. Så man har haft en föreställning
    om det som kallas "solarkonstanten".

  103. Alltså att energin från solen
    är konstant.

  104. Så i klimatmodeller har man inte
    tagit med det i beräkningen.

  105. Man har bara tagit med en siffra
    som man trodde var konstant.

  106. Bara de senaste 30 åren
    som vi har haft satelliter...

  107. Det här är data
    från olika satelliter.

  108. Då ser man att vi också får
    olika mängd energi från solen.

  109. Vi får mer energi från solen
    vid ett maximum i solaktivitet.

  110. När det är många solfläckar.

  111. Och vi får mindre energi från solen
    vid ett solminimum.

  112. Det kan verka oväntat.
    Fläckarna är ju mörka.

  113. Varför får vi mer energi från solen
    när den har mörka fläckar?

  114. Men om man tittar på solen i detalj
    ser man–

  115. –att omkring de mörka fläckarna
    finns det ljusare regioner–

  116. –som kompenserar för det.

  117. Solen lyser alltså starkare
    om den är aktiv.

  118. Man kan också se
    att variationerna är ganska små.

  119. Skillnaden är 1 promille,
    alltså 0,1 procent.

  120. Så förändringen är ganska liten.

  121. Det är därför man inte
    kan se den från jordens yta.

  122. När man tittar upp
    ser man moln och allt möjligt–

  123. –men man ser inte
    förändringar på 1 promille.

  124. Man kan titta på solen.
    Så här såg solen ut i går.

  125. Nu har vi haft
    ett ganska lågt minimum.

  126. Nu är vi på väg upp igen.

  127. Där finns några små fläckar,
    men inte mycket.

  128. Så vi har fortfarande
    ganska låg solaktivitet.

  129. För klimatet är det som sagt viktigt
    hur mycket energin förändrar sig.

  130. Om man jämför solmaximum
    med solminimum–

  131. –så är skillnaden omkring 1 promille.

  132. Om vi tittar på högre energi,
    t. ex. solens UV-strålning–

  133. –så förändrar sig den mycket mer.
    Det kan vara mer än 1 procent.

  134. Och det kan påverka klimatet,
    vilket jag ska gå in på senare.

  135. Man kan titta på ännu högre energi.
    När det gäller röntgenstrålning–

  136. –så kan solens strålning fördubblas.

  137. Men det här är de två processer
    som kan påverka klimatet.

  138. Utifrån den här kurvan vet vi
    att solen de senaste 30 åren–

  139. –inte har förändrat sig så mycket.
    Bara 1 promilles skillnad i energi.

  140. Ett stort problem när vi tittar på
    solens påverkan på klimatet–

  141. –är att vi inte vet
    hur ljus solen var–

  142. –när vi inte hade några solfläckar.

  143. I en klimatmodell
    skapar det osäkerhet.

  144. Man försöker göra uppskattningar
    och får olika resultat.

  145. Jag ska gå in på det
    mer i detalj senare.

  146. Den andra frågan är: Vad hände
    innan vi kunde studera solen–

  147. –och se solfläckarna?

  148. Det är mitt forskningsområde.

  149. Jag tänkte visa hur vi kan se
    solens signal i t. ex. iskärnor.

  150. Vi tar upp isen.

  151. Det här är återigen nordvästra
    Grönland. 2,2 kilometer djup is.

  152. Vi går ner mer än 100 000 år.

  153. Man kan mäta drygt 50 parametrar för
    att försöka rekonstruera klimatet–

  154. –men också för att hitta de faktorer
    som ligger bakom klimatförändringar.

  155. Vi kan se solens aktivitet
    inne i iskärnan–

  156. –med hjälp av den här processen
    som jag ska visa nu.

  157. Solen strålar alltså ut partiklar.

  158. Med de partiklarna
    följer också magnetfält.

  159. De påverkar magnetfältet
    som vi har kring jorden.

  160. En del av partiklarna kommer in
    i atmosfären och skapar norrsken.

  161. Men de partiklar som gör att
    vi har ett magnetfält i solsystemet–

  162. –påverkar hur mycket galaktisk
    kosmisk strålning vi får.

  163. Det är strålning med hög energi
    från exploderande supernovor.

  164. Så det är partiklar
    med ganska hög energi.

  165. Vid hög solaktivitet får vi
    ett stort magnetfält från solen.

  166. Det gör att vi får stor avskärmning–

  167. –så vi får mindre
    galaktisk kosmisk strålning–

  168. –och det kan vi se i iskärnorna
    genom den här processen.

  169. Partiklar med hög energi producerar
    t. ex. beryllium-10 i atmosfären.

  170. De har så hög energi–

  171. –att om de träffar till exempel
    en kväveatom–

  172. –kan de explodera
    och producera beryllium-10.

  173. Det kan också bildas kol-14,
    som några av er kanske känner till.

  174. Om vi nu mäter beryllium-10 i isen–

  175. –eller kol-14 i en trädring–

  176. –så kan vi se hur mycket kosmisk
    strålning som har producerats.

  177. Finns det mycket beryllium-10
    så vet vi–

  178. –att solens avskärmning var svag,
    och därmed var solens aktivitet låg.

  179. Detsamma gäller för kol-14.

  180. För att mäta partiklarna
    behöver vi stora maskiner.

  181. Partiklarna är så få,
    så vi behöver gamla acceleratorer–

  182. –som har använts i 50 år
    för att studera kärnfysik.

  183. Nu kan de i stället användas
    för att mäta beryllium-10.

  184. När man gör det ser man... Det här är
    bara för att visa att det fungerar.

  185. Den här linjen visar solfläckar.

  186. Men här ser man beryllium-10–

  187. –från en iskärna i södra Grönland.
    Det fungerar verkligen.

  188. Vi kan spåra elvaårscykeln
    och förändringar i solens aktivitet–

  189. –genom att mäta beryllium-10.

  190. Detsamma gäller för kol-14.
    Vi kan mäta kol-14 i träden.

  191. Vi ser att det har gått upp och ner.

  192. Och här,
    i en period med låg solaktivitet–

  193. –gick mängden kol-14 upp
    i träden och i atmosfären.

  194. Samma sak här med beryllium-10.

  195. Vi kan också se att det
    inte bara finns en elvaårscykel–

  196. –utan även t. ex. en 200-årscykel.

  197. Så det finns tecken på att
    solen förändras även på längre sikt.

  198. Nu kan vi gå tillbaka
    10 000 år i tiden.

  199. Vi har en uppfattning om
    vad solen har gjort–

  200. –och vi kan jämföra det
    med klimatrekonstruktionen.

  201. Då kommer vi in på
    solens påverkan på klimatet.

  202. Det vi har haft...

  203. Om vi tittar på klimatet
    de senaste 1 000 åren–

  204. –har vi haft den så kallade
    lilla istiden i Europa.

  205. Då var det kalla vintrar.
    Perioden började...

  206. Det är inte helt lätt att definiera,
    men kanske år 1300...

  207. ...och slutade omkring 1850.

  208. Det här sammanfaller med en period–

  209. –då vi hade tre ganska stora perioder
    av låg solaktivitet.

  210. Det har lett till uppfattningen–

  211. –att solen har haft ganska stor
    betydelse för Europas klimat–

  212. –de senaste 1 000 åren.
    Det finns dokumenterat.

  213. Här är t. ex. en marknad
    på floden Themsen i London.

  214. Det var 1806, just när vi haft
    en period av ganska låg solaktivitet.

  215. Det kunde inte ha hänt efteråt,
    för då var istäcket inte så tjockt.

  216. Det är ett tecken
    på den globala uppvärmning–

  217. –som vi har haft
    sedan vi kom ut ur "lilla istiden".

  218. Ni känner säkert till andra exempel.

  219. Till exempel att glaciärer smälter.

  220. Samma sak igen. Det sammanfaller
    också med den globala uppvärmningen–

  221. –och högre solaktivitet.

  222. Jag tänkte visa ett exempel på–

  223. –hur vi kan rekonstruera klimatet
    när vi går längre tillbaka i tiden.

  224. Det här exemplet visar...
    Bilden har jag tagit vid Antarktis.

  225. Den visar ett isberg,
    som vi tänker oss att det ska se ut.

  226. Men också ett annat,
    som har mycket grus i sig.

  227. Isen tog upp mycket grus
    när den gick över Antarktis.

  228. I vattnet smälter isen,
    och gruset sjunker till botten.

  229. Då kan man ta sedimentborrkärnor
    från havet–

  230. –och räkna ut
    hur mycket grus det fanns.

  231. Då kan man se
    var isen har vandrat.

  232. Hur långt norrut eller söderut
    på norra halvklotet de har kommit.

  233. Gerard Bond har räknat ut–

  234. –hur mycket grus som fanns
    i sedimentet i Nordatlanten.

  235. Han har sett perioder
    där det har varit mycket grus...

  236. ...mindre grus och mer grus.

  237. Det här är "lilla istiden".
    Då gick isbergen längre söderut.

  238. Det här kan man nu jämföra
    med kol-14 och beryllium-10.

  239. Då ser man
    att det ganska ofta sammanfaller.

  240. Låg solaktivitet betyder alltså–

  241. –att isbergen
    har gått längre söderut.

  242. Det finns många fler tecken
    de senaste 10 000 åren–

  243. –på att solens aktivitet
    har påverkat klimatet.

  244. Alaska har blivit kallare,
    Centralamerika har blivit blötare–

  245. –och monsunerna...

  246. Låg solaktivitet
    har gett svagare monsuner–

  247. –i Kina, Indien och Oman.

  248. Vi har fått större glaciärer
    i Europa.

  249. Det har också
    blivit blötare och blåsigare.

  250. Så det finns många tecken och
    hundratals publikationer om det här.

  251. Men hur kan det vara så?

  252. Bara 1 promilles förändring
    i solens energi är ju inte mycket.

  253. Om vi stoppar in 1 promilles
    förändring i en klimatmodell–

  254. –så får vi en temperaturhöjning
    på omkring 0,2 grader.

  255. Det kan jämföras med
    den globala uppvärmning på 1 grad–

  256. –vi har haft de senaste 150 åren.

  257. Den här uppskattningen har lett till
    det som Caroline pratade om:

  258. FN:s klimatpanel har sagt att solens
    aktivitet inte kan göra så mycket–

  259. –eftersom solens energi
    inte förändrar sig så mycket.

  260. Därför tas den inte med
    i klimatmodeller.

  261. Men här uppstår en konflikt.
    Vi har en förändring på 0,2 grader.

  262. Ändå ser vi ganska stora förändringar
    med lilla istiden, glaciärer–

  263. –och monsunförändringar.

  264. Det har lett till den här hypotesen:

  265. Vi kan inte förstå
    hur solen påverkar klimatet.

  266. Bakom solens klimatpåverkan finns
    mekanismer som vi inte förstår.

  267. En sak, som Caroline också visade–

  268. –är molnen, som är en stor osäkerhet
    i dagens klimat.

  269. Vi vet inte hur de kommer
    att förändras när det blir varmare.

  270. Den här bilden visar
    norra delen av Stilla havet.

  271. Vi ser ganska konstiga moln.

  272. Det är moln som har bildats
    av människan.

  273. Av skepp som färdats
    från Kina till USA.

  274. De förbränner dåligt bränsle
    och släpper ut många partiklar–

  275. –som gör att molnen blir ljusare.

  276. Det finns områden på jorden–

  277. –där vi har så få partiklar i luften
    att en sådan sak gör skillnad.

  278. När det kommer fler partiklar
    bildas moln–

  279. –som gör att klimatet kyls av.

  280. Det här är en av hypoteserna
    bakom solens klimatpåverkan.

  281. Svensmark och Friis-Christensen
    publicerade 1997–

  282. –en artikel
    som fick stor uppmärksamhet.

  283. Här visar de
    den kosmiska strålningen–

  284. –som man kan mäta på jorden
    genom att mäta neutroner.

  285. De har jämfört den
    med det globala molntäcket.

  286. De visar att...

  287. När vi har hög kosmisk strålning
    och låg solaktivitet–

  288. –så får vi mer moln.

  289. Låg solaktivitet
    betyder mer kosmisk strålning–

  290. –och därmed fler partiklar
    som bildas i atmosfären–

  291. –genom den kosmiska strålningens
    påverkan på partikelbildningen.

  292. De säger
    att det här kan förklara mycket.

  293. Om man tittar på förändringen här–

  294. –är det 2-3 procents förändring
    i molntäcket.

  295. Enligt dem kan det förklara
    den globala uppvärmningen–

  296. –som vi har sett de senaste 150 åren.

  297. Det här har tagits upp av media.

  298. Än i dag skrivs det många...

  299. ...artiklar som diskuterar
    att det här är viktigt–

  300. –och att klimatpanelen
    inte tar tillräcklig hänsyn till det.

  301. Men de senaste 20 åren
    har vi mycket mer data.

  302. Den svarta kurvan
    är kosmisk strålning–

  303. –och den andra kurvan visar
    att det stämmer bra överens–

  304. –med Svensmarks
    och Friis-Christensens rapport.

  305. Men det har blivit mycket sämre
    de senaste 15 åren.

  306. Det stämmer inte överens längre.

  307. Jag ska sammanfatta
    den här processen.

  308. Det finns fortfarande en hypotes–

  309. –om att kosmisk strålning
    påverkar molnbildningen.

  310. Man kan inte säga
    att det är helt fel–

  311. –men det passar inte så perfekt som
    Svensmark och Friis-Christensen sa.

  312. Och även om det finns ett samband
    förstår vi inte hur det fungerar.

  313. Kosmisk strålning
    producerar joner i atmosfären.

  314. De måste växa till större partiklar–

  315. –för att kunna påverka
    molnbildningen.

  316. I alla de processerna finns det
    flera steg som vi inte förstår.

  317. När man ska sammanfatta
    vad vi vet om klimatet...

  318. Det är ju klimatpanelens uppgift.
    Då säger de:

  319. "Vi kan inte sätta siffror på det
    och säga:"

  320. "Den här processen
    gör 0,5 graders skillnad..."

  321. Därför tas det inte med
    i de 0,1 grader de har beräknat–

  322. –att solen påverkar klimatet.

  323. Men de har indirekt uppskattat
    processen genom att säga:

  324. "Vi har fortfarande dålig kunskap
    om solens klimatpåverkan."

  325. "Det kan finnas processer
    som vi inte förstår."

  326. Det står också med i rapporten.

  327. Det finns även en annan möjlighet.

  328. UV-strålningen från solen
    förändras som sagt mycket mer–

  329. –än solens totala energi.

  330. Solens UV-strålning påverkar mängden
    ozon som bildas i stratosfären.

  331. Caroline pratade också om det.

  332. Om vi har hög solaktivitet
    får vi mer UV-strålning.

  333. Det gör att det produceras
    mer ozon i stratosfären.

  334. Ozon är en växthusgas.

  335. Mer växthusgaser i stratosfären
    gör att mer solenergi kan tas upp.

  336. Då kan en del av stratosfären
    värmas upp...

  337. ...när man jämför hög solaktivitet
    med låg solaktivitet.

  338. Återigen förstår vi inte
    de här processerna bra.

  339. Men uppvärmningen kan förändra
    cirkulationsmönster i stratosfären.

  340. Även cirkulationsmönstren
    i troposfären kan påverkas.

  341. Man kan tänka sig
    att den processen leder till–

  342. –klimatförändringar på jorden.

  343. Den här bilden visar den
    s. k. nordatlantiska oscillationen.

  344. Det är inget annat
    än en tryckdifferens–

  345. –mellan Island och Azorerna.

  346. Om det på vintern
    är stor tryckdifferens här–

  347. –så får vi mycket starka vindar
    från Atlanten till norra Europa.

  348. Det gör att våra vintrar
    blir blöta och milda.

  349. Solens UV-strålning
    påverkar cirkulationen.

  350. När vi har hög solaktivitet
    får vi mer av det här.

  351. Vi får en positiv
    nordatlantisk oscillation.

  352. Vid låg solaktivitet
    minskar tryckdifferensen.

  353. Det betyder att vi inte får
    varma vindar från Atlanten.

  354. Men vi kan få fler
    såna här situationer–

  355. –med vindar från polarområdena.

  356. Det är just så som våra vintrar
    2009-10 och 2010-11 har sett ut.

  357. Det var kallt och ganska torrt–

  358. –men vi fick ändå mycket snö,
    eftersom vi fick in kall luft.

  359. Men det var också
    mycket varmt på Grönland.

  360. Här hade man
    rekordvarma temperaturer.

  361. Men det här sammanfaller
    med den låga solaktiviteten.

  362. Och det kan passa ihop med solens
    UV-strålning och klimatpåverkan.

  363. Man kan titta på
    de senaste 180 åren.

  364. Det här är
    den nordatlantiska oscillationen–

  365. –alltså tryckdifferensen
    mellan Azorerna och Island.

  366. I blått ser man här
    de två kalla vintrarna vi har haft.

  367. Den senaste vintern, som inte är med,
    var NAO positiv igen.

  368. Så den var ganska mild
    jämfört med de två senaste.

  369. Man kan jämföra det här
    med solens elvaårscykel.

  370. Då ser vi att den här situationen
    faktiskt förekommer ganska ofta–

  371. –när solens aktivitet är låg.

  372. Man får ganska ofta intryck av
    att det stämmer överens.

  373. Vi har NAO-minus. Oscillationen
    är negativ med låg solaktivitet.

  374. Men det är inte så enkelt.
    Det stämmer inte alltid överens.

  375. Det är problemet med klimatet. Vi
    har så många faktorer som påverkar.

  376. Det vore konstigt om det bara
    är solen som påverkar oscillationen.

  377. Men statistiken visar att det finns
    ett signifikant sammanhang–

  378. –mellan solens aktivitet
    och klimatet i norra Europa.

  379. För att sammanfatta:
    Vi har haft kalla vintrar–

  380. –med låg solaktivitet och
    negativ nordatlantisk oscillation.

  381. Det kan bli intressant.
    Om solaktiviteten fortfarande är låg–

  382. –kan det då betyda att våra vintrar
    kommer att bli kallare–

  383. –än de har varit de senaste 30 åren?

  384. Men återigen:
    Vi förstår inte alla detaljer.

  385. Vad har då solens aktivitet
    med klimatförändringarna att göra?

  386. Jag har glömt att säga en sak.

  387. Våra kalla vintrar
    kan ha lokala orsaker.

  388. De betyder ingenting
    för den globala temperaturen.

  389. Det blir varmare i Grönland,
    det blir kallare i Europa–

  390. –men tillsammans gör det
    ingen skillnad på den globala skalan.

  391. Den här figuren, som också kommer
    från klimatpanelens rapport 2007–

  392. –visar vad vi faktiskt vet om
    temperaturen på norra hemisfären.

  393. Kurvan går från år 0 till år 2007.

  394. Här ser vi den globala uppvärmningen
    som man kan mäta med instrument.

  395. Och alla dessa data är indirekta.

  396. De kommer från trädringar
    och isborrkärnor.

  397. Men alla dessa data
    har stora osäkerheter.

  398. Man måste samla alla data
    för att få fram en bild–

  399. –som är heltäckande
    och överensstämmande.

  400. Vad man kan säga här...
    Här ser vi "lilla istiden".

  401. Där var temperaturen lägre
    än här på medeltiden...

  402. Omkring år 1000
    var det sannolikt varmare.

  403. Det finns osäkerheter här.

  404. Det var nog inte varmare år 1000
    än det är idag.

  405. Sannolikt är det idag mycket varmare
    än det varit de senaste 2 000 åren.

  406. Men det finns stora osäkerheter.

  407. Om vi bara tittar på
    de senaste 150 åren...

  408. Här ser vi den globala uppvärmningen
    i två steg.

  409. Från 1900 till 1940 gick temperaturen
    upp omkring 0,4 grader.

  410. Sedan blev den stabil,
    och sedan gick den upp igen.

  411. Den har varit ganska stabil
    de senaste tio åren.

  412. Man kan jämföra med solens aktivitet.

  413. Vi ser elva års medelvärde i rött.

  414. Om man bara tittar fram till 1980–

  415. –så ser man på den här figuren
    som jag visade i början–

  416. –att det stämmer ganska bra överens.

  417. Men de senaste 30 åren...
    Solaktiviteten går som sagt ner.

  418. Vi har haft ganska låg aktivitet.

  419. Temperaturen går upp.

  420. Det blir svårt att förklara den
    uppvärmningen med solens aktivitet.

  421. Man kan diskutera
    hur stor påverkan solen har haft.

  422. Kanske var det mer än 0,1 grader.

  423. Växthusgasernas påverkan var
    inte så stor i början av 2000-talet.

  424. Jag har haft diskussioner
    med "klimatskeptiker".

  425. Bilden är inte så enkel längre.
    Kurvorna passar inte perfekt ihop.

  426. Men klimatskeptikerna säger:
    Här har vi hög solaktivitet...

  427. Om man ökar energin
    och värmer upp ett system–

  428. –så tar det tid att värma upp det.

  429. De säger:
    Vi har haft hög solaktivitet–

  430. –och det tar tid att värma upp.

  431. Så även det här kan förklaras
    med solens aktivitet.

  432. Och den här perioden kan förklaras
    med havscirkulationen–

  433. –som kan ha orsakat den här perioden
    av stabila temperaturer.

  434. Jag är väldigt skeptisk.

  435. Nu måste klimatskeptikerna
    räkna med solens aktivitet–

  436. –fördröjning av uppvärmningen,
    naturliga effekter–

  437. –och varför inte de processer
    vi förstår bättre, som växthusgaser?

  438. Så det här är en konflikt
    som jag inte förstår.

  439. Än idag hör man folk säga att
    uppvärmningen har naturliga orsaker–

  440. –men jag kan inte se det.

  441. Mina slutsatser är
    att det finns en ökande mängd bevis–

  442. –för solens påverkan på klimatet.

  443. Inte bara de senaste 150 åren.

  444. Man kan se temperaturförändringar
    över en elvaårscykel också.

  445. Men det finns även många tecken
    när man tittar på paleoklimat–

  446. –alltså när man går tillbaka
    tusentals år.

  447. De mekanismerna är ännu oklara.
    Vi vet inte hur stark solen var–

  448. –när den inte hade solfläckar.

  449. Vi vet inte hur viktig
    solens UV-strålning är.

  450. Inte heller kosmisk strålning
    eller andra effekter.

  451. Det finns alltså fortfarande
    stora frågetecken.

  452. Solens variationer
    kan knappast förklara–

  453. –den globala uppvärmning
    vi har sett de senaste 50 åren.

  454. Det krävs mycket hjärngymnastik
    för att få det att gå ihop–

  455. –och ha mycket säker information–

  456. –för att kunna dra slutsatsen
    att solen spelar en så viktig roll.

  457. Däremot tror jag att solen
    kan påverka cirkulationsmönster.

  458. Till exempel
    vintrarna i norra Europa.

  459. De ser ut som "lilla istiden". Vi har
    haft kalla vintrar i norra Europa.

  460. Lever man här och upplever det lokala
    klimatet så har det stor betydelse–

  461. –men på en global skala är solens
    påverkan kanske inte så viktig.

  462. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den mänskliga växthuseffekten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De första observationerna av solfläckar gjordes i Kina 28 f.Kr. I dag studerar forskarna solens aktivitet och hur den kan påverka jordens klimat. Raimund Muscheler, forskare i kvartärgeologi vid Lunds universitet. Inspelat 8 november 2012. Arrangör: Kungliga Vetenskaps akademien.

Ämnen:
Biologi, Fysik > Väder, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap, Växthuseffekten, Växthusgaser
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Jordens klimat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jordens klimat

Människans påverkan på klimatet

Istäcket över den arktiska polarkalotten som uppmättes sommaren 2012 var det minsta sedan mätningarna startade 1979. Varför ser det ut så här, frågar sig Caroline Leck, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jordens klimat

Den mänskliga växthuseffekten

De första observationerna av solfläckar gjordes i Kina 28 f.Kr. I dag studerar forskarna solens aktivitet och hur den kan påverka jordens klimat. Raimund Muscheler, forskare i kvartärgeologi vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande pedagogik

Djuret och människan

Forskaren Leif Andersson har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Vad säger vår arvsmassa om oss? Här berättar han om hur våra husdjur med tiden har anpassat sig till människan och våra behov. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Vilket fokus ska sexualundervisningen ha?

En undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten visar att inte ens hälften av de tillfrågade ungdomarna tycker att de har fått tillräckliga kunskaper i sex och samlevnad från skolan. Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att granska sex- och samlevnadsundervisningen. Hur skulle den kunna förbättras? Sexualupplysaren Inti Chavez Perez vill att man fokuserar på de negativa sidorna av hur sexualiteten tar sig uttryck i vårt samhälle. Kriminologen Nina Rung är inne på samma linje. Hon vill att skolan arbetar mer förebyggande mot sexualbrott.

Fråga oss