Titta

Helt patent!

Helt patent!

Om Helt patent!

Om den historiska bakgrunden till flera viktiga uppfinningar som exempelvis klockan och telefonen. Vem uppfann dem och hur har de utvecklats? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe förklarar och gestaltar olika historiska personer.

Till första programmet

Helt patent!: Tid och klockorDela
  1. Ursäkta. Jag har inte lust
    att ta av mig vattenuret.

  2. Kan du kolla vad vattenuret visar?

  3. -Det är cirka två streck.
    -Före det, eller har det runnit över?

  4. -Strax före, men inte mycket mer.
    -Tack ska du ha.

  5. Så kunde det ha varit om klock-
    utvecklingen stannat vid vattenur.

  6. Vi har fått mer precisa och praktiska
    sätt att mäta tiden på.

  7. Men vem uppfann en precis klocka?

  8. Jag undrar vad klockan var
    när den första klockan uppfanns.

  9. Så, färdig med världens första
    klocka. Och den är kvart över fyra!

  10. Då måste jag hem och äta.
    Kanske var det så.

  11. Det var inte en person
    som ensam uppfann klockan.

  12. Men det var viktigt det som hände
    i katedralen i Pisa år 1583.

  13. Ciao! Benvenuti!

  14. I katedralen satt
    den nitton år gamla Galileo Galilei.

  15. Han var nog inte
    så koncentrerad på bönen.

  16. Men så fick han syn på en lampa
    som hängde i taket.

  17. Lampan svängde fram och tillbaka.

  18. Galileo blir nyfiken och mäter
    svängningstiden med sina pulsslag.

  19. En, två, tre, fyra. En, två, tre...

  20. Har du sett?

  21. Galileo upptäckte det som senare
    kom att kallas pendelregeln.

  22. Den säger att bara pendelns längd
    avgör svängningstiden, inte utslaget.

  23. En dubbelt så lång pendel
    svänger på fyra gånger så lång tid.

  24. Det... Det är...
    Har du sett på maken?

  25. -Galileo...!
    -Sì, cardinale.

  26. Perdono. Pendolo.

  27. Pinocchio.

  28. Galileo Galilei var en italiensk
    filosof, fysiker och astronom-

  29. -som var en centralfigur
    under vetenskapsrevolutionen.

  30. Två pendlar med samma längd
    hade alltså samma svängningstid.

  31. Är pendeln lika lång, kan den
    lika gärna vara av bly som av kork.

  32. Svängningstakten är den samma.

  33. Orologio! Klocko pendolo.

  34. Nu hade han blivit
    77 år gammal och blind.

  35. Då fick han idén att använda pendeln
    till att få klockan att gå rätt.

  36. Vincenzo! Klocko pendolo korrekto.

  37. Sonen Vincenzo tecknade pendeluret
    som hans far beskrev.

  38. Efter Galileos död försökte sonen
    att tillverka ett pendelur-

  39. -men han fick det inte att fungera.

  40. Men det klarade den nederländska
    astronomen Christiaan Huygens.

  41. Han är känd för sina teorier om ljus.
    Han menade att ljus bestod av vågor.

  42. 1655 upptäckte han månen Titan,
    Saturnus största måne.

  43. Han var först med att beskriva
    Saturnus ringar.

  44. Då astronomi kräver exakt tidmätning
    började han undersöka pendelrörelsen.

  45. Han var ett geni
    med ofantligt lång peruk-

  46. -som 1756 tog patent på ett ur-

  47. -med en pendel som garanterade
    att visarna rörde sig i rätt takt.

  48. Galilei kom på idén.
    Huygens tillverkade den.

  49. Världens första pendeldrivna klocka.
    Det första exakta uret.

  50. Efter det här
    var klockan ganska precis.

  51. Den gick bara en minut fel per vecka.

  52. Hur mätte folk tiden
    före pendelurets tid?

  53. Om vi går långt tillbaka
    finner vi soluret.

  54. De enklaste soluren bestod av
    en pinne nedstucken i marken.

  55. Soluret visade tiden på dygnet
    utifrån solens placering på himlen.

  56. Antikens greker 400 år före Kristus
    använde skuggor på ett särskilt sätt.

  57. De bestämde tiden
    utifrån skuggans längd.

  58. En genomsnittlig grek
    kastade en skugga på cirka sju meter-

  59. -tidigt på morgonen
    och sent på kvällen.

  60. Mitt på dagen
    är skuggan bara cirka en meter.

  61. Grekerna bestämde tiden
    genom att lägga en sten på marken.

  62. Sen gick de bakåt tills
    skuggan av huvudet låg över stenen.

  63. Sen stegade de upp avståndet med
    den ena foten framför den andra.

  64. Grekerna kunde bestämma träff
    så här:

  65. "Då ses vi utanför templet
    klockan nio fot."

  66. Tio, elva, tolv... Nej, tretton fot.

  67. Då kommer jag fyra fot för sent.

  68. Jag tror inte att grekerna sa:
    "Ska vi ta en fem minuters paus?"

  69. De kanske sa:
    "Ska vi ta en liten fot?"

  70. Solur har sina begränsningar.
    Det krävs att det är soligt.

  71. Och man
    kan inte använda uret på natten.

  72. Det var en stor förbättring
    när vattenuret kom.

  73. Vattenur användes i 2 000 år.

  74. Principen är att vatten rinner ut ur
    ett kärl genom ett hål i botten.

  75. Vattnet rann ner i nästa kärl. Här är
    det märkt och man kan följa tiden.

  76. Upp hit har det gått en viss tid och
    hit har det gått dubbelt så lång tid.

  77. Det här är ett speciellt vattenur
    som fanns 400 år före Kristus.

  78. Det sägs att den grekiska filosofen
    Platon uppfann detta vattenur.

  79. Filosofen Platon grundade 387 f.Kr.
    sin berömda filosofiska skola i Aten-

  80. -som fick heta Akademeia.

  81. Han undervisade där
    större delen av sitt liv.

  82. Då var säkert vattenväckaruret
    en användbar uppfinning.

  83. Efharisto! Panathinaikos.
    Åh, Pa-nat-hin-aikos!

  84. Varos uppmärksammos.

  85. En bit kork flyter på vattnet
    som ett flöte.

  86. Uppe på toppen har man placerat
    en skål med metallkulor.

  87. När vattnet stiger ända upp hit-

  88. -kommer flötet
    att välta skålen med kulorna-

  89. -som då ramlar ner på ett kopparfat.

  90. Så vad ni ser här är
    ett vattenväckarur.

  91. Väckarurios. Då ska vi se.

  92. Platon ställde vattenväckaruret
    utanför studenternas sovsal.

  93. Upp och hoppa! Kom igen! Under-
    visningen börjar klockan arton fot!

  94. Har du sett?

  95. God dag, god dag.

  96. Rökelseklocka.
    Från Kina omkring år 960.

  97. Klockan
    som man kunde se, höra och lukta på.

  98. I smala, båtformade bronsfat
    som liknade drakar-

  99. -brände de en massa
    från en viss sorts anisplanta.

  100. Vissa fungerade så att röken
    ändrade färg för att visa tid.

  101. Grönt...

  102. ...till rött.

  103. Oj, klockan är rött!

  104. Ett meddelande till passagerare
    som reser med SK4425 till Oslo.

  105. Klockan har blivit rött, men avgången
    är framflyttad till klockan blått.

  106. Flyget ställdes in.
    Jag hade väntat i minst fyra färger.

  107. Rökelseklockan hade dessutom
    trådar hängande tvärsöver fatet.

  108. I ändarna hängde metallkulor.
    Trådarna brändes...

  109. ...en efter en. Då ramlade kulorna
    ner i ett metallfat.

  110. Pling!
    Varje gång folk hörde ett...pling-

  111. -visste de
    att det hade gått...ett tag.

  112. Har ni öppet många kulor i dag? Ni
    har väl i alla fall öppet tre kulor?

  113. Ding, ding, ding. Inte det? Hej då.

  114. De kände inte till rökelseklockan och
    pling i skålen. Det kan man förstå.

  115. Kineserna blandade också ner
    luktämnen i det brännbara materialet.

  116. Till exempel citrus och vanilj.

  117. När lukterna skiftade...visste folk
    att tiden hade gått...ett tag.

  118. Jag tycker att det luktar...
    Javisst, det luktar kyrkdags.

  119. Timglaset har en lång historia.

  120. I de bästa timglasen på medeltiden
    fann man finmalt äggskal.

  121. Det rann nämligen jämnare
    än sandkorn.

  122. Kära församling!
    Hjärtligt välkomna ska ni vara-

  123. -till en god och lång
    söndagspredikan.

  124. Jag vill fokusera på sekundvisaren...

  125. Vi tror att det går att förstå
    sekunder, men det gör det inte.

  126. I slutet av 1600-talet var det oblig-
    atoriskt med timglas i norska kyrkor.

  127. De fanns
    för att prästen skulle begränsa sig.

  128. Predikan fick vara i max en timme.
    "Prästen får inte mala på för länge."

  129. Det brydde sig inte alla präster om.

  130. Kära församling! Det här var
    mycket inspirerande, måste jag säga.

  131. Vi tar oss ett glas till.

  132. Det står i fjärde Moseboken
    att den som har bråttom...

  133. En timme till. Hurra...

  134. Vi kan numera använda klockan och
    säga: "Jag har väntat i fem minuter."

  135. Men hur beskrev de en kort stund
    när minuten var nånting okänt?

  136. På 1200-talet upplevde Konstantinopel
    en stor jordbävning.

  137. I en rapport skrev man att den varade
    i en Fader vår och en Ave Maria.

  138. Fader Vår, som är i himmelen.
    Helgat varde ditt namn.

  139. Jordbävningen varade alltså
    den tid som det tog att säga bönerna.

  140. Faran är över!
    Jordbävningen har slutat.

  141. -Excuse me, sir.
    -Vad kan jag hjälpa dig med?

  142. -Do you have a watch?
    -Yes.

  143. The watch is...
    You can watch yourself.

  144. -Thank you very much.
    -No problems. 10-4.

  145. Det engelska ordet watch
    kommer från "väktare", watchman.

  146. På 1500-talet gick de runt
    och ropade ut vad klockan var.

  147. Sju minuter över! Watchman blev
    senare bara watch, d.v.s. klocka.

  148. Det fanns väktare i Norge också.

  149. De flesta hade inte klocka så väktare
    kunde ropa: "Klockan är halv tolv!"

  150. Tio minuter efter halv tolv?
    Jaha, men då visste ni det redan.

  151. Ni jobbar ju i branschen.
    Då är allt under kontroll.

  152. Väktaren höll ordning under natten
    och väckte folk på morgonen.

  153. Natten är över! Nu är det morgon!
    En ny dag kan börja.

  154. Bra, bra!

  155. I början av 1500-talet
    kom bärbara, mekaniska ur.

  156. Det här uret tillverkade
    Peter Henlein från Nürnberg år 1504.

  157. Henlein var låssmed, och när han
    kom med sina små, bärbara klockor-

  158. -drivna med fjäder,
    var det ett teknologiskt framsteg.

  159. Hans klockor gick i 40 timmar
    innan man fick dra upp dem.

  160. Problemet med klockorna-

  161. -var att de gick allt långsammare
    desto mindre spända fjädrarna var.

  162. God afton! Skål!

  163. Jag har varit och skaffat mig
    ett sånt här bärbart ur.

  164. Här ser ni...
    Brons, silver, pärlor...

  165. På 1500-talet var det populärt
    bland fint folk med bärbara ur.

  166. De visades upp som smycken.

  167. Ja då, det är elegant.

  168. Och det var inte billigt.

  169. Ursäkta, men
    vad är klockan egentligen just nu?

  170. Klockan är sju...åtta...nio?

  171. Jag har ingen koll. Är det så noga?

  172. Titta vad det glittrar om den!
    Fantastiskt!

  173. Klockan gick utan
    att folk brydde sig så mycket om det.

  174. Nej, nu säger vi skål för klockan!

  175. Är det nån som vet
    vad klockan är förresten?

  176. Nån som har...? Nej.

  177. Uret blev med tiden mer precist.
    Från att visa flera timmar fel-

  178. -till att visa tio minuter fel
    på en dag.

  179. Omkring 1900
    gick klockan bara några sekunder fel.

  180. År 1900, alltså inte klockan 19.
    Ni fattar.

  181. På NIST:s laboratorium i USA-

  182. -National Institute
    of Standards and Technology-

  183. -tillverkas världens mest precisa
    klocka. 1975 gjorde de ett atomur-

  184. -som bara gick en sekund fel
    per 300 000 år.

  185. Man kunde tänka sig
    att laboratoriechefen sa:

  186. "Alright, folks,
    en sekund på 300 000 år. Not bad!"

  187. "Ingen behöver en mer precis klocka
    än så. Ha det bra!"

  188. Men nej, de var inte nöjda. De skulle
    göra en ännu mer precis klocka.

  189. 2005 hade de tillverkat
    ett atomur kallat F1-

  190. -som bara hade en felmarginal
    på en sekund på 60 miljoner år.

  191. Då hade jag kunnat tro att chefen sa:

  192. "En sekund på 60 miljoner år!
    Lyssna!"

  193. "Hallå! Det kan inte bli
    mycket bättre än så. Hej då!"

  194. Men, nej då. De fortsatte.

  195. 2010 tillverkade de ännu ett atomur.

  196. Världens mest precisa-

  197. -med en felmarginal på
    en sekund på 3,7 miljarder år.

  198. 3,7 miljarder...

  199. Vad surt med den där enda sekunden.

  200. Tre, två, ett...

  201. Atomuren går stadigt, men jorden
    som vi lever på snurrar oregelbundet.

  202. Vi har med oss en representant
    från norska metrologiinstitutet.

  203. Metrologiinstitutets kontor
    ligger utanför Oslo.

  204. Laboratoriet har flera atomur.

  205. Var femte dygn levererar Norge
    tidsvärden till "huvudtidscentralen":

  206. Internationella byrån
    för mått och vikt i Paris.

  207. På så sätt är vi med i det globala
    systemet för att avgöra världens tid.

  208. Jorden snurrar gradvis
    lite långsammare.

  209. Därför är varje dag
    0,00000002 sekunder längre-

  210. -än dagen före. Det måste vi göra
    nånting åt annars blir det oordning.

  211. Därför korrigeras det då och då med
    en s.k. skottsekund.

  212. Strunt.
    Så man lägger alltså till en sekund.

  213. Senast det hände
    var i årsskiftet 2008-2009.

  214. Kl. 00.59.60 den första januari 2009-

  215. -stod tiden stilla i en sekund-

  216. -innan klockan blev 01.00.

  217. -Varsågod.
    -Tack.

  218. Jag märkte inte att jag fick mer tid
    men vi fick alltså en extra sekund.

  219. Att jorden roterar
    saktare och saktare-

  220. -gör att vi vart 7 500:e år
    mister en dag.

  221. Så för 7 500 år sen skulle det här
    programmet ha sänts i morgon.

  222. Gott nytt år! Gott nytt år!

  223. Klockan, klockan...

  224. Nyårsafton 1894
    infördes standardtid i Norge.

  225. Alla ställde sina klockor
    så att vi fick samma klockslag.

  226. Så där. Men innan det blev av
    hade varje stad sin egen tid.

  227. Då ställdes klockan lokalt beroende
    på när solen stod som högst.

  228. Mellan Bergen och Oslo fanns det
    en tidsskillnad på 22 minuter.

  229. För tågtrafiken var det en utmaning.

  230. Ett tag hade vi både
    en lokal tid och en järnvägstid.

  231. Inte helt olikt systemet
    som statens järnväg har i dag.

  232. JÄRNVÄGSSTATION

  233. Vi är väldigt tidsstyrda.

  234. Inte konstigt att några
    har börjat kämpa mot klockan.

  235. B-samfundet är en stiftelse i Danmark
    som har funnits sen 2006-

  236. -och har tusentals medlemmar.

  237. De strävar efter jämställdhet
    mellan A- och B-människor.

  238. Tanken är att respektera
    varje individs dygnsrytm.

  239. Ursäkta,
    vad är det ni i B-samfundet vill?

  240. Nu skal du lige høre her, mand.

  241. Vi i B-samfundet vill
    att man erkänner B-människor.

  242. Vi har ordnat
    med flexibla arbetsplatser.

  243. Vi har kvällsöppna daghem-

  244. -och skolor där eleverna bestämmer
    om de vill börja kl. 8 eller kl. 10.

  245. En del kanske tycker
    att ni bara är lata.

  246. Nej, nej. Lyssna.

  247. Vi är bara produktiva
    andra tider på dygnet.

  248. -Har du klocka?
    -Ja. Den är...

  249. Relax, mand!
    Jag vill inte veta vad klockan är.

  250. Nej tack. Här ska du få en klocka
    som ger dig ro i själen.

  251. -Tack!
    -Kom så.

  252. Varsågod.
    Peace, love och stressa ner.

  253. Stearinljus-ur användes första gången
    för mer än tusen år sen.

  254. Med strecken kan du läsa av
    hur lång tid som har gått.

  255. Inget dumt sätt att mäta tiden på.

  256. Tidtagningen på 100 meter hade varit
    lite annorlunda med stearinljus-uret.

  257. Nu är sprintrarna redo.
    På edra platser!

  258. Klara...färdiga...gå!

  259. -Vad fick jag för tid?
    -Kära publik, nu har vi resultatet.

  260. Det blev någorlunda lika.
    - Grattis till er båda!

  261. Behöver ni tidtagning senare
    är det bara att ringa.

  262. Ha det bra!

  263. -Hej! Tack för senast.
    -Tack för senast.

  264. Hur ofta har du inte sovit
    som djupast när väckarklockan ringer?

  265. Det som du gör då är att dela ut ett
    välriktat slag så att det blir tyst.

  266. Alltför tyst. Därmed försover du dig
    igen. Vem har inte varit med om det?

  267. -Ingen som jag känner.
    -Jag har funnit en praktisk lösning.

  268. Det är alldeles för lätt att träffa
    väckarklockan på nattduksbordet.

  269. Det här är för att visa principen.
    En väckarklocka med hjul.

  270. Samtidigt som klockan ringer
    börjar hjulen snurra.

  271. När du nu försöker att träffa klockan
    när du är halvt vaken...

  272. ...så träffar du inte den. Här har du
    väckarklockan som smiter.

  273. -Har man sett på maken...
    -Tanken är att hjulen snurrar...

  274. ...tills du får tag i den. Den åker
    hit och dit och fram och tillbaka.

  275. Då är du garanterat vaken.

  276. Och om man inte vill väcka
    alla andra i huset samtidigt?

  277. Nej, men då får du bara kasta dig
    över klockan innan den åker i väg.

  278. Annars kan man ställa en vanlig
    väckarklocka bredvid den med hjul-

  279. -som väcker dig före den här.
    Ingen dum idé.

  280. -Ja, det var ju väldigt smart.
    -Eller hur?

  281. Jag har kallat min uppfinning för
    "The Runaway Clock".

  282. -Den är redan uppfunnen.
    -Nä...

  283. -Jo.
    -Jaha.

  284. Clocky, klockan som åker i väg
    när den ringer-

  285. -uppfanns 2005 av Gauri Nanda.

  286. Omkring 500 000 exemplar har sålts.

  287. NÄSTA VECKA: TELEFONEN

  288. Ge mig beskedur! Vet du det?

  289. Bell skojar med oss.

  290. Då kopplar jag er till
    Christiania korkfabrik. Varsågod.

  291. Översättning: Helena Lindén
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tid och klockor

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I alla tider har vi försökt mäta tiden. Grekerna mätte tiden med hjälp fötterna och kineserna hade en klocka som man både kundehöra och lukta. Vilken roll hade Galileo Galilei för den moderna klockan? Vi berättar om uppfinningar som varit avgörande för den moderna klockans precision.

Ämnen:
Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Fysik, Historia, Matematisk fysik, Metallbearbetning, Metaller, Naturvetenskap, Teknik, Teoretisk fysik, Tid, Uppfinningar, Ur (tidmätare)
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Helt patent!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Tid och klockor

Avsnitt 1 av 6

Grekerna mätte tiden med hjälp fötterna och kineserna hade en klocka som man både kunde höra och lukta. I alla tider har vi försökt mäta tiden.Vi berättar om uppfinningar som varit avgörande för den moderna klockans precision.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Telefonen

Avsnitt 2 av 6

Alexander Bell tog patent på telefonen 1876. Men vem var det som egentligen uppfann telefonen? Italienaren Antonio Meucci och amerikanen Elisha Grey var minst lika viktiga för denna uppfinning.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Metersystemet

Avsnitt 3 av 6

År 1789 införs metersystemet i Frankrike. Det är tänkt att gälla i hela världen i all framtid. Hur gick införandet till? Och vilka konsekvenser ledde det till? Idag är det bara tre länder som inte har infört metersystemet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

WC

Avsnitt 4 av 6

Visste du att 1903 års Nobelpristagare i litteratur älskade att sitta på sitt utedass med dörren öppen och prata med folk som gick förbi? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe ger oss en överblick över hur föregångarna till den moderna vattenklosetten har sett ut.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Rakkniven

Avsnitt 5 av 6

Historiens rakdon har inte varit lika enkla och säkra att använda som dagens varianter. Vem uppfinner till sist en modell som minimerar olycksrisken? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe ger oss en överblick över rakknivens och rakhyvelns utveckling.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Dammsugaren

Avsnitt 6 av 6

År 1901 ser den första effektiva dammsugaren dagens ljus. Det var bara ett problem med den - den var för stor för att komma igenom konventionella dörrar. Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe berättar om dammsugarens utveckling.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggänget

Vikten av återvinning

Yohannes, Sebastian och Ahmed besöker Stockholms Stadsmission där man tar hand om gamla saker och säljer dem vidare så att de får ett nytt liv. De ska köpa bord och stolar till uppehållsrummet. Möblerna renoveras sedan och målas i olika färger. De får hjälp av Anna Braun från tv-serien "Fixa rummet". Vi hälsar också på hemma hos Sebastian som berättar om sin kärlek till dansbandsmusik.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggänget

Ett tyg blir till

Reshin, Jens och Sebastian trycker ett helt unikt mönster på tyg med hjälp av Zafire. De använder sig av screentryckteknik, vilket eleverna tycker är lite kladdigt men roligt. Tyget ska de använda till kuddar och dynor i soffhörnan. Sedan går eleverna på grillfest på skolan, medan Zafire får sy ihop alla dynor själv. Eftersom invigningen av rummet närmar sig är det tur att han kan sy snabbt. Vi får också veta vad tyg är gjort av.

Fråga oss