Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Alltings måttDela
  1. Statusen på humanistisk forskning
    har varit låg under lång tid.

  2. Anders Ekström
    ser en förändring på väg.

  3. I boken "Alltings mått" skriver han
    att i och med världskrisen-

  4. -spelar kunskap om religion,
    språk och historia en större roll.

  5. Han är idéhistoriker och professor.

  6. Boken har han skrivit
    med kollegan Sverker Sörlin.

  7. Intervjuare är Bengt Westerberg,
    regeringens utredare av rasism.

  8. Varför har ni skrivit den här boken?

  9. Det finns två huvudskäl.

  10. Det första är att den rollen
    som humanistisk kunskap spelar-

  11. -har beskrivits på ett otillräckligt
    och alltför passivt sätt.

  12. Även av oss humanister.

  13. Vi har varit inåtvända i att beskriva
    humaniora i ett samhälleligt synsätt-

  14. -också i forskningspolitiska
    sammanhang.

  15. Man har haft
    för låga förväntningar på humaniora.

  16. Det andra skälet är att vi efter att
    ha varit intresserade under lång tid-

  17. -tyckte att vi nu
    kunde se en ny situation.

  18. Både för den humanistiska kunskapen
    och kunskapens roll i samhället.

  19. Vi har under lång tid sett att det
    växer fram nya kunskapsområden-

  20. -mellan discipliner och fakulteter
    inom forskning och utbildning.

  21. Vi ser nu också att samhället
    vi lever i står inför en rad problem-

  22. -som har en allt mer
    tvärgående karaktär.

  23. Vi försöker i den här boken
    resonera kring ett nytt behov-

  24. -av lite större samverkan
    kring samhällsproblem...

  25. ...från humaniora med andra områden.

  26. Det är de två huvudresonemangen,
    eller huvudskälen till boken.

  27. Vi fick en hint om vad humaniora är.

  28. Ska du förklara lite? Tekniker vet
    vad de gör, och medicinare.

  29. -Men vad gör humanister?
    -De flesta har en bra bild av det.

  30. Humaniora har traditionellt
    varit kunskapen om människan-

  31. -i ett samhälleligt,
    socialt och historiskt sammanhang.

  32. Beskrivet som ämnen
    var det historia, filosofi-

  33. -konstämnena och ibland sociologi.

  34. Gränserna mot samhällsvetenskap
    har förändrats under historiens gång.

  35. Vad humaniora har varit
    som kunskapsområde-

  36. -tror jag de flesta
    har en god bild av.

  37. Däremot menar vi att man
    har haft en vag föreställning om-

  38. -vad humaniora är utanför högskolan.

  39. Därför att, inte minst
    universitetshumanister-

  40. -talar mest om sig själva
    när de pratar om humaniora.

  41. Grupper i samhället är humanistiskt
    utbildade inom en rad olika yrken.

  42. Dels inom traditionella sektorer som
    arkiv, museer och sådan verksamhet.

  43. Men också i många andra yrken,
    inte minst informationssektorn.

  44. Du presenteras som idéhistoriker.
    Vad gör en sådan?

  45. En idéhistoriker gör väldigt mycket,
    det vill man ju säga.

  46. Men vi har traditionellt
    intresserat oss för-

  47. -hur bilden av människan och
    samhället har förändrats i historien.

  48. Numera är idéhistoriker
    precis som många andra humanister-

  49. -inom olika typer
    av kunskapssammanhang.

  50. Många jobbar med vetenskapshistoria.
    Det finns en stor spännvidd.

  51. Är det en barndomsdröm
    att bli idéhistoriker?

  52. Jag skulle nog säga att jag
    upptäckte att det fanns universitet-

  53. -någon gång i 20-årsåldern.
    Jag visste väldigt lite om det.

  54. Jag visste definitivt inte
    vad idéhistoria var för något.

  55. Det var som för många andra
    ett resultat av ett sökande-

  56. -i den mångfald som finns
    vid ett bra universitet.

  57. Det har skett stora satsningar
    på forskning under några årtionden.

  58. Nu är det aktuellt
    med en sådan satsning.

  59. Trots att ni själva är forskare är ni
    kritiska mot de satsningarna. Varför?

  60. Vi menar väl då att vi har fått ett
    lite för instrumentellt perspektiv-

  61. -på kunskap generellt i samhället.
    Det är ett argument som vi för fram.

  62. Bakgrunden är dimensioneringen
    mellan olika kunskapsområden.

  63. Den har förändrats mycket historiskt.

  64. Man kan illustrera det på olika sätt.

  65. Ser man på universitetshistorien
    var det till exempel så-

  66. -vid brittiska universitet
    på 20-, 30- och 40-talen...

  67. ...att 70-75 procent av studenterna
    läste humanistiska ämnen.

  68. I dag är det några få procent.

  69. De allra största utbildningsområdena
    är teknik och medicin.

  70. Men det absolut största
    är olika typer av ekonomistudier.

  71. Det beror inte på att humaniora
    krympte. Andra växte snabbare.

  72. Vi för egentligen inte i den här
    boken ett resonemang om resurser.

  73. Vi för fram en dubbel bild.

  74. Å ena sidan har humaniora expanderat
    väldigt mycket under 1900-talet.

  75. Det är ju ett av inslagen-

  76. -i det stora välfärdsprojektet
    att expandera utbildningen.

  77. Antalet humanistiska studenter
    är ju mycket större i dag-

  78. -än för 40-50 år sedan.

  79. Men relationen mellan olika
    kunskapsområden har förskjutits.

  80. Det som vi förknippar med humaniora
    har samtidigt marginaliserats-

  81. -i den totala volymen av forskning.

  82. Är det konstigt när politiker
    motiverar satsningar?

  83. Att man vill ha ut nytta,
    i meningen bota sjukdomar.

  84. Absolut inte. Vår bok handlar om-

  85. -ett nyttoperspektiv
    på forskning och utbildning.

  86. Frågan är hur vi förstår nytta
    och vilken typ av nyttobegrepp.

  87. Ett resonemang som för oss blivit
    allt viktigare i jobbet med boken-

  88. -har varit det som vi vill beskriva
    som samhällets kunskapsbaser.

  89. Vi menar att det
    finns två-tre kunskapsbaser.

  90. Ett slags grundläggande områden
    som varje samhälle behöver.

  91. Ett är det naturvetenskapliga,
    medicinska området-

  92. -som spelar en väldigt viktig roll.

  93. Ett annat område är det tekniska,
    ekonomiska och mer instrumentella.

  94. Vi menar att det tredje området
    är ett humanistiskt område.

  95. Man tänker på kunskap
    som en långsiktig infrastruktur.

  96. Balanseringen mellan de tre områdena
    är väldigt viktig, tror vi.

  97. Det är den diskussionen
    som vi vill föra.

  98. Ni antyder att humanistisk kunskap
    kan vara att prioritera rätt.

  99. Ni är kritiska till forskningen.

  100. Hur kan humaniora
    hjälpa till med det?

  101. Vi menar att kunskap i dag
    i forskningspolitiska sammanhang-

  102. -i Sverige
    och ur europeiskt perspektiv...

  103. ...har fått en innebörd
    som liknar produkter eller resultat.

  104. Man har ett kortsiktigt perspektiv
    på vad forskning ska leda till.

  105. Innovationsbegreppet har stått
    centralt under ett par decennier.

  106. Då menar vi att de
    mer långsiktiga perspektiven-

  107. -och de mer samhälleliga perspektiven
    också måste komma in...

  108. ...i bedömningen av vilken typ
    av kunskapssamhälle som vi vill ha.

  109. Man har i Sverige satsat
    på starka forskningsmiljöer.

  110. De som redan åstadkommer resultat
    ska få mer resurser.

  111. Motiveringen bakom det är
    att vi inte kan göra allt i Sverige.

  112. Även den satsningen
    är ni kritiska mot.

  113. Nu är ju det en av de teknikaliteter-

  114. -som vi diskuterar på universitetet.

  115. Många hävdar att man kan se
    att satsningarna på starka miljöer-

  116. -inte ger det utfall man hoppades på.

  117. Man belönar tidigare bragder,
    om man uttrycker det på det sättet.

  118. Det finns bibliometriker som påstår
    att publiceringsfrekvensen sjunker.

  119. Det är en teknisk diskussion.

  120. Det vi menar är att vi nu
    ser framför oss en tid-

  121. -när det finns ett behov av att inte
    ställa kunskapsområden mot varandra.

  122. Den här konkurrenssituationen som
    råder i högskolan och forskningen-

  123. -leder också lätt till konkurrens
    mellan olika kunskapsområden.

  124. VI måste välja mellan att veta
    något om historien eller naturen.

  125. De allra mest centrala utmaningarna
    som samhället står inför-

  126. -är i sig så sammansatta
    att de kräver en integrativ kunskap.

  127. Där har humanister
    ett viktigt bidrag.

  128. Men det är i samarbete
    med andra naturligtvis.

  129. Det är den typen av resonemang
    som vi vill få fram.

  130. Du nämnde bibliometri. Det är
    ett sätt att mäta publikationer.

  131. Ni tycker att man mäter
    för mycket på universiteten.

  132. Vi menar att det har gått för långt,
    för stor tilltro till mätteknikerna.

  133. Vi är positiva till införandet
    av bibliometriska utvärderingar.

  134. Det har inneburit mycket
    för internationaliseringen.

  135. -Också inom humaniora.
    -Inte minst i humaniora.

  136. Vi har också sett
    att det har varit viktigt-

  137. -för yngre forskare
    som ska ta sig in i strukturerna.

  138. Ändå förlorar man något
    på att mäta så mycket.

  139. Ja, eftersom man inte kan mäta-

  140. -de kvaliteter som man vill
    att forskningen ska leverera.

  141. Sen kallar ni boken
    för "Alltings mått". Vad menar ni?

  142. Alltings mått är å ena sidan
    en fras eller en sentens-

  143. -som hör ihop med en antik filosof,
    Protagoras från 400-talet f.Kr.

  144. Det har varit en formulering
    när man försöker beskriva humaniora.

  145. Människan är alltings mått.
    Det finns inget annat värde-

  146. -när vi ska ta ställning
    till olika prioriteringar.

  147. Menar ni att man glömmer det?

  148. Vi menar att mått i vår tid
    inte har den innebörden längre-

  149. -utan handlar om mätning
    och kvantifiering.

  150. Där är synen
    på forskning och kunskap-

  151. -en del av en generell förändring
    i samhället där mätning är viktigare.

  152. Vi ställer frågan: Vad förlorar vi
    genom mätinflationen?

  153. -Vad förlorar vi?
    -Vi förlorar långsiktighet.

  154. Vi förlorar omdöme.
    Vi förlorar kvalitet i bedömningarna.

  155. Vi förlorar mycket infrastruktur
    i utbildningar och forskning-

  156. -som inte är ett resultat
    av antalet publicerade artiklar.

  157. Ni skriver att ni ska ge exempel
    på humanistisk forskning.

  158. Man forskar kring
    aztekernas bollspel på liv och död.

  159. Flerspråkighet hos familjer
    i Luxemburg.

  160. Påvekyrkan och den svenska
    identiteten på medeltiden.

  161. Kriminella och poliser
    i "Mannen på taket."

  162. Det låter som om ni bekräftar
    bilden av humanistiska forskare.

  163. Inte samhällsviktiga ämnen.

  164. Spännande, men det löser inte
    våra framtidsproblem.

  165. Mångfalden är det samhällsviktiga.
    Att det finns en slags...

  166. Vi för ett långtgående resonemang
    kring samhällsutmaningar-

  167. -och den typen av frågor.

  168. Om betydelsen av att humanister
    bidrar till den kunskapsutvecklingen.

  169. Men vi säger inte att det
    är det enda humanister ska göra.

  170. Vi behöver allt det andra också.
    Mångfalden är jätteviktig.

  171. Någonting som den här mätningen
    har skapat en illusion om-

  172. -är illusionen om förutsägbarhet
    i kunskapsutvecklingen.

  173. Vi kan inte veta vilken kunskap
    vi behöver om 10, 20, 30, 40 år.

  174. Då är inte lösningen att ta bort
    mångfalden i forskningen.

  175. Mångfalden är i sig en garanti
    för kunskap som en infrastruktur.

  176. Ni säger att mångfald är ett slags
    kärnvärde inom humanismen.

  177. Samtidigt tycker ni att det borde
    finnas en röst för humaniora.

  178. Det är paradoxalt att önska sig
    mångfald och en röst för humaniora.

  179. Det finns nog motsägelser i boken,
    som i alla böcker.

  180. Vad vi menar är att mångfald
    är ett slags värde-

  181. -i en utbildning eller kunskapskultur
    som många bidrar till.

  182. Mångfalden av ämnen
    är en viktig bidragande faktor.

  183. När vi säger att humaniora
    behöver en röst-

  184. -handlar det mer om att humanisterna
    har varit lite för inåtvända.

  185. Lite för svaga i att beskriva
    sitt områdes betydelse.

  186. Det säger vi inte för
    att humanister ska få resurser-

  187. -utan vi tror att humanistisk kunskap
    har en viktig roll.

  188. Kan du och Sverker
    bli rösten med den boken?

  189. Nej, det tror jag inte alls. Boken är
    ett resultat av arbetet i flera år-

  190. -där vi har bjudit in
    andra till diskussioner.

  191. Vi hade en stor konferens
    förra våren i Stockholm-

  192. -där vi diskuterade de frågorna.

  193. Vi tycker att det är några saker
    som vi vill säga till våra kollegor.

  194. Det är att diskussionen om humaniora-

  195. -har varit lite för hophäftad
    med ett slags krisperspektiv.

  196. Det är inte vårt perspektiv.

  197. Humanistisk forskning har varit
    otroligt produktiv under lång tid.

  198. Vi tror också att den får nya
    uppgifter när samhället förändras.

  199. Vad tror du att politikernas
    prioritering beror på?

  200. Det att teknik, naturvetenskap
    och medicin får mer resurser.

  201. Förutsättningen är
    att de allra flesta är överens om-

  202. -att vi ska satsa mycket
    samhällsresurser på dem.

  203. Det ifrågasätter vi inte.

  204. De flesta är överens om att
    dimensioneringen mellan dem-

  205. -ska vara sådan att vissa områden
    får mer resurser än andra.

  206. Vad vi vänder oss emot är snarare
    synen på vad forskningen generellt-

  207. -ska leverera och åstadkomma i
    ett kort perspektiv, som var viktigt.

  208. Det är en instrumentell syn,
    en mer kortsiktig syn.

  209. Överskattar politiker möjligheten
    att styra resurser och få resultat?

  210. Blir det inte som de tror?

  211. Dels är det här ett perspektiv
    som stämmer ganska dåligt-

  212. -med vad man vet
    om hur kunskap verkar i ett samhälle.

  213. Men om det stämde att satsningar-

  214. -inom ett forskningsområde ledde
    till bättre nationell tillväxt...

  215. ...skulle varje land i världen
    omedelbart satsa på det området.

  216. Sveriges del i ett internationellt
    perspektiv är en liten del.

  217. I forskningen tänker vi inte
    på kunskap i konkurrenstermer.

  218. Snarare i samarbetstermer.

  219. Kunskapsutveckling
    är ett kollektivt projekt.

  220. När ni blickar ut över världen
    nämner ni amerikanska universitet-

  221. -och England och Frankrike
    där man satsar mer på humaniora.

  222. Går det bättre för dem
    än för Sverige?

  223. Om det går bättre för länderna
    är en svår fråga.

  224. För universiteten
    går det definitivt bättre.

  225. Ska man bedriva en utbildning i
    medieteknik på ett universitet i USA-

  226. -så måste man också ha trovärdig
    forskning och utbildningsinnehåll.

  227. Till exempel mediepolitik,
    offentlighetsfrågor och sådant.

  228. Möjligheten att satsa integrativt,
    som görs vid de bästa universiteten-

  229. -är också kopplad till den
    kunskapssyn som vi vill föra fram.

  230. Ni varnar för kunskapsfundamentalism.
    Vad är det?

  231. Som jag var inne på tidigare...

  232. Det finns en tendens att ställa olika
    kunskapsområden mot varandra.

  233. Det leder ofta till att man
    konkurrerar om svaret på problem-

  234. -som faktiskt har flera svar,
    som många områden måste hantera.

  235. Vi vill att man ska misstänksam
    mot entydiga förklaringar-

  236. -av den typen av problem
    som vi tar upp i boken.

  237. Du talar om behovet av en integrativ
    syn över flera kunskapsområden.

  238. Samtidigt blir forskare
    allt mer specialiserade.

  239. Det är så mycket att lära sig. Man
    hinner inte mer än ett smalt område.

  240. Det är ett dilemma. Vi menar att man
    ska se det som en särskild kompetens.

  241. En särskild förmåga som man ska
    stimulera i strukturen vid högskolan.

  242. Som uppmuntrade
    ett gränsöverskridande perspektiv.

  243. Det är nog en speciell förmåga.

  244. Det är en annan sorts specialisering,
    den integrativa förmågan.

  245. Uppmuntras det inte i dag?

  246. Nej, för belöningssystemen driver en
    mot en hårdare specialisering.

  247. Det är ett resultat av bibliometrin.

  248. En väldigt hård specialisering
    inom ett väldigt litet område-

  249. -ökar möjligheten att bli citerad.

  250. Om du var forskningsminister
    och formulerade en politik...

  251. Hur skulle den se ut?

  252. Jag skulle fatta beslut
    som skapar ett incitament-

  253. -för mer integrativa
    forskningsformer vid universiteten.

  254. Vid de större amerikanske
    universiteten är det vanligt-

  255. -att en lärare under sin karriär
    har lite dubbla tillhörigheter.

  256. Både tillhör ett ämne, men också
    ett institut som jobbar tematiskt.

  257. Det är ett exempel
    på en strukturfråga som spelar roll.

  258. Finns det några exempel
    i Sverige på det?

  259. Man börjar se tendenser till det.

  260. Det är därför vi i boken kan beskriva
    en förändring som är på gång.

  261. Kan du ge exempel på hur
    det synsättet bidrar till kunskap?

  262. Eller göra nytta med det synsättet?

  263. Jag nämnde medieområdet förut.

  264. Det är ett bra exempel.

  265. En kombination av medieteknisk
    och politisk kompetens blir viktigt.

  266. Medieutvecklingen stöper om vår
    offentlighet på ett radikalt sätt.

  267. För att förstå förändringen
    är det viktigt att förstå tekniken.

  268. Det är ett exempel.

  269. Ett annat område som vi tar upp
    i boken är medicinsk humaniora.

  270. Det handlar också om
    hur humanister-

  271. -bidrar till etiska diskussioner
    inom vården och medicinsk forskning.

  272. Ett tredje område
    som vi tar upp är miljö.

  273. Där menar vi att mycket
    av den diskussion som förs nu-

  274. -också egentligen tar upp frågor
    som är centrala för humanister.

  275. Hur vi skapar politiska sammanhang
    där vi diskuterar klimat-

  276. -på ett sätt som får konsekvenser
    i beslutsfattande.

  277. Ni säger att ibland behöver man mer
    klokskap och omdöme i forskningen.

  278. Kan humanister bidra
    med sådan kompetens?

  279. Jag tror att samverkan och mötet
    mellan olika ämnen och fakulteter...

  280. ...kan bidra till den typen
    av klokskap och större förståelse-

  281. -för olika perspektiv,
    som kan vara positiv.

  282. Det integrativa arbetssättet
    kan bidra till klokskap och omdöme.

  283. Ni citerar Georg Henrik von Wright,
    den finske forskaren.

  284. Han skrev om sådana frågor.
    "Vetenskapen är inte så förnuftig."

  285. Det känns som att ni håller med.

  286. Han gjorde en distinktion mellan
    vad som är rationellt och förnuftigt.

  287. Han menade att politiken
    och vetenskapen är mer rationell.

  288. Med förnuft menade han saker som
    omdöme, klokskap och långsiktighet.

  289. Rationalitet var kortsiktiga vinster
    som omedelbar produktivitet.

  290. Ur det perspektivet
    håller vi ju med honom.

  291. Vi beskriver
    en liknande situation nu.

  292. Ni vill se fler humanister
    på ledande poster-

  293. -men ger exempel på humanister
    som har gått fel i Nazi-Tyskland.

  294. Även den förre presidenten
    George Bush omgavs av humanister-

  295. -men fattade inte så bra beslut.
    Det är ingen garanti.

  296. Utbildning är ingen garanti
    för klokskap, oavsett vad man läser.

  297. Precis som vi försöker visa.

  298. Men vi kan se att det finns
    en del jämförbara länder i Europa.

  299. England, Frankrike och även Tyskland.

  300. Det har funnits ett större intresse
    för forskarutbildning-

  301. -men också för humanister
    i andra delar av samhället.

  302. Det har funnits en större närhet
    mellan universitet och förvaltning-

  303. -som skiljer sig åt mot Sverige.
    Vi har en annan tradition.

  304. Kan inte helheten inte lika gärna
    komma från naturvetare-

  305. -med humanistiska intressen
    som en humanist?

  306. Det tror jag absolut. Det kommer
    ur en vilja att arbeta integrativt-

  307. -och inte ställa kunskapsområden
    mot varandra. Det är viktigt.

  308. Att vi får en diskussion om
    balanseringen mellan olika områden-

  309. -och kunskapsbaser
    som jag talade om.

  310. Ni antyder i boken att
    ungdomsarbetslösheten är hög-

  311. -trots satsningarna på teknisk
    och naturvetenskaplig forskning.

  312. Hade vi satsat på humaniora,
    skulle det ha sett bättre ut?

  313. Det säger vi inte i boken.
    Det tror jag faktiskt inte.

  314. Vi skriver inte
    om resurser på det sättet.

  315. Vad vi menar är att satsningar inom
    ekonomi och teknikvetenskaper-

  316. -lite slentrianmässigt
    motiveras med tillväxtargument.

  317. Att det skapar arbeten, företagsamhet
    och de traditionella argumenten-

  318. -för satsningar
    på utbildning och forskning.

  319. Det är väldigt svårt att i efterhand
    göra den typen av utvärderingar-

  320. -där man ser att satsningarna
    faktiskt har haft en konsekvens.

  321. Vi ser inte ur ett historiskt
    perspektiv att man kan bedöma det.

  322. Det är den typen av resonemang
    som vi försöker vara ironiska över.

  323. Ni berättar att ni var på konferens
    där juristen Stephen Toope talade-

  324. -på University of British Columbia
    där han säger att:

  325. "Det som de bästa naturforskarna gör
    måste ni göra. Annars går vi under."

  326. Det citerar ni med viss förtjusning.
    Vad gör naturforskarna?

  327. Det finns en del andra områden
    med de stora satsningarna i ryggen-

  328. -som bedriver sitt arbete
    med en väldigt stark idé om...

  329. ...att det man gör påverkar
    samhället på ett positivt sätt.

  330. Man ska inte glömma att satsningar
    skapar ett slags visionärt utrymme.

  331. En känsla av att vara delaktig
    i något som är väldigt positivt.

  332. Tittar man på Sverige
    och hur humaniora har beskrivits-

  333. -i forskningspropositionerna,
    så sägs egentligen ingenting.

  334. Man har inte knutit förhoppningar
    till de här områdena.

  335. Humanisterna har själva
    varit dåliga på-

  336. -att beskriva den typen
    av perspektiv.

  337. Om du får önska dig en läsare
    av boken, vem ska det vara?

  338. Det är en speciell typ av student
    som jag har träffat många gånger.

  339. Som kommer till humanistiska studier
    med stora ambitioner-

  340. -och en tro på humanioras betydelse.

  341. Men som snart
    känner sig mindre prioriterad-

  342. -efter att ha sett hur få lärare
    de får träffa i sina utbildningar.

  343. Den typen av studenter är den läsare
    som jag önskar mig mest för boken.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Alltings mått

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora varit låst i två positioner. Ena sidan hävdar att humaniora är i kris, den andra att humaniora saknar eget värde. I "Alltings mått" hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att båda inställningarna bygger på en alltför begränsad bild av vad humaniora är och kan vara, och att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Humaniora, Humanistisk forskning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Att skapa allas lika rätt

Avgörande för alla människors lika rättigheter är möjligheten till en rättvis och offentlig rättegång av en kompetent, oberoende och opartisk domstol, förklarar Lise Bergh från Amnesty International i Sverige. Här finns det brister på många håll i världen. Man måste också känna till sina egna rättigheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Nettys längtan

Netty vill att hennes liv en dag ska vara lite som tv-serien ”Desperate housewives.” Men allra mest drömmer hon om att lämna Åstorp där hon bor. Netty har hoppat av skolan och tillbringar dagarna med att blogga lite och titta på tv. Men hon hoppas att en dag komma till något annat.

Fråga oss