Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Godkänt?Dela
  1. "Godkänt?" är namnet på
    en bok av journalisten Emma Leijnse.

  2. Hon har som skolreporter på Syd-
    svenskan sett skolresultaten sjunka-

  3. -och hur klassamhället
    avspeglas i skolan.

  4. I boken letar hon efter orsaker,
    men hittar också goda exempel.

  5. Intervjuar gör Birger Schlaug,
    Miljöpartiets tidigare språkrör.

  6. Varför har du skrivit den här boken?

  7. Jag började bevaka skol- och
    utbildningsfrågor på Sydsvenskan.

  8. När Natur och Kultur ringde och
    frågade om jag ville skriva en bok-

  9. -var det inte så svårt att komma
    fram till vad jag ville undersöka-

  10. -för det är en fråga
    som tränger sig på.

  11. Man undrar ju varför svenska elevers
    kunskaper har gått ner hela tiden.

  12. Men om du jämför den tid
    du gick i skolan med dagens skola-

  13. -vad är den stora grejen som skiljer?

  14. Jag kan inte... Är man i ett klassrum
    så ser inte jag nån stor skillnad.

  15. Men däremot om man ser många skolor-

  16. -så kan man känna att det är en stor
    skillnad från skola till skola.

  17. Nu såg ju inte jag det som elev-

  18. -men jag tror inte att den skillnaden
    var så stor på den tiden.

  19. Nej. För mig är det jätteskillnad.
    I dag slår man ingen på fingrarna.

  20. -Den tiden upplevde inte jag.
    -Jag har kommit upp i ålder.

  21. När jag läser din bok kommer jag
    att tänka på anknytningsteorin.

  22. Att barn behöver
    en trygg relation till vuxna.

  23. Och så funderar jag: Hur är
    relationen mellan elever och vuxna?

  24. Finns det nån långvarig relation?

  25. Både och, skulle jag säga.
    Det finns ju...

  26. Om det är nåt som
    den svenska skolan kan och är bra på-

  27. -och är det nåt som folk från andra
    länder kommer på studiebesök för-

  28. -så är det ju just relationen
    mellan barn och vuxna i skolan.

  29. Men samtidigt skriver du att
    fastighetsskötare kommer och går.

  30. Man hyr in projektledare
    för olika saker.

  31. -Det är ju en lite dubbel bild.
    -Ja.

  32. Det finns också fler elever... Nu
    tänker jag på Malmö, där jag jobbar-

  33. -där jag har varit på skolor
    och pratat med många.

  34. Där finns väldigt många barn
    som behöver...

  35. Som kanske i ännu högre grad än förut
    behöver en vuxen att ty sig till.

  36. Och den möjligheten...

  37. Där känner vuxna ofta att de inte
    har tid eller möjlighet för det.

  38. Min bästa kompis i skolan
    var en vaktmästare.

  39. Sånt finns kanske inte längre. Nåja.

  40. Ett kapitel inleds med att du
    träffar din gamla klassföreståndare.

  41. Han... Hon säger: "Förut såg man
    en ny elev komma in genom dörren."

  42. "Nu ser man en påse pengar."
    Varför tog du med det citatet?

  43. Därför att det så fantastiskt bra
    illustrerar vad det handlar om.

  44. Det är...

  45. Jag har varit med på veckomöten
    där rektorn kommer in och säger:

  46. "Nu har vi fått en elev till
    som har sökt. Och lärarna: 'Yes!'"

  47. Och de är inte glada
    över att det kommer en elev till.

  48. Utan det är ju för att de vet
    vad det betyder för skolans budget.

  49. På marginalen
    betyder det väldigt mycket.

  50. Ända ner på den enskilda läraren
    är man otroligt medveten om det.

  51. När du ändå har en skolorganisation
    som måste fungera-

  52. -så är en elev extra ett rent
    pengatillskott. Och det vet man.

  53. Många kanske tycker att det vore
    bättre att bara få påsen med pengar.

  54. Ja, det är ju många som tycker
    att mer resurser till skolan behövs-

  55. -för att vända på den trenden.

  56. Så här skriver du: "Skolpengen har
    visat sig ändra villkoren radikalt."

  57. -Hur har det förändrats?
    -Ja, det är väl just det.

  58. Att varje elev så tydligt
    står för en summa pengar.

  59. Från början var det en praktikalitet
    för att ordna med skolvalet.

  60. -Att man kan välja skola friare.
    -Ja.

  61. Då funderade man väl på
    hur man skulle göra det praktiskt-

  62. -och så skapade man skolpengen.
    Men den har ju fått stort inflytande.

  63. Det har ju blivit mer än så. Det har
    ju blivit det man navigerar utifrån.

  64. Men varför kunde man inte
    föreställa sig detta?

  65. Alltså...
    De besluten tog i början på 90-talet.

  66. Då hade vi en helt annan skolmarknad.

  67. -Skolvärlden såg annorlunda ut.
    -Var vi naiva?

  68. Ja, man kan nog säga att
    så som skolan ser ut i dag-

  69. -med de friskolor
    som har växt fram och så...

  70. De beslut som togs på 90-talet... Man
    såg nog inte vart det skulle leda.

  71. Det är ju många politiker
    som uttrycker det:

  72. Det fick konsekvenser som vi inte
    förutsåg, som vi måste göra nåt åt.

  73. Kan man ta ett steg tillbaka?

  74. Nej, det tror...
    Det skulle nog vara väldigt svårt.

  75. Många politiker tycker
    att det är en politisk omöjlighet.

  76. -Varför det?
    -För att man...

  77. Folk är vana vid att kunna välja den
    skola som man vill ha åt ens barn.

  78. De flesta politiker
    tycker nog att det är rätt.

  79. Vad säger forskningen om
    fördelar och nackdelar med skolpeng?

  80. Finns det nån forskning på det?

  81. Just skolpengen...vet jag inte
    om det har forskats så mycket på.

  82. Det har forskats mycket på skolvalet
    och framväxten av friskolor.

  83. En del menar att konkurrens är bra
    och får skolorna att skärpa sig-

  84. -medan andra tycker
    att det leder till en segregation-

  85. -och det betyder
    att på totalen blir det sämre.

  86. -Var står du?
    -Var jag står?

  87. -Jag är journalist. Jag beskriver.
    -Du har ingen uppfattning.

  88. Berätta om där det har varit bra,
    Augustenborgsskolan i Malmö.

  89. -Vad är det du berättar där?
    -Ja, alltså...

  90. Om man går tillbaka...
    Du frågade vad jag tyckte.

  91. Det som man kan se är att
    det finns... När du kan välja-

  92. -blir konsekvenserna ju att det
    finns skolor som folk väljer bort.

  93. "Fine", kan man säga.
    Men på de skolorna går det elever-

  94. -medan de är på väg
    i en spiral som går neråt.

  95. I Augustenborgsskolan
    var det en spiral som de kunde häva.

  96. -Det var en skola med stora problem.
    -Ja.

  97. Den var väldigt nära att bli stängd,
    för ingen ville gå där.

  98. Då skapade de en musikprofil
    med duktiga musiklärare.

  99. -Skolan ligger i ett problemområde.
    -Ja. Rosengård är ganska känt.

  100. Den ligger inte där, men det är
    ett område som motsvarar det. Fosie.

  101. När de valde
    att införa musikprofil och öppnade-

  102. -var det elever från hela Malmö som
    sökte sig dit, plus andra kommuner.

  103. Det har ju påverkat resten av skolan-

  104. -som har fått, helt enkelt,
    ett lyft av det.

  105. De välbemedlade barnen går i skolan
    i ett mindre bemedlat samhälle...

  106. -...eller del av Malmö.
    -Och så är det ju normalt inte.

  107. Du skriver så här... Hur menar du?

  108. "I takt med att kunskaperna verkar ha
    gått neråt har betygen blivit högre."

  109. -Det låter som John Cleese, eller...?
    -Ja.

  110. När man tittar på vad svenska elever
    presterar på kunskapstester-

  111. -internationella kunskapstester,
    så kan de mindre.

  112. Och samtidigt har betygen
    i grundskolan gått uppåt.

  113. Genomsnittsbetygen
    har gått uppåt i 15 års tid.

  114. -Det är ju en paradox, kan man tycka.
    -Varför har det blivit så?

  115. Ja... Jag vet inte, men folk...

  116. Det finns teorier om
    varför det är så.

  117. -En del talar om betygsinflation.
    -Du skriver det.

  118. Ja. Forskare menar att det här är
    en del av den konkurrens som finns.

  119. Det är ett konkurrensmedel
    för att locka till sig elever.

  120. Dels genom bra betyg,
    dels att många elever får godkänt-

  121. -för det är ju till stor del det
    som man väljer utifrån.

  122. Bra betyg ger bra rykte och mer
    elever. Då kan man ge glädjebetyg.

  123. Känner sig lärare pressade
    att sätta högre betyg?

  124. Ja, det har ju
    gjorts undersökningar om det.

  125. Var femte lärare känner sig
    enligt Lärarnas Riksförbund pressade-

  126. -av förälder eller av rektor
    att sätta ett högre betyg.

  127. Men till slut betyder ju inte
    betygen nånting på det sättet.

  128. Nej, och framför allt kan man säga-

  129. -om lärare agerar olika
    och om skolor agerar olika-

  130. -så beror det ju ännu mer på skolan
    vilket resultat du får-

  131. -och hur du kan komma vidare.

  132. När man tittar på
    jämförelserna med andra länder...

  133. Blir toppen i Sverige sämre
    eller är det botten som blir sämre?

  134. Framför allt är det
    de svaga eleverna som blir svagare.

  135. Men de bästa eleverna har inte
    blivit bättre, de blir sämre.

  136. Framför allt är det
    de svaga eleverna som tappar.

  137. Så skillnaden mellan de bästa
    och sämsta eleverna blir större.

  138. Men vad kan det bero på?

  139. Ja, det finns det ju
    många teorier om. Men just...

  140. En sak som jag skriver ett helt
    kapitel om är kamrateffekter.

  141. Det vill säga när det sitter
    duktiga elever i ett klassrum-

  142. -och det sitter
    svagare elever i samma rum-

  143. -så blir det så att de duktiga
    eleverna lyfter de svagare eleverna.

  144. -Ju mer du delar upp eleverna...
    -Och det gör man allt mer.

  145. Det händer mer och mer. Då blir de
    här kamrateffekterna allt svagare.

  146. Då har de svagare eleverna kanske
    inte starka elever att se upp till.

  147. Men i läroplanen står det väl
    att man inte ska...

  148. ...ta bort barn från sin klass
    och sätta dem i special...

  149. -Ja, det är utgångspunkten.
    -Men ändå sker det mer och mer.

  150. Är det politiskt godkänt,
    trots vad som står i skollagen?

  151. Ingen politiker skulle väl säga
    att det är bra. Men jag tror att...

  152. En lärare som känner sig alltmer
    pressad på grund av sin situation-

  153. -tycker att det blir lättare
    utan den där eleven i klassrummet.

  154. Jag tror att det finns
    nån slags logik i att det görs.

  155. Men du,
    läser inte skolpersonal och rektorer-

  156. -och hela det skolpolitiska gänget...

  157. Läser de inte forskning? Den visar ju
    att man inte ska göra på det sättet.

  158. Det är en väldigt bra fråga.
    Jag undrar det själv.

  159. Jag tror att de läser, men...

  160. Men jag undrar...
    Ibland tänker jag...

  161. Det har forskats mycket på det.
    Är det inte bara att sätta i gång?

  162. Att göra så som det har visat sig
    vara sätt som fungerar.

  163. På en skola har man gjort det. Sagt
    till lärarna att studera forskningen.

  164. Det var Nossebroskolan. Berätta.

  165. Det är en liten skola
    på Västgötaslätten-

  166. -utan välutbildade föräldrar. De har
    inte... De har sina svårigheter.

  167. De hade oerhört många elever
    i specialklasser.

  168. De hade också oerhört dåliga resultat
    upptäckte de när man började jämföra.

  169. Då tog de ett beslut om att det
    fick vara nog med specialgrupper.

  170. De införde absolut nolltolerans
    mot att ta ut elever ur klassrummet.

  171. Varje elev skulle tillhöra en klass
    och alltid få vara i klassen.

  172. I stället för att ta ut de svaga
    eleverna tog de in specialpedagoger.

  173. Och det tror jag
    att egentligen alla vann på.

  174. Deras resultat har verkligen...

  175. De ligger bland Sveriges bästa skolor
    när det gäller godkända elever.

  176. Bara genom att ha
    två lärare i klassrummet.

  177. Det är en av de stora förändringarna.

  178. Och får du in
    en specialpedagog i klassrummet-

  179. -så jobbar du mer enligt
    de principerna med alla elever.

  180. Och som rektorn där sa:

  181. De elever som behöver
    specialpedagogik behöver ju det.

  182. Men det är ju inte dåligt
    för de andra heller.

  183. Ja. Och lärarna själva säger
    att när de är två i klassrummet...

  184. De har aldrig haft
    så bra fortbildning-

  185. -för plötsligt
    börjar lärarna prata med varandra.

  186. Men fanns det inte lärare som
    var rädda för att släppa in andra?

  187. Lärarna tyckte minst om
    den här förändringen.

  188. -Men efteråt är de nöjda?
    -Ja, efter ett tag.

  189. Det var ju inget de kunde välja.
    Det skulle vara så.

  190. -Och alla elever är behöriga?
    -Ja, de senaste två åren.

  191. -Och innan dess var det katastrof.
    -De var näst sämst i Sverige.

  192. Om man jämför Sverige med andra
    länder i PISA-undersökningarna-

  193. -visar det sig
    att Finland och Kanada ligger högt.

  194. -Vad skiljer Finland från Sverige?
    -Ja, det kan man undra.

  195. I en finsk skola ser det ju precis
    likadant ut som i en svensk skola.

  196. Och det är inte...

  197. Det är inte heller
    att de har mycket mer resurser.

  198. De använder mindre pengar
    på sin grundskola än vad vi gör.

  199. Jag tror att den stora skillnaden
    är lärarnas situation i Finland.

  200. Hur de... Det ansvar de får ta-

  201. -och utbildningen, som vänjer dem
    vid att utveckla undervisningen.

  202. Det finns med dem
    redan från utbildningen-

  203. -att de ska ta ett steg tillbaka
    och titta på:

  204. "Vad gör jag
    och hur ska jag göra det bättre?"

  205. Har vi nåt att lära när det gäller
    utbildningen av lärare?

  206. Ja, det tror jag, för de får med sig
    det vetenskapliga synsättet.

  207. Den lärare som går ut i Finland
    har en master-

  208. -och kan börja forska.
    Så är det inte i Sverige.

  209. -Statusen är högre.
    -Ja, men lönen är inte högre.

  210. Men lärare känner
    att de har folk med sig.

  211. De har politikerna och föräldrarna
    med sig. De har en annan status.

  212. Och sen har de med sig
    att de kan på ett annat sätt...

  213. De har lärt sig att göra
    "trial and error" i klassrummet.

  214. "Hur gör jag och hur utvärderar jag
    det jag själv har gjort?"

  215. Om man tittar på
    problemskolorna i Sverige-

  216. -så är de i områden med hög
    arbetslöshet. Invandrartäta områden.

  217. Har Finland inte haft lika schyst
    invandringspolitik som Sverige?

  218. De har inte alls
    lika många invandrare.

  219. Det är också ett argument som kommer
    fram ganska ofta om resultaten.

  220. Men dels så kan man säga så här:
    Skolverket har räknat om.

  221. De tog bort alla
    med invandrarbakgrund.

  222. Vad skulle vi ha för resultat
    med bara svenska elever?

  223. Och det påverkar bara på marginalen.
    Skillnaden är fortfarande jättestor.

  224. -Det är inte det som betyder nåt.
    -Nej, det var det jag ville få fram.

  225. -I vilken sorts skola gick du själv?
    -Lite olika...

  226. Jag har bott i diverse hålor runt
    Växjö och gått i landsbygdsskolor.

  227. -Var du en mönsterelev?
    -Jag var en pluggis. Men...

  228. Jag gick på skolor där det inte
    var så poppis att vara pluggis.

  229. Så jag har ju själv upplevt det här
    med hur starkt det kan vara-

  230. -om man får vara i en miljö
    där man tillåts vilja lära sig.

  231. Betyder det sociala arvet mer i dag
    än när du och jag gick i skolan?

  232. På individnivå...inte så mycket mer.
    Men på skolnivå.

  233. Skillnaden mellan skolor är mycket
    större än när vi gick i skolan.

  234. Alltså skolsegregationen är mycket
    större än bostadssegregationen.

  235. Vi ser ju alla tydligt vilka områden
    som är fattiga och rika.

  236. Om man då plussar på lite extra,
    då har man skillnaden i skolor.

  237. När jag var liten ville man förändra
    samhället i en demokratisk riktning.

  238. -Vad är målet i dag?
    -Skolan har många mål.

  239. Skolan ska ju fostra eleverna
    i en demokratisk anda.

  240. Det blir ju svårare
    när man delar upp eleverna-

  241. -för om du ska lära dig att alla är
    annorlunda men lika mycket värda...

  242. Det blir ju svårare
    ju mer lika varandra eleverna är.

  243. För då blir det ju mer och mer teori.
    Det är inte nåt du ser varje dag.

  244. I läroplanen står ju
    att alla barn ska ha samma chans.

  245. Vad innebär det egentligen
    konkret i vardagsarbetet?

  246. Skolverket tolkar det som att man
    oavsett bakgrund ska lyckas i skolan.

  247. Du ska komma ut ur grundskolan
    och vara godkänd för gymnasiet.

  248. Om man nu ska hårdra det.

  249. Den elev som behöver mycket hjälp
    ska få mycket hjälp. Det där...

  250. Du kan behandla elever väldigt olika
    när du följer likvärdighetstanken.

  251. När jag höll på med skola för länge
    sen kom det en rapport som hade mätt-

  252. -hur många meter böcker man hade
    hemma och jämfört det med ens betyg.

  253. -Där fanns en relation. Är det så nu?
    -Ja.

  254. Men vad betyder då läxor?
    Ökar inte det klyftorna?

  255. Jo, för om du skickar hem läxor
    till föräldrar som inte kan svenska-

  256. -eller som inte kan
    den matte som du behöver göra-

  257. -så kan du inte få hjälp hemma
    och då blir du...

  258. Antingen blir du
    beroende av läxhjälp-

  259. -eller så får du svårare än
    dina klasskompisar att göra läxor.

  260. Du skriver om
    en skola i Västerås utan läxor.

  261. -Hur har det gått där?
    -Det har gått bra, tack.

  262. -Men läxor är ju så viktigt?
    -Nej...

  263. Det är väldigt många
    som självklart är för läxor.

  264. Det är lite svårt att förstå varför,
    tycker jag-

  265. -när man hör hur de gör
    på den här skolan i Västerås-

  266. -där eleverna i stället för att
    jobba hemma får en längre skoldag.

  267. De har tillgång till sina lärare.
    De har ju fortfarande ett beting.

  268. De ska fortfarande vara koncentrerade
    och göra sitt arbete.

  269. Men de har hela tiden
    en lärare vid sidan av sig.

  270. Argumenten för läxor brukar ju vara:

  271. Man ska lära sig
    att arbeta och få disciplin-

  272. -och sen ska ens föräldrar kunna
    hänga med på vad man gör i skolan.

  273. Och disciplinen funkar ändå,
    du är ju bara på ett annat ställe.

  274. Och det här med att föräldrarna
    ska ta del av elevernas arbete...

  275. Alltså de politiska förslag
    som finns nu...

  276. Alliansen vill att du ska kunna
    göra RUT-avdrag för läxhjälp.

  277. Få nån annan att hjälpa dina barn.

  278. Socialdemokraterna har föreslagit
    miljoner till läxhjälp på skolan.

  279. Allting går ju i den riktningen att
    föräldrarna ska slippa hjälpa till.

  280. -Inte behöva lägga sig i vad de gör.
    -Nej.

  281. Hur har det gått med betygen
    i den här skolan?

  282. Ja, de har ju fina resultat.
    De har ju... De sa:

  283. Jag har inte kontrollerat det här
    extra, men de sa-

  284. -att föräldrar till barn med olika
    diagnoser söker sig dit för att-

  285. -de får sina behov
    tillgodosedda på lektionstid.

  286. Det är ju inte bara så att man
    ger elever specialundervisning-

  287. -utan det finns väldigt många elever
    i Sverige i dag i särskola. 1,5 %.

  288. -Det är ju fantastiskt mycket.
    -Ibland är det 5 %. Man undrar ju...

  289. Det finns väl inte fler funktions-
    hindrade elever i vissa kommuner?

  290. Det är en väldigt stor skillnad,
    så det är nog olika bedömningar.

  291. Men du, har vi fått
    nån diagnoshysteri i Sverige?

  292. Vi sätter diagnoser på allt och alla.
    Man hittar på allt fler diagnoser.

  293. Ja...
    Det är mer än jag kan uttala mig om.

  294. Men många diagnoser...

  295. Det...

  296. Det finns en tendens att det behövs
    en diagnos för att få särskilt stöd.

  297. Om man då upplever att ens barn...

  298. Eller en klasslärare upplever att en
    elev inte får stöd utan en diagnos-

  299. -så är det klart att vissa säkert
    kommer att vilja ha en sån diagnos.

  300. Som sen stämplar en för hela livet.
    Är du glad för när du gick i skolan?

  301. Jag tänker så här ibland när jag är
    på olika gymnasier framför allt:

  302. Wow, vad de får välja mycket! Vilka
    fantastiska utbildningar man kan få-

  303. -som kanske inte fanns när jag gick.

  304. -Okej, det finns fördelar också.
    -Ja, absolut.

  305. Om du skulle välja en person
    som skulle läsa din bok, vem är det?

  306. Jag har intervjuat några killar,
    ganska svaga elever, i min bok.

  307. Jag har skickat den till dem
    och hoppas att de läser den.

  308. Om de kan läsa den så kan vem
    som helst läsa den med behållning.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Godkänt?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Svenska elevers ämneskunskaper har blivit allt sämre de senaste tjugo åren. I "Godkänt? - en reportagebok om den svenska skolan" försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Men ett antal skolor som utgångspunkt skildrar hon vad som pågår i den svenska skolan och i svensk skolpolitik just nu. Emma Leijnse intervjuas av Birger Schlaug.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Skolan, Sverige, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Elever i behov av särskilt stöd

Anna Wide är undervisningsråd på Skolinspektionen. Hon presenterar här resultat från Skolinspektionens granskning av hur skolorna använder sig av särskilda undervisningsgrupper och enskild undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: Skolinspektionen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Geek Girl Mini

Geek Girl Mini är en klubb för tjejer i mellanstadiet som gillar att programmera och hålla på med teknik. Tillsammans med sin lärare träffas de regelbundet och lär sig göra egna dataspel och programmera robotar. Länge har killarna haft företräde till allt som rör datorer och teknik. Det vill tjejerna i Geek Girl Mini ändra på.

Fråga oss