Titta

Mediatiden

Mediatiden

Om Mediatiden

Vad innebär åsiktsfrihet? Ska man behöva riskera livet för att berätta en historia? Och vem är du egentligen på nätet? I fem program för och om unga och deras förhållande till media tar vi upp frågor om bland annat pressetik, censur, medborgarjournalistik och propaganda. Dessutom diskuteras stereotypa roller på nätet och hur unga allt oftare är missnöjda med traditionella medier.

Till första programmet

Mediatiden : Arabiska vårenMaterialDela
  1. Jag kommer ihåg att vi satt bänkade
    framför tv:n varje dag och kollade.

  2. Protester
    var det sista vi väntade oss.

  3. Pappa sa att det var omöjligt.

  4. De som slåss i Misrata säger
    att detta är en kamp för överlevnad.

  5. Ju mer en regim förtrycker
    desto större blir explosionen.

  6. Libyens ex-diktator Kadaffi är död.
    Han greps på flykt från sin hemstad.

  7. Jag vill ha en latte.
    Och en kanelbulle.

  8. Det här ska handla om yttrandefrihet.

  9. Efter mat och bostad är det nog
    det viktigaste för att känna sig fri.

  10. Att kunna säga vad man tycker
    på torg och gator, eller Facebook-

  11. -och i tv-program,
    utan att vara rädd.

  12. På många platser i världen
    är det ingen självklarhet.

  13. Man väljer sina ord. Läskiga saker
    kan hända om man gör fel.

  14. Men de senaste åren
    har en våg av uppror svept fram.

  15. Särskilt i länderna kring Medelhavet
    och i Mellanöstern har folk tröttnat.

  16. Den här rörelsen har kommit
    att kallas den arabiska våren.

  17. De våldsamma sammandrabbningarna
    är inne på sin tredje dag.

  18. Herr president, i dag talar jag ut
    för mig själv och för andra som lider

  19. De vill jobba för sitt levebröd
    men deras röster blir ej hörda

  20. Se på gatan, folk har blivit som djur
    Domaren med sin klubba bryr sig inte

  21. Ingen ber honom sluta
    inte ens lag eller konstitution

  22. Vi är helt maktlösa

  23. Berätta om er favoritstrand
    i Misrata i Libyen.

  24. Det är sandstränder
    och genomskinligt hav.

  25. Sådant där riktigt fint grönblått.

  26. Och på sommaren når temperaturen 30,
    minst.

  27. Kanske 40-45. Till och med
    på eftermiddagen är det...

  28. -...hyggligt.
    -Det är bekvämt att vara där.

  29. I Helsingborg följde syskonen Mohamed
    och Salsabil utvecklingen i Libyen.

  30. Föräldrarna kom till Sverige
    för 17 år sedan.

  31. Men hela släkten är kvar.
    De har åkt dit varje sommar.

  32. Nu har de äntligen bestämt sig
    för att flytta dit på riktigt.

  33. -Mina föräldrar skulle utbilda sig.
    -Utbildningen fanns inte i Libyen då.

  34. Planen var redan från början
    att åka hem.

  35. -"Hem?" Säger ni hem om Libyen?
    -Ja.

  36. Jag är född där, det är mitt hem.
    Alla släktingar är där.

  37. -"Åka tillbaka till Libyen".
    -Säger du också det?

  38. "Åka tillbaka till Libyen", säger
    jag. Eller "flytta till Libyen" bara.

  39. En av de journalister
    som rapporterat från Mellanöstern-

  40. -är Duraid al-Khamisi.

  41. Han är född i Irak och talar arabiska
    och har kunnat resa och jobba-

  42. -i det här området.

  43. I många länder
    där den arabiska våren svepte fram-

  44. -har media liksom strypts
    eller kvästs på något sätt.

  45. Folk har inte kunnat säga
    vad de tycker.

  46. Precis. Så har det varit
    i nästan alla arabiska länder.

  47. Diktatorn vill ju själv ha makten.
    Han försöker strypa medierna-

  48. -så de inte ska väcka opposition.

  49. Så man inte ska kunna komma
    och kritisera ledaren i ett land.

  50. Missnöjet har funnits jättelänge,
    det har kokat i många år.

  51. Människorna fick nog.

  52. -Varsågod.
    -Tack.

  53. Demonstranter och säkerhetspolis
    möts på en bro i Kairo i Egypten.

  54. Den här dagen inträffade
    en av de hårdaste drabbningarna-

  55. -mellan polis och demonstranter.

  56. Den arabiska våren
    är en våg av demonstrationer-

  57. -som började i Tunisien.
    Man började demonstrera-

  58. -och krävde diktatorns avgång
    efter många års förtryck.

  59. Folk blev torterade, förföljdes. Man
    fick inte ha andra politiska åsikter-

  60. -än de som regimen eller presidenten
    hade. Det var folk trötta på.

  61. Efter ungefär en månad
    avgick han till slut.

  62. Det satte i gång en ännu större våg
    som spreds till fler arabiska länder.

  63. Folk började inse
    att de inte kunde leva så.

  64. Ett av de länder ingen trodde skulle
    förändras var nordafrikanska Libyen.

  65. Där hade Kadaffi styrt
    sedan 1960-talet.

  66. Hela mitt folk är med mig,
    de älskar mig.

  67. Mitt folk skulle dö
    för att skydda mig.

  68. Hur kunde Kadaffi behålla makten
    så länge?

  69. Kadaffi försvagade medvetet
    allt i Libyen-

  70. -så inget kunde hota honom.
    Politiska partier-

  71. -och fackliga föreningar förbjöds
    för att inte kunna utmana honom.

  72. Han ville inte heller ha någon stark
    militär som kunde göra militärkupp-

  73. -så som han gjorde mot Idris I
    som styrde Libyen före honom.

  74. Härifrån kan jag kolla
    på olika medier-

  75. -och själv bedöma hur medierna
    vinklas och vem som är mest objektiv.

  76. Det har varit mera dimmigt för dem.

  77. Jag har undrat hur saker och ting
    ser ut i deras värld.

  78. Ibland ringde min mosters man
    till oss med satellittelefon.

  79. Då berättade min mamma nyheter de
    inte visste om. Vi kunde mera än de.

  80. Det gällde speciellt i Sirte,
    Kadaffis hemstad.

  81. Där är folk
    traditionellt regimtrogna.

  82. De brukar lyssna på statliga kanaler
    och blir ännu mera regimtrogna.

  83. När pappa ringde dem sa de att allt
    var bra. Och de tror verkligen det.

  84. "Allt är lugnt,
    vi hade bröllop förra veckan."

  85. "Lyssna inte på al-Jazeera."

  86. Folk tror på det regeringen säger.

  87. Det är inte så att de har ont hjärta
    eller är illvilliga, eller så.

  88. Man kan alltså leva i ett land i krig
    utan att veta om det.

  89. Man tror att de som säger annat
    ljuger.

  90. Så fungerar effektiv propaganda.

  91. Ett europeiskt land där problemen
    med yttrandefrihet varit som störst-

  92. -är Ryssland. Där har folk
    inspirerats av den arabiska våren.

  93. Man har börjat protestera
    mot den bristande demokratin.

  94. Putin, Putin!

  95. Ryssland utan Putin!
    Ryssland utan Putin!

  96. Vera Kitjanova, 20 år,
    har blivit känd-

  97. -som en journalist som vågar
    kritisera den ryska statsmakten.

  98. Vi ska till Bolotnaja-torget.
    Där ska en demonstration hållas.

  99. De senaste två veckorna har många
    demonstrationer genomförts-

  100. -för att protestera
    mot resultatet av parlamentsvalet.

  101. Jag ska göra mitt jobb,
    jag ska skriva en rapport.

  102. Hej, Zora.
    Ska du skriva om mötet i dag?

  103. ...återta den politiska makten.
    Vladimir Ryzjkov talade om-

  104. -att vi måste förena oss och vända
    oss till domstolarna och åklagarna.

  105. Kan du tänka dig en situation där
    tusentals människor ockuperar torget-

  106. -i centrala Moskva-

  107. -utan att det omnämns
    av någon tv-kanal?

  108. BORT MED DET EKONOMISKA
    OCH POLITISKA MONOPOLET!

  109. Då undrade jag varför hon inte
    kunde komma hit och skriva om det.

  110. Om man kritiserar
    försätter man stabiliteten i fara.

  111. Men jag anser att ju tidigare
    man identifierar problemet-

  112. -desto snabbare kan man lösa det.

  113. Tack.

  114. Vera är journaliststudent, men har
    blivit en viktig röst i ryska medier.

  115. Hon rapporterar för flera tidningar.

  116. Bland de som läser
    finns makthavare och journalister.

  117. Vera är också aktiv
    i proteströrelsen mot presidenten.

  118. Det har gett henne en plats
    på regimens svarta lista.

  119. När jag berättade för pappa
    att jag ville bli journalist-

  120. -började han samla tidningsartiklar
    om bristen på yttrandefrihet.

  121. Till exempel artiklar om journalister
    som dödas och attackeras.

  122. Han trodde det skulle få mig
    att ändra mig. Men han hade fel.

  123. Det var en sorts utmaning, tror jag.

  124. Det här är min favoritbild.

  125. Mina vänner trodde inte
    det var på riktigt.

  126. Jag deltog i en demonstration.

  127. Här ser man de här grejerna
    som de sätter på händerna.

  128. Tio av oss blev fastkedjade,
    de kedjade ihop våra händer.

  129. I tio minuter kunde vi skrika
    slagord, de kunde inte göra något.

  130. Men sen tog de saker som kan
    bryta sönder metall och grep allihop.

  131. Ja.

  132. För en månad sedan bjöds jag in
    till en talkshow på NTV.

  133. En propagandakanal. Det handlade
    om läget på journalistfakulteten-

  134. -sedan presidenten besökte fakulteten
    och vi protesterade mot honom.

  135. Vi greps.

  136. De förbjöd programmet
    som jag deltog i.

  137. Sedan sa programledaren att han
    inte tänkte göra fler program-

  138. -under de omständigheterna. Senare
    bjöds jag in till ett annat program.

  139. Jag sa: "Sist blev programmet för-
    bjudet. Vill ni att det händer er?"

  140. Jag åkte inte. Nu såg jag på Twitter
    att programmet har förbjudits.

  141. I Ryssland finns få fria medier.

  142. Flera journalister som har blivit
    för kritiska har hotats eller dödats.

  143. Det gör att journalister är rädda
    att säga sanningen om vad som händer.

  144. I arabvärlden startades al-Jazeera
    på 1990-talet-

  145. -för att sprida en annan version
    av verkligheten.

  146. De har nu över 500 miljoner tittare
    över hela världen.

  147. -Tro inte att Libyen är lättbesegrat.
    -Tusentals kan dödas.

  148. -Vi går ut i krig mot USA.
    -Attacker mot civila måste upphöra.

  149. Det här är en trailer
    som visas på al-Jazeera.

  150. Al-Jazeera hade en tanke
    om att man ville upplysa människor-

  151. -om deras situation. "Det finns
    brister i samhället ni lever i."

  152. "Det finns saker som inte är okej.
    Detta kan ni få men ni får det inte."

  153. Man har tagit på sig aktivistrollen.

  154. Al-Jazeeras slogan har varit
    att de är med och leder revolutionen.

  155. De har tagit upp ämnen som tidigare
    inte har fått diskuteras.

  156. De har släppt fram nya röster.

  157. Rebellerna avfyrar granater
    mot de kretsande Kadaffi-planen.

  158. De är sårbara för luftraider.
    Men på marken...

  159. Libyerna hade nog inte vågat-

  160. -om de inte hade sett
    Tunisien och Egypten göra det.

  161. De såg det på grund av al-Jazeera.
    Jag tror det var betydelsefullt.

  162. Al-Jazeera har haft en medvetenhets-
    höjande funktion sedan 1990-talet.

  163. Den unga generationen har växt upp
    med al-Jazeera och internet.

  164. De har sett hur omvärlden ser ut.
    Inte den bild som regimen ger.

  165. Det har varit en bidragande faktor
    till att revolutionerna kunde hända.

  166. Ett meddelande till Kadaffi:
    Vi kommer. Vi ska befria Libyen.

  167. Under revolten i Libyen var det svårt
    att veta vilka nyheter som var sanna-

  168. -och vilka som var propaganda.

  169. På grund av oroligheterna var få
    journalister på plats för att bevaka.

  170. Vi har precis blivit beskjutna. Det
    finns ännu motståndsfickor i staden.

  171. Och... Nu skjuter de igen här.

  172. Efter månader av inbördeskrig blev
    Kadaffi tillfångatagen och dödad.

  173. Filmerna av en död Kadaffi
    togs med mobiltelefoner-

  174. -och kablades snabbt ut över världen.

  175. För många var det först då
    man förstod att regimen hade fallit.

  176. Vad tänkte ni när ni såg bilderna?

  177. Först trodde jag inte på rapporterna.

  178. När jag såg bilden
    blev jag så förvånad.

  179. Den här killen som har styrt sedan
    jag föddes, sedan min mamma föddes-

  180. -var tillfångatagen.
    Det var helt chockerande.

  181. Har ni kollat upp mycket på nätet?

  182. I början visade de flesta
    kanalerna... De kunde inte komma in.

  183. Det mesta de visade om Libyen
    var samma saker som på Youtube.

  184. De lägger upp allt själva eller
    skickar det till någon satellitkanal.

  185. Då kunde folk se det här
    och inspireras?

  186. Man såg hur det gick för dem och de
    berättade vilket område de var i.

  187. Här ser vi en minibuss köra genom en
    folkmassa. En eller två blir påkörda.

  188. Så här har de flesta diktaturerna
    behandlat demonstranterna.

  189. De här bilderna
    kommer direkt från folket.

  190. Det blir en närmare känsla än om
    en reporter åker till en viss plats-

  191. -och ska bevaka en viss händelse.
    Det kommer från en inblandad part-

  192. -som har en åsikt
    och vågar visa och lyfta fram den.

  193. Det är därför det här är så viktigt.

  194. I min generation
    tittar knappt någon på tv.

  195. Jag får information från Twitter.

  196. Ibland kommer nyheterna snabbare ut
    på Twitter än i media.

  197. Som Oleg Kasjin,
    Rysslands mest kände journalist.

  198. Jag får nyheter från nyhetsskaparna
    själva, inte via media.

  199. Jag stiger upp,
    tar på mig glasögonen-

  200. -och tar fram mobiltelefonen
    och går in på Twitter.

  201. Jag skriver själv mycket på Twitter.

  202. Om jag inte skriver på tre timmar-

  203. -så ringer min pappa
    och frågar om allt är bra.

  204. Jag har nästan 6 000 följare.

  205. Det är jag väldigt stolt över.

  206. Här skrev jag om varför aktivister
    har Twitter.

  207. Om någon grips eller något
    händer behöver de bara twittra-

  208. -så hjälper folk dem
    och organiserar sig-

  209. -letar upp en advokat och ger råd.

  210. En kontroversiell yttrandefrihets-
    begränsningar är en ny lag-

  211. -som hindrar journalister
    från att skildra homosexuella.

  212. Men Vera tänker inte låta sig tystas.

  213. Den här karikatyren
    handlar om antihomolagen.

  214. "Du får inte se på mig
    om du är under 18."

  215. Lagen går ut på att om man ser
    en homosexuell person-

  216. -som framställs i fördelaktig dager
    så anses det vara propaganda.

  217. Så alla täcker för sina ansikten och
    så står det: "Du får inte se på mig."

  218. Om jag som journalist
    skriver en artikel-

  219. -om två män som lever tillsammans
    i en lycklig familj så straffas jag.

  220. Om jag skildrar dem positivt
    är det propaganda, enligt den lagen.

  221. Vera lever i en värld där många
    inte litar på de stora medierna.

  222. Alternativa kanaler som bloggar,
    Youtube, Facebook och Twitter-

  223. -är viktigare än någonsin.

  224. Där berättar alla
    sin version av sanningen.

  225. Det finns något som är farligare
    än censur, och det är självcensur.

  226. Det är min plikt att visa att jag
    inte är rädd. Det inspirerar andra.

  227. Det är omöjligt att attackera alla.

  228. Alla människor som i en farlig
    omgivning berättar om sin verklighet-

  229. -tar en risk.

  230. Vi blev precis beskjutna...

  231. Det här är journalisten
    Samir Abu Eid-

  232. -som jobbar för SVT i Mellanöstern.

  233. Han var en av få som rapporterade
    från Libyen under revolten.

  234. Jag vill prata med honom om varför
    han gör det här jobbet trots farorna.

  235. -Var du någonsin rädd?
    -Jag tror inte det. Det är mitt jobb.

  236. Jag jobbar i några av världens
    farligaste länder, inte bara Libyen.

  237. Irak, Afghanistan, och så.

  238. Dels så har jag blivit erfaren nu.

  239. Och samtidigt gäller det att vara
    försiktig, man måste vara det.

  240. Man måste veta vad man gör
    och inte vara för våghalsig.

  241. Kanske inte vara längst fram
    vid fronten.

  242. Tiotusentals människor är här
    i Benghazi och firar att Libyen...

  243. Varför var det så viktigt
    att du var där?

  244. Det jag rapporterar
    är ur ett svenskt perspektiv.

  245. När det gäller krig och konflikter är
    det mycket propaganda och osanning.

  246. Det är viktigt att man med egna ögon,
    vi som oberoende journalister-

  247. -är på plats och ser vad som händer,
    pratar med folk och rapporterar hem.

  248. En del säger att utvecklingen
    med den arabiska våren-

  249. -även har smittat av sig
    på många västländer.

  250. Får du en känsla av att folk
    i de här länderna är stolta över det?

  251. Absolut. Det har jag verkligen märkt.

  252. Särskilt i Tunisien där allt började.

  253. De var väldigt stolta över att det
    spred sig till de andra länderna.

  254. Även unga människor
    i Egypten och Libyen.

  255. De såg själva hur människor i väst,
    i USA och i England-

  256. -också började protestera.

  257. Människorna där i New York och London
    sa själva-

  258. -att de inspirerades direkt
    av de arabiska ungdomarna.

  259. Nu ser vi liknande protester
    i Ryssland.

  260. Man förstår också att om tillräckligt
    många människor demonstrerar-

  261. -och kanske lamslår en hel stad
    eller huvudstad-

  262. -så måste ledarna lyssna på vad
    de här unga människorna vill säga.

  263. -Tack för att du tog dig tid.
    -Tack så mycket!

  264. Berätta vad som hänt med medierna.

  265. Vilka förändringar kan man se
    i Libyen, Egypten och Tunisien?

  266. Det har blivit enklare.

  267. Det är fortfarande svårt
    att kritisera de som styr.

  268. Men det är friare nu.
    Man har inte samma censur.

  269. Det lär komma fler fria medier,
    journalisterna är modigare.

  270. Folk är öppna
    och kan prata ganska fritt.

  271. Jag tror att det gör medierna friare,
    mer oberoende.

  272. Känner du dig hoppfull
    inför framtiden?

  273. Revolutionen pågår,
    den arabiska våren är inte över.

  274. Nej. Den arabiska våren är inte över.

  275. Jag brukar säga, det låter kanske
    konstigt, men året börjar med vinter.

  276. Det är snö i januari.
    Jag har bott i Sverige i många år.

  277. Våren kommer efter en lång tid
    av snö, kyla, blåst och regn.

  278. Vi är inte där ännu.

  279. Oh my God!
    Varför packar vi så mycket?

  280. Fråga dig själv.

  281. Det blir kul.
    Att träffa familjen efter kriget.

  282. -Ja.
    -De har säkert massor av historier.

  283. -Massor med...
    -...upplevelser.

  284. Det känns spännande
    att komma till ett nytt land.

  285. Att bo, leva och studera där.
    Få nya kompisar.

  286. Det är en helt speciell känsla.

  287. Översättning: Elisabeth Enström
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Arabiska våren

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur viktigt är det att få säga vad man tycker och tänker? Vad betyder propaganda? Och vad händer när styrande gör det omöjligt för invånarna att kommunicera med omvärlden? Vi träffar syskonen Mohamed och Salsabil Barani från Helsingborg. De var på väg att flytta till Libyen när revolutionen stoppade alla planer. Istället fick de följa utvecklingen via Al-Jazeera, Youtube och Facebook och skaffade sig på så sätt mer information om situationen i Libyen än vad deras släktingar på plats hade. Ett annat land som haft problem med bristande yttrandefrihet är Ryssland. Där möter vi den 20-åriga demokratiaktivisten Vera Kichanova som har blivit känd som någon som vågar kritisera den ryska statsmakten. Efter att ha deltagit i protester mot en extremt hård lag mot homosexuella har hon svartlistats av landets president.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
Arabiska våren 2010-, Politik, Politiska aktivister, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Mediatiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMediatiden

Farlig rapportering - är det värt det?

Avsnitt 1 av 5

Är det värt att utsätta sig för livsfara för att ta reda på sanningen? 19-åriga Betlehem Isaak drömmer om att bli journalist som sin pappa. Han heter Dawit Isaak och har suttit i fängelse i Eritrea sedan 2001 när han startade en tidning tillsammans med sina kollegor. Betlehem berättar hur hennes pappa greps vid frukostbordet den där morgonen, och hur hon tänker kring risker och journalistisk. Vi träffar också journalisten Martin Schibbye, som tillsammans med Johan Persson satt fängslad i Etiopien i över ett år.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMediatiden

Utøya

Avsnitt 2 av 5

Ska man publicera bilder på tonåringar som precis överlevt en massaker? Jorid, en av de norska ungdomar som var med på Utøya sommaren 2011, berättar om massakern och varför en kompis anmälde tidningen Verdens Gang till pressombudsmannen. Hanne Skartveit, politisk redaktör på Verdens Gang, talar om hur de resonerade kring pressetik och de bilder och intervjuer som publicerades. Aftonbladets reporter Mattias Carlsson var först på plats vid Utøya och rapporterade från en liten båt medan gärningsmannen var igång. Hur klarade han av att behålla sin professionella roll?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMediatiden

Arabiska våren

Avsnitt 3 av 5

Hur viktigt är det att få säga vad man tycker och tänker? Mohamed och Salsabil Barani följde revolutionen i Libyen från Sverige. I Ryssland möter vi den 20-åriga demokratiaktivisten Vera Kichanova som har blivit känd som någon som vågar kritisera den ryska statsmakten.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMediatiden

Vem är du på nätet?

Avsnitt 4 av 5

Vem är du på nätet? Och vem vill du vara? Vi följer med Catarina Hsu till datorspelsträffen Dreamhack. Patrick Bach, producent för Battlefield 3, förklarar varför alla spel ser ut på ungefär samma sätt. Gina Derawi berättar om alla roller och identiteter som hon har testat i sina videobloggar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMediatiden

Vem kan man lita på?

Avsnitt 5 av 5

Hur ser förtroendet för traditionell media ut bland unga idag? Läser man dagstidningar, tittar på nyheter på tv eller lyssnar på radio? Är kanske journalistens traditionella roll som sorterare av nyheter och material på väg att dö ut? Vi träffar en kille som kom i kontakt med Anonymous på Flashback. Han tycker att Wikileaks och liknande företeelser är viktiga då de tillåter information att komma fram som annars inte tas upp i media. Dessutom reser Svante Tidholm till Island för att ta reda på varför ön är på väg att bli ett yttrandefrihetens paradis.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Orka plugga

Källkritik - att söka och granska källor

Vem är det som står bakom en källa och vad är egentligen syftet? Vem är det som till exempel har skrivit något och varför? Ett bra tips är att alltid försöka gå tillbaka till ursprungskällan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Sociala medier

I sociala medier matas vi med perfekta middagar, snygga outfits och ständiga nyhetsuppdateringar från hela världen. Hur får det oss att må egentligen? Vi träffar Rokibath som mått väldigt dåligt på grund av sociala medier. Antropologen Haris Agic berättar om hur man jämförde sig med varandra under 1800-talet och drar paralleller till dagens selfies. Vi ringer också bloggaren och modellen Lisa Tellbe och ställer frågor om hennes perfekta flöde.

Fråga oss