Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Sveriges historia 1920-1965Dela
  1. Historieprofessorn Yvonne Hirdman
    är en av tre författare-

  2. -av "Sveriges historia"
    som omfattar åren 1920-1965.

  3. Decennierna efter första världskriget
    då Sverige förvandlades-

  4. -till en industrination med städer.

  5. Vårt land kom lindrigt undan seklets
    katastrofer och kurvorna gick uppåt.

  6. Av skicklighet eller tur? Historikern
    Gunnar Wetterberg intervjuar.

  7. Varför har du skrivit den här boken?

  8. Av plikt...

  9. Av ansvar...

  10. Eftersom det finns
    ett växande behov i vår tid-

  11. -efter breda översiktsberättelser
    över vad som har hänt.

  12. Det finns en marknad för historia,
    till skillnad från på 60-talet.

  13. Och finns det en marknad
    så finns det folk...

  14. ...som försöker tillgodose behovet.
    Det brukar ju inte vara historiker.

  15. Vi skolas inte in i-

  16. -att skriva breda berättelser,
    breda synteser.

  17. Det anses, eller ansågs ska jag säga,
    närmast demeriterande.

  18. Så... Då har i stället luckan fyllts
    i av journalister, kan man säga.

  19. Man har gjort tv-program
    och breda översikter...

  20. Då blir det lätt
    att medialogiken slår igenom.

  21. Det blir aktörsinriktat, berättelser
    om ont och gott, och lite moralism.

  22. Helst en liten konspiration också.

  23. -Är du inte lite elak nu?
    -Jo.

  24. -Isaksson om Per Albin är väl bra?
    -Det är en lysande bok.

  25. Jag spetsar till det lite,
    men det finns exempel.

  26. Jag minns ett tv-program
    om folkhemmets mörka baksida-

  27. -där socialpolitiken på 30-talet
    framställdes som...

  28. ...nån slags utrotningspolitik.
    Man såg hur tågen gick in...

  29. Alltså bilder
    från koncentrationsläger. Förfärligt.

  30. Men i alla fall, visst. Jag tyckte
    att det var min plikt att skriva.

  31. Är det inte svårt?

  32. Med äldre historia
    är historikern odiskutabel expert.

  33. Du skriver om nåt som många minns
    och kan tycka annorlunda om.

  34. -Hur bar du dig åt?
    -Vi är ju tre.

  35. Jag är huvudredaktör och har skrivit
    om 1920 till andra världskriget.

  36. Urban Lundberg har skrivit
    om efterkrigstiden.

  37. Jenny Björkman
    har skrivit tre kapitel-

  38. -om alkoholpolitik, bostadspolitik
    och vad man kan kalla omsorgspolitik.

  39. Men jag har väl varit ganska...

  40. Men hur gör man? Ja, det är verkligen
    den stora frågan.

  41. Jag har upptäckt att alla redan vet
    vad som kommer att finnas i boken.

  42. Det vet ju alla.
    Det hörde vi i påannonseringen.

  43. Jag kan nästan slå vad om
    att boken ännu inte är läst.

  44. Det blir en historia om författnings-
    revisionen efter första världskriget-

  45. -åttatimmarsdagens införande,
    den stora krisen 1921-

  46. -kosackvalet 1928, de tre K:na
    på 30-talet och slutet av 20-talet:

  47. Krisen -29, Kreugerkraschen, ko-
    handeln med Per Albin och Bramstorp.

  48. Jag kan fortsätta att radda upp
    de här händelserna.

  49. Det är
    "de bestämda händelsernas tyranni".

  50. De ligger där
    och strukturerar historien.

  51. Man skulle kunna kalla det
    för "empirisk förtjockning"-

  52. -eller "episk koncentration"
    eller nåt.

  53. Det är händelser som väckte
    uppmärksamhet redan när de hände-

  54. -och har varit föremål
    för forskarnas nyfikenhet-

  55. -och har utnyttjats politiskt.

  56. Det kommer man ju inte undan.
    De ligger och strukturerar historien.

  57. Sen kommer all ny forskning...

  58. Den här tjocka boken på 1,3 kg-

  59. -bygger på vetenskap,
    på historisk forskning.

  60. Tyvärr kan man inte ta
    de avhandlingar i historia-

  61. -som har kommit ut
    de senaste 30-40 åren-

  62. -och klippa ut resultaten, lägga dem
    bredvid varandra och sy ihop.

  63. Så fungerar det inte. De är skriva
    ur helt olika perspektiv.

  64. Ofta undersöker man en liten sak.

  65. Historiker ägnar sig åt analys-

  66. -alltså motsatsen till syntes,
    som är den stora sammanfattningen.

  67. Så nog är det knepigt.

  68. Och framför allt så ville vi bredda,
    så att det inte bara blev...

  69. Så att det var mer
    än politisk historia.

  70. Den politiska historian ska sättas in
    i en lite fetare empiri-

  71. -av både ekonomisk
    och kulturell historia.

  72. Självklart också med nya perspektiv
    som har kommit fram inom historia:

  73. Genushistoria, idrottshistoria...

  74. Den stora skillnaden när jag har läst
    ert band mot de tidigare-

  75. -är ju att kvinnorna är
    så mycket tydligare som aktörer.

  76. Är det 1900-talet som är annorlunda-

  77. -eller är det skillnad mellan dig
    och de som har skrivit tidigare band?

  78. Bägge delarna, vill jag påstå.

  79. Det är klart att kvinnor
    också kunde ha skildrats tidigare.

  80. Jag har skrivit
    ett översiktsverk tidigare.

  81. Efter avhandlingen skrev jag om
    arbetarrörelsen, "Vi bygger landet".

  82. Då försökte jag också få med kvinnor,
    men hade inte redskapen för det.

  83. Då blev det händelserna jag nämnde
    som strukturerade upp historien.

  84. I bästa fall blev det "och kvinnor".

  85. Med ett "och kvinnor"-perspektiv blir
    maktrelationen ännu mer påtaglig.

  86. Det är först 1919/21
    - det krävs två riksdagar-

  87. -för att kvinnor
    äntligen ska få rösträtt.

  88. När jag läste historia på 60-talet
    fick vi "allmän rösträtt" 1907/09.

  89. Sen får vi "kvinnlig rösträtt",
    men det har ändrat sig.

  90. Det innebär att kvinnorna
    blir formellt sett medborgare.

  91. Men så har inte du skrivit det.

  92. Det var så roligt att läsa hur du-

  93. -skriver om
    de mycket dramatiska åren 1917-1918-

  94. -och visar hur centrala kvinnorna är
    i själva händelseförloppet.

  95. När de tar av sig förklädena
    och går ut...

  96. Hungerkravallerna,
    vilka är motorn i dem?

  97. Det är kvinnorna som börjar,
    det är riktigt.

  98. Men det var... Det är väl
    i och för sig känt? Jag menar...

  99. Ja, fast jag har inte sett nån skriva
    om det på det sättet tidigare.

  100. Det gläder mig. Skillnaden mellan
    mitt "och kvinnor" på 70-talet-

  101. -och det jag gör nu, eller vi gör,
    är det teoretiska redskapet genus.

  102. Man ska inte konstra till saker,
    det är latin för "kön"-

  103. -och är helt enkelt
    en medvetenhet om att politik-

  104. -skapar förutsättningar för hur folk
    ska leva sina liv, för båda könen.

  105. Det är så under hela perioden. Trots
    att kvinnorna blir medborgare 1921-

  106. -och får gå och rösta och allt,
    så vilar hela den...

  107. ...självklarheten på att mannen är
    familjeförsörjare och kvinnan hemma.

  108. Även om det inte var så
    i verkligheten.

  109. Med tanke på att Sverige är ett
    jordbruksland under den här perioden-

  110. -så innebär det här med "hemmafru"...

  111. Man förknippar det med förstäder
    och de små husen...

  112. ...medan kvinnorna
    på landsbygden slet.

  113. Att kalla dem hemmafruar,
    då har man dolt vad de jobbade med.

  114. Du har en del oväntade perspektiv.

  115. Du skriver om hårmodet.
    Varför är det viktigt?

  116. Det är både för att illustrera
    att Sverige...

  117. ...ännu är ett gammalmodigt land.

  118. Det är fortfarande stampade lergolv
    i statarlängorna i Skåne.

  119. -Ja, jag är därifrån.
    -Stampade lergolv.

  120. Det visar på det nya som kommer: nya
    tiden, nya människan och nya modet.

  121. Det är en ganska dramatisk händelse,
    att kvinnorna klipper av sig håret.

  122. Och shinglade sig.

  123. -När händer det här?
    -Det är medio -22, vill jag minnas.

  124. Då växer det upp damfriseringar och
    frisörsalonger runt om i Stockholm.

  125. Karl Gerhard sjunger att han vill ha
    "en tös med långa flätor"-

  126. -men det struntade flickorna i.

  127. Det beror också på,
    det får komma med...

  128. Det beror på den nya filmen som
    kommer, veckotidningarna som kommer-

  129. -och radion som börjar komma
    i var mans hem.

  130. Det stora livet kommer in
    i det lilla livet

  131. De händelserna är spännande. Kunde
    det ha blivit revolution 1917-1918?

  132. 1917-1918, det är ju...

  133. Jag minns att det var en fråga som vi
    diskuterade mycket på 70-talet.

  134. Det är en 70-talsfråga, då begrepp
    som "socialism" ligger i luften-

  135. -och det inte är försett med ett rött
    varningstecken utan är ett fint ord.

  136. "Hade vi försuttit chansen
    1917-1918?"

  137. Jag ser att jag är lite styrd av det
    fortfarande och berättar mycket om-

  138. -revolutionsstämning i Tyskland och
    i Ryssland får vi bolsjevikkuppen.

  139. Den riktiga revolutionen
    kommer först i februari.

  140. Visst fanns det revolutionsmuller
    runt om i Sverige, det fanns det.

  141. Men...

  142. Den stora arbetarrörelsen, SAP,
    som var det största partiet-

  143. -var tydligt ett demokratiskt
    socialistiskt parti.

  144. Man hade redan i maj månad rensat
    bort revolutionärerna ur sitt parti.

  145. De blir kärnan till det som kommer
    att irritera SAP under hela perioden.

  146. Nämligen kommunisterna.

  147. Det är dels det och naturligtvis
    valet på hösten 1917-

  148. -som ger oss en liberal regering
    med Edén som statsminister-

  149. -där han tar in fyra social-
    demokrater. De sitter som gisslan.

  150. Mycket mot sin vilja, nästan
    gråtfärdiga går de in i regeringen.

  151. De tar detta ansvar och överger
    sin ungdoms revolutionära romantik.

  152. Det är nog det starka
    reformistiska socialistiska partiet.

  153. Du speglar mycket av arbetarrörelsen
    i den här boken.

  154. Du skriver förvånande mycket
    om det kommunistiska partiet-

  155. -men inte om den andra sidan.
    Spelar den ingen roll?

  156. De starka påtryckningarna
    från storfinansen-

  157. -på högern och kungen med rösträtts-
    frågan och författningsrevisionen?

  158. Om du tänker på just 1918
    så har jag väl tagit upp det-

  159. -när jag visar på
    att näringslivets begåvade toppar-

  160. -inser att det gäller att få igenom
    revisionen och en rimlig demokrati-

  161. -så att vi inte får oro i Sverige?
    Det har jag väl tagit med, Gunnar?

  162. Man kan säga att när det gäller
    genomgående för perioden...

  163. ...så är det
    socialdemokratins århundrade.

  164. Det hette en bok som kom ut i början
    på 1900-talet. Så blir det i Sverige.

  165. De främsta aktörerna är inom arbetar-
    rörelsen. Det kommer vi inte ifrån.

  166. Men hur lång tid tar det innan
    socialdemokratin får sitt århundrade?

  167. Varför vann de 1932?

  168. Det var lite slump och lite tur. De
    hade varit det största partiet länge.

  169. Och jag vet efter att ha läst
    Anders Isakssons utmärkta biografi-

  170. -att Per Albin irriterades över folk
    som inte insåg... "Ut och rösta!"

  171. Det är först vid 30-talets början
    som demokratins former börjar bli...

  172. ...mer självklara.
    Man ska gå och rösta.

  173. Då får också sossarna
    över 40 procent, nästan 42 procent.

  174. Inte så mycket.
    De visste inte då att de skulle ha-

  175. -mer eller mindre regeringsmakten
    fram till -76. Det visste de ju inte.

  176. Tvärtom skriver Ernst Wigforss
    till sin bror:

  177. "Man får väl
    packa kappsäckarna snart."

  178. Hela 20-talet är en spännande period
    såtillvida att demokratin är...

  179. ...inte direkt ifrågasatt,
    bara från högern...

  180. ...men parlamentarismen skapar
    svaga minoritetsregeringar.

  181. Rena Italien,
    kan man säga att vi hade då.

  182. Det är först med valet -32...

  183. Det beror också på den ekonomiska
    kris i Europa som kom från USA 1929.

  184. Den stora krisen, den stora kraschen.
    Vi har då ett parti-

  185. -som tvärtemot
    gammalt ekonomiskt förnuft säger:

  186. "Nej, vi ska inte som på 20-talet
    dra åt svångremmen."

  187. "Vi ska inte spara oss ur krisen
    - vi ska spendera."

  188. Det är Ernst Wigforss
    som med hjälp av-

  189. -de briljanta männen i sin trädgård,
    Stockholmsskolans företrädare-

  190. -även Bertil Ohlin från liberalerna,
    Gunnar Myrdal med flera-

  191. -för fram en politik
    vars valparoll, vill jag minnas, var:

  192. "Det måste löna sig att arbeta."
    Det gick ut på det.

  193. Man måste få människor i arbete,
    så att de kan konsumera.

  194. Om de konsumerar
    så sätts produktionen igång-

  195. -och man får den här spiralen uppåt.

  196. Det finns ju en sorts...

  197. ...30-talsmyt
    i den svenska politiska debatten.

  198. 30-talet var
    det hemskaste vi har haft-

  199. -och sen räddade
    den nya politiken oss ur det hela.

  200. Men om man tränger in i det
    så inser man-

  201. -att 20-talet nog på sätt och vis
    var mycket värre än 30-talet.

  202. Alltså det som händer precis efter
    första världskriget med deflationen.

  203. Och om man jämför med andra länder
    så klarade Sverige 20-30-talet-

  204. -nästan bättre än nån annan i Europa.

  205. Hur har vi fått
    den här bilden av 30-talet?

  206. -Att...
    -Att det är det svartaste årtiondet.

  207. -I alla fall före 90-talet.
    -Jag känner inte riktigt igen det.

  208. Debatten har varit om vilken roll
    den ekonomiska politiken spelade.

  209. Hade det inte blivit bra i alla fall?
    Det där kan man ju tvista om.

  210. Även den mest hårdnackade
    ekonomhistorikern måste hålla med om-

  211. -att politiken under 30-talet-

  212. -inte motarbetade de ekonomiska
    krafternas återhämtning.

  213. Men jag känner inte igen det där-

  214. -om 30-talet som det svarta...
    Det svarta decenniet.

  215. Sen kom andra världskriget.

  216. Du närmar dig det
    som ett annat...debattämne.

  217. -Ja, det är ju det...
    -Gjorde Per Albin vad han skulle?

  218. Var vi för eftergivna mot tyskarna?

  219. Ju längre tiden går, ju lättare
    är det med moraliserande domar.

  220. Men...

  221. Jag säger som Alfred Johansson:
    Små länder måste vara snälla.

  222. Det var inte så lätt.
    Vi ska tänka oss Sverige 1940.

  223. Finland har varit utsatt
    för sovjetiska angrepp-

  224. -och klarat sig med nöd och näppe.
    Orienteringen går mot Tyskland.

  225. Norge och Danmark är ockuperade,
    Frankrike har fallit.

  226. USA är inte med i kriget,
    England är huvudmotståndare.

  227. Sovjetunionen är neutraliserat
    i en nonaggressionspakt.

  228. Ja...

  229. Hur handlar man då? Handlingsutrymmet
    för den svenska samlingsregeringen-

  230. -var ju onekligen väldigt snävt.

  231. Och man satt inte med facit i hand.

  232. Man visste inte
    om Sverige var näste man.

  233. Även engelsmännen förstod
    hur pressade svenskarna var.

  234. Men man behöver inte slå sig
    för nåt storsvenskt bröst.

  235. "Vad skickliga vi var som klarade oss
    ur det här! Per Albin var strålande."

  236. Utan man får se det som en rimlig...

  237. Vad kan vi kalla det?
    Anpassningspolitik.

  238. På en punkt är det fascinerande
    att jämföra världskrigen:

  239. Folkhushållen klarar
    andra världskriget så mycket bättre.

  240. Varför?

  241. Man har erfarenheten
    från första världskriget i minnet.

  242. Alla som går in i andra världskriget
    har det första världskriget levande.

  243. Därför vill Neville Chamberlain
    undvika detta krig till varje pris.

  244. Det är också därför
    Hitler vill ha kriget:

  245. För att ta revansch
    för skammen och kapitulationen.

  246. Och Per Albin Hansson har sett första
    världskrigets elände i Sverige-

  247. -när det rådde närmast svält
    och människor inte hade nåt att äta.

  248. När han säger, i augusti 1939,
    att "vår beredskap är god"-

  249. -så är det nog delvis potatisen han
    tänker på. Alltså folkförsörjningen.

  250. Väldigt snabbt organiserade man
    olika kommissioner för att handha-

  251. -distribution av livsmedel och
    se till att lantbruket fungerade.

  252. -Mycket fascinerande.
    -Och kvinnor uppmuntrades att arbeta.

  253. Ja, fast det är lite mer komplicerat.

  254. Det finns ett dubbelt behov av
    kvinnor. Både att vara hemma...

  255. Det var ingen liten vetenskap med
    ransoneringssystemet och alla lappar.

  256. Det fick husmödrarna hålla reda på.
    Det gällde att kunna spara.

  257. Vi blir ju avskurna. Fascinerande nog
    är det bara 70 år sen-

  258. -som det här landet klarade av att
    vara självförsörjande utan att dö.

  259. Så det fanns ett behov
    av kvinnor som husmödrar-

  260. -men även ett behov
    av kvinnor som arbetskraft-

  261. -när männen kallades ut i beredskap.
    Så att...

  262. Johanna Overuds avhandling
    som jag har använt-

  263. -visar just hur man försöker handskas
    med "detta med kvinnor".

  264. Det fascinerande var
    att man inte planerade innan.

  265. Det är kvinnorna själva som före
    kriget vill göra nåt som medborgare-

  266. -och skapar nåt som heter KBK,
    Kvinnornas beredskapskommitté.

  267. De samlade på frivillighetens basis
    in 800 000 namn-

  268. -på kvinnor som ville göra
    sin plikt för Sverige.

  269. Sen tog staten över.

  270. Men det blev ju inte
    som i USA eller England...

  271. ...att vi får in kvinnorna som
    ersättningsarbetskraft i så hög grad.

  272. Och ni skriver ändå
    att det dröjer ända till 1960-

  273. -innan vi får ett kollektivavtal om
    lika lön. Varför tar det så lång tid?

  274. Det är fascinerande. Jag har gått
    igenom protokollen för en annan bok.

  275. I slutet av varenda LO-kongress kom
    det "några ord i kvinnolönefrågan".

  276. Nej, det ville sig inte riktigt. Det
    fanns inte den solidariteten inom LO.

  277. Till slut kom
    den solidariska lönepolitiken.

  278. Varför får vi
    den solidariska lönepolitiken?

  279. För att det går så bra för Sverige
    och ekonomin skjuter fart.

  280. Det blir så kallade övervinster
    i industrin.

  281. Med hjälp av Rehn–Meidner-modellen
    bryter man mot bärkraftsprincipen-

  282. -att företagen bara ska betala löner
    som de klarar av.

  283. Man ska ha lika lön, lika arbete.
    Klarar inte företagen det så... Exit.

  284. Det matchas
    med en stark arbetsmarknadspolitik.

  285. Många vill se det som det mest...

  286. ...innehållsrika i det som kallas
    den svenska modellen.

  287. Samtidigt växer välfärdspolitiken
    fram under 50-60-talet.

  288. -Vad är välfärdspolitiken?
    -Ja, vad är det?

  289. Om man ska göra en skillnad,
    och det ska man nog-

  290. -mellan medborgarhemsperiodens
    socialpolitik...

  291. Den var mer behovsprövad, mer...

  292. Gustav Möllers politik är mer
    en mycket generös fattigvårdspolitik-

  293. -än den generella
    välfärdsstatsreformen-

  294. -som kommer under efterkrigstiden.

  295. Barnbidraget är en bra illustration:
    generellt och icke-behovsprövat.

  296. -Så kommer alla socialförsäkringar.
    -Som går på inkomstbortfall.

  297. Oerhört ambitiöst.

  298. Man skulle inte gå ner i standard på
    grund av sjukdom och förlorat arbete.

  299. -Grundskolan, enhetsskolan.
    -Mycket viktig.

  300. Man hade då haft ett system-

  301. -med ett slags dubbla skolsystem.

  302. Ett för mer fint folk och ett annat
    för folket: folkskolan och sen exit.

  303. Man kunde gå från folkskola till
    realskola, men det var knepigare.

  304. Enhetsskolereformen
    bygger på "alla lika".

  305. Det som ju är 60-talsorden
    framför andra.

  306. Vem vill du ha som läsare till boken?

  307. -Du säger att alla vet vad som hände.
    -Det är en sanning med modifikation.

  308. Jag tänkte på taxichauffören
    från Kurdistan.

  309. Han frågade mig hur Sverige kan vara
    så rikt och lyckligt.

  310. Honom har jag skrivit för.

  311. Jag skulle också vilja att den,
    när den har sålt tillräckligt-

  312. -läggs ut gratis
    och blir en app på mobilen-

  313. -så att unga människor också får lära
    sig dessa bestämda händelser.

  314. Händelsernas tyranni.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sveriges historia 1920-1965

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det Sverige som beskrivs i "Sveriges historia: 1920-1965" är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Socialdemokraternas ledare Per Albin Hansson börjar år 1928 att tala om folkhemmet och perioden karakteriseras av stigande siffror för livslängd, löneökningar, bostadsstorlek och valdeltagande medan arbetslösheten och fattigdomen minskar. Yvonne Hirdman, professor i samtidshistoria, intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900
Ämnesord:
1900-talet, Historia, Sverige, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Människan bakom gasmasken

Hur påverkades den enskilda människan av första världskriget? Historikern och författaren Peter Englund pratar om sin bok ”Stridens skönhet och sorg” med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.

Fråga oss