Titta

Barn i krig - till dig som pedagog

Barn i krig - till dig som pedagogDela
  1. I vår klass
    kommer vi från jättemånga kulturer.

  2. Filippinerna, Polen, Irak, Syrien.

  3. Turkiet, Gambia, Sverige.

  4. Sierra Leone och Finland.
    Fantastiskt, vilken blandning.

  5. Vad kul och bra att vi är
    så många från olika kulturer.

  6. -Vilket land kommer du ifrån, Alina?
    -Från Irak.

  7. -Vad har du med dig för spännande?
    -En bild från när jag var liten.

  8. Vad söt! Hur gammal var du
    när du flyttade till Sverige?

  9. Kanske fem år.

  10. -Vad har du, Venus?
    -Armband.

  11. -Vilket land kommer du ifrån?
    -Sverige, fast mamma och pappa...

  12. Min önskan med dagen är att mina
    elever ska få lite mer kunskap-

  13. -och förståelse för hur det är
    att bo i ett land där det är krig.

  14. Att fly ifrån ett land i krig
    och att komma till ett nytt land-

  15. -en helt ny skola, och varken kunna
    läsa eller skriva på det här språket.

  16. Inte kunna prata med sina kamrater,
    inte känna nån.

  17. Man kanske flyttar till Sverige för
    att man får jobb eller känner nån.

  18. Men man kanske är tvungen
    att fly ifrån sitt land.

  19. Varför måste man göra det?

  20. -Vad säger du, Gabriella?
    -För att man är fattig där.

  21. -Inte har råd med nånting.
    -Jag tror att de skjuter folk.

  22. De gasar dem, de skjuter barn.
    De mår inte bra, det bombas bilar.

  23. De har inget hem,
    det blir förstört, allt sånt.

  24. För oss som är födda i Sverige
    är det svårt att förstå krig.

  25. Vi har inte haft krig på 200 år.
    När man ser bilderna på tv-

  26. -är det riktigt, riktigt otäckt.

  27. Hörni, nu ska ni få se en film
    som handlar om två flickor i Irak-

  28. -som har flytt till Sverige.

  29. Vad får ni för tankar nu?

  30. Jag vill inte flytta dit
    i hela mitt långa liv.

  31. -Vad skulle du vara mest rädd för?
    -Att min familj dör.

  32. Är det nån i klassen
    som har bott i ett land med krig?

  33. -Tanya?
    -Det är jobbigt och läskigt.

  34. Man tror att man ska dö nu.
    Man är alltid rädd.

  35. För barn från Irak, till exempel, med
    traumatiska upplevelser i bagaget-

  36. -så försvinner de inte
    för att man kommer hit.

  37. Det första är att barn behöver landa.
    De är oroliga, har svårt att sova.

  38. Man ser inte mycket
    inlärningsresultat i början.

  39. Deras tankar upptas av det
    som händer i deras hemland.

  40. Det kan ta ett halvår att landa.

  41. En sak man kan tänka på är
    att de oftast inte haft nån barndom.

  42. Det har varit för farligt ute.
    De behöver mycket lek-

  43. -mycket praktiskt arbete: rita, måla,
    modellera, över det de ska lära sig.

  44. Så bygger man deras ordförråd
    och deras självförtroende.

  45. I klassen brukar de fråga: "Berätta
    hur det var, hur hade du det där?"

  46. "Nej, snälla."
    Fråga mig inte. Det är svårt.

  47. Jag vill inte berätta,
    jag vill bara glömma det.

  48. I början kanske man vill glömma bort
    allt och känna att man kommit in-

  49. -i en tryggare tillvaro,
    försöka glömma allt tråkigt.

  50. Men det finns kvar inom en, och
    det är viktigt att hitta tillfällen-

  51. -där man spontant kan säga:
    "Är det nån som vill berätta?"

  52. Vad tror ni är läskigast när man
    kommer ifrån ett land i krig-

  53. -och flyttar till Sverige? Vad är
    läskigast för er som är i barnålder?

  54. -Vad tror du, Babel?
    -Man blir retad.

  55. För man kan inte prata
    som de andra och...

  56. Man känner ingen där och...

  57. Alltså...
    Man kan inte göra nånting.

  58. Det är några här i klassen som har
    varit med om krig och kommit hit-

  59. -och börjat i helt nya klasser,
    som vet hur det känns.

  60. Men de flesta i klassen,
    de som är födda i Sverige-

  61. -och de med föräldrar som är födda i
    andra länder, vet inte hur det känns.

  62. Hur många tycker att det skulle
    kännas läskigt? Ja, många.

  63. Nu har vi en överraskning.
    Några ska få känna på-

  64. -hur det är att komma till en klass
    och inte förstå nånting man säger.

  65. Och jag tänkte att vi tar Alma-

  66. -och så tar vi Gabriella,
    och så Max och Pierre.

  67. Och så tar vi Yasmin.

  68. -Hur känns det?
    -Läskigt.

  69. Hej!

  70. Lycka till!

  71. Ni har varit i den finska klassen och
    provat hur det känns att inte förstå.

  72. Under tiden som ni var borta
    har klassen förberett frågor.

  73. Sen kanske det finns saker
    som ni också vill berätta.

  74. De såg tagna ut. Det är alltid bättre
    att få uppleva saker själv.

  75. Det man har upplevt
    kan man känna med hela kroppen.

  76. Det man får berättat för sig,
    det kanske studsar mer på utsidan.

  77. Det stod på finska
    och man förstod ingenting.

  78. Hur kändes det att vara där?

  79. När vi kom in kändes det-

  80. -som att vi gick in
    till ett annat land.

  81. När vi hörde...
    När de skulle säga-

  82. -hur man uttalade orden
    så kändes det konstigt.

  83. Det är inte samma som på vårt...

  84. -Mark Joseph?
    -Vad fick ni göra?

  85. Vi fick göra ett korsord.

  86. Det stod på finska
    och man förstod ingenting.

  87. Vad gör man då,
    när man sitter där och inte förstår?

  88. Nickar bara,
    eller frågar nån som sitter bredvid.

  89. -Var det nån som kunde hjälpa?
    -Ja, de som satt bredvid.

  90. -Jag fick hjälp av Patricia.
    -Hur gjorde hon när hon hjälpte dig?

  91. Hon frågade nåt
    så skulle jag gissa vad det var.

  92. Kändes det bättre
    när nån hjälpte dig?

  93. Vad hade hänt
    om hon inte hade hjälpt dig?

  94. Jag skulle inte fattat nånting.

  95. Det kändes
    som om de pratade om fula saker.

  96. För man förstod inte språket.

  97. Jag kände mig inte så välkommen.

  98. Ni har varit jätteduktiga i dag
    och ni har lärt er många saker.

  99. Vi har tagit upp vad som har hänt
    i krig, varför man flyttar hit.

  100. Vi har pratat om hur man känner sig
    när man är ny i en klass.

  101. Vi har också pratat om att känslan
    från ett krig kan sitta kvar länge.

  102. Man kan fortfarande vara rädd,
    och man behöver mycket trygghet.

  103. Och det kan ni hjälpa till med.
    Om det skulle vara så-

  104. -att vi får en ny elev till vår klass
    som kommer från ett land som Irak-

  105. -och som kanske varit med om krig,
    med allt som vi har lärt oss nu-

  106. -vad ska vi tänka på
    när vi får en ny elev?

  107. -Alina?
    -Leka med dem som vänner.

  108. Att försöka vara vänner.

  109. När jag var ny i Sverige
    kände jag ingen, det var kallt-

  110. -och jag kunde inte språket.

  111. -Hur kändes det?
    -Pinsamt.

  112. När människor kommer fram
    och säger: "Jag kan visa dig runt"-

  113. -då känner man sig trygg och varm-

  114. -för att det finns
    en bra människa i den skolan.

  115. Ni har varit jätteduktiga i dag.

  116. Ni har kommit med mycket bra förslag
    på hur vi kan ta hand om en ny elev-

  117. -nästa gång det kommer nån.
    Jag hoppas att alla hjälper eleven.

  118. Kan ni klara det? Bra.

  119. Förra veckan fick jag en lapp
    i mitt fack-

  120. -och i går träffade jag en tjej
    som heter Lina och hennes familj.

  121. De kommer från Irak.

  122. -I morgon börjar hon i vår klass.
    -Ja!

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Barn i krig - till dig som pedagog

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur är det att komma till en ny skolklass i Sverige med upplevelser från ett krig? Vi träffar lärare Eva Nilsson som pratar med sina mellanstadieelever om detta. Hon visar programmet "Osynliga sår - barn i krig" som handlar om två tjejer som flytt krigets Irak i 11-års åldern och några år senare berättar hur de hanterat alla tankar och upplevelser. Detta program är en lärarhandledning för pedagoger.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Hur skolan blev en marknad

Skolpengen, friskolorna och det fria skolvalet var reformer med målet att skapa en mindre segregerad skola. Men det ser idag ut som att det blivit precis tvärtom. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

När ska alla barn få gå i skolan?

Det finns fortfarande barn som i praktiken bor i Sverige men som inte får gå i skolan här. Det är barn till fattiga EU-medborgare som kommit hit för att försörja sig genom att tigga pengar och panta burkar. Vilka regler gäller för barnen och hur ser deras möjligheter att gå i skolan ut? Regelverket är otydligt och godtyckligt och barnens möjlighet att gå i skolan hänger på vilken kommun de har hamnat i.

Fråga oss