Titta

Helt patent!

Helt patent!

Om Helt patent!

Om den historiska bakgrunden till flera viktiga uppfinningar som exempelvis klockan och telefonen. Vem uppfann dem och hur har de utvecklats? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe förklarar och gestaltar olika historiska personer.

Till första programmet

Helt patent!: MetersystemetDela
  1. EN BYGGPLATS, 2011

  2. Hallå!
    Sågar du till en planka på två alnar?

  3. Två alnar? Blir det...

  4. Nej, förresten. Såga bordet
    exakt två alnar och ett kvarter.

  5. Två alnar och ett kvarter...

  6. -Vad var en aln nu igen?
    -Samma som två fot.

  7. Fot?

  8. Var är klossen
    som skulle vara en halv palm?

  9. Du, den här kan omöjligt vara
    tre linjer och två skrupler.

  10. Linjer och skrupler...

  11. Äh... Jag blir förvirrad över det
    gamla norska sättet att mäta längd.

  12. Jag är van att mäta i meter.
    Meter hittar man nästan överallt.

  13. 95 procent av jordens befolkning
    använder metersystemet.

  14. Men vem var det som kom på metern?

  15. Nu har vi kommit fram till år 1790
    och franska revolutionen.

  16. På den tiden fanns det runt i världen
    tusentals sätt att mäta saker på.

  17. Det varierade mellan städer
    och länder.

  18. Bara i Frankrike fanns nästan 250 000
    måttenheter. Det var bara kaos.

  19. Så när folket tog över makten
    i Frankrike...

  20. ...började man planera
    ett gemensamt måttsystem.

  21. Jag har ett förslag: Metern.

  22. Här är han: Auguste Sanvier Le Blanc.

  23. Le Blanc. Fransk matematiker.

  24. Han föreslog att den nya måttenheten
    skulle heta meter.

  25. Meter kommer från metron
    som betyder "mått".

  26. Snyggt. Perfekt.
    Vi kallar det för meter. Meter!

  27. Bravo. Då har vi gjort mycket.

  28. Vänta...
    Hur lång ska den metern vara?

  29. -Ja, det var det... Vad tycker du?
    -Jag tänker kanske...

  30. Jag tänkte nåt kortare. Så pass.

  31. Hör här.
    Vi kan inte bara bestämma oss för...

  32. De bestämde
    att metern inte skulle beräknas-

  33. -utifrån längden på en arm, fot,
    eller nåt godtyckligt.

  34. Metern skulle ha utgångspunkt
    i nåt exakt.

  35. Därför beslöts det att metern skulle
    fastställas utifrån jordens storlek.

  36. Närmare bestämt
    en tiomiljonsdel av avståndet-

  37. -från nordpolen till ekvatorn.

  38. Två astronomer
    fick det ärofyllda uppdraget.

  39. Delambre och Méchain skulle
    med varsin assistent göra mätningen-

  40. -med hjälp av
    så kallad triangulering.

  41. Delambre skulle mäta avståndet
    från Dunkerque till Paris-

  42. -Méchain från Barcelona till Paris.

  43. Är de klara att ge sig i väg?

  44. Trevlig resa!

  45. Bonjour. Mitt namn är
    Pierre François André Méchain.

  46. Men ni kan bara kalla mig för
    Pierre François André.

  47. Jag skämtar. Säg bara Pierre.

  48. Det är nu...ska vi se...år 1792.

  49. Jag och min assistent Jean-Joseph
    ska ut och mäta jordklotet.

  50. Hur? Låt mig förklara.

  51. Vi ska mäta avståndet
    från nordpolen till ekvatorn.

  52. Vi mäter meridianen som går igenom
    France.

  53. Där. Ja, där. Men vi ska inte
    spatsera hela vägen till nordpolen.

  54. -Vi är ju inte kompletta idiotes.
    -Oui.

  55. Non, non.

  56. Tillsammans med min astronomkollega
    Delambre-

  57. -ska vi mäta från Dunkerque
    i norra France till...

  58. Vad heter staden? Barcelona.
    Barcelona i Espagne.

  59. Då har vi mätt en fjärdedel
    av distansen nordpolen-ekvatorn.

  60. Vi tar det gånger fyra,
    så får vi rätt längd. Perfekt!

  61. Är det noga att det går på tid?

  62. -Nej då. Bara kör på.
    -Fint. Vi bestämmer själva.

  63. Kom, kom.

  64. De gav sig i väg
    med en specialgjord vagn-

  65. -full med avancerade vetenskapliga
    instrument. Här skulle det mätas!

  66. Hur började man mäta längder?

  67. De första människorna var jägare.

  68. På den tiden gick det mesta i mammut.

  69. Mammutkaka. Mammutbiff.
    Mammutburgare. Mammutkebab.

  70. Men så lärde sig människorna
    att odla jorden.

  71. Hallå, allihop! Kom hit och smaka.
    Ljuvligt. Testa.

  72. Det här passar mig perfekt.
    Nu slipper jag springa efter maten.

  73. -Jag som är så lat.
    -Hur sa?

  74. -Lat. Jag sa lat.
    -Jaha. Sallat. Gott.

  75. Sallat? Ja, ja. Varför inte? Sallat.

  76. Nu började människan inhägna "ditt"
    och "mitt". Egendomen måste mätas.

  77. Ett av de första längdmåtten
    var människofoten.

  78. Sju, åtta, nio, tio. Så där.
    Det är din plats.

  79. Nej, vi var ju överens
    om tio gånger tio fot.

  80. Det är tio fot.

  81. Fot var inget exakt mått. Det är ju
    skillnad på stora och små fötter.

  82. Efterhand kom många mått som hade
    utgångspunkt i människokroppen.

  83. Ett ögonblick. Jag ska mäta.

  84. En cubit. Två cubit.
    Tre cubit... Ja, fyra cubit.

  85. Här är en cubit, avståndet från
    armbåge till fingerspets.

  86. En cubit är lika med 44 centimeter.

  87. I Rom, alltså.
    I England var den 45,7 centimeter.

  88. Det här måttet har folk jorden runt
    använt i minst 5 000 år.

  89. Här i Norge
    kallades den här längden för aln.

  90. Spjutet är fyra cubit.

  91. -Hallå!
    -Va?

  92. -Skulle inte du mäta?
    -Du sa väl längden på spjutet?

  93. -Till där den landade!
    -Där den landade. Jaha...

  94. Ja... Det var ungefär där.

  95. Det går bra.

  96. Då börjar vi med avståndet
    mellan fingerspetsarna: En famn.

  97. En famn. Två famnar. Tre famnar.

  98. En famn är lika med 1,88 meter.

  99. 28 famnar. 29 famnar. 30 famnar.

  100. Här får jag övergå
    till ett lite mindre mått.

  101. En tum. Två tum.

  102. En tum var ursprungligen
    bredden på en tumme-

  103. -mätt tvärsöver vid nagelroten.

  104. Sen ett riskorn. Två riskorn.

  105. Och här: ett hårstrå. Ett hårstrå
    var det minsta längdmåttet.

  106. Så.
    Nu är jag en hårsmån från plankan.

  107. Nu ska vi se. Han kastade spjutet
    30 famnar, två tum-

  108. -två riskorn och ett hårstrå.

  109. Henrik I av England gjorde många
    lagliga och finansiella reformer.

  110. Han var en duktig administratör.

  111. Det har funnits
    många originella längdmått.

  112. Kung Henrik I bestämde
    i början av 1100-talet-

  113. -att en yard skulle vara från
    hans nästipp till en utsträckt tumme.

  114. En 1100-talsyard.
    Ett måste att ha med på resa.

  115. I Tyskland på 1500-talet hade man
    ett sätt att bestämma rätt längd-

  116. -på en måttenhet
    som kallades för Rute.

  117. För att kontrollera
    att eine Rute var helt perfekt-

  118. -stannades de första sexton män
    som kom ur kyrkan en vanlig söndag.

  119. Det är på tiden att kontrollera
    att eine Rute är riktig.

  120. Förstått?

  121. Sen mätte man den sammanlagda
    längden av sexton vänsterfötter.

  122. Sexton vänsterfötter är eine Rute.

  123. Auf Wiedersehen. Danke sehr.

  124. En Rute är cirka fem, sex meter.
    Väldigt cirka.

  125. Kanske inget särskilt exakt mått-

  126. -men här i Norge har vi använt
    ett ännu mer inexakt:

  127. Ett bösskott.

  128. Längden mättes efter
    en gevärskulas ungefärliga räckvidd.

  129. Hur var det
    att fråga om vägen på den tiden?

  130. Ska du till lanthandeln?

  131. Gå bara några bösskott ner ditåt,
    sen svänger du vänster-

  132. -så har du lanthandeln
    trekvarts bösskott bort.

  133. Det är omöjligt att ta fel.
    Trevlig tur.

  134. Därför gav sig
    de franska astronomerna i väg-

  135. -för att skapa
    ett gemensamt längdmått.

  136. Det var inte lätt att resa
    i revolutionens Frankrike.

  137. På vägen utsattes de för
    arresteringar och hot om lynchning.

  138. Många trodde att de var spioner.

  139. Monsieur! Monsieur!
    Vi är inte spioner.

  140. Här är ett brev
    från Vetenskapsakademin.

  141. -Vi är ute för att mäta jordklotet.
    -Mäta jordklotet!

  142. Trevlig resa!

  143. Merde!

  144. De måste ta sig högt upp för att få
    siktpunkt till sina mätinstrument.

  145. Till exempel uppe på en bergstopp.

  146. Ofta var vädret så dåligt på toppen
    att de måste upp flera gånger.

  147. -Merde!
    -Ja, ja. Använd dina krafter.

  148. Det lilla du har,
    min gode vän Jean-Joseph. Full fart.

  149. Excusez-moi.
    Kan vi få lov att gå...upp i tornet?

  150. Ibland tog de med sig mätutrustningen
    upp i höga kyrkspiror.

  151. Vissa trodde att de var trollkarlar
    med sina märkliga stjärnkikare.

  152. Ja, Jean-Joseph.
    Dagens mätning är klar.

  153. Oui, oui.

  154. Det var ett riskabelt projekt
    astronomerna gav sig ut på.

  155. De fick tackla oväder. Kalla vintrar.

  156. -Och stråtrövare.
    -Oui.

  157. -Rackarns.
    -Pierre. Pierre...

  158. Och så råkade Pierre ut
    för en olycka-

  159. -när han skulle ta en titt
    på en hydraulisk pump.

  160. Han var medvetslös i tre dagar och
    kunde inte röra sig på två månader.

  161. Länge kunde han inte
    använda högerarmen-

  162. -men då fortsatte han att mäta
    med vänsterhanden.

  163. Vive la France! Låt oss mäta avstånd!

  164. Äntligen kommer de två astronomerna
    med assistenter tillbaka till Paris.

  165. De hade hållit på i sju år.

  166. Ursäkta. Jag har lite trånga byxor.
    De är helt nya.

  167. Nu hade de räknat ut avståndet
    mellan nordpolen och ekvatorn.

  168. Sen delade de längden med tio.
    Och sen med tio igen.

  169. Och en gång till. Och igen.
    Och tre gånger till.

  170. Då fick de en längd
    som var en tiomiljonsdel-

  171. -av bågen från nordpolen
    till ekvatorn, nämligen en meter!

  172. Jättebra.

  173. Men vi kunde ju också ha sagt
    att en meter är cirka så lång.

  174. Deux kilomètres.
    Quatre, cinq, six... Merde!

  175. En sak höll Pierre för sig själv:
    Han hade gjort ett mätfel.

  176. Många år senare avslöjades
    att metern inte blev helt riktig.

  177. Metern är cirka 0,2 millimeter
    för kort.

  178. Ungefär lika tjockt
    som ett pappersark.

  179. Med tanke på att de mätte avståndet
    nordpolen-ekvatorn-

  180. -är ju inte 0,2 millimeter
    nåt att vara så ledsen för.

  181. Men för Pierre var det oförlåtligt.

  182. Det här fattar jag inget av.

  183. År 1799 var det meningen att alla
    i Frankrike skulle ta metern i bruk.

  184. Då behövdes meterstavar. Bara i Paris
    krävdes 500 000 meterstavar.

  185. Så kreativa småföretag
    började tillverka meterstavar.

  186. Meterstav till salu! Kom och köp!
    Meterstav!

  187. Ska det vara en meter?
    De korta har det gått mycket av.

  188. Sen har vi de lite längre
    som är tyngre att bära-

  189. -och några väldigt lätta.
    Och så har vi de små meterstavarna.

  190. Dem säljer vi billigt. Du tar en sån?
    Jättefint. Varsågod. Ha det bra.

  191. De var inte så noga med längden
    på meterstavarna som de producerade.

  192. Norge införde det metriska systemet
    år 1875.

  193. I våra dagar är det bara tre länder
    som inte har infört metersystemet:

  194. Burma, Libyen och USA. Det kan bli
    fel när de ska samarbeta med andra.

  195. Lystring!
    Vi är redo att skjuta upp rymdsonden.

  196. År 1998 sköts en satellit upp
    från Cape Canaveral i Florida i USA:

  197. Mars Climate Orbiter,
    som skulle göra mätningar på Mars.

  198. Cape Canaveral. 10-4.
    Redo för standby. Uppfattat?

  199. Sa ni goodbye eller standby?
    Okej. Täck mig, jag går in.

  200. Sluta skjuta. Stå still, motherf...

  201. År 1999 förlorade Nasa kontakten
    med satelliten.

  202. Hoppsan... Satelliten kraschade
    in i planeten och brann upp.

  203. Det ena teamet som skulle beräkna
    banan runt Mars räknade i meter-

  204. -medan det andra använde
    det amerikanska måttsystemet.

  205. God morgon, presidenten.
    Det är Nasa. Bara bra, tack.

  206. Vi tycks ha förlorat rymdsonden, sir.

  207. Ja, det stämmer. 125 miljoner dollar
    har åkt rakt in i Mars.

  208. Va? Du vill att jag ska hålla mig
    långt borta från Nasa? Jag förstår.

  209. Menar du mig eller...

  210. Jag tar en titt.

  211. Meterns hemland Frankrike
    gjorde en meterstav i platina.

  212. Den ursprungliga meterstaven
    förvarades i Sèvres nära Paris.

  213. I Norge fick vi vår egen meter
    år 1889.

  214. Kopia nummer tre
    av det franska originalet.

  215. Den norska metern
    slängdes inte direkt i ett hörn.

  216. Nej, den placerades i ett valv
    bakom fyra lås i Norges Bank.

  217. När den skulle hämtas ut måste fyra
    mötas samtidigt med sina nycklar.

  218. Däribland rikslikardirektören
    och riksantikvarien.

  219. Den norska metern togs sen till Paris
    och jämfördes med originalet.

  220. Sen låstes den in i valvet igen.

  221. Ja. Det ser bra ut.

  222. I dag mäter vi metern
    mycket mer noggrant.

  223. Vi mäter längden som ljuset går
    genom ett lufttomt rum på en sekund.

  224. Då får vi längden:

  225. 299 792 458 meter.

  226. Om man delar 299 792 458 meter-

  227. -med 299 792 458
    får man exakt en meter.

  228. Nu har snickarna
    ingenting att skylla på.

  229. Det ska vara möjligt att få det rätt.

  230. Nej, men... Det var ju inte det.
    Det här kan ju inte...

  231. Hejsan. Tack för senast.

  232. Tack för senast.

  233. Hur många gånger har du inte
    efter fisketuren sagt:

  234. "Jag fick en så stor fisk.
    Eller den kanske var så."

  235. Fattar du? Utan att kunna visa
    exakt mått. Vem har inte upplevt det?

  236. Aldrig upplevt.

  237. Det har jag nu hittat
    en praktisk lösning på.

  238. Den här ringen,
    som är väldigt fin i sig själv...

  239. -Vem vill inte ha en sån?
    -Ja, säg det?

  240. Den här ringen kan man pynta
    med guld och diamanter.

  241. Men det är inte bara en läcker,
    klädsam ring:

  242. Du tittar nu
    på världens första fingermätare.

  243. Ja, du hörde rätt. Det är slut på
    att visa ungefärliga mått.

  244. Så fort du får fisken på land
    har du fingermätaren tillgänglig.

  245. Då mäter du bara avståndet
    från pekfinger till pekfinger.

  246. Mäter där. 60 centimeter.
    Bra. Då vet du.

  247. Du kommer hem.
    Kompisen frågar hur stor fisken var.

  248. Jo, den var exakt så lång.

  249. Vad säger du om det?

  250. Ett helt vanligt måttband,
    med andra ord.

  251. Det... Ja...
    Nej. Det här är en fingermätare.

  252. Det finns många användningsområden.

  253. "Hur bred är fönsterkarmen?
    Exakt sju centimeter."

  254. "Är det plats under bokhyllan?
    Tre centimeter."

  255. "Är tavlan hög? Jaha, 43 centimeter."

  256. Eller du vill kanske överraska frun
    med en ny blus?

  257. Då tar du bara fram fingermätaren,
    tar tag runt midjan på damen.

  258. Låtsas att du svänger runt lite.
    Sen tittar du ner. 52 centimeter.

  259. Går till affären
    och får rätt storlek!

  260. -Fingermätaren. Vad säger du?
    -Den är redan uppfunnen.

  261. -Nej...
    -Jo.

  262. Det stämmer. "Smart Finger" från
    Korea kom ut på marknaden år 2010.

  263. Det är ett digitalt måttband
    som kan fästas på fingrarna.

  264. -Den låter för mycket.
    -Hallå! Är det där du är?

  265. Merci beaucoup!

  266. Jaså, Rosengren. Ni...

  267. Översättning: Karin Eek
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Metersystemet

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

År 1789 införs metersystemet i Frankrike. Det är tänkt att gälla i hela världen i all framtid. Hur gick införandet till? Och vilka konsekvenser ledde det till? Idag är USA, Burma och Liberia de enda länder i världen som inte har infört metersystemet.

Ämnen:
Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Historia, Industri, Kommunikationer, Matematik, Metersystemet, Mål, Mått, Teknik, Uppfinningar, Vikt
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Helt patent!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Tid och klockor

Avsnitt 1 av 6

Grekerna mätte tiden med hjälp fötterna och kineserna hade en klocka som man både kunde höra och lukta. I alla tider har vi försökt mäta tiden.Vi berättar om uppfinningar som varit avgörande för den moderna klockans precision.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Telefonen

Avsnitt 2 av 6

Alexander Bell tog patent på telefonen 1876. Men vem var det som egentligen uppfann telefonen? Italienaren Antonio Meucci och amerikanen Elisha Grey var minst lika viktiga för denna uppfinning.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Metersystemet

Avsnitt 3 av 6

År 1789 införs metersystemet i Frankrike. Det är tänkt att gälla i hela världen i all framtid. Hur gick införandet till? Och vilka konsekvenser ledde det till? Idag är det bara tre länder som inte har infört metersystemet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

WC

Avsnitt 4 av 6

Visste du att 1903 års Nobelpristagare i litteratur älskade att sitta på sitt utedass med dörren öppen och prata med folk som gick förbi? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe ger oss en överblick över hur föregångarna till den moderna vattenklosetten har sett ut.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Rakkniven

Avsnitt 5 av 6

Historiens rakdon har inte varit lika enkla och säkra att använda som dagens varianter. Vem uppfinner till sist en modell som minimerar olycksrisken? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe ger oss en överblick över rakknivens och rakhyvelns utveckling.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Dammsugaren

Avsnitt 6 av 6

År 1901 ser den första effektiva dammsugaren dagens ljus. Det var bara ett problem med den - den var för stor för att komma igenom konventionella dörrar. Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe berättar om dammsugarens utveckling.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggänget

Den stora invigningsfesten

Nu är det bara timmar kvar till den stora invigningsfesten. Jens, Reshin och Dimitrios röjer ut all byggpapp och städar rummet. Elsa Billgren kommer förbi med lite extra pynt. Byggänget får personliga diplom av Zafire som de sätter upp på väggen. Efter spänd väntan är det äntligen dags att släppa in alla gästerna. De inviger rummet med tal och invigningsband som alla eleverna i byggänget klipper tillsammans.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Uppkopplade

Tack vare elektroniken har vi radio, tv och datorer. Dessa har förändrat våra liv och det är Nobelpristagare som ligger bakom uppfinningarna. Här får vi höra om elektronröret, katodstråleröret, transistorn, datorchipet och lasern. Från Guglielmo Marconis första transatlantiska radiosignal till att nästan hela världen är uppkopplad.

Fråga oss